Snabbare insatser mot nya droger. Det var den viktigaste ambitionen i Narkotikautredningen när den presenterades i december 2008. Sedan dess har mycket hänt inom lagstiftning och hantering vilket är bra. Problemet är bara att utvecklingen går ännu snabbare när det gäller exempelvis framtagande av olika preparat och spridningen av dessa.
Varje år upptäcks flera nya psykoaktiva preparat i EU, och antalet näthandlare som säljer ännu icke klassade droger växer kraftigt. Tittar man på utvecklingen de senaste åren ser man också en väldigt tydlig ökning där nära på alla nya preparat är syntetiska.
Sverige fick en ny narkotikalagstiftning våren 2011 som bland annat innebar en snabbare klassning samt möjlighet för polis och tull att omhänderta och förstöra misstänkta ännu inte klassade droger under tiden som deras skadlighet utreds. Det var ett viktigt steg i en effektivare och framgångsrikare kamp mot narkotikan. Men lagstiftningen riskerar ändå alltid att ligga steget efter.
När ett preparat klassats som narkotika ersätts detta ofta snabbt på marknaden av ett nytt preparat som kommit till genom att producenterna gjort smärre förändringar i den kemiska sammansättningen av det tidigare preparatet. På så vis förs en ojämn kamp mot handeln och användningen av narkotikan. De som får betala är inte minst alla unga som dör i skuggan av lättillgängliga och relativt billiga nätdroger.
Lagstiftningen måste fortsätta att skärpas för att bättre hänga med i den snabba utvecklingen. Menar vi allvar med att genom lagstiftning ta upp kampen mot den växande handeln med nätdroger behöver vi i Sverige gå samma väg som flera EU-länder samt USA och Kanada gjort och börja med generisk kontroll. En familjeklassning för kemiskt liknande ämnen krävs för att snabbare få bort dem från marknaden.
Men kampen mot narkotika måste ske på många fronter. Det räcker inte bara med bra klassning och stärkta befogenheter hos polis och tull. Vi behöver också möta den frustration och maktlöshet många av fackförbundet Handels medlemmar bär på när man i butik och på bensinmackar tvingas lämna ut brevpostförskott till omyndiga barn med stor vetskap om att försändelsen innehåller nätdroger. Eftersom brevpostförskott går som brev krävs heller ingen kontroll av legitimation. Det innebär att man kan beställa i sitt eller någon annans namn, uppge ett mobilnummer, och sedan bara hämta ut försändelsen genom att visa det sms man får när paketet har kommit. Här bör regeringen överväga om distributionen av nätdroger på något sätt kan försvåras.
.
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
Hannah Bergstedt (S) |