Över en miljon skolelever deltar dagligen i undervisning. Skolans uppgift är att förmedla kunskaper, ge erfarenheter och slå vakt om Sveriges position som kunskapsnation.
Trots att elevernas situation i skolan förbättrats avsevärt finns det fortfarande stora utmaningar att övervinna. Åtskilliga elever vittnar om problem med både stress, psykisk och fysisk ohälsa, våld och hot, mobbning och trakasserier. Kraven på eleverna har också ökat över tid socialt sett.
Mobbning är ett utbrett problem i skolan. Både elever som mobbar och blir mobbade mår i regel både psykiskt och fysiskt dåligt. Andra problem som inte sällan beskrivs är kränkningar, sexuella trakasserier, våld och hot. Detta är naturligtvis oacceptabelt ur alla perspektiv, såväl för elevens studiesociala miljö som för undervisningssituationen i skolan.
Sedan 1960-talet har skolan förändrats; förändringen har till övervägande del varit positiv. Den moderna skolan är individualiserad och sätter eleven i fokus. Elever och lärare deltar dagligen i en dialog om lärandet i skolan, vilket var otänkbart tidigare. Skolan är inte en sluten värld utan agerar i samklang med samhället i övrigt. Intryck från elevernas dagliga miljö integreras i den pedagogiska verksamheten.
Skolan är främst av allt en plats för lärande. För att optimera lärandet är det viktigt att eleverna inte riskerar att utsättas för olika former av kränkningar och mobbning. Målsättningen måste vara högt ställd och bygga på nolltolerans enligt ovan. Skolan är elevernas dagliga arbetsplats och sociala arena och därför bör samhället också visa att det tar ansvar för elevernas behov av stöd och hjälp. Det finns idag omfattande forskning och kunnande om mobbning och dess mekanismer samt åtgärder för att motverka densamma.
Med detta som utgångspunkt bör regeringen överväga möjligheterna att se över sådana lagändringar som innebär att arbetet mot mobbning sker på evidensbaserade grunder och att elevens intresse tas tillvara på ett fullgott sätt.
.
|
Margareta Cederfelt (M) |
Lars-Arne Staxäng (M) |