|
|
Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården
Sammanfattning
Utskottet föreslår med stöd av 9 kap. 16 § riksdagsordningen att riksdagen tillkännager för regeringen att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Aviseringen ska innehålla besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården
En ny yrkesreglering i Finland
Finansutskottets ställningstagande
Utbildningsutskottets ställningstagande
Socialutskottets ställningstagande
Bilaga 1
Förslag till utskottsinitiativ
Bilaga 2
Universitetskanslersämbetets yttrande
Bilaga 3
Finansutskottets yttrande 2014/15:FiU3y
Bilaga 4
Utbildningsutskottets yttrande 2014/15:UbU7y
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården |
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i betänkandet om att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Aviseringen ska innehålla besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum.
Stockholm den 28 maj 2015
På socialutskottets vägnar
Emma Henriksson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Henriksson (KD), Veronica Palm (S), Cecilia Widegren (M), Lennart Axelsson (S), Catharina Bråkenhielm (S), Per Ramhorn (SD), Finn Bengtsson (M), Mikael Dahlqvist (S), Anders W Jonsson (C), Amir Adan (M), Kristina Nilsson (S), Carina Herrstedt (SD), Barbro Westerholm (FP), Karin Rågsjö (V), Hans Hoff (S), Sofia Fölster (M) och Stefan Nilsson (MP).
Ärendet och dess beredning
Ledamöter från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna väckte vid ett utskottssammanträde den 9 april 2015 frågan om ett utskottsinitiativ om införande av legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården (se bilaga 1).
Vid utskottssammanträdet den 16 april 2015 informerade statssekreterare Agneta Karlsson med medarbetare, Socialdepartementet, om Regeringskansliets arbete med frågan om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården.
Vid utskottssammanträdet den 7 maj 2015 informerade statssekreterare Anders Lönn med medarbetare, Utbildningsdepartementet, om de utbildningsalternativ som kan komma i fråga vid införande av legitimation för kuratorer.
Universitetskanslersämbetet har på utskottets begäran inkommit med ett yttrande (se bilaga 2).
Finans- och utbildningsutskotten har yttrat sig över förslaget till socialutskottets initiativ (se bilagorna 3 och 4).
Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen att den i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården.
Gällande rätt
Patientsäkerhetslagen
I 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) finns bestämmelser om legitimation och annan behörighet för personal inom hälso- och sjukvården. Den som i enlighet med vad som anges i tabellen i 4 kap. 1 § har avlagt högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekommande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring ska efter ansökan få legitimation för yrket.
För närvarande är det 21 yrken som är reglerade i bestämmelsen, bl.a. apotekare, läkare och sjuksköterska. Kurator ingår inte bland de reglerade yrkena. Regeringen får meddela föreskrifter om att även andra utbildningar än de som anges i bestämmelsen ska ge rätt till legitimation. Beteckningen legitimation får användas endast av den som fått legitimation. En angiven yrkestitel får användas endast av den som har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring.
I 5 kap. patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) finns bestämmelser om yrkeskvalifikationer förvärvade i en stat inom EES eller Schweiz.
I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:23) Erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården finns ytterligare bestämmelser.
Yrkeskvalifikationsdirektivet
I direktiv 2005/36/EG fastställs de regler som gäller för erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet). Regleringen innebär att när det i den mottagande medlemsstaten finns ett reglerat tillträde till ett yrke, t.ex. krav på legitimation, ska den behöriga myndigheten i denna medlemsstat ge en sökande rätt att utöva yrket på samma villkor som gäller för landets egna medborgare. Den sökande måste inneha det examens-, utbildnings- eller behörighetsbevis som ursprungsmedlemsstaten kräver för att utöva yrket inom dess territorium. En sökande från en ursprungsmedlemsstat där yrket inte är reglerat måste, utöver att visa upp examens-, utbildnings- eller behörighetsbevis, kunna visa att han eller hon utövat yrket, minst två år de senaste tio åren i en medlemsstat som inte reglerar yrket. Som villkor för att erkänna utbildningsbevis får den mottagande medlemsstateten kräva att den sökande genomför kompensationsåtgärder i form av ett lämplighetsprov eller en anpassningsperiod om utbildningens längd eller innehåll väsentligen avviker från utbildningen i den mottagande medlemsstateten.
När det gäller hälso- och sjukvårdsyrkena är direktivet införlivat i svensk rätt i 5 kap. patientsäkerhetsförordningen och Socialstyrelsens föreskrifter om erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen är behörig myndighet för de 21 yrken som i dag är reglerade inom hälso- och sjukvården.
I november 2013 antogs ett moderniserat yrkeskvalifikationsdirektiv i syfte att förenkla systemet för erkännande av yrkeskvalifikationer och därmed underlätta den fria rörligheten på arbetsmarknaden. Direktivet trädde i kraft i januari 2014 (2013/55/EU).
