Att kunna bo och arbeta i glesbygd är en oerhört viktig fråga, dels för dem som lever i glesbygden, dels för Sverige i sin helhet. För att göra detta möjligt måste det finnas företag och arbetstillfällen. Ett sätt att skapa denna tillväxt är att göra det enklare att driva företag, avskaffa de hinder som uppstår för småföretagen samt att göra det mindre riskfyllt att anställa.
Den tidigare regeringen har påbörjat ett gediget förenklingsarbete, vilket är mycket positivt. De administrativa kostnaderna för företagen har minskat med nästan 7 miljarder kronor, och från och med år 2013 har regelförenklingsarbetet vidgats till att omfatta mer än administrativa kostnader.
I Sverige idag finns det oerhört många enmansföretag men steget från att vara enmansföretagare till att anställa sin första person är, på grund av att situationen ser ut som den gör, väldigt långt.
Enligt företagen föreligger en rad hinder för att anställa och på så vis kunna växa som företag samt skapa fler arbetstillfällen i sitt närområde. Enligt en undersökning från Tillväxtverket år 2011 ansåg hela 22 procent av småföretagarna att krångliga regler utgör ett stort hinder för tillväxt. Hela 30 procent av alla småföretagare ansåg att tidsbrist är ett stort hinder för tillväxt i det egna företaget. I andra undersökningar lyfts för höga arbetsgivaravgifter fram som en bidragande orsak till varför man inte anställer.
När det gäller de kommunala handläggningstiderna i olika tillståndsärenden kan det i dag skilja sig åt mellan olika kommuner. Det vore önskvärt att det fanns en enhetlighet.
Av ovan nämnda skäl är det angeläget att göra en översyn om hur man skulle kunna stimulera till egenföretagande samt se över vilka åtgärder som kan vidtas, alternativt vilka regler som skulle kunna förenklas för att få företag att våga anställa i glesbygdsområden i Sverige.
.
|
Lena Asplund (M) |
|