Det moderna samhället av idag ställer höga och komplexa krav på ungdomar. Prestationsångest, stress och snedvridna utseendeideal skapar problem hos många tonåringar, och framförallt unga tjejer mår allt sämre. Det visar sig bland annat i att fler tjejer skadar sig själva på olika sätt – de skär sig eller får ätstörningar. Det finns också många invandrarbarn som bär med sig trauman från upplevelser i sina tidigare hemländer, liksom det finns barn från andra länder som kämpar med kulturkrockar i Sverige. Till detta kommer mobbning, hot och andra hataktiviteter på nätet, som ökar lavinartat.
Det individualistiska idealet bland dagens unga gör att de flesta upplever att de måste bära alla sina problem själva. Det är angeläget att vi på ett tidigt stadium blir uppmärksamma på om barn och ungdomar mår dåligt och kan hjälpa dem att få relevant och snabb vård så att de inte vänder sin ångest mot sig själva.
Barn med psykiska problem behöver hjälp och stöd i ett tidigt skede, och då behövs en välfungerande elevhälsa. Skolan ska vara en hälsofrämjande miljö. En god hälsa är en förutsättning för lärande, och elever som under sin uppväxt anammar en hälsofrämjande livsstil behåller ofta den som vuxna.
Därför måste skolans kuratorer och annan skolpersonal vara uppmärksamma och kunna agera när det behövs. Det bör i varje kommun finnas samverkansmodeller mellan skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och ungdomsmottagning för barn och ungdomar med problem. Genom att man stärker skolhälsovården kan barnen få hjälp i tid. Psykisk ohälsa påverkar hela familjen. Därför måste den samlade barn- och ungdomshälsan ges förutsättningar för att också hjälpa hela familjen.
.
|
Jennie Nilsson (S) |
|