Endast 17 procent av svenskarna tycker att religion spelar stor roll i deras liv, enligt en stor internationell Gallupundersökning från 2009. Det gör att Sverige hamnar näst längst ner på listan över mest religiösa länder. Trots detta är antalet personer i Sverige som är aktiva i olika trossamfund inte helt obetydligt. Enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) uppgick antalet betjänade, exklusive medlemmar i Svenska kyrkan, (dvs. medlem eller registrerade deltagare i verksamhet som organiseras av trossamfund eller församling) till drygt 700 000 personer. En stor del av dessa samfund samlar varje helg tiotusentals människor för religiösa ceremonier. Inte sällan har en majoritet av dessa personer utländsk bakgrund.
Samtidigt pågår en debatt om integrationsproblemen i det svenska samhället. Utanförskap, hög arbetslöshet och språksvårigheter gör att personer med utländsk bakgrund har svårighet att komma in i det svenska samhället. Det har gjorts betydelsefulla insatser på området, bl.a. att ge Arbetsförmedlingen huvudansvar för nyanländas arbetssituation och en kraftsamling på svenska för invandrare (sfi), vilket är reformer Kristdemokraterna välkomnar. Det offentliga har också på senare år etablerat en god kontakt med många invandrarföreningar, vilket förstås är välkommet.
Samtidigt verkar kunskapen om religionens roll som integrationsskapare för dessa grupper vara tämligen liten. Religionen har en stor potential att mobilisera människor både socialt och politiskt. Genom att använda de kontaktytor som företrädare för dessa samfund har kan man också skapa ytterligare en kommunikationskanal till dessa grupper för att de på så sätt ska kunna skapa en större förståelse för varandra. Därför anser vi kristdemokrater att regeringen behöver inleda en dialog kring integrationsfrågor med dessa religiösa samfund.
.
|
Tuve Skånberg (KD) |
Mikael Oscarsson (KD) |