Miljöpartiet har tidigare förespråkat en grön skatteväxling. Det innebar att när en miljöskatt infördes skulle motsvarande lättnad införas på ett annat område. Idealt i det miljöpartistiska systemet var att en höjd miljöskatt kvittades mot en sänkt skatt på arbete. Det var ett sätt att balansera statens utgifter mot inkomster i budgeten, en liten omfördelning så att förslagen kunde kallas budgetneutrala. Systemet är inte särskilt dynamiskt eftersom beteende förändras på grund av skattesystemet – den styrande verkan av styrmedlen – men ansatsen är sympatisk.
Alliansens politik bygger på att jobben ska bli fler, det ska löna sig att arbeta och miljöskatter bygger på principer om ansvar och att förorenaren ska betala, och därför har vi ännu tydligare skiftat om hela budgeten i en grönare riktning. Höjningar av miljöskatter är en del av vår offensiva miljö- och klimatpolitik. Samtidigt genomförde vi omfattande jobbskatteavdrag. Detta har lett till fler arbetade timmar och fler människor i arbete. Statens inkomster ökade under Alliansens två mandatperioder vilket skapade reformutrymme till miljö, forskning och energi. Dessutom skapade vi möjligheter för tjänstemarknaderna och skiftade på så sätt konsumtionen. Ansatsen i miljöpolitiken har varit att framtida skattehöjningar ska balanseras med skattesänkningar på andra områden för att stimulera tillväxt och en långsiktigt hållbar omställning av samhället i grönare riktning.
Den nuvarande regeringen verkar till skillnad från Alliansen inte vilja ha ett grönt och tillväxtvänligt skattesystem. S och MP har aviserat stora skattehöjningar på både miljö och arbete. Det kommer att leda till att skattetrycket i Sverige kommer att öka.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klargöra vilka principer som gäller för beskattning och om principen om grön skatteväxling övergivits av den nuvarande regeringen.
.
|
Sofia Arkelsten (M) |
|