Sedan mitten av 1990-talet har vi i Sverige haft en tydlig trend att hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten ligger i dag på mycket höga nivåer och är bland de högsta i EU. Detta faktum har påpekats av flera oberoende experter och även av EU-kommissionen. Det är oroväckande att hushållen fortsätter att öka sin skuldsättning trots den allvarliga ekonomiska oron som präglat de senaste åren. Det finns bedömare som nu varnar för att skuldsättningen bland hushållen börjar närma sig smärtgränsen.
Dagens situation med historiskt låga räntor och låntagare som överbelånar sig riskerar att leda till allvarliga problem i framtiden. Om bostadspriserna sjunker kan hushållens belåningsgrad hamna på eller över 100 procent. Skuldsättningen gör framför allt hushållen sårbara om räntorna, som under en period varit ovanligt låga, börjar stiga. Förutom stigande kostnader för boräntor utsätts skuldsatta hushåll även för risker om priserna på bostadsmarknaden faller eller om arbetslösheten ökar.
Det är framför allt hushåll med lägre inkomster som skulle drabbas av ovannämnda scenarion. För de familjer som fastnat i en skuldfälla kan oväntade förändringar i ekonomin innebära ett hårt slag mot privatekonomin. I värsta tänkbara scenariot kan en ohållbar skuldsättning innebära att de tvingas lämna sina hus.
Under förra mandatperioden vidtog den tidigare regeringen åtgärder för att stärka robustheten i bank- och hushållssektorn, bland annat genom att ett kapitaltäckningskrav införts i banksektorn. Finansinspektionen har också infört råd om ett lånetak vid bostadsköp, vilket lett till att de riktigt höga belåningsgraderna minskat.
Dessa åtgärder har varit välkomna, men det behövs emellertid fler insatser för att hushållens skuldökningstakt ska minska. Det bör ges regeringen till känna.
.
|
Elisabeth Svantesson (M) |
|