En helt central faktor i utvecklandet av det moderna välfärdssamhället har varit ekonomisk tillväxt. Med tillväxt har resurser samlats till såväl privata som offentliga investeringar, utbyggd gemensam välfärd samt transfereringssystem. Ekonomin och samhällsutvecklingen är i högsta grad beroende av ekonomisk tillväxt varför det är en fråga med hög politisk prioritet.
Men samtidigt är ekonomisk tillväxt också intimt förknippad med utsläpp av växthusgaser, energianvändning och utarmning av ekosystem och därför har mycket av den miljöpolitiska debatten kommit att handla om möjligheterna att ”frikoppla” tillväxten från miljöförstöringen, och skapa en hållbar tillväxt.
Nu pekar dock allt fler på att den tillväxttakt vi vant oss vid inte kommer att fortsätta, och att de ekonomiska nedgångar västvärlden brottas med inte enbart är ett tillfälligt avbrott i en i övrigt naturlig uppåtgående kurva. Om detta skulle visa sig stämma innebär det stora utmaningar för centrala funktioner i samhället som bygger på antagandet om en årlig tillväxttakt på en viss procent.
Hösten 2013 presenterades ett forskningsprojekt kallat ”Bortom BNP-tillväxt, scenarier för hållbart samhällsbygge”. Det är ett femårigt tvärvetenskapligt projekt finansierat av Formas under ledning av Åsa Svenfelt, filosofie doktor i miljöstrategisk analys på KTH och Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys samt vicerektor för hållbar utveckling på KHT. Syftet är helt enkelt att utifrån olika tillväxtscenarier (låg-, noll- samt nedväxt) beskriva hur samhället skulle påverkas samt hur problem kan förebyggas. Scenarierna ska beskriva fyra fallstudieområden: byggsektorn, transporter, välfärdstjänster samt vardagsliv.
Jag menar att liknande initiativ behöver tas politiskt. Utebliven eller negativ ekonomisk tillväxt skulle sannolikt innebära stora utmaningar för det politiska systemet. Exempelvis är det rimligt att anta att finansmarknaderna, sysselsättningen och finansieringen av exempelvis pensionssystemet m.m. skulle påverkas kraftigt. Därför behöver vi skapa kunskap om och beredskap för en framtid med låg-, noll- eller nedväxt och samtidigt skapa strategier för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Detta bör ges regeringen tillkänna.
.
|
Sara Karlsson (S) |
Lawen Redar (S) |