De obligatoriska nationella proven för grund- och gymnasieskolor har två huvudsyften: dels att ge underlag till lärare i deras ämnen för att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, dels att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls.
För att bedömningen av eleverna skall vara jämlik och rättvis är det viktigt att proven bedöms på ett likvärdigt sätt, oavsett vilken skola eleven tillhör eller vilken lärare eleven har. Lärare skapar band till sina elever vilka kan påverka lärarens betygssättning. Höga betyg ökar statusen hos skolor vilket kan innebära att skolor väljer en mer generös bedömning.
Kunskapsmässigt är nationella prov ett mått på elevernas kunskap och proven ger tydliga indikationer på om brister gällande kunskapsutlärning och kunskapsinhämtning finns. Detta kan, genom central rättning av nationella prov, snabbare upptäckas, utredas och rättas till genom att i tidigt stadium agera.
Som det ser ut idag finns det inget konkret sätt att kontrollera detta på, förutom de stickprovskontroller som redan genomförs. Central rättning av de nationella proven skulle även kraftigt minska lärarnas administrativa börda i samband med proven. Detta skulle frigöra tid som läraren istället kan lägga på undervisning och mer tid med eleverna.
För att huvudsyftena med de nationella proven ska uppnås bör regeringen se över möjligheten till central rättning av de nationella proven. Detta bör ges regeringen till känna.
.
|
Elisabeth Svantesson (M) |
|