Barnombudsmannen har under de senaste åren flera gånger påpekat att många svenska myndigheter brister när det gäller att beakta barnperspektivet när de fattar beslut som direkt eller indirekt berör barns livssituation. Trots att ett flertal myndigheter i sina regleringsbrev har fått regeringsuppdrag eller återrapporteringskrav som rör barnkonventionen så är det alltför många av dessa som inte har beaktat detta vare sig i sina styrdokument eller i sitt praktiska arbete.
Redan 1999 beslutade riksdagen att barnkonsekvensanalyser skall göras vid alla statliga beslut som rör barn. Statligt anställda som fattar beslut som rör barn skall erbjudas fortbildning för att stärka sin kunskap kring vad barnperspektivet innebär och hur det kan påverka deras arbete. I praktiken fungerar dock detta mycket dåligt. När myndigheterna tillfrågas så säger runt två tredjedelar att de inte erbjudit sina anställda någon fortbildning kring hur man tillämpar barnperspektivet i myndighetsutövningen.
I Sverige har vi haft en bred politisk enighet om att barnperspektivet är viktigt och då är det rimligt att detta också syns i den offentliga maktutövningen. Det finns ingen anledning att tro att denna syn inte delas också av de statliga myndigheterna utan det är i hög grad en kunskapsfråga. Därför så bör man från regeringens sida överväga att öka ansträngningarna för att fler myndigheter ska få möjlighet att utbilda sin personal vad gäller barnperspektivet och dess praktiska tillämpning.
.
Edward Riedl (M) |
|