Missbruk av droger bland ungdomar är svårt att både förebygga och behandla. Samhället måste sätta in tidiga förebyggande insatser för att hindra de unga från att börja använda droger, men också gemensamt försöka hjälpa de unga som hamnat i drogmissbruk att upphöra med missbruket.
Ungdomar med drogproblem är en mycket utsatt grupp och forskning visar att dessa ungdomar ofta hamnar i kriminalitet, fattigdom, sjukdom – såväl fysisk som psykisk – och har en ökad risk att dö i förtid. Allt fler unga flickor får missbruksproblem och hamnar lika ofta som pojkar på missbruksmottagningar. Sårbarheten är också större för flickor än för pojkar och den avgörande faktorn till fortsatt missbruk i vuxen ålder är föräldrarnas missbruk.
Innan ungdomarna nått 18 år är det möjligt att sätta in insatser och också att samordna insatserna mellan de olika aktörerna som är inblandade, men efter myndighetsdagen har samhället inte längre någon rätt att interferera i respektive ungdoms liv; sekretesslagen träder i kraft.
Sekretesslagen är ett hinder för att sätta in gemensamma åtgärder för de unga och sekretessen hindrar olika myndigheter i samhället att samarbeta
öppet med varandra – polis, skola och socialförvaltning. Inte minst gör den föräldrarnas delaktighet i hjälpen omöjlig. Om sekretesskyddet höjdes till 21 år skulle samhället ha större möjligheter att hjälpa de unga ur problematiken.
.
|
Emilia Töyrä (S) |
|