Till människans grundläggande behov och rättigheter hör att ha en bostad, en plats att kalla sitt hem. Sedan mitten av 1990-talet präglas den svenska bostadsmarknaden av ett av västvärldens lägsta bostadsbygganden med en ständigt stigande bostadsbrist. Detta arbetade alliansregeringen med Kristdemokraterna i spetsen för att förändra.
Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar att bygga fler bostäder. Bostadsmarknaden måste bli mer flexibel.
Ungdomskullarna i åldern 19–24 år är rekordstora just nu. Dessutom studerar fler på högskola och universitet. För några år sedan infördes, efter ett förslag från Finansinspektionen, att det inte är tillåtet att låna mer än 85 procent av marknadsvärdet på en lägenhet eller ett hus. Detta sätter framförallt unga i en svår situation, eftersom de ännu inte har lyckats skapa sig ett sparat kapital stort nog för att kunna betala 15 procent av bostadens kostnad.
Kristdemokraterna vill se ett avdragsgillt bosparande, där unga via speciella konton får rätt att göra avdrag för bosparande. Till exempel skulle ungdomar mellan 18 och 34 år få spara upp till ett halvt prisbasbelopp per år. Det skulle innebära att skatterabatten idag skulle bli knappt 7 000 kronor per år. Pengarna kan sedan användas till att köpa ett hus, en bostadsrätt, ägarlägenhet eller kooperativ hyresrätt, eller till att betala av på ett bostadslån.
Rätten till avdrag för bosparande skulle i allt väsentligt jämställas med rätten till avdrag för pensionssparande (59 kap. inkomstskattelagen).
I Norge har bosparande för unga funnits i över tjugo år. I dag har var fjärde person mellan 20 och 33 år i Norge ett konto inom Boligsparing for ungdom, och i snitt sparar varje person drygt 10 000 norska kronor per år. I Norge låter man unga spara upp till 20 000 norska kronor varje år med 20 procents skatteavdrag upp till ett tak på 150 000 kronor. Pengarna måste användas till ett bostadsköp, annars beskattas de retroaktivt.
.
|
Caroline Szyber (KD) |
Roland Utbult (KD) |