Välfärden är helt beroende av att det finns företagare som betalar skatt och anställer medarbetare. Därför är det viktigt att politiken undanröjer hinder och förbättrar näringsklimatet så till stöd för framförallt de små företagen.
Att förenkla krångliga regelverk, sänka arbetsgivaravgifter och skapa en flexiblare arbetsrätt lyfts ofta fram som nycklar i sammanhanget. Men det finns också andra problem som utgör nog så stora hot mot de små företagen. Ett sådant problem är bluffakturor.
Att tvingas betala en faktura utan att ha köpt något är sedan många år verklighet för många småföretag. Omfattningen av bedrägerier med bluffakturor ökar. Det tar tid och kostar pengar att hantera. Polisen har svårt att prioritera utredningar av den här typen av bedrägerier, och upplevelsen bland de drabbade är att de kriminella ligger steget före när åtgärder vidtas.
Bluffakturaföretagen angriper ofta en sektor i taget. Skogs- och lantbruksföretag har blivit en målgrupp för bluffakturor. Det faktum att många av dessa företag drivs som enmansbolag av äldre personer har gjort målgruppen särskilt intressant. Äldre personer som äger skog men i egentlig mening inte ser sig själva som företagare blir lätta offer för denna typ av brottslighet.
Att komma åt detta utan att lägga krokben för hederliga försäljare är ingen lätt uppgift. En idé är att införa en så kallad ångervecka så att företagare kan bestrida fakturor. Många uppfattar det dock som stötande att behöva ångra något som man aldrig har köpt eller beställt, vilket gör den lösningen mindre lämplig.
I dag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om en sådan ansökan är riktig eller inte. För mindre företag, där anmärkningar har stor påverkan på hur företaget bedöms, kan detta få stora konsekvenser. Bluffakturaföretagen livnär sig på den rädslan, eftersom småföretag skräms till att betala fakturor som inte borde betalas.
För privatpersoner gäller att fakturan måste vara välgrundad och ha slagits fast i domstol eller annan myndighet för att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgifter. Om motsvarande regel även gällde företag skulle antagligen förekomsten av bluffakturor vara betydligt ovanligare.
En ändring i kreditupplysningslagen så att även företag omfattas av regeln om att fakturan måste vara välgrundad för att uppgifter ska få lämnas skulle förebygga problem med bluffakturor. Det skulle innebära ett viktigt steg mot ökad rättssäkerhet för framförallt mindre företag.
En statlig utredning, som ska vara klar i september 2015, tittar nu på hur problemet med bluffakturor kan åtgärdas. Jag förväntar mig att regeringen återkommer med skarpa förslag i enlighet med motionens intentioner.
.
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
|