I det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet ställs krav på att medlemsländerna utvärderar behovet av att reglera yrkena. I oktober 2013 antog kommissionen ett meddelande om hur detta arbete kommer att bedrivas.[1]
I betänkandet Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande (SOU 2014:19) analyseras direktivets närmare tillämpningsområde utifrån den definition som gäller för reglerade yrken. I betänkandet föreslås en ny lag och en ny förordning om erkännande av yrkeskvalifikationsdirektivet.
Regeringens promemoria Förslag till ytterligare lagändringar om tillfällig yrkesutövning till följd av yrkeskvalifikationsdirektivet presenterades den 20 mars 2015. Promemorian innehåller förslag till sådana lagändringar på hälso- och sjukvårdsområdet som följer av direktivet.
Bakgrund
2009 års Behörighetsutredning
Frågan om att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården behandlades av 2009 års Behörighetsutredning i betänkandet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65). Utredningen framhöll i sitt betänkande (s. 32) att denna grupp av kuratorer har en självständig yrkesroll med ett tydligt patientansvar. Utredningen framhöll att det inte fanns någon utbildning som var avsedd just för gruppen kuratorer men att om det skulle införas en sådan utbildning skulle en avgränsning behöva göras gentemot övriga med socionomexamen. Detta skulle innebära att legitimationen skulle behöva kopplas till arbetsuppgifter i stället för till utbildningen. Mot den bakgrunden föreslog utredningen att legitimation inte skulle införas för kuratorer inom hälso- och sjukvården.
Totalt 16 remissinstanser yttrade sig över utredningens bedömning. En klar majoritet ansåg i motsats till utredningen att kuratorer inom hälso- och sjukvården borde ges legitimation och att en särskild utbildning som kan ligga till grund för det borde inrättas. Majoriteten av remissinstanserna angav patientsäkerhetsskäl och kuratorns självständiga behandlingsansvar som stöd för att införa ett krav på legitimation.
Propositionen Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Frågan om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård återkom i den dåvarande regeringens proposition 2012/13:175 Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Eftersom en tydlig majoritet av remissinstanserna (se ovan) ansåg att kuratorer inom hälso- och sjukvården borde ha legitimation, menade regeringen (s. 61) att det fanns skäl att närmare utreda frågan om det finns ett behov av legitimation för yrkesgruppen. Regeringen gav därefter Socialstyrelsen ett sådant utredningsuppdrag.
Socialstyrelsens rapport Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård
Socialstyrelsen redovisade sitt uppdrag våren 2014 i rapporten Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Myndighetens sammanfattande bedömning är att det finns ett behov av att införa legitimation för kuratorer, utifrån de fyra kriterierna patientsäkerhet, yrkesrollens innehåll, utbildningens innehåll och nivå samt internationella förhållanden. I rapporten föreslår Socialstyrelsen att legitimation införs för kuratorer som är verksamma inom hälso- och sjukvården. Vidare föreslår Socialstyrelsen att det införs en legitimationsgrundande vidareutbildning i socialt arbete inom hälso- och sjukvården om 30 högskolepoäng (hp) som leder till examen som hälso- och sjukvårdskurator.
En ny yrkesreglering i Finland
Den finländska regeringen föreslog i propositionen RP 354/2014 en ny lag om yrkesutbildade personer inom socialvården. Den finländska riksdagen godkände förslaget i mars 2014 (PR 172/2014), och lagen träder i kraft den 1 januari 2016.
Syftet med den finska lagen är enligt propositionen att främja socialvårdsklienters rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande genom att ställa vissa krav på yrkesutbildade personer inom socialvården. Ett annat syfte med lagen är att främja en reform av uppgiftsstrukturen och arbetsfördelningen för den yrkesutbildade personalen inom socialvården. Rätten att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person innebär att endast socialarbetare, socionomer och geronomer som har blivit legitimerade kan arbeta inom sådana socialvårdsuppgifter där det krävs sådan yrkesskicklighet och kompetens som utbildningen i fråga ger. Lagen nämner inte kuratorer, men enligt behörighetsvillkoren ska de vara socialarbetare eller socionomer. I den finska lagen om elev- och studerandevård (30.12.2013/1287) finns det behörighetsvillkor för kuratorer (minst yrkeshögskoleexamen inom det sociala området eller utbildning till socialarbetare).
I den finska propositionen nämns inte något om att tidpunkten för införandet av lagen har en koppling till genomförandet av yrkeskvalifikationsdirektivet.
Skriftlig fråga
I en skriftlig fråga (fr. 2014/15:402) uppger frågeställaren att en omständighet som pekar på att frågan om legitimation för kuratorer bör behandlas skyndsamt är att EU nästa år kommer att modernisera det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet. Det innebär enligt frågeställaren att inget land inom EU får reglera yrken själva, utan detta ska godkännas på EU-nivå.
