Montesquieus maktdelningslära är en av grunderna för den västerländska demokratin. Idag ser vi hur ekonomisk och politisk makt allt mer växer samman. Svängdörrarna mellan politik och kapitalstarka särintressen och lobbyorgan riskerar att stegvis omvandla demokratin, folkmakten, till plutokrati, penningmakt.
Sverige saknar regler och riktlinjer för att undvika intressekonflikter när höga politiker och offentliganställda går över till den privata sektorn. Enda undantaget är Riksbankens direktion, som normalt har en karenstid på ett år innan de kan gå till nya jobb där deras kunskaper kan missbrukas eller förtroendet för Riksbanken kan skadas. Denna brist har vi fått kritik för, av Europarådets organ för korruptionsövervakning, som rekommenderar att vi i likhet med de flesta andra OECD-länder inför sådana regler. Detta skulle kunna bidra till att i någon mån hejda det växande problemet med det demokratihotande fenomen som sammanväxande makteliter utgör.
I rapporten ”Svängdörr i staten – en ESO-rapport om när politiker och tjänstemän byter sida” (ESO:2012:1) föreslås bland annat att en ettårig karantän för statsråd, generaldirektörer och motsvarande införs i Sverige. Vidare föreslås att Arbetsgivarverket ska ha möjlighet att på myndigheters uppdrag ingå kollektivavtal om karantänsbestämmelser för vissa nyckelpersoner, samt en anmälningsskyldighet för den som söker eller förhandlar om en anställning som kan medföra en intressekonflikt. Rapporten ger exempel på hur regelverken ser ut i olika länder. Exempelvis omfattas i USA även kongressledamöter och senatorer av vissa karantänsrestriktioner, i form av förbud att ta kontakt med före detta arbetsgivare och kollegor i egenskap av lobbyist.
Det bör utredas hur karantänsregler ska kunna utformas och införas i Sverige och vilka som ska omfattas. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.
.
|
Annika Lillemets (MP) |
Valter Mutt (MP) |