Den andel människor i vårt land som diagnostiserats med bl.a. adhd, autism och asperger har ökat i en omfattande skala de senaste tio åren. Företeelsen är problematisk då många som exempelvis uppvisar symptom på adhd inte alltid har detta funktionshinder. I vissa fall kan liknande symptom uppvisas utifrån dysfunktionella hem – och skolmiljöer, stress och exempelvis hormonell obalans. Det finns mycket som tyder på att det ställs för många falska positiva diagnoser som en enkel och snabb väg till förklaringsmodell. Som exempel kan nämnas att skolan, utifrån resursbrist och svåra ledningsproblem, kräver en medicinsk diagnos för att överhuvudtaget erbjuda elever hjälp.
Med anledning av den uppseendeväckande ökningen av dessa funktionshinder har flera börjat ifrågasätta adhd-diagnoser och autismspektrumtillstånd. Professioner inom vården är oense gällande överdiagnostisering i det man gör gällande ett behov av mer forskning och vetenskapliga studier för mer säkra bedömningar. Alltfler tvekar även att diagnoserna i så hög grad ställts korrekt och att man får rätt vård överallt i landet.
Mot denna bakgrund finns anledning att begrunda förekomsten av en fördubbling kring andelen unga mellan 20 och 24 år som försatts i förtidspension jämfört med för nio år sedan, detta enligt uppgifter från Svd 2011-10-05, där det även anges att orsaken egentligen ska vara att den aktuella gruppen är arbetslös. Denna anmärkningsvärda åtgärd bidrar direkt till att stigmatisera en stor grupp människor som i många fall är arbetsdugliga. Förtidspensioneringar av unga personer inte bara passiviserar utan hindrar även till att känna delaktighet och värde i samhället. Både samhället och individen förlorar på utanförskap och i många fall kan detta medverka till eventuella destruktiva livsmönster.
Jag ser därför det nödvändigt att Försäkringskassan tillsätter en utredningsgrupp som får till uppgift att gå igenom alla förtidspensioneringar som gjorts med adhd, autism och asperger som formell grund. Syftet med utredningen är att klarlägga om Försäkringskassan gjort rätt bedömning utifrån handlingarna i det aktuella fallet i första hand, och i andra hand, med hjälp av diagnostisk expertis, gå igenom de journaler som kan ge vägledning om diagnosen är vederhäftig.
.
|
Margareta Larsson (SD) |
|