Hela Sverige ska leva
Från Sverigedemokraternas sida ser vi positivt på landsbygdens möjligheter, samtidigt som vi inte kan blunda för stora utmaningar, inte minst vad gäller avfolkning och ofrivillig urbanisering. 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på olika sätt på landsbygden. Dessa möjliggör en stark handelsbalans genom sitt värv inom till exempel skogs-, gruv- och metallindustrin. Växande turism skulle ha positiv effekt både på sysselsättningen och inflyttning (eller minskad avfolkning). Sysselsättningstillväxten inom turism uppgick till 24 procent mellan 2000 och 2010, samtidigt som den generella sysselsättningen endast växte med 5 procent. God infrastruktur vad gäller fysiska transporter och internet är viktiga förutsättningar för regional tillväxt.
Sverigedemokraterna anser att staten bör ha en aktiv roll vad gäller förutsättningar för regional tillväxt. Det kan finnas ett ömsesidigt positivt samspel mellan det offentliga och det privata och utmaningen ligger inte i att fördela en kaka utan i att få den att växa.
Sverigedemokraterna anser att skapandet av en uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt, men kan inte lösa de stora utmaningarna på längre sikt.
Vår målsättning är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt för företag och medborgare att bo och verka i landets alla regioner.
Infrastruktur
Att utjämna kostnader för transporter är avgörande i ett land som Sverige som präglas av stora avstånd. En väl utbyggd och fungerande infrastruktur för kommunikation utgör då grunden för att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet. Sverigedemokraterna ser härvid ett ökat behov av såväl vidmakthållande som utveckling av statens transportinfrastruktur.
Vi vill även införa en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen, som bör uppgå till två procent av utgiftsområdet för kommunikationer. Denna marknadspott ska snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar i näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd.
Transportbidrag
Transportbidraget är ett regionalpolitiskt stöd som ska kompensera för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd, samt stimulera till höjd förädlingsgrad inom stödområdets näringsliv. Stödområdet omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.
Detta stöd har under vissa år haft ett större anslag än vad som har behövts för att täcka de ansökningar som har inkommit. Det finns dock, enligt Tillväxtverkets handläggare, olika delförklaringar till att allt färre söker detta bidrag. Det beror till exempel på att företag flyttar eller lägger ner och det finns också företag som inte är medvetna om att de kan ansöka om stöd. I den mån företag inom stödområdet flyttar söderut inom Sverige är det en tydlig indikation på att transportbidraget inte fullt ut fyller sitt syfte och kan betraktas som för lågt.
Sverigedemokraternas uppfattning är att det finns behov dels av att se över ersättningsnivåerna, dels att Tillväxtverket ska marknadsföra möjligheterna att få bidraget till näringslivet inom det berörda stödområdet.
Medborgarservice
En förutsättning för en levande landsbygd är god tillgång till offentlig service. Under lång tid har en ond spiral inneburit att offentlig service dragits undan från landsbygden till följd av ett minskat befolkningsunderlag, vilket i sin tur bidragit till att försämra befolkningsutvecklingen än mer. För att kompensera för detta har myndigheter och kommuner satsat allt mer på erbjuda information och service över internet och telefon, vilket är något som för många är ett fullgott alternativ. Samtidigt kan mer än 2 miljoner människor av olika skäl inte använda datorn för detta enligt SOU 2009:92.
Sverigedemokraterna är oroade över denna utveckling och vill stärka medborgarservicen genom ökad samverkan för att bibehålla samt utveckla den offentliga servicen. Fysiska möten kan ibland av praktiska skäl inte åstadkommas, men man kan inom ramen för samverkanskontor genom teknik verka för personliga möten på distans, vilket kan ge alla medborgare en likvärdig tillgång till service.
Bredband
Infrastruktur handlar inte endast om transportmöjligheter utan omfattar även teknisk infrastruktur för kommunikation såsom bredband. Behovet av tillgång till god infrastruktur för kommunikation blir idag allt viktigare både för näringslivet och för den enskilde medborgaren. Den ambitionsnivå som finns idag om att 90 procent av hushållen ska ha tillgång till snabbt bredband 2020 är inte tillräcklig och det noteras att landsbygden sannolikt kommer att vara kraftigt överrepresenterad bland de kvarvarande 10 procenten. I vissa fall kan fiberdragning förvisso vara omöjligt att försvara rent ekonomiskt, men att utelämna hela 10 procent av Sveriges hushåll är ett allt för lågt ställt mål. Sverigedemokraterna vill höja ambitionsnivån och därför finns ett behov av en ny bredbandsstrategi.
Ett antal statliga stiftelser och bolag har i uppdrag att öka tillgången på kapital för privata företag och ca 10 miljarder kronor i statliga medel har allokerats för investeringar i ägarkapital. Statens roll är att öka utbudet av riskkapital i en tidig fas där privata aktörer inte täcker behoven i tillräcklig utsträckning.
När Riksrevisionen i början av 2014 granskade hur statens riskkapitalförsörjning till privata företag fungerade, noterade man att regeringens styrning av de statliga riskkapitalbolagen inte har varit inriktad på att öka utbudet av riskkapital i tidiga investeringsfaser. Granskningen visar bland annat att över 40 procent investeras i skeden där de privata aktörerna redan är verksamma och i företag som varit mer framskridna i sin utveckling. Riksrevisionen gör bedömningen att det är svårt att stimulera investeringar i tidiga skeden genom att saminvestera med privata aktörer. Man framhåller också att kapitalet ofta riktas till vissa sektorer. Sverigedemokraterna vill ha en översyn av hur de statliga riskkapitalfonderna används och ser med fördel att de i högre utsträckning används för regional tillväxtpolitik.
.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Johan Nissinen (SD) |