48 § i personuppgiftslagen, PUL, öppnar för en möjlighet till skadestånd för den som blivit kränkt, enligt följande: ”Den personuppgiftsansvarige skall ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med denna lag har orsakat. Ersättningsskyldigheten kan i den utsträckning det är skäligt jämkas, om den personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom eller henne.”
I realiteten sker dock inte detta i dag, men det måste åligga åklagarväsendet att också nyttja detta lagrum i brottmål. Om dagens lagstiftning i realiteten är tandlös måste en skärpning ske så att åtal för grova kränkningar på internet verkligen väcks och det finns en reell möjlighet att få skadestånd.
Lagstiftningen kan i dag behöva ses över utifrån den tekniska utveckling som skett, där alltmer av den digitala kränkningen sker över nätet och inte i traditionell registerhantering. Därför kan det också finnas skäl att införa en generell straffsanktionerad bestämmelse som skydd mot grova kränkningar av den personliga integriteten.
Förslagsvis bör införandet av en generell straffsanktionerad bestämmelse utredas som skyddar mot grova kränkningar av den personliga integriteten. Regeringen bör även ge Datainspektionen i uppdrag att utveckla ett kvalitetsverktyg för sajter med hög integritetsstandard, samt överväga om det bör tas fram ett kvalitetsverktyg för internettjänster i relation till den personliga integriteten, likt truste.com, som innebär en märkning av sajter med hög integritetsstandard. Detta skulle vara ett sätt att belöna de sajter och tjänster som arbetar medvetet mot kränkningar på nätet.
.
|
Tuve Skånberg (KD) |
Mikael Oscarsson (KD) |