Näringsutskottets betänkande

2014/15:NU10

Näringspolitik

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet 104 motionsyrkanden som rör olika näringspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2014. Motionerna behandlas i följande avsnitt: Företagsfrämjande åtgärder, Regelförenkling och Särskilda näringsgrenar. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden och hänvisar bl.a. till pågående och aviserade åtgärder.

Ställningstagandena från utskottet har föranlett totalt 10 reservationer.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Inledning

Företagsfrämjande insatser

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Regelförenkling

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Särskilda näringsgrenar

Motionerna

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

1.Gemensamt bolag för statlig kapitalförsörjning, punkt 1 (V)

2.Övrigt om företagsfrämjande insatser, punkt 2 (M, C, FP, KD)

3.Övrigt om företagsfrämjande insatser, punkt 2 (SD)

4.Regelförenkling, punkt 3 (M, C, FP, KD)

5.Turism, punkt 4 (M, C, FP, KD)

6.Turism, punkt 4 (V)

7.Kreativa och kulturella näringar, punkt 5 (M, C, FP, KD)

8.Maritima näringar, punkt 6 (M, C, FP, KD)

9.Metall- och skrothanteringsbranschen, punkt 7 (SD)

10.Skogsnäringen, punkt 8 (V)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Företagsfrämjande insatser

1.	Gemensamt bolag för statlig kapitalförsörjning

Riksdagen avslår motion

2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 9.

Reservation 1 (V)

2.	Övrigt om företagsfrämjande insatser

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:72 av Dennis Dioukarev och Oscar Sjöstedt (SD),

2014/15:338 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 1 och 2,

2014/15:388 av Jörgen Warborn (M),

2014/15:455 av Boriana Åberg (M),

2014/15:572 av Kerstin Lundgren (C),

2014/15:592 av Helena Bouveng (M),

2014/15:749 av Kristina Nilsson och Jasenko Omanovic (S),

2014/15:898 av Michael Svensson (M),

2014/15:924 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2014/15:954 av Peter Persson (S) yrkandena 1 och 2,

2014/15:1069 av Betty Malmberg (M),

2014/15:1123 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1,

2014/15:1260 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2014/15:1312 av Annika Qarlsson och Kristina Yngwe (C),

2014/15:1429 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2014/15:1470 av Margareta Cederfelt m.fl. (M),

2014/15:1667 av Penilla Gunther (KD) yrkande 3,

2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 3,

2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) yrkande 1,

2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkandena 1 och 12,

2014/15:1902 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 3,

2014/15:2033 av Lars Eriksson m.fl. (S),

2014/15:2046 av Lars Eriksson m.fl. (S),

2014/15:2173 av Annelie Karlsson m.fl. (S) yrkandena 2, 3 och 5,

2014/15:2208 av Isak From m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2014/15:2373 av Saila Quicklund (M),

2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2,

2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 13,

2014/15:2600 av Annika Qarlsson (C) yrkande 2,

2014/15:2749 av Pia Nilsson m.fl. (S) och

2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 14 och 15.

Reservation 2 (M, C, FP, KD)

Reservation 3 (SD)

Regelförenkling

3.	Regelförenkling

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:146 av Maria Malmer Stenergard (M) yrkandena 1 och 2,

2014/15:306 av Cecilia Widegren (M) yrkande 9,

2014/15:338 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 3 och 4,

2014/15:395 av Katarina Brännström (M),

2014/15:559 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (C),

2014/15:752 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkandena 1–3,

2014/15:1072 av Betty Malmberg (M),

2014/15:1213 av Lena Asplund (M),

2014/15:1254 av Sten Bergheden (M),

2014/15:1255 av Sten Bergheden (M),

2014/15:1280 av Sten Bergheden (M),

2014/15:1700 av Andreas Carlson (KD),

2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkande 5,

2014/15:1957 av Krister Hammarbergh (M),

2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 6,

2014/15:2633 av Finn Bengtsson (M),

2014/15:2883 av Finn Bengtsson (M) och

2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4, 7 och 11.

Reservation 4 (M, C, FP, KD)

Särskilda näringsgrenar

4.

Turism

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 12,

2014/15:227 av Edward Riedl (M),

2014/15:330 av Rikard Larsson och Niklas Karlsson (S),

2014/15:510 av Kalle Olsson m.fl. (S),

2014/15:569 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (C),

2014/15:603 av Lars Tysklind (FP),

2014/15:754 av Isak From och Ida Karkiainen (S),

2014/15:1259 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2014/15:1669 av Penilla Gunther (KD),

2014/15:1986 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (M) yrkande 1,

2014/15:2328 av Saila Quicklund (M) och

2014/15:2987 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 6.

Reservation 5 (M, C, FP, KD)

Reservation 6 (V)

5.	Kreativa och kulturella näringar

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:1382 av Cecilia Magnusson (M),

2014/15:1848 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) yrkande 3 och

2014/15:2148 av Erik Ezelius m.fl. (S).

Reservation 7 (M, C, FP, KD)

6.	Maritima näringar

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) yrkandena 2–5 och

2014/15:2650 av Niklas Karlsson och Per-Arne Håkansson (S) yrkandena 1 och 2.

Reservation 8 (M, C, FP, KD)

7.	Metall- och skrothanteringsbranschen

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:43 av Johan Pehrson (FP) yrkande 1,

2014/15:1123 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8,

2014/15:1796 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (C) och

2014/15:1912 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1–3.

Reservation 9 (SD)

8.	Skogsnäringen

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:505 av Isak From och Katarina Köhler (S) yrkandena 1 och 2,

2014/15:722 av Eva Sonidsson m.fl. (S) och

2014/15:1354 av Eskil Erlandsson och Kristina Yngwe (C).

Reservation 10 (V)

9.	Övriga näringsgrenar

Riksdagen avslår motionerna

2014/15:464 av Patrik Engström m.fl. (S),

2014/15:513 av Monica Green (S),

2014/15:1834 av Thomas Finnborg (M),

2014/15:2139 av Carl Schlyter (MP) och

2014/15:2262 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.

