Svensk rymdverksamhet har och får en allt större betydelse såväl i Sverige som internationellt. Det gäller framför allt verksamheter som rör utveckling av tjänster inom bland annat jordobservation, navigation och telekommunikation. Ett exempel på framgångsrika företag på området är Svenska Rymdaktiebolaget (SSC) som är på väg att bli en ledande global leverantör av avancerade rymdtjänster. SSC är dessutom ansvariga för den unika anläggningen Esrange utanför Kiruna. Det är en av världens största civila anläggningar för satellitövervakning och tack vare sina stora obebodda landområden gör Esrange det möjligt att göra experiment med obemannade rymdfarkoster. Esrange är faktiskt Europas största testområde för dylika ändamål.
Esrange har också stor internationell betydelse. Under 2011 gjordes till exempel 13 uppsändningar av franska ballonger för tekniska och vetenskapliga studier av atmosfären. Räknat sedan starten 1966 har det skickats upp mer än 500 sondraketer och 550 vetenskapliga ballonger av framför allt de tidiga medlemsstaterna i Esa/EASP, det vill säga Frankrike, Tyskland, Schweiz, Norge och Sverige. Vid anläggningen sker också omfattande inhämtning av satellitdata. Ca 140 kontakter sker varje dag med satelliter som befinner sig i olika banor runt jorden.
Världens samlade intäkter från rymdverksamhet uppgår enligt OECD till ca 150 miljarder dollar där olika statliga organ står för ca 65 miljarder dollar. Ser vi till Sverige omsätter vår rymdindustri ca 1,5 miljarder kronor per år och antalet sysselsatta har ökat med 13 procent jämfört med 2010. Detta är alltså verksamhet som har potential och stärker Sveriges konkurrenskraft och ställning som nation där kunskap, teknik och innovation skapar både stabilitet och tillväxt. Esranges betydelse i sammanhanget kan inte nog betonas. Det är därför viktigt att denna infrastruktur kan behålla sin dragningskraft och att regeringen säkerställer det.
Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
.
|
Betty Malmberg (M) |
|