De fruktansvärda bilder och berättelser som nu når oss från främst Mellanöstern är en påminnelse om att religionsfriheten aldrig får tas för given. Det är en insikt som förpliktigar. Arbetet med att stärka religionsfriheten i världen kan inte vänta.
Flera religiösa grupper i norra Irak och i Syrien lever i dag under ofattbar terror. Islamiska staten, IS, är förmodligen de värsta människorättsförbrytarna i världen just nu. Men diskriminering, förföljelse och rentav massakrer av religiösa minoriteter är ett globalt problem.
Kristna är nu den mest utsatta gruppen globalt sett. Utgångspunkten i arbetet för att stärka de mänskliga rättigheterna ska vara att religions- och övertygelsefriheten ska gälla alla, överallt, alltid. Minoriteter har alltid varit utsatta, men de senaste åren har vi sett en förskjutning som behöver uppmärksammas.
Människorättsorganisationen Minority Rights Group International har konstaterat att minoriteter tidigare oftast förföljdes utifrån sin etnicitet; i dag förföljs de oftast på grund av sin religion. Religionsfriheten står inte över andra mänskliga rättigheter. Däremot finns det goda skäl att följa den extra noggrant. Forskning visar att en restriktiv eller repressiv religionslagstiftning tenderar att leda till ökade interna konflikter och mer av social oro medan respekt för religionsfriheten leder till fredligare samhällen.
Terrororganisationer, som IS, kan förstås inte hejdas genom dialog om religionsfrihet. Men extremistiska religiösa rörelser växer inte fram ur ett vakuum. Genom att stärka religionsfrihetens ställning kan grogrunden för denna typ av rörelser reduceras. För att klara detta krävs en mer aktiv politik.
Därför bör Sveriges regering driva på för att religionsfrihet ska inkluderas som ett uttalat mål i de nya millenniemålen. Ett mål om mänskliga rättigheter måste slås fast – religionsfriheten ska vara en självklar del i detta.
Vidare bör Sveriges beskickningar i utlandet inkludera en analys av religionsfrihetens status i de länder som undersöks i de så kallade MR-rapporterna som beskickningarna utför. För att ett sådant arbete ska kunna genomföras måste alla diplomater ha genomgått utbildning i frågor om mänskliga rättigheter och religionsfrihet.
.
|
Sofia Damm (KD) |
|