Stockholm den 5 mars 2015

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Åsa Westlund (S), Hans Rothenberg (M), Josef Fransson (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Per-Arne Håkansson (S), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Wallén (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Anna-Caren Sätherberg (S), Hanna Westerén (S), Said Abdu (FP), Mikael Oscarsson (KD) och Elisabet Knutsson (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas 104 motionsyrkanden om olika näringspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2014.

Företrädare för Almi Företagspartner AB, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxt-analys) och Verket för innovationssystem (Vinnova) har vid olika tillfällen tidigare under innevarande riksmöte informerat utskottet om sina respektive verksamheter.

Utskottets överväganden

Inledning

Näringspolitiken innefattar bl.a. insatser för att skapa goda ramvillkor för företag, företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, arbete för att stärka innovationskraft och för att förenkla för företag samt turismfrämjande insatser. Det mål som fastställts av riksdagen för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning.

Myndigheter som verkar inom det näringspolitiska området är bl.a. Verket för innovationssystem (Vinnova), Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). Inom området finns även statligt ägda bolag som t.ex. Almi Företagspartner AB (Almi), Fouriertransform AB, Visit Sweden AB och Rise – Research Institutes of Sweden Holding AB.

Motionerna redovisas i det följande under rubrikerna Företagsfrämjande insatser, Regelförenkling och Särskilda näringsgrenar.

Företagsfrämjande insatser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett gemensamt bolag för statlig kapitalförsörjning. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa regeringens översyn av de statliga finansieringsinsatserna. Riksdagen avslår även motionsyrkanden om olika företagsfrämjande insatser med hänvisning till det pågående arbetet för att stärka näringslivsklimatet.

Jämför reservationerna 1 (V), 2 (M, C, FP, KD) och 3 (SD).

Motionerna

I motion 2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) framförs att vägen in i det svenska samhället går genom arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Motionärerna vill förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen (yrkande 13) för att fler som kommer till Sverige ska kunna starta företag och på så sätt skapa jobb åt sig själva och åt andra.

I motion 2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) anförs att unga som vill starta eget ska uppmuntras till detta så att de kan skapa jobb både åt sig själva och åt andra. Motionärerna anser att stödet till dem som arbetar för att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset ska ökas och permanentas (yrkande 14), Vidare anser motionärerna att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna i yrkeshögskolan (yrkande 15).

I motion 2014/15:749 av Kristina Nilsson och Jasenko Omanovic (båda S) anförs att småföretag är viktiga för tillväxt och sysselsättning och att Sverige därför behöver fler företag som skapar tillväxt och därmed förutsättningar för en god välfärd. Enligt motionärerna behövs bättre villkor för entreprenörskap, och det måste bli lättare att starta och driva företag, att anställa, expandera och exportera. Motionärerna pekar bl.a. ut områdena forskning, utbildning och tillgången till riskkapital som viktiga faktorer för att fler ska starta företag.

I motion 2014/15:924 av Johan Löfstrand m.fl. (S) betonas att villkoren måste förbättras för små och medelstora företag. Ett problem som motionärerna tar upp är bristen på tillgängligt riskkapital. Ett annat är skattefrågan, där företag i huvudsak beskattas genom löneskatter, vilket leder till att små och medelstora företags skattebas blir större än stora företags. Det behövs även åtgärder för att stimulera fler löntagarägda och kooperativa företag. Motionärerna anför också att trygghetssystemen bör utformas så att de omfattar företagare.

Reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet trädde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, landsting eller staten i sin säljverksamhet hindrar en sund konkurrens. I motion 2014/15:954 av Peter Persson (S) anförs att Konkurrensverkets uttolkning av reglerna inte alltid främjar medborgarnas behov eller allmänintresset. Motionären anser därför att staten bör överväga möjligheterna till en översyn av konkurrenslagen och Konkurrensverkets verksamhet (yrkande 1). Vidare anser motionären att staten bör överväga möjligheterna till att en översyn av konkurrenslagen och Konkurrensverkets verksamhet leder till att allmänintresset får större vikt i bedömningen av vad som är konkurrensskadligt (yrkande 2).

I motion 2014/15:1429 av Pia Nilsson m.fl. (S) framförs att förutsättningarna för sociala företag bör förbättras och att möjligheten att ta fram en nationell strategi för socialt företagande bör ses över. En sådan strategi bör beakta möjligheten att skapa utökade marknader för sociala företag och bättre förutsättningar för finansiering vid bildande av sociala företag.

Social ekonomi och kooperativt företagande är en verklig tillgång för samhället, framförs det i motion 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S). Det kooperativa företagandet är på frammarsch inom kultursektorn och på landsbygden. Vidare kan sociala företag vara den första ingången för den som varit borta från arbetsmarknaden under en längre period. Motionärerna anser därför att det är av stor vikt att regeringen stöder de organisationer som arbetar med social ekonomi och utveckling av den kooperativa företagsformen (yrkande 3).

I motion 2014/15:2173 av Annelie Karlsson m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheten till en ökad samverkan mellan den offentliga sektorn och de sociala företagen (yrkande 2). Motionärerna menar att Almi saknar kunskap om de sociala företagens villkor, medan de organisationer som arbetar med bl.a. rådgivning till sociala företag såsom Coompanion och Skoopi (De arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation) ofta har väldigt begränsade resurser. Det är således motionärernas mening att regeringen bör se över behovet av att ge sociala företag samma tillgång till företagsrådgivning och kompetensutveckling som andra småföretag (yrkande 3). Vidare pekar motionärerna på att det sociala företagande berör många politikområden, exempelvis social-, närings- och arbetsmarknadspolitik. För att få ett samlat grepp om det sociala företagandet bör regeringen överväga möjligheterna att skapa ett samarbetsorgan som består av representanter dels för de berörda politikområdena, dels för de sociala företagen och de berörda intresseorganisationerna (yrkande 5). Målet med samarbetsorganets arbete bör vara att komma med förslag på juridiska, ekonomiska och organisatoriska åtgärder för att främja det sociala företagandet.