I sitt svar på den skriftliga frågan framhåller regeringen att det reviderade yrkeskvalifikationsdirektivet inte kommer att innebära att medlemsstaterna inte längre kan reglera ytterligare yrken men att regleringen ska, precis som enligt tidigare direktiv, vara förenlig med EU-rättsliga regler. Av svaret framgår också att frågan om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården för närvarande bereds inom Regeringskansliet. En sådan utbildning måste vara väl anpassad till verksamheten inom hälso- och sjukvården samt överensstämma med EU-rättsliga regler. Beredningsarbetet sker i nära dialog mellan bl.a. social- och utbildningsdepartementen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har yttrat sig över förslaget till utskottsinitiativ (yttr. 2014/15:FiU3y). Utskottet har begränsat sitt yttrande till hur förslaget bör inordnas i en mer långsiktig budgetstrategi och anför att förslag som innebär eller kan innebära nya utgifter för staten måste beredas noggrant och att ut-giftspåverkande beslut ska fattas inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Utskottet betonar också vikten av att varje ny utgift för staten alltid föregås av en grundlig beredning av regeringen (se bilaga 3).
Utbildningsutskottets ställningstagande
Utbildningsutskottet har yttrat sig över förslaget till utskottsinitiativ (yttr. 2014/15:UbU7y). Utskottet yttrar sig endast i de delar som rör utskottets beredningsområde. I yttrandet konstaterar utskottet bl.a. att konsekvenserna av att införa en ny examen i högskolan inte är analyserade eller kostnadsberäknade i förhållande till de krav som följer av högskolelagen och högskoleförordningen. Utskottet konstaterar vidare att konsekvenserna av att införa ett nytt reglerat yrke varken har analyserats eller kostnadsberäknats i förhållande till yrkeskvalifikationsdirektivet. Förutsättningarna för att anmäla nya yrkesregleringar har enligt utskottet inte påverkats av ändringarna i direktivet. Utskottet betonar också vikten av att inte underskatta svårigheterna med att tillämpa övergångsregler. Utskottet konstaterar att kostnaderna för prövning enligt övergångsbestämmelserna inte finns med i Socialstyrelsens kostnadsberäkning. (Se bilaga 4).
Socialutskottets ställningstagande
Frågan om legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården har varit aktuell under lång tid och har utretts vid flera tillfällen. Frågan behandlades senast av Socialstyrelsen i rapporten Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande bedömning är att det finns ett behov av att införa legitimation för kuratorer utifrån de fyra kriterierna patientsäkerhet, yrkesrollens innehåll, utbildningens innehåll och nivå samt interna-tionella förhållanden. Socialstyrelsen föreslår därför att legitimation införs för kuratorer som är verksamma inom hälso- och sjukvården. Även ett stort antal remissinstanser som lämnat synpunkter på tidigare utredningar har ansett att det behövs ett legitimationskrav.
Utskottet konstaterar att kuratorer inom hälso- och sjukvården är en väl etablerad yrkesgrupp med en unik kompetens inom vården. De har en självständig yrkesroll med direkt patientkontakt och ett tydligt patientansvar. De är verksamma inom områden med stor betydelse för patientsäkerheten. Kuratorer inom hälso- och sjukvården har således en mycket viktig funktion att fylla inom vården. Utskottet anser att patienten har rätt att känna sig säker och trygg i att kuratorn har tillräcklig kompetens och är lämplig att utöva yrket samt att samhället tar på sig ett ansvar för att så långt det är möjligt säkra att så är fallet. Att införa ett legitimationskrav är ett viktigt led i att ta det ansvaret.
Mot denna bakgrund ser utskottet mycket positivt på att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram ett förslag om legitimation för den nu aktuella yrkesgruppen. Utskottet är i detta sammanhang väl medvetet om att vissa frågor behöver analyseras ytterligare. Det gäller inte minst de frågor som finans- och utbildningsutskotten har pekat på i sina yttranden. Trots detta anser utskottet att beredningen borde kunna ske med större skyndsamhet. Utskottet har inte fått klart besked om när ett förslag om legitimation kan lämnas. Med hänsyn till att frågan har utretts vid flera tillfällen tidigare och att det finns ett klart behov av att införa ett legitimationskrav anser utskottet att det nu är viktigt att få en sådan ordning på plats så snart som möjligt. Utskottet anser att det är nödvändigt att understryka vikten av detta genom ett tillkännagivande till regeringen.
Av nu anförda skäl och utifrån det socialutskottet har att beakta föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen i budgetpropositionen för 2016 ska avisera ett förslag om att så snart som möjligt införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Aviseringen ska innehålla besked om tidigast möjliga ikraftträdandedatum.
Regeringen ska i sitt arbete även ta hänsyn till vad finans- och utbildningsutskotten har framfört i sina yttranden till socialutskottet.
Bilaga 1
Förslag till utskottsinitiativ
Bilaga 2
Universitetskanslersämbetets yttrande
Bilaga 3
Finansutskottets yttrande 2014/15:FiU3y
Bilaga 4
Utbildningsutskottets yttrande 2014/15:UbU7y
