Sedan källskattereformen genomfördes 1947 dras preliminärskatten från lönen utan att vi ser den. Innan källskattereformen fick man gå och betala in själv och på detta vis tydliggjordes hur mycket av lönen man fick behålla och hur mycket som man fick betala i skatt.
Med en vänsterregering som prioriterar tunga skatter på jobb och företagande, är det än viktigare att synliggöra bruttolönen innan både de indirekta och de direkta skatterna är dragna. Idag får anställda lönebesked där det framgår hur mycket de får i lön. Däremot finns många löntagare som inte få ta del av hur mycket de betalar i skatt totalt, på grund av att de indirekta skatterna är dolda förutom för företagen som får administrera och betala in dem.
Olika skatter har olika grader av synlighet för individer och företag. Man brukar tala om direkta (synliga) och indirekta (dolda) skatter. Det går att synliggöra skattetrycket genom att det blir obligatoriskt att skriva ut arbetsgivaravgiften direkt på lönebeskedet, tillsammans med en bättre information i deklarationen. På så sätt kan man få ett enklare och mer överskådligt skattesystem.
Som moderater är det viktigt att minska den byråkratiska bördan för landets företagare. Detta bör stå högt på agendan. Att skriva ut beloppet som betalas in i skatt på lönebeskedet bör rimligen inte innebära någon betydande administrativ belastning för företagen.
Skattesystemet behöver utvecklas mot en mer öppen och samlad redovisning av den enskildes löneskatter och de lagstadgade och avtalsenliga avgifter som arbetsgivaren betalar in. Regeringen bör göra en översyn för att se om och i vilken utsträckning det skulle öka arbetsgivarnas administrativa börda att skriva ut bruttolönen innan både de indirekta och de direkta skatterna är dragna, på lönespecifikationen.
.
|
Jenny Petersson (M) |
Ida Drougge (M) |