I motion 2014/15:2208 av Isak From m.fl. (S) framhålls att det behövs idéer och beslut som leder fram till förändringar av de regelverk och attityder som gör det svårt att lösa finansiering i tidiga skeden av företagsetablering, expansion i mindre företag och när man som enskild individ vill förvärva ett mindre företag. De lösningar som finns i dag innebär i de flesta fall en orimligt hög risk för individen och hämmar därför en positiv utveckling. Enligt motionärerna bör det offentliga gå in och fylla det tomrum som marknaden inte klarar av att fylla. Därför bör staten enligt dem förbättra tillgången till finansiering för företag i tidiga skeden (yrkande 1). Vidare efterfrågas ett tillkännagivande om att staten bör förbättra tillgången till kapital för att om möjligt öka det lokala och regionala ägandet (yrkande 2).

I motion 2014/15:2033 av Lars Eriksson m.fl. (S) framhålls att Sverige behöver en ny näringspolitik för företag som vill växa, anställa och exportera. En satsning på företagsinkubatorer är en åtgärd som kan få stora effekter för sysselsättningen och som är jobbskapande. För att ytterligare stärka företags tillväxtmöjligheter i Sverige anser motionärerna att möjligheten till en samordnad modell för statlig riskkapitalförsörjning kopplad till inkubatorer bör ses över.

I motion 2014/15:2046 av Lars Eriksson m.fl. (S) efterfrågas ett tillkännagivande om en översyn av stöd till företag i tidiga skeden. Motionärerna anser att företagare i dag endast kan få stöd för att starta företag men att det saknas ett system för företagare att klara sin ekonomi under den första tiden när företaget har startats. Regeringen bör således överväga en översyn av ytterligare åtgärder för att göra det möjligt för fler personer med goda idéer att utveckla företag.

I motion 2014/15:2749 av Pia Nilsson m.fl. (S) förordas ett tillkännagivande om att regeringen ska se över behovet av åtgärder i näringspolitiken. Motionärerna menar att en ökad samverkan mellan offentliga aktörer, näringslivet och universiteten kan bidra till utvecklingen av nya varor, tjänster och produktionslösningar. Vidare vill motionärerna bl.a. se över möjligheten att införa en särskild vägledning som kan hjälpa företagare med regler och byråkrati när de ska anställa sin första medarbetare.

I kommittémotion 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) sägs att med en ambitiös politik för företagande och innovationer kan jobben bli fler och komma fler till del. Jobb skapas av företag som startar, växer och anställer, vilket också skapar grunden för fler jobb i den offentliga sektorn. Vidare anför motionärerna att Sveriges företagsklimat rankas högt i internationella jämförelser men att företagsklimatet fortfarande kan bli bättre. Motionärerna anser att villkoren för företagande och entreprenörskap behöver förbättras för att de svenska företagen ska kunna konkurrera på den globala marknaden (yrkande 1).

I motion 2014/15:338 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M) anförs att de statliga institutioner som har till uppgift att bidra till att det svenska näringslivet stärks ska satsa mer av sina resurser på verksamhet och mindre på administration. Motionärerna efterfrågar därför ett tillkännagivande om att regeringen bör se över av resursanvändningen inom de myndigheter och organ som ska främja näringslivsutveckling, för att minska andelen av resurserna som används till administration och öka andelen som används till åtgärder (yrkande 1). Vidare menar motionärerna att det är mindre effektivt att bedriva verksamhet i myndighetsform utan konkurrens än att låta både privata och offentliga utförare konkurrera om att genomföra olika delar av verksamheten. Ett sätt att sannolikt använda resurserna för näringslivsfrämjande mer effektivt vore att i högre grad bygga utförandet av de näringslivsfrämjande åtgärderna på privata kvalitetssäkrade aktörer (yrkande 2).

I motion 2014/15:388 av Jörgen Warborn (M) framförs att stödet till de som arbetar med att främja entreprenörskap i högskolan och i yrkeshögskolan genom Drivhuset bör permanentas. Motionären anser att Drivhusets verksamhet även bör omfatta yrkeshögskolor och att Drivhuset bör etableras på fler orter i Sverige, och främst då på orter där det finns yrkeshögskolor.

I motion 2014/15:455 av Boriana Åberg (M) anges att svenska myndigheter genom konkurrenslagen inte får konkurrera på en fri marknad om de hämmar eller snedvrider konkurrensen. Dock deltar några av Kriminalvårdens tvätterier ofta i upphandlingar i konkurrens med privata aktörer på marknaden, och anstalterna vinner ofta upphandlingarna på grund av låga personalkostnader. Kriminalvårdens agerande leder till att privata företag riskerar att drabbas av osund konkurrens, och därmed försvinner arbetstillfällen för människor som redan har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Motionären anser att regeringen bör göra en översyn av konkurrenslagen i syfte att motverka den snedvridna och osunda konkurrens som Kriminalvården i dag ägnar sig åt.

Sociala företag har som mål att integrera människor som har stora svårigheter att få eller att behålla ett jobb och ger genom sin verksamhet dessa människor en chans till gemenskap och arbete, framhålls det i motion 2014/15:592 av Helena Bouveng (M). Motionären anser att det som ett komplement till Arbetsförmedlingen behövs fler sociala företag än vad som finns i dag. Därför föreslår motionären ett tillkännagivande om att regeringen ska se över förutsättningarna för att starta och driva sociala företag.

I motion 2014/15:898 av Michael Svensson (M) anförs att det kan vara svårt att starta ett nytt socialt företag i dag, eftersom det är svårt att få extern finansiering och företagaren då ofta behöver ha ett eget kapital för att investera i verksamheten. Motionären anser därför att regeringen bör låta utreda möjligheten att inrätta en fond som kan gå in och ge det extra stöd som behövs vid starter av sociala företag.

Sverige har Europas äldsta företagare, och de närmaste åren kommer många av dem att gå i pension, sägs det i motion 2014/15:1069 av Betty Malmberg (M). Sverige riskerar därför att förlora många företagare om inte dessa hittar köpare som är kunniga, kapitalstarka och redo att axla en ny roll. Alliansregeringen tillsatte en utredning som bl.a. skulle komma med förslag om lämpliga åtgärder för att underlätta generationsskiften. Med tanke på regeringsskiftet är det enligt motionären angeläget att också den nya regeringen ser över hinder och möjligheter för att underlätta ägarskiften i företag.

