I Sverige finns olika företagsformer, och vilken form det är beror på verksamhet,
ägande, kapitalinsats med mera. En företagare är en person som är anställd av sig själv som enskild näringsidkare eller anställd i ett bolag som personen äger. Om man är
näringsidkare kan man hos Skatteverket få F-skattsedel och det reglerar då hur man ska betala skatt och avgifter. De vanligaste bolagsformerna är enskild näringsidkare,
handelsbolag, aktiebolag, enskild firma, kommanditbolag och ekonomisk förening.
Beroende på företagsform har man som företagare olika ägaransvar, olika
beskattningsansvar med mera och många olika regelverk som styr verksamheten och företagarens rättigheter och skyldigheter. Det går inte att göra företagsformerna lika
eller att gällande lagstiftning ska gälla på samma sätt för en företagare som för en
anställd.
Men ett stort problem som måste förändras är när det gäller trygghetssystemen för företagare. Är man ensamföretagare i dessa olika bolag gäller helt olika regler.
Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas olika och den styr ersättningen av våra
trygghetsförsäkringar. Arbetslöshetsförsäkringen, föräldrapenningen, rätten till
sjukpenning, möjlighet att göra avdrag för eget pensionssparande m.m. blir olika.
Företagare oaktat associationsform måste bli bedömda så lika som möjligt.
Det är hög tid att göra en grundlig genomlysning av företagsformer och medverka till att de utifrån trygghetssystemen bedöms lika.
.
|
Anders Åkesson (C) |
Solveig Zander (C) |