2010 avskaffade alliansregeringen skatten på handelsgödsel. Det var ett led i att sänka produktionskostnaderna för svenska lantbrukare och för att till viss del komma till rätta med de olika konkurrensvillkor som svenska lantbrukare verkar under jämfört med sina kollegor i övriga Europa. Till grund låg bland annat en rapport från Jordbruksverket (2006:26). I rapporten konstaterades att en av de tydligaste konkurrensnackdelarna för svenska lantbrukare var just avgiften (läs skatten) på handelsgödsel.
Sedan alliansregeringen avskaffade skatten på handelsgödsel har bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) haft i uppdrag att följa utvecklingen. En rapport från i somras visar att försäljningen av gödsel inte har ökat och därmed inte eventuella utsläpp eller negativa miljöeffekter heller. Det är faktiskt så att SCB gjort en vidare analys som ger vid handen att en allt ökande effektivitet i näringsutnyttjandet skulle kunna vara en förklaring till varför behovet av mineralgödsel nu snarare minskar än ökar.
Svenskt lantbruk är en näring som behöver allt stöd den kan få. Konkurrensen från andra länder, med ofta sämre jordbruksmiljö- och djurskyddslagstiftning, är ett allvarligt hot mot lönsamheten, och antalet produktiva lantbruk har blivit allt färre. Detta är en ytterst oroande utveckling. Dessutom har Konkurrensverket konstaterat att svenskt jordbruk, trots den avskaffade handelsgödselskatten, har drygt tio procentenheter lägre marginaler i sin verksamhet än genomsnittslandet i Europa. Mot bakgrund av detta förefaller det obegripligt att regeringen nu vill återinföra skatten. Varför ska man fördyra för svenska bönder och svensk livsmedelsproduktion när miljönyttan inte ökar?
Med hänvisning till ovan vill vi å det starkaste protestera mot förslaget om att återinföra handelsgödselskatten. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
.
|
Betty Malmberg (M) |
Finn Bengtsson (M) |