I motion 2014/15:1260 av Sten Bergheden (M) framförs att Sverige behöver vidta åtgärder för att få fler företagare och fler växande företag. Motionären anser att fler måste våga starta företag, och för att skapa förutsättningar för detta bör alla erbjudas hjälp av en företagslots som kan gå igenom idéerna och se till att nödvändiga papper och ansökningar kommer in i tid. Motionären vill därför att det ska göras en översyn av möjligheten att inrätta företagslotsar i hela Sverige (yrkande 1). Vidare anser motionären att amorterings- och räntevillkoren för lånen från Almi inte är särskilt fördelaktiga. Dessa villkor bör därför ändras så att de syftar till att stimulera framväxten av nya företag. Motionären förordar därför en översyn av möjligheten att förbättra Almis lån (yrkande 2).

I motion 2014/15:1470 av Margareta Cederfelt m.fl. (M) framhålls att kvinnor har svårare än män att nå ut på marknaden med innovationer. Motionärerna anser därför att regeringen behöver skapa förutsättningar för att antalet kvinnliga innovatörer ska öka. Detta kan bl.a. ske genom att kvinnor erbjuds stöd och coachning i hur man bygger upp och förvaltar nödvändiga nätverk.

I motion 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) anförs att med en ambitiös politik för företagande och innovation kan jobben bli fler och komma fler till del. Med goda villkor för företagande och entreprenörskap kan fler människor få ett jobb. Motionärerna vill därför fortsätta att stärka villkoren för entreprenörskap, forskning och utveckling så att jobben fortsätter att bli fler och Sveriges starka reallöneutveckling kan fortsätta (yrkande 1). Vidare framförs att unga som vill starta eget företag ska uppmuntras, för att på så sätt både skapa jobb åt sig själva och åt andra (yrkande 12). Motionärerna vill bl.a. öka stödet till de som arbetar med att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset. Motionärerna anser även att Drivhusets verksamhet bör omfatta studenterna i yrkeshögskolan.

I motion 2014/15:2373 av Saila Quicklund (M) framhålls att det finns flera hinder för de sociala företagens framtid och att det därför krävs större politiskt engagemang och beslut som förenklar för dessa företag. Ett exempel som nämns i motionen är svårigheten att kombinera socialt företagande med olika bidrags- och försörjningsformer. Motionären anser således att regeringen bör se över regelverken för att förenkla förutsättningarna för sociala företag.

I kommittémotion 2014/15:1123 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att Sverigedemokraterna tror på långsiktiga spelregler för näringslivet och att energiförsörjning och sund konkurrens är viktiga förutsättningar för ett gott näringslivsklimat. Vidare menar motionärerna att frihandel och globala handelsavtal innebär en ökad internationell konkurrens för svenska företag, samtidigt som det skapar fler arbetstillfällen. Därför vill motionärerna skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv och minska småföretagens administrativa börda.

Sverige är rikt på kreativa företag med innovativa idéer, som tyvärr sällan förverkligas eftersom företagen saknar kapital för att förverkliga dem, sägs det i motion 2014/15:72 av Dennis Dioukarev och Oscar Sjöstedt (SD). För att öka tillgången på riskkapital föreslår motionärerna inrättandet av en marknadskompletterande riskkapitalfond med en investeringsportfölj på fem miljarder kronor.

I motion 2014/15:572 av Kerstin Lundgren (C) framhålls att familjeföretag är känsliga för att om företagaren blir sjuk, vilket kan leda till att företagets överlevnad hotas. Motionären anser att en nyckelpersonförsäkring skulle kunna komma att spela en avgörande roll för företagets fortlevnad, eftersom denna försäkring skulle kunna bekosta en sjukvikarie och samtidigt ge en inkomst under sjukfrånvaron. Motionären anser att åtgärder bör vidtas för att införa en särskild nyckelpersonförsäkring för familjeföretag.

I motion 2014/15:1312 av Annika Qarlsson och Kristina Yngwe (båda C) efterfrågas ett tillkännagivande om att behålla ett antal reformer, då dessa enligt motionärerna har ökat kvinnors företagande. Några av de nämnda reformerna är bl.a. fortsatt stöd till programmet Jämställd regional tillväxt och programmet Främja kvinnors företagande.

I motion 2014/15:2600 av Annika Qarlsson (C) framhålls att arbetet med att förbättra för kvinnliga företagare måste fortgå. Motionären efterfrågar därför ett tillkännagivande om att kriterierna för de generella företagsstöden bör ses över av regeringen så att de främjar såväl kvinnors som mäns företagande på lika villkor (yrkande 2).

I motion 2014/15:1667 av Penilla Gunther (KD) framhålls att regeringen 2009, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Tillväxtverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tog fram en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Motionären anser att handlingsplanen bör följas upp för att de företag som startats ska få hjälp med utbildning och affärsutveckling.

I kommittémotion 2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) framförs att kapitalförsörjning ofta är ett stort problem för småföretagare, och inte minst vid nystart av företag. Motionärerna påpekar att det i dag finns en rad olika statliga aktörer inom området, med överlappande mandat, vilket gör det svårare för företagen att veta vilken av aktörerna de ska vända sig till. Motionärerna anser därför att dessa resurser ska samlas i ett bolag med uppgift att stimulera kapitalförsörjning i de riktigt tidiga faserna (yrkande 9).

I partimotion 2014/15:1902 av Göran Hägglund m.fl. (KD) framhålls att etableringsfrihet i välfärden underlättar för entreprenörer i traditionellt kvinnodominerade yrken att starta och driva företag. Motionärerna vill öka satsningarna på affärsrådgivning för kvinnor och göra det lättare för kvinnor att få riskvilligt kapital (yrkande 3).

