De regionala flygplatserna är idag en kommunal och/eller landstingskommunal angelägenhet. Trots detta är de regionala flygplatserna av ett betydande nationellt intresse.
De regionala flygplatserna är ofta av avgörande betydelse för det lokala näringslivet och arbetsmarknaden. De regionala flygplatserna drivs också oftast i kommunal regi med avsaknad av statsbidrag och går inte sällan med underskott.
De tre flygplatserna Västerås, Halmstad och Örebro är regionala flygplatser och fyller en betydande funktion i sina respektive närmiljöer.
När den omfattande skogsbranden rasade i Västmanland var Västerås flygplats avgörande för att brandbekämpningsplanen kunde baseras och tankas. När Sverige nyligen sände iväg akut nödhjälp till Irak, skedde det vid den nationella knutpunkten för stora humanitära hjälptransporter, nämligen Örebro flygplats. När räddningstjänsten övervakade och inventerade det översvämningsdrabbade området i Halland, var helikopterresurserna baserade på Halmstads flygplats.
Detta är tre exempel på hur avgörande de regionala flygplatserna är för beredskap och räddningsinsatser. Oftast är de incidenter som behöver flygets insatser av betydligt mer begränsad karaktär och nämns inte i riksmedia. Det kan handla om ambulanstransporter av sjuka eller skadade personer samt donationer av organ. Sverige är ett avlångt glest befolkat land och det är viktigt att hela befolkningen har god tillgång till exempelvis hälso- och sjukvård.
Oskarshamns kommun har beslutat att lägga ned sin flygplats och i Västerås finns en pågående diskussion om att avveckla flygplatsen. Motiv för diskussionen är just de ekonomiska underskotten.
Alliansregeringen inledde ett arbete för att utforma en samlad flygpolitik. Det är angeläget att detta uppdrag fortsätter i syfte att uppnå en nationell samsyn på flyget.
I det fall en flygskatt införs och Bromma flygplats avvecklas är risken överhängande för att 34 000 arbetstillfällen försvinner (enligt riksdagens utredningstjänst, International Air Transport Association och Stockholms Handelskammare). Ifall ytterligare regionala flygplatser läggs ned försvinner ännu fler jobb. BNP skulle minska med 11,5 miljarder kronor och skatteintäkterna med 5,6 miljarder kronor. En flygskatt skulle dessutom medföra försämrad konkurrenskraft och tillgänglighet.
En flygskatt skulle drabba hela flygnäringen och medföra negativ påverkan för ett stort antal samhällssektorer. De regionala flygplatserna skulle riskera att drabbas allra hårdast. På dessa flygplatser opererar idag mindre flygbolag som säkerställer tillgängligheten mellan landsbygd och Stockholm. Dessa bolag har små marginaler och passagerarvolymerna är ofta små. Flera av de regionala flygplatserna har lyckats etablera charter- och lågprisflyg vilket ger en unik möjlighet för många att ta sig ut i världen utan att behöva passera Stockholm.
En flygskatt skulle leda till drastiskt höjda biljettpriser vilket medför färre passagerare och därmed leder till att flera bolag lämnar de mindre orterna. När flygskatt var på gång förra gången, 2006, blev Västerås flygplats av med samtliga linjer och var stängd under flera månader.
Flygets utsläpp av koldioxid har minskat avsevärt under senare år. Flygets utsläpp ligger idag på cirka två procent av de totala utsläppen av koldioxid och inrikesflyget svarar för en procent av dessa. På fyrtio år har flygets utsläpp minskat med 70 procent, trots att flygandet ökat kraftigt.
Flygbranschen jobbar aktivt för att minska utsläppen. Exempelvis är den regionala flygplatsen Karlstad Airport först i Europa med att erbjuda helt fossilfria flygbränslen.
Flyget är en nationell angelägenhet för såväl arbetsmarknad som infrastruktur, företagande, rekreation, hälso- och sjukvård och katastrofinsatser. Det är därför angeläget att villkoren för de regionala flygplatserna förbättras i syfte att garantera att hela Sverige har tillgång till flyg.
.
|
Margareta Cederfelt (M) |
Saila Quicklund (M) |