Spel om pengar har i alla tider lockat människor och skapat spänning i tillvaron – drömmen om den stora vinsten, eller glädjen i att vinna en mindre summa där själva känslan av att vinna i sig är det primära. För många är spel något roligt att då och då prova på, på färjan eller en stund en kväll på krogen. För andra är det inte lustfyllt alls. För en del slutar spelandet med att de tappat kontrollen och förlorat allt: tillgångar, familj, vänner och jobb. Vägen tillbaka är ofta både lång och svår. Problemet bör betraktas som den sjukdom det är, liksom andra beroenden människor kan falla in i.
I socialtjänstlagen anges vilket ansvar socialnämnderna i kommunerna har. Det finns reglerat om missbruk av alkohol, narkotika, doping, läkemedel och andra substanser. Det finns dock ingenting om spelberoendeproblematik eller om andra missbruk som inte består av substanser. Att tydligt definiera i socialtjänstlagen att socialnämnden i en kommun har ansvar för denna problematik, skulle underlätta ansvarsfördelningen och därmed för den enskilda spelmissbrukaren. Det skulle också innebära en större likvärdighet, då kommuner idag prioriterar frågan i olika grad.
Att kommunerna genom en ändring av socialtjänstlagen får ett förtydligat ansvar, innebär givetvis inte att de ideella aktörer som idag arbetar med sådana frågor ska åsidosättas eller ges mindre stöd, snarare tvärtom. Kunskapen, erfarenheterna och engagemanget kan tas till vara i högre grad än idag. Många av dem, som Spelberoendes riksförbund, driver också på för att spelberoende ska införlivas i socialtjänstlagen.
.
|
Rasmus Ling (MP) |
|