Drogtester är ett tvångsmedel som regleras i 28 kap. i rättegångsbalken, men flertalet skolor använder idag slumpvisa drogtester som en del i ett drog- och säkerhetsförebyggande arbete och det har under årens lopp blivit ett ämne för diskussion. Det finns både för- och nackdelar med slumpvisa drogtester men fördelarna överväger.
För det första är det viktigt att upptäcka ungdomars droganvändning i gymnasiet. Vid en tidig upptäckt kan tidiga insatser sättas in för att på så sätt minska risken för ett fortsatt missbruk med allt tyngre droger. Drogtester har även preventiva effekter.
För det andra är drogtester i gymnasieskolans yrkesutbildningar viktigt för andra människors säkerhet. Droger medför inte bara konsekvenser för den som brukar dessa, utan påverkar i allra högsta grad omgivningen.
Inom många yrkesutbildningar är det av yttersta vikt att eleven inte är påverkad. Det är en självklarhet att det är förbjudet att köra drogpåverkad, men trots detta finns det t.ex. inom utbildningen till yrkeschaufför inget lagstöd för att drogtesta eleverna på andra grunder än frivillighet och samtycke. Frivilligheten är till och med så omfattande att eleven kan begära förflyttning från en praktikplats där en arbetsgivare genomför drogtester på arbetsplatsen. Detta är oacceptabelt.
Att utbildningssamordnare inte har möjlighet att drogtesta elever på yrkesutbildningar innebär i praktiken att det kan finnas elever som övningskör stora fordon på våra vägar samtidigt som de är drogpåverkade. Detta innebär inte bara en fara för eleven utan också en stor fara för omgivningen.
Lagstiftningen bör snarast förändras så att slumpvisa drogtester underlättas – särskilt i situationer där drogfrihet är en förutsättning för säkerhet, som exempelvis i yrkesförberedande utbildningar. Detta bör ges regeringen till känna.
.
|
Elisabeth Svantesson (M) |
|