Allt fler barn och ungdomar flyr till Sverige utan sina föräldrar. Förra året sökte 3 800 ensamkommande flyktingbarn asyl i Sverige och i år väntas den siffran bli ännu högre. Många av dessa barn och ungdomar kommer från länder där utbildningssystemet brister. Gemensamt för alla ensamkommande barn och ungdomar är att de måste lära sig svenska språket och integreras i samhället.
En av de största utmaningarna i mottagandet av ensamkommande ungdomar är att ge dem möjligheter till utbildning och förutsättningar för att kunna konkurrera på den svenska arbetsmarknaden. Ensamkommande ungdomar har ofta mindre omfattande skolgång och är ofta mindre studievana än andra ungdomar. Den låga utbildningsnivån, bristen på studievana, deras ålder och de höga kraven för att få behörighet till ett nationellt gymnasieprogram kan hindra dem från att utbilda sig och få in en fot på arbetsmarknaden.
För den som kommer ny till Sverige i ung ålder kan utbildning på folkhögskola vara en lösning på många av de svårigheter som finns med att komma till ett nytt land: utbildning, språk och integration. Allmän kurs på folkhögskola vänder sig främst till den som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är ett alternativ till komvux för att få grundläggande behörighet att söka vidare till högskola eller yrkeshögskola. Alla folkhögskolor har allmän kurs på gymnasienivå, men en del av dem erbjuder också studier på grundskolenivå. Man kan alltså starta på olika nivåer beroende på hur länge man studerat tidigare. Vad gäller ensamkommande barn och ungdomar är det i första hand allmän kurs på grundskolenivå som är aktuellt.
På folkhögskolan får de ensamkommande ungdomarna en alternativ ingång till det svenska samhället, jämfört med om de slussas in på en traditionell grundskola. På folkhögskolan får de tillgång till boende (eftersom i princip alla folkhögskolor driver internatverksamhet), studiegång och sociala nätverk samt hjälp till etablering på arbetsmarknaden. Folkhögskolorna är idag en i princip outforskad resurs för integration av unga asylsökande.
Det finns dock ett antal oklarheter när det gäller ensamkommande ungdomars möjligheter att studera på folkhögskola. Dessa oklarheter behöver utredas och undanröjas. En oklarhet rör kommunernas möjligheter att få ersättning från staten för boende som inte är HVB eller familjehem, utan internatboende på folkhögskola. Det framstår som naturligt att kommunen ska kunna få ersättning, även om den unge bor på en internatskola, men detta behöver klargöras.
Ett annat problem är att folkhögskolor endast har möjlighet att få bidrag för deltagare över 18 år, och många ensamkommande ungdomar är yngre än så. Detta är en regel som behöver justeras om folkhögskolor ska bli ett alternativ för ensamkommande ungdomar. Det skulle behöva bli möjligt att finansiera utbildning på folkhögskola genom skolpengen, vilket idag inte går.
Dessa problem bör undanröjas så att folkhögskolorna kan bli en resurs för att hjälpa ensamkommande barn och ungdomar med studier och integration. Det bör ges regeringen tillkänna.
.
|
Andreas Norlén (M) |
|
|
Finn Bengtsson (M) |
Betty Malmberg (M) |