Av tradition är riksdagens ledamöter placerade efter i första hand valkretsarnas indelning, i andra hand efter antal år de tjänstgjort i Sveriges riksdag och slutligen efter ledamotens ålder.
Placeringen är ur flera perspektiv ålderdomlig och motverkar en livlig och aktiv debatt. Under senare år har flera förtjänstfulla insatser gjorts för att modernisera sittningen i riksdagen. Debattklimatet har påverkats positivt av de två halvmåneformade raderna närmast talarstolarna, vilket också gäller den fria placeringen i kammaren under debatter. Utifrån dessa erfarenheter är det lämpligt att ytterligare utveckla riksdagsledamöternas placering i plenisalen. Även möjligheten att ställa frågor ifrån bänken har bidragit till en intensivare debatt.
I de flesta länder är parlamentsledamöterna placerade efter partitillhörighet och inte efter valkrets. I de anglosaxiska länderna är parlamentsledamöterna i underhusen placerade efter partitillhörighet. Samtidigt är flera av dessa parlament välkända för sina livliga och engagerande debatter.
Eftersom antalet ledamöter är oförändrat krävs ingen ombyggnation för att genomföra förändringen, varför kostnaderna är obefintliga. En ändrad placering skulle därför med fördel vara möjlig att införa under en försöksperiod med efterföljande uppföljning. Omplaceringen torde kunna genomföras omgående och ej vänta till nästa val.
.
|
Margareta Cederfelt (M) |
Amir Adan (M) |