Yrkeshögskolan spelar en stor roll när det gäller kompetensförsörjningen för svenskt näringsliv: regionalt och nationellt. Runt om i landet finns det flera exempel på ett väl fungerande samarbete mellan kommuner och näringsliv när det gäller att initiera och analysera behovet av specifika yrkesgrupper – analyser som sedan lett fram till ansökningar och beviljade utbildningar från tidigare KY-myndigheten och nuvarande YH-myndigheten. Ett sådant exempel är utbildningen Servicetekniker för tunga fordon.
Upprinnelsen till den framgångsrika utbildningen var att representanter för näringen uppvaktade Ljungby kommun och redovisade att det i landet saknades ett stort antal servicetekniker för branschens eftermarknad.
Efter ett grundligt analysarbete och ett gediget ansökningsarbete startades utbildningen hösten 2004. Det var möjligt tack vare ett anslag på två miljoner kronor från Ljungby kommun, och ett massivt stöd från näringslivet – inte bara i Ljungby i utan i hela landet. Från utbildningens presentation kan man läsa följande:
”Behovet av nyutbildad personal med inriktning på tunga fordon kommer enligt branschen att vara stort framöver. Därför står också våra medverkande företag, i flera fall världsledande, bakom erbjudandet om en intressant och rolig utbildning.
Jobben väntar, ofta med goda utsikter till utlandsuppdrag. Detta är en chans för både för dig som avslutar din gymnasieutbildning i år och för dig som redan jobbar med fordonsservice. Två års studier med mycket praktik ger dig kompetensen branschen söker. Efter utbildningen ska du vara en kvalificerad servicetekniker inom området tunga fordon. Du får fördjupade kunskaper i bland annat maskinteknik, ellära, elektronik samt hydraulik.”
Sedan starten har totalt drygt 300 elever avslutat sin utbildning. Av dessa har runt 90 procent haft en anställning sex månader efter utbildningens slut. Varför lyfta fram exemplet från Ljungby? Exemplet visar på behovet av ett helhjärtat stöd från näringslivet och det offentliga samhället. Men det visar också på behovet av långsiktighet, kvalitet och resultat i form av anställningsbarhet efter genomförd utbildning.
Det nuvarande systemet premierar varken långsiktighet eller resultat. Nuvarande system förmår inte heller att möta den stora efterfrågan på utbildningar över hela landet.
Därför behöver regeringen överväga om det krävs en översyn av yrkeshögskoleverksamheten – en översyn som handlar om resurser, tillståndstider, kvalitet, utvärdering, samspel med branschorganisationer samt resultatuppföljning i form av anställningsbarhet.
.
|
Monica Haider (S) |
Tomas Eneroth (S) |