Sverigedemokraterna tror på långsiktiga spelregler för näringslivet och vår näringsfrämjande politik sträcker sig över fler politiska områden. Billig energiförsörjning och sund konkurrens är ett par av förutsättningarna för ett gott klimat i näringslivet. Vi anser att det behövs en naturlig balans mellan arbetsgivare och arbetstagare och därför behöver företagen ha tillgång till rätt kompetens.
Det är sålunda viktigt att högskolor och universitet utbildar det som arbetsmarknaden efterfrågar. Vi vill därför se en harmonisering av utbildningar på högskolor och universitet med arbetsmarknadens behov. Detta gäller även yrkeshögskolan, som blir föremål för en satsning från Sverigedemokraternas sida.
Frihandel och globala handelsavtal innebär ökad internationell konkurrens för svenska företag samtidigt som det skapar fler arbetstillfällen. Sverigedemokraterna vill därför skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv.
Svenska småföretag har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer och spelar sannolikt också en nyckelroll för Sveriges väg mot högre sysselsättning. Sverigedemokraternas näringspolitik inriktar därför sig till stor del på småföretag. Vi vill minska småföretagens administrativa börda och bana väg för ett partnerskap mellan stat och småföretag som ligger i båda parters intresse. Framför allt krävs lösningar som fungerar i verkligheten.
Generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna bedöms inte vara den mest effektiva åtgärden för att stimulera sysselsättningen. Sverigedemokraternas ambition är istället att direkt rikta satsningar mot småföretag samtidigt som tröskeleffekter, för företag som växer från mikro- till småföretag samt vidare från små till medelstora företag, bör undvikas. Därför föreslår vi ett arbetsgivaravdrag, inte helt olikt jobbskatteavdraget, som gäller lika för alla företag oaktat antal anställda. De mindre företagen kommer därigenom proportionellt sett erhålla den största vinsten av reformen.
Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret så att mikro- och småföretagens kostnader minskar. För att undvika tröskeleffekter konstrueras reformen så att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till en gräns på 10 anställda. Vid fler än 10 anställda ersätts företaget enbart upp till denna gräns och vid färre ersätts man i proportion till det antal anställda man de facto har.
Ett reducerat eller i vissa fall avskaffat sjuklöneansvar bedöms stimulera till nya anställningar. En rapport från Företagarna visade att sjuklöneansvaret hade stor betydelse för en fjärdedel av företagarna vid anställning av personer utanför familjen.
De svenska turordningsreglerna, reglerade under LAS, kom till under en tid då arbetsmarknadens rörlighet var betydligt lägre än i dag. Arbetsmarknadens funktionssätt har förändrats och i takt med det måste även turordningsreglerna anpassas. För att säkerställa trygghet för arbetstagare är det viktigt att LAS finns kvar, men undantagen i turordningsreglerna behöver utökas. Dagens undantag är helt enkelt för små och leder till att framförallt ungdomar diskrimineras genom principen ”sist in först ut”. Arbetsgivare kan enkelt reglera storleken på sin personalstyrka men det är däremot svårt att reglera sammansättningen på personalstyrkan. Dagens turordningsregler medger två undantag; Sverigedemokraternas uppfattning är att undantagen bör utökas till fem.
Starta-eget-bidrag eller ”stöd för start av näringsverksamhet” har som arbetsmarknadspolitisk åtgärd lovordats av bland annat Riksrevisionen som en av de bäst fungerande sysselsättningsskapande åtgärderna. Det har konstaterats att överlevnadsgraden för företag startade med starta-eget-bidrag är lika hög som företag startade utan bidrag. Andra forskare har noterat att 60–80 procent av de i programmet startade företagen inte skulle ha startats utan programmets existens.
Trots programmets goda resultat finns en generell 25-årsgräns och det relativt begränsade stödet ges bara under sex månader. 25-årsgränsen är belagd med vissa undantag, bland annat för nyanlända invandrare, men den generella gränsen är alltså 25 år vilket är diskriminerande mot ungdomar, trots att just ungdomar har relativt hög arbetslöshet. Sverigedemokraterna anser att unga arbetslösa från 20 år ska ha likvärdig rätt att söka bidraget. Ett utökat starta-eget-bidrag skulle bana väg för fler småföretag och påverka sysselsättningen positivt. Sverigedemokraterna föreslår vidare att stödet utbetalas under nio månader i stället för dagens sex månader.
Metallskrot
I takt med de allt högre metallpriserna har stölder av framför allt koppar ökat. Problemen med metallstölder drabbar allt från småföretag och kyrkogårdar till ledningar för tågtrafiken, där det sistnämnda kan få särskilt allvarliga följder och orsaka enorma samhällskostnader. Sverigedemokraterna vill i alla led motverka oseriös handel med metall och i den kontexten är spårbarhet viktigt.
Det torde vidare vara önskvärt att återinföra tillståndskravet för handel med metallskrot samt att införa ett kontantförbud i branschen för att säkerställa spårbarheten.
Turism och moms
Den differentierade momssatsen inom olika turistnäringar är problematisk, emedan den leder till onaturliga konkurrensfördelar och missgynnar småskalig natur- och ekoturism, vilket främst återfinns på landsbygden. Exempelvis betalar man 6 procent i moms vid ett besök på en djurpark, medan man vid viltskådning i det fria betalar 25 procent. Guidning på ett museum beläggs med 6 procent medan en stadsvandring beläggs med 25 procent.
Ekoturismföreningen genomförde en undersökning kring effekterna av detta och kom fram till att ”dagens system är krångligt, byråkratiskt och missgynnar de mest arbetsintensiva delarna”. Vidare kunde man notera att de områden som speciellt missgynnades var naturupplevelser där man tillsammans med lokala guider paddlar, cyklar eller åker skidor jämfört med båtar, bussar och skidliftar i mer tätbefolkade områden. Vi noterar att landsbygden är otillbörligt förfördelad.
En liknande problematik finns också inom bokbranschen, där tryckta böcker har en momssats på endast 6 procent medan man för e-böcker får betala 25 procent i moms. Detsamma gäller den så kallade dansbandsmomsen. Musik utan tillgång till dansgolv belastas med 6 procent i moms medan musik med dansgolv belastas med 25 procent i moms.
Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att göra en översyn av dessa gränsdragningsproblem. En översyn av momssatser pågår förvisso i EU:s regi, men givet att detta kan ta lång tid är det motiverat att skyndsamt utföra en nationell översyn.
Om medlemsländerna inom EU ska exportera vissa jordbruksvaror till länder utanför EU kan man under vissa förutsättningar få exportbidrag vilket är ett instrument för att göra priserna på jordbruksprodukter mer stabila inom EU. Detta får dock konsekvenser för mottagarländer där marknaden kan övermättas och slå ut lokala producenter. I vissa fall finns även en djurskyddsaspekt i exportbidraget där levande djur kan transporteras över långa sträckor. Sverigedemokraterna anser att exportbidraget är direkt skadligt för utvecklingsländernas självförsörjningsgrad samt att det strider med intentionerna i svensk djurskyddslagstiftning och anser därför att regeringen kraftfullt ska verka för dess avskaffande.
.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |