Efter den ryska ockupationen av Ukraina och de misstänkta ubåtskränkningarna av svenskt territorium överlappar europeisk säkerhetspolitik med Norden och Östersjön. Putins grannskapspolitik har visat tydliga problem för det svenska försvaret.
Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) är en militär allians som utgör ett system med kollektivt försvar, där medlemsstaterna är överens om att ömsesidigt försvara varandra mot yttre angrepp. Totalt ingår 28 medlemsstater i försvarsalliansen, varav 22 är medlemmar i Europeiska unionen. Sverige är inte ett av dem.
Vid medlemskap kan Sverige delta i en internationell arbetsfördelning inom Natoländernas samlade försvar. Varje Natoland behöver inte ha alla vapensystem självt utan samarbetar och tar ansvar för säkerheten runt om i världen tillsammans. Utan medlemskap måste dock Sverige självt ha alla system och då försvarsmaterial blir allt mer tekniskt avancerat och dyrare, tjänar Sverige mer på att gå med i Nato än att stå utanför. Ett högst legitimt ekonomiskt argument för svenskt Natomedlemskap är därför borttagna handelshinder på Natomarknaden och bättre utnyttjande av stordriftsfördelar i produktionen.
Motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap har minskat i ljuset av oroligheterna runt om i världen, och därmed vore en svensk anslutning positiv.
Jag föreslår att regeringen ser över förutsättningarna att fördjupa Sveriges samarbete med Nato och möjligheten till medlemskap.
.
|
Lisbeth Sundén Andersson (M) |
|