Hästnäringen är viktig för Sverige. Ridskoleverksamhet, avel, tävlingshästar och hästturism är verksamheter som är av stor betydelse för jobb och tillväxt i hela landet. Ungefär var tionde häst i Sverige skapar ett nytt jobb och totalt sysselsätter hästnäringen drygt 28 000 heltidsjobb i Sverige. Hästnäringen medför dessutom många stora fördelar för landsbygdens utveckling eftersom hästar kräver foder, betesmarker, hovslagare och veterinärvård. Därför tjänar hela Sverige på fler hästkrafter i hela landet!
Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för företagen inom hästnäringen att utvecklas, genom bland annat mindre regelkrångel så att företagarens energi kan läggas på att utveckla företaget istället för på administration och byråkrati. Idag upplever många hästföretagare en osäkerhet när det gäller hur företaget hanteras skattemässigt. Det förekommer att hästföretag ifrågasätts om de har inkomster vid sidan av verksamheten, vilket småföretagare ofta har i uppbyggnadsfasen, eller om de under flera år uppvisat förlust, vilket kan förekomma i exempelvis avelsverksamhet. Detta krångel stoppar utveckling av företag på landsbygden, och den skattemässiga hanteringen av hästföretag är därför särskilt viktig att se över när det gäller regelkrångel för hästföretagare.
Tyvärr glöms dock hästnäringen ofta bort när offentliga medel ska fördelas. Ungefär 85 % av alla utövare inom ridsporten är tjejer; dock går kommunala bidrag till idrottsanläggningar betydligt oftare till sporter som i större utsträckning utförs av pojkar som fotboll och ishockey. Det borde vara självklart att de offentliga medel som går till idrotten och andra fritidssysselsättningar för ungdomar är jämnt fördelade mellan killar och tjejer. Det är därför viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv att lyfta ridsportens status och likställa denna med andra idrotter.
Ett regelverk som ofta skapar bekymmer för hästägarna är konsumentköplagen. I denna likställs en häst med exempelvis en brödrost eller en bil, vilket är orimligt eftersom det handlar om levande djur. Även om hästen bedöms som helt frisk vid försäljningstillfället kan hästen återlämnas flera månader efter försäljningen i ett helt annat skick med krav på återköp. Denna osäkerhet gör att många drar sig för att sälja hästen, och därför är det viktigt att se över konsumentlagen så att både säljare och köpare kan känna en trygghet kring att köpet går rätt till och att alla blir nöjda.
Hästnäringens universitetsutbildning – hippologprogrammet – bedrivs på de tre riksanläggningarna, Flyinge, Strömsholm och Wången, med SLU som huvudman. Utbildningens mål är att säkra tillgången på välutbildade yrkespersoner inom en sektor där djurvälfärd, säkerhet, ungdomsaktiviteter och samhällsnytta spelar stor roll. De studenter som gått igenom hippologprogrammet har till ca 85 % fått jobb inom hästnäringen.
Programmet som initierades under mitten av 1990-talet har hela tiden finansierats av hästnäringen och SLU gemensamt. Finansieringen har skett genom att hälften av medlen för utbildningen har kommit från hästnäringen, via del av spelöverskottet hos ATG, och staten genom det regleringsbrev som finansierar SLU:s verksamhet. I början av 2014 träffade regeringen ett nytt avtal om totalisatorvillkoren kring spel på hästar med ATG:s ägare Svensk Galopp/Svensk Travsport. Med anledning av att staten under senare år har haft svårt att uppfylla delar av avtalsinnehållet, bland annat kraven kring regleringen av ATG:s ensamrätt på spelmarknaden för hästar, avlastades ATG, i det nya avtalet, tre miljoner kr avseende hippologprogrammets finansiering. Dessa överfördes av regeringen till SLU genom ett ökat anslag i regleringsbrevet med motsvarande belopp. Dessa medel har dock regeringen strukit i sin budgetproposition, vilket äventyrar hela utbildningen. Med regeringens ambition om fler jobb och tillväxt på landsbygden är det viktigt att inte hippologutbildningen nedprioriteras.
.
|
Kristina Yngwe (C) |
|