I motion 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) framhålls att den låga andelen kvinnor som i dag driver företag vittnar om att hindren för att starta företag upplevs som för stora. Alliansregeringen vidtog en rad åtgärder för att öka kvinnors företagande. Motionären efterfrågar ett tillkännagivande om att alliansregeringens ambassadörsprojekt för kvinnor bör få möjlighet att fortsätta (yrkande 1). Vidare anför motionären att eftersom en stor del kvinnor arbetar inom välfärdssektorn bör personal som tar över och blir egna företagare inom vård- och omsorgssektorn uppmuntras och entreprenörskap bör ingå som en del i verksamhetsutvecklingen inom den offentliga sektorn. Motionären efterfrågar således ett tillkännagivande om vikten av att stödja fler inom den offentliga sektorn att starta eget och visa på det positiva med entreprenörskap (yrkande 2).

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

I december 2014 beslutade riksdagen om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2015 och om en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för åren 2016–2018. Riksdagen biföll reservation 1 i finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1 som gällde riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. När det gällde beslutet om utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget bifölls reservation 3 i det nyssnämnda betänkandet. Kammarens beslut om att bifalla dessa båda reservationer innebar att riksdagen ställde sig bakom dels de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som hade föreslagits i motion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD), dels den ram för utgiftsområde 24 Näringsliv som hade föreslagits i den nyssnämnda motionen.

Vid behandlingen av utgiftsområde 24 Näringsliv tillstyrkte utskottet förslaget till anslagsfördelning för utgiftsområdet i motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) (bet. 2014/15:NU1). Företrädarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna avstod från att delta i beslutet och hänvisade i stället i särskilda yttranden till de budgetförslag som lagts fram av regeringen eller deras parti.

Statlig kapitalförsörjning

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2015 att den avser att se över de statliga finansieringsinsatserna för att dels effektivisera dem, dels möta marknadens behov. Det är även regeringens avsikt att utreda förutsättningarna för att staten på vissa villkor ska kunna dela risker med bankerna, genom t.ex. garantier, för att på så sätt stärka utlåningen till nystartade företag.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen ett förändrat uppdrag till Fouriertransform. Det var regeringens bedömning att Fouriertransforms uppdrag skulle vara tydligare inriktat på att, där det råder brist på privat kapital, i tidiga skeden investera antingen direkt eller indirekt i små och medelstora företag verksamma inom miljöteknik och livsvetenskap (life science). Förslaget avslogs av riksdagen i december 2014 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 24, bet. 2014/15:NU1) med motiveringen att riksdagen så sent som våren 2013 enhälligt beslutade om en utvidgning av investeringsmandatet för bolaget till att utöver fordonsindustrin även omfatta andra delar av tillverkningsindustrin och närliggande tjänstenäringar. Vidare var det utskottets bedömning att Fouriertransform bidrar till utveckling och expansion inom dessa näringar genom att investera kapital och kompetens i flera företag och att det är viktigt att bolaget kan fullfölja sina gjorda åtaganden och även framledes kan fortsätta att investera i denna näring enligt befintligt uppdrag. Företrädarna för S, MP och V framhöll i ett särskilt yttrande att de hade föredragit en bredare överenskommelse med flera av riksdagens partier om Fouriertransforms uppdrag, som inneburit att bolaget dels kunde ta ansvar för ingångna åtaganden, dels att bolaget även skulle ges möjlighet att agera inom andra sektorer.

Almi ska enlig ägaranvisningen för 2014 bidra till hållbar tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag såväl nationellt som globalt. Almi består av 16 regionala dotterbolag, Almi Invest AB och IFS Rådgivning AB. I Almi Invest, som är koncernens riskkapitalbolag, ingår sedan 2013 den tidigare investeringsportföljen hos Innovationsbron AB. Almi har nyligen introducerat ett tillväxtlån för innovativa företag. Lånet möjliggörs genom ett garantiavtal med Europeiska investeringsfonden (EIF) och Almi, och innebär att Almi kommer att kunna låna ut 1,2 miljarder kronor till företag över hela Sverige. Lånet ska ha förmånliga villkor med löptider upp till tio år, lägre ränta än Almis vanliga lån och amorteringsfrihet initialt upp till tre år under företagets utvecklingsfas.

Riksrevisionen presenterade i december 2014 rapporten Näringspolitikens effekter – Brister i informationen om statliga satsningar (RiR 2014:26). Syftet med granskningen var att undersöka vilka förutsättningar och hinder som finns för att bygga upp en gemensam och heltäckande databas över statliga finansieringsinsatser och andra stöd till näringslivet på en detaljnivå som möjliggör uppföljning och utvärdering. Riksrevisionen konstaterar att den övergripande slutsatsen av granskningen är att informationen om dessa insatser i dagsläget är bristfällig. Samtidigt noterar Riksrevisionen att samtliga intervjuade aktörer, inklusive regeringen, anser att utvärdering och uppföljning av insatserna är viktiga. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tillsammans med Tillväxtanalys utreda möjligheterna att, exempelvis inom regelverket för den officiella statistiken, införa en lagreglerad uppgiftsskyldighet som möjliggör uppföljning och utvärdering av näringspolitiska insatser. Regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning ska lämnas till riksdagen senast den 18 april 2015, och riksdagen kommer då att inleda sin behandling av skrivelsen.

Utskottet behandlade hösten 2014 regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning (skr. 2013/14:235, bet. 2014/15:NU1). Riksrevisionen rekommenderade bl.a. regeringen att ompröva systemet med statligt riskkapital och bli tydligare med vad systemet ska åstadkomma och formerna för detta. I skrivelsen går regeringen igenom Riksrevisionens rapport och gör en bedömning av myndighetens iakttagelser och redovisar vilka åtgärder som vidtagits och som regeringen ansåg skulle kunna vidtas med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Bland annat påpekar regeringen att sammanslagningen av Almi och Innovationsbron AB var ett led i att skapa en tydligare aktörsstruktur. Utskottet noterade Riksrevisionens rekommendationer och regeringens bedömning av dessa och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.

