Utvecklingen i elkrävande industri runt om i landet försvåras genom höga punktskatter för både vattenkraft och kärnkraft. En följd av höjda skatter är att långa elkontrakt med elintensiva industrier knappast längre är möjliga. Avsaknad av säkra spelregler minskar stora och långsiktiga investeringar i Sveriges basindustrier. Förlorarna blir kommuner med sådan industri, om de kommer finnas kvar i landet eller ej.
Kristdemokraterna vill utöka definitionen av energiintensiv industri för skattenedsättning, att fler energiintensiva verksamheter, t.ex. serverhallar, ska omfattas av samma låga energiskatt som tillverkningsindustri (som man gjort i Finland, till exempel).
För el som används i industriell verksamhet, i tillverkningsprocessen är energiskatten 0,5 öre/kWh exklusive moms – att jämföra med 29,3 öre för alla andra elkunder med undantag för vissa glesbygdskommuner som har 19,4 öre i energiskatt (exklusive moms).
Serverhallar är en ny energiintensiv framtidsnäring som växer i takt med att sociala medier och molntjänster utvecklas. Sverige har mycket goda naturliga förutsättningar att attrahera globala investerare i serverhallar, genom vårt svala klimat och god tillgång till miljövänlig el. Facebooks investeringar i Luleå skulle kunna följas av många liknande industrier, inte minst i norra Sverige. Dessa nya etableringar och jobb skulle öka i omfattning om fler sektorer omfattas av samma låga skatt som industriell verksamhet.
Avgörande bör inte vara vilken sektor ett företag tillhör, utan hur dess elkonsumtion ser ut. Därigenom stärks den svenska konkurrenskraften jämfört med våra grannländer som redan harmoniserat elskatten mellan olika branscher.
Strålsäkerhetsmyndigheten anser att avgiften för kärnavfall för 2015 ska höjas, för att därefter utredas för nya avgifter nästkommande år. Höjningen är signifikant – från dagens 2,2 öre i genomsnitt per kWh producerad kärnkraftsel, till 4,0 öre/kWh.
Detta drabbar förstås reaktorägarna som måste betala en högre kostnad, men skapar också en osäkerhet över vad avgiften blir 2016 och framåt, då omprövning av avgiften annars ligger på vart tredje år, och inte som nu endast på ett år. I avvaktan på ett mer långsiktigt sätt att beräkna avgiften för kärnavfall, avslås förslaget om höjning för 2015.
Enligt förslag om höjning av effektskatten till 250 miljoner kronor i regeringens budgetproposition för Vattenfall, begränsas nettointäkterna till statskassan genom förslagen, bl a som följd av att det statliga Vattenfalls resultat försämras om förslaget genomförs och mindre vinst då genereras. Lägre vinstskatt och sämre utdelningsmöjligheter till staten blir en följd.
Vattenfall, Eon och Fortum betalar i år tillsammans mångmiljardbelopp i effektskatt på kärnkraft. Sedan avregleringen infördes år 1996 har produktionsskatten/effektskatten på el mer än tredubblats. Kraftbolagen får genom de ökade skatterna väsentligt mindre resurser för investeringar i förnybar energi, i säkrare kärnkraftverk etc.
Finansdepartementet arbetar med Långtidsutredningen 2015 som denna gång sägs ska ha särskild fokus på den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, och där bl a de svenska energimarknaderna belyses ur samhällsekonomiskt perspektiv.
Liksom det faktum att de svenska konkurrensförhållandena på energiområdet inte är färdigutredda av EU, anser Kristdemokraterna det därför vara viktigt att inte i nuläget höja skatter och avgifter på energiområdet. Det vore bättre att hitta de möjligheter som finns att sänka dem, som i vårt förslag om att utvidga möjligheten för fler att få nedsättning av skatt inom energiintensiv industri.
.
|
Penilla Gunther (KD) |
|