Det är tydligt att Ryssland kraftigt rustar upp och moderniserar sin militära kapacitet. Ryssland ökar nu sin närvaro och aktivitet i vårt närområde samtidigt som USA minskar sin militära förmåga i Europa. Parallellt försämras även förutsättningar för EU-ländernas egna försvar då den ekonomiska krisen medfört att många länder minskat sina försvarsanslag. Detta medför konsekvenser för Sveriges säkerhet och förutsättningar för internationell samverkan.
Sedan kalla krigets slut har Nato både utvecklats och utvidgats. Idag är Nato en ledande krishanteringsorganisation. Tre fjärdedelar av EU:s medlemsländer är medlemmar av Nato och 95 procent av alla EU-medborgare bor i länder som ingår i försvarsalliansen. Vidare står Nato för större delen av världens totala försvarsutgifter. Många av FN:s säkerhetsråd sanktionerade fredsfrämjande insatser leds idag av Nato där Sverige deltar i både övningar och insatser. När vi samarbetar inom EU blir Nato försvarspolitiskt avgörande eftersom det är där Europas militära försvar utformas. För våra svenska styrkor i Nato-ledda insatser är det nödvändigt att man får erforderlig erfarenhet och kunskap om Natos arbetsmetodik och ledning, men även om logistik och interna procedurer. Med direkta möjligheter till högre samövning och samverkan, på såväl politisk som militärtaktisk nivå, blir förutsättningarna för framgång vid såväl insatser som försvaret av Sverige större.
En framgångsrik fredsfrämjande insats i dagens konfliktområden kräver nära samverkan mellan flera länder, vilket fordrar tydligt ledarskap och en förmåga att kunna hantera stora insatser över längre tid. I en alltmer komplicerad och intensiv säkerhetspolitisk värld förblir Nato den organisation som anses mest lämpad för detta ändamål, beaktat den nödvändiga erfarenhet, kompetens och kapacitet som Nato har.
Kärnan i Nato är artikel 5 som säkerställer ömsesidiga försvarsförpliktelser. Det innebär inte att Sverige genom medlemskap tvingas underställa sig andra medlemmars viljor eller ambitioner. All beslutsfattning i Nato kräver konsensus mellan medlemsstaterna. Som icke medlemmar av Nato saknar vi beslutsrätt och därmed verkligt inflytande. Förpliktelserna betyder däremot att vi förväntas att stödja andra länders säkerhet mot att de i sin tur stöder vår.
Det är av stor vikt att se över förutsättningarna och väga fördelar mot nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap, framför allt vad avser Sveriges säkerhet och framtida säkerhetspolitiska roll. En svensk Nato-anslutning medför större möjlighet att påverka såväl Nato-ledda fredsfrämjande insatser som den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa. Ett beslut om en svensk anslutning till Nato bör fattas i bred parlamentarisk samsyn.
.
|
Maria Plass (M) |
Hans Rothenberg (M) |