Innovation

Regeringen inrättade i februari 2015 ett nationellt innovationsråd med uppgift att utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrenskraft. Ordförande för rådet är statsministern, och rådet har sitt kansli i Statsrådsberedningen. Utöver statsministern består rådet av fem statsråd och tio ledamöter från näringslivet och akademin. Rådet kommer bl.a. att behandla frågor såsom den statliga kapitalförsörjningen, innovationsupphandling, life science (livsvetenskap) och möjligheter som klimatomställningen för med sig.

Vidare avser regeringen att inrätta särskilda samverkansprogram för att stärka samverkan inom strategiskt viktiga områden, såsom life science (livsvetenskap) och klimatinnovationer. Regeringen vill stödja samverkansformer som främjar innovation, export samt fram- och tillväxt av företag.

Riksrevisionen har inlett en förstudie av det statliga innovationsstödet och utreder nu förutsättningarna för att inleda en granskning av det nämnda stödet. Den planerade inriktningen fokuserar på regeringens organisering och samordning av det statliga innovationsstödet till den privata sektorn.

Vinnova har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Vinnova gör insatser för att stimulera samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet. Vidare lämnar Vinnova årligen bidrag till insatser för innovation. Bidragen lämnas genom krav på medfinansiering från aktörerna. Sedan årsskiftet 2014/2015 har Vinnova uppdraget att ansvara för att lämna stöd till inkubatorverksamhet, i enlighet med den förra regeringens beslut om att föra över inkubatorverksamheten från Almi till Vinnova (N2013/3473/FIN). Inkubatorerna, som finns i hela landet, erbjuder bl.a. rådgivning för kunskapsintensiva företag i tidiga faser så att de kan utveckla affärsidéer, attrahera kapital, få nya kunder och komma ut på internationella marknader. Syftet med stödet till inkubatorer är att det ska bidra till fler nya och kunskapsintensiva tillväxtföretag i Sverige.

Offentliga insatser för att stärka innovationen i Sverige görs även genom statens delfinansiering av Rise, Research Institutes of Sweden (Risegruppen). Risegruppen finansieras också av näringslivet och består av ett nätverk av 16 forskningsinstitut som bedriver forskning och utveckling inom vitt skilda områden, såsom cement och betong, elektronik, optik och kommunikationsteknologi, jordbruks- och miljöteknik samt processmetallurgi och metallbearbetning.

Den förra regeringen presenterade hösten 2012 en nationell innovationsstrategi. I strategin finns en vision om innovationsklimatet i Sverige 2020. I strategin sätts även ett antal mål upp för att nå visionen, och arbetet handlar bl.a. om att identifiera och åtgärda områden där det finns hinder för innovation, värna och vidareutveckla de områden där Sverige står sig starkt och öka samordningen mellan politikområden och samhällssektorer för att effektivisera de offentliga insatserna.

Regeringen framför i budgetpropositionen för 2015 att offentlig verksamhet kan bidra till efterfrågan på innovation, t.ex. genom innovationsupphandling. Regeringen avser att inleda ett arbete för att underlätta för statliga myndigheter och andra offentliga aktörer att göra innovationsupphandlingar. Som ett led i detta avser regeringen att ta fram en nationell strategi för innovationsupphandling. Vidare vad gäller innovationsupphandling gav regeringen i december 2014 en särskild utredare (f.d. statssekreterare och generaldirektör Hans-Eric Holmqvist) i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för upphandlingsstöd, Upphandlingsmyndigheten (dir. 2014:161). Enligt kommittédirektivet ska Upphandlingsmyndigheten verka för mer innovationsupphandling, och därmed ska Konkurrensverkets nuvarande uppgifter med upphandlingsstöd överföras till den nya myndigheten. Utredaren ska även vidta de åtgärder som i övrigt krävs för att Upphandlingsmyndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 september 2015. Uppdraget ges med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2015.

Ägarskiften i företag

Regeringen beslutade i mars 2014 att tillsätta en särskild utredare (justitierådet Christer Silfverberg) med uppdrag att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (dir. 2014:42). Regeringen angav i kommittédirektivet att det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar för ägarskiften i befintliga fåmansföretag så att upparbetade värden i företag med tillväxtpotential kan tas tillvara. Utredningen ska bl.a. se över beskattningen vid avyttring av kvalificerade andelar i samband med ägarskiften för att säkerställa att reglerna är ändamålsenliga och att skattereglernas utformning inte påverkar om verksamheten avyttras till någon inom eller utom kretsen av närstående. Regeringen beslutade i januari 2015 att ge ett utökat uppdrag till utredningen (dir. 2015:2). Utredningen ska därför också se över de s.k. 3:12-reglerna för att säkerställa att det ursprungliga syftet med detta regelverk upprätthålls. Regeringen beslutade även att förlänga utredningstiden till den 1 september 2016.

Entreprenörskapsutredning

Regeringen beslutade i februari 2015 att tillsätta en utredning för utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet (dir. 2015:10). Man valde att utse professor Pontus Braunerhjelm till särskild utredare med uppgift att identifiera hinder och möjligheter samt lämna förslag på åtgärder för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Utredaren ska bl.a. göra en översyn av hur centrala ramvillkor påverkar förutsättningarna för entreprenörskap, innovation och omställningsförmåga och vid behov lämna förslag på förbättringar av ramvillkoren. Vidare ska utredaren se över, analysera och lämna förslag på hur det innovations- och företagsfrämjande stödet kan samordnas och effektiviseras. Utredaren ska genomföra uppdraget i nära dialog med Näringsdepartementet, och en referensgrupp ska knytas till utredaren. Slutsatser ska förmedlas löpande till departementet, och utredaren ska även förmedla resultat och slutsatser under hand till det nationella innovationsrådet. Utredningen ska senast den 25 oktober 2015 delrapportera de slutsatser som den bedömer har bäring på regeringens forsknings- och innovationspolitik. Uppdraget ska slutredovisas den 15 oktober 2016.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet innebär den tillsatta utredningen även att Entreprenörskapskommittén (dir. 2014:46), som den förra regeringen tillsatte våren 2014, läggs ned.

