Företagen är en viktig drivkraft för den ekonomiska tillväxten i Sverige. 2011 var ett rekordår för företagsamheten i Sverige då företagsamheten växte med 22 000 personer. Under 2012 ökade antalet företagsamma personer med ungefär 4 500. Det innebär att företagsamheten endast ökade i takt med befolkningen och är en nedväxling jämfört med 2011. Särskilt bekymmersamt är att den unga företagsamheten (16–34 år) minskar. Antalet unga företagsamma personer blev cirka 1 000 färre under 2012 jämfört med året innan, vilket motsvarar en negativ tillväxt på 0,8 procent.1
Med den nya vänsterregeringen ökar pressen på företagandet ytterligare. Nu finns få planer på att underlätta för företagen, och vi kan se höjda skatter på jobb och företagande som ger ökad belastning på näringslivet. Den hävstången som till exempel Alliansregeringens minskade arbetsgivaravgifter utgjorde för företagen har bytts ut mot ett högre skattetryck, och enligt vänsterregeringens budgetproposition är det så det kommer fortsätta.
Vänsterregeringen behöver tänka om gällande företagandet, och dessutom satsa på att främja företagsamheten i yngre åldrar. Undersökningar visar att ett tidigt inträde i företagandet ger värdefull erfarenhet som kan användas för framtida företagssatsningar.2 Det måste bli ett självklart val för unga att starta sitt eget företag, oavsett om man precis har slutat skolan, är arbetslös eller har en anställning. Men hindren för att bli företagare kan uppfattas som höga, inte minst då den nya regeringens budgetprioriteringar bidrar till ett kallare företagsklimat.
I dag ser flertalet på entreprenörskap som startande och utveckling av nya företag, likväl som en central faktor för ekonomisk utveckling och även för tillkomsten av nya arbetstillfällen. Det ska vara lika naturligt att vara företagare som att vara anställd, men den inställningen grundläggs till största delen i skolan. Därför bör regeringen överväga möjligheten att se över att hur ett större inslag av entreprenörskap i skolan kan åstadkommas. I yrkespraktik ska man inte bara lära sig yrket utan även få en inblick i företagandets villkor. Dessutom är entreprenörsövningar för unga vuxna ett sätt att egga igång deras professionella självförtroende, och få dem att börja tänka i banor som de kanske inte tidigare har gjort.
Ung Företagsamhet har spelat en viktig roll på landets gymnasieskolor gällande att få fler unga att testa på att driva företag. UF-företagandet som koncept fanns under läsåret 2013/14 på 562 gymnasieskolor i Sverige. Drygt 1 431 gymnasielärare arbetade med utbildningskonceptet, och 21 901 gymnasieelever, varav majoriteten kvinnor, drev UF-företag. Sedan starten 1980 har ca 279 000 personer drivit UF-företag 3. Det är oerhört positiva siffror.
Ung Företagsamhet kan visa eleverna vägen till framtidens jobb och företagande. Satsningar på Drivhuset samt på högskolor och universitet bör främjas. Drivhuset hjälper högskole- och universitetsstudenter att starta och driva företag. Även Innovationsbron och inkubatorer runtom i landet främjar entreprenörskap och lägger grunden för nya växande företag.
Entreprenörskapet är på frammarsch i Sverige, och alla gymnasieelever oavsett program bör få möjlighet att driva eget företag på gymnasiet. Sedan 2009 har Skolverket haft i uppdrag från regeringen att utveckla arbetet med entreprenörskap inom skola och högskola. Alliansregeringen satsade på entreprenörskap i skolan, och resultaten av detta är goda. Det är viktigt att uppmana den nu sittande vänsterregeringen att se kopplingen mellan att främja spänningen med att driva företag för våra unga vuxna, och ett levande och välmående näringsliv. Det är således betydelsefullt att fortsätta stärka verksamheter som engagerar sig i detta, så att alla gymnasieelever som vill ska få möjligheten att driva UF-företag.
|
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00035/F_retagsamheten_2013_35432a.pdf |
|
|
http://www.ungforetagsamhet.se/kortfakta-om-ung-företagsamhet |
|
|
http://www.ungforetagsamhet.se/organisation/vara-resultat |
.
|
Jenny Petersson (M) |
|