Människor lever idag allt längre, och är friskare längre mycket tack vare utveckling av vår livsmiljö. En stor del av våra liv spenderar vi på våra arbetsplatser som har stor inverkan på vår hälsa.
Möjligheten för människor att arbeta längre än till 65 har införts, och fler jobbar gärna längre, både av ekonomiska skäl och för att man trivs på arbetet. Behovet i samhället med att fler ska arbeta, och fler ska arbeta längre stöter på problem på grund av ökade risker och ohälsa på arbetsplatser.
Samtidigt som fler kan tänka sig arbeta länge finns fortfarande yrkesgrupper där man inte orkar arbeta fram till pensionsåldern. Yrkesgrupper som städare, slaktare, undersköterska är exempel på yrken där ”förtidspension” är vanlig, och i grunden ligger ofta långa sjukskrivningar på grund av förslitningsskador.
Antalet allvarliga olyckor inom t ex industrin ökar till följd av färre arbetsmiljöinspektioner, otydliga ansvar med underentreprenörer och en pressad situation för de arbetslösa, särskilt bland yngre som tar större risker för att visa sig arbetsvilliga när de får chansen till arbete. Förstärkt arbetsmiljöarbete och tydligare regler om vem som har ansvar för säkerheten är ett måste för att minska allvarliga olyckor, som i värsta fall leder till dödsfall. Ingen ska behöva offra sitt liv på jobbet.
En annan växande problematik är de yrken där människor förväntas vara i ständig jour, jobbet äter sig in på fritiden och möjligheten till återhämtning beskärs kraftigt. Antalet arbetslivsforskare har nästan halverats sedan Arbetslivsinstitutet lades ned, vilket är en förlust för såväl individen och företagen som samhället i stort.
För att människor ska kunna vara friska på sitt arbete och kunna hålla fram till pension, och fortfarande efter det kunna leva ett gott liv behövs forskning på hur arbetslivet kan förbättras.
Det finns ett behov av att såväl förstärka arbetsmiljöarbetet som jobba proaktivt med forskning kring hälsa och ohälsa på arbetsplatserna.
.
|
Hannah Bergstedt (S) |
|