Konkurrens

Riksdagen beslutade hösten 2009, på förslag av regeringen, att införa nya regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, de s.k. KOS-reglerna, i konkurrenslagen (2008:579), och reglerna trädde i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:231, bet. 2009/10:NU8). En avvikande uppfattning redovisades i en reservation (S, V, MP).

Syftet med KOS-reglerna är att säkerställa att offentliga och privata aktörer konkurrerar på likartade villkor. KOS-reglerna ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommunerna, landstingen och staten i sin säljverksamhet hindrar en sund konkurrens.

Konkurrensverket presenterade under slutet av 2013 en uppföljning av de lagtillämpningsärenden som myndigheten utrett enligt KOS-reglerna (dnr 617/2013). I skrivelsen konstaterar Konkurrensverket att de hanterat ett betydande antal ärenden om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och att flertalet dessa har avskrivits, bl.a. med anledning av att förutsättningarna för förbud inte är uppfyllda eller svåra att påvisa eller att den offentliga aktören förklarat att den har haft för avsikt att ändra en ifrågasatt verksamhet eller ett förfarande. Uppföljningen visar också att Konkurrensverket har haft svårigheter att komma åt vissa typer av upplevda konkurrensproblem som uppkommer när offentliga aktörer konkurrerar med privata aktörer. Konkurrensverket har främst identifierat problem med bristande särredovisning av konkurrensutsatt verksamhet och lång handläggningstid innan förbud meddelas.

Dåvarande justitieminister Beatrice Ask fick under en frågestund i maj 2013 (prot. 2012/13:114) en fråga av ledamoten Annika Qarlsson (C) om konkurrensen i tvätteribranschen. Frågeställaren menade att Kriminalvården genom att bedriva tvätteriverksamhet i konkurrens med företag riskerade att slå ut just dessa företag eftersom Kriminalvården kan erbjuda lägre priser på grund av sina låga arbetskraftskostnader. Justitieministern anförde att det var viktigt att offentliga verksamheter inte konkurrerar ut fristående företag. Samtidigt såg statsrådet ett behov av att finna meningsfulla arbetsuppgifter för Kriminalvårdens klienter. Statsrådet tillade att frågan skulle diskuteras med Kriminalvården.

Konkurrensverket har även prövat om ett av de tvätterier som bedrivs av Kriminalvården snedvrider och hämmar förekomsten och utvecklingen av en effektiv konkurrens på marknaden (dnr 420/2010). Konkurrensverket beslutade att inte utreda saken ytterligare och konstaterade samtidigt att det inte är uteslutet att Kriminalvårdens tvätteri kan ha konkurrenseffekter på marknaden för tvätteriverksamhet. Konkurrensverket fann dock att det saknas skäl att vidare granska ärendet, med hänsyn till utredningen och särskilt med anledning av regleringsbrevet för Kriminalvården. Enligt Konkurrensverkets bedömning skulle konkurrensen på marknaden förbättras genom en samlad översyn av styrdokumenten för Kriminalvården, särskilt av Kriminalvårdens prissättning av de verksamheter som bedrivs genom arbetsdrift.

Kvinnors företagande, företagare med utländsk bakgrund och unga företagare

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2015 att de riktade främjandeinsatserna kommer att minska fr.o.m. 2015 eftersom de tidsbegränsade satsningar som genomförts de två senaste mandatperioderna löpte ut 2014. Inriktningen för främjandeinsatserna ska bli bredare och mer inriktad på generella entreprenörsskapsstimulerande insatser. Erfarenheterna från de tidigare riktade insatserna kommer att tillämpas och tillgängliggöras. Vidare anger regeringen att den kommer att fortsätta följa i vilken utsträckning kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund tar del av främjandeinsatserna.

I budgetpropositionen anges vidare att Tillväxtverket arbetar med att ta fram en strategi för hur kvinnor och män kan ta del av företagsfrämjande insatser på lika villkor. Strategin ingår i det uppdrag som myndigheten fick 2011 om att främja kvinnors företagande. Strategin ska presenteras för regeringen under våren 2015.

Med anledning av riksdagens beslut om statsbudgeten 2015 som refererats i det tidigare kan här nämnas att anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation, som finansierar statsbidrag till Almi, höjdes med 68 miljoner kronor i förhållande till den tidigare beslutade nivån. I jämförelse med den nivå som regeringen föreslog innebar beslutet en sänkning av anslaget med 62 miljoner kronor. Det var utskottets uppfattning att 20 miljoner kronor av de 68 miljoner kronorna skulle användas till att förstärka rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen, och de övriga 48 miljoner kronorna skulle användas till att förstärka Almis verksamhet. Enligt uppgift från Näringsdepartementet kommer frågan om finansiering av IFS-rådgivningen att hanteras i den ägaranvisning från departementet som normalt antas på Almis bolagsstämma under våren.

Vidare kan nämnas vad gäller insatser för att främja personer med utländsk bakgrund att Almi som en del av sin rådgivningsverksamhet till företagare erbjuder erfarna företagare som mentorer för nya företagare eller företagare som vill utveckla sitt företag. För att ta till vara utländska företagares kompetens och kontaktnät i deras forna hemländer och öka andelen företagare med utländsk bakgrund som importerar och/eller exporterar gör Almi särskilda mentorsinsatser för export och import.

I Almis ägarhänvisning för 2014 står det att andelen kunder i rådgivningsverksamheten som är kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska procentuellt sett vara större än den del som gäller för företagare och nyföretagande bland dessa grupper.

Drivhuset är en organisation som arbetar för att studenter ska starta och driva företag. Organisationen finns representerad på 14 olika orter i landet och arbetar nära högskolor och universitet på orten. Organisationen finansierar sin verksamhet genom samarbetsavtal med näringslivet och verksamhetsstöd från staten och respektive region. Den förra regeringen ökade under perioden 2012–2014 verksamhetsstödet till Drivhuset som en del i en extra satsning på att främja ungas entreprenörskap. Regeringen anger i budgetpropositionen för 2015 att den avser att ytterligare stärka ungas entreprenörskap och innovationskraft under perioden 2015–2018. Medlen tilldelas Tillväxtverket, som tillsammans med Skolverket har i uppgift att främja ungas entreprenörskap. I Tillväxtverkets regleringsbrev för 2015 anges att myndigheten ska ge verksamhetsstöd till organisationer som operativt arbetar med att främja företagande bland ungdomar i högre utbildning. Enligt uppgift från Näringsdepartementet är Drivhuset en av dessa organisationer.

Vidare kan nämnas att Tillväxtverket och Vinnova under åren 2010–2014 drev det gemensamma programmet Ungas Innovationskraft. Programmet skulle öka andelen unga som utvecklar och kommersialiserar sina idéer. Av regleringsbreven för de båda myndigheterna framgår att uppdraget ska slutredovisas den 15 mars 2015.

Socialt företagande

Ett enhälligt utskott uttalade våren 2011 sin positiva syn på verksamheter som ryms inom begreppen social ekonomi och socialt företagande (bet. 2010/11:NU20). Utskottet ansåg inte att det var motiverat med ett tillkännagivande med anledning av de då aktuella motionsyrkandena, eftersom regeringen påbörjat arbetet med en handlingsplan för sociala företag (N2010/1894/ENT).

Tillväxtverket har i sitt regleringsbrev för 2015 fått i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utforma och genomföra ett program för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. I uppdraget ingår att granska och anpassa regelverk samt möjligheterna till finansiering för främjande, start och utveckling av företag. Myndigheten ska slutrapportera uppdraget till Näringsdepartementet senast den 31 januari 2016. Vidare har Tillväxtverket i regleringsbrevet fått i uppdrag att öka informa-tionsinsatserna om social ekonomi och socialt företagande.

Inom ramen för programmet Kooperativ utveckling ger Tillväxtverket ekonomiskt stöd till organisationen Coompanion. Coompanion ger rådgivning till företag som vill starta eller driver kooperativa företag och bedriver opinionsbildning för kooperation och social ekonomi.

Regelverken för arbetsintegrerande sociala företag och stöd för de som vill starta eller driver arbetsintegrerade sociala företag finns beskrivna på webbplatsen sofisam.se. Webbplatsen förvaltas av Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och togs fram i samarbete mellan de tre nyssnämnda myndigheterna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Skoopi (De arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation).

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar först ställning till en motion om ett gemensamt bolag för statlig kapitalförsörjning och därefter till övriga motioner om företagsfrämjande insatser.

Gemensamt bolag för statlig kapitalförsörjning

I motion 2014/15:163 (V) efterfrågas ett riksdagsuttalande om att statens insatser för kapitalförsörjning ska samlas i ett gemensamt bolag för att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna. Utskottet noterar att regeringen avser att göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna och anser att riksdagen inte bör föregripa detta arbete.

Därmed avstyrks motion 2014/15:163 (V) i berörd del.

Övrigt om företagsfrämjande insatser

Näringspolitiken har en central roll för att minska den höga arbetslöshet som bitit sig fast i Sverige, då ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv utgör grunden för att minska arbetslösheten genom att skapa nya jobb och tillväxt.

Utskottet kan konstatera att Sverige är ett av de mest innovationsdrivna länderna i världen, men ser samtidigt att de svenska företagen behöver förbättra sin tillväxtorientering och internationalisering. Därför behöver arbetet med att utveckla näringsklimatet stärkas. Det handlar emellertid inte bara om att få nya företag att starta, utan det är också av stor vikt att fler existerande företag vill expandera och anställa. Ytterligare små och medelstora företag behöver komma ut på de internationella marknaderna och dra nytta av de tillväxtmöjligheter som internationaliseringen innebär. Det är därför angeläget att man inom näringspolitiken arbetar brett med främjandeinsatser och ramvillkor för företag. Vidare är det nödvändigt att statens insatser hjälper företag att se och ta till vara de möjligheter som globaliseringen innebär, för att företagen ska nå ut till nya marknader och nya exportsegment. Det är således utskottets uppfattning att Sverige måste satsa offensivt om det ska vara möjligt för Sverige att fortsätta att hålla sig i framkant i den allt snabbare globala utvecklingen.

Med anledning av motionerna 2014/15:749 (S), 2014/15:924 (S), 2014/15:1123 (SD), 2014/15:1849 (M), 2014/15:1850 (M) och 2014/15:2749 (S) om åtgärder för att främja företagsklimatet och förbättra villkoren för företagen vill utskottet anföra följande. Det är utskottets uppfattning att några av de centrala utmaningarna som finns för att skapa fler jobb i nya och växande företag är tillgången till finansiering, stöd för att kommersialisera idéer, förutsättningarna för att ta över ett befintligt välfungerande företag och ett trygghetssystem för alla, oavsett anställnings- eller företagsform. För att öka tillgången på kapital för företag är det därför nödvändigt att fler aktörer engagerar sig i företag med stor potential. Därtill vill utskottet tillägga att det är angeläget att göra det lättare för små och medelstora företag att exportera och öka sina möjligheter att växa genom att utveckla en dörr in till olika typer av rådgivning, information och finansiellt stöd. Därutöver är det utskottets mening att Sverige behöver stärka sitt innovationsklimat för att bidra till en hållbar utveckling, för att arbetstillfällen ska växa fram i hela landet och för att klara den hårdnande internationella konkurrensen. Utskottet välkomnar därför att regeringen har som avsikt att utveckla samarbetet mellan exempelvis politik på olika nivåer, näringslivet, den offentliga sektorn, fackliga och andra intresseorganisationer, industriforskningsinstitut samt universitet och högskolor. Bland annat har regeringen inrättat ett innovationsråd som leds av statsministern och som har till uppgift att utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrenskraft. På detta sätt garanteras dessa frågor högsta politiska prioritet, och det främjar en löpande dialog mellan politiken, näringslivet, akademin och fackföreningsrörelsen.

Ett antal motionärer efterfrågar riksdagsuttalanden om den statliga kapitalförsörjningen. I motion 2014/15:72 (SD) förordas att man inrättar en marknadskompletterande riskkapitalfond med uppgift att kommersialisera svenska innovationer. Vidare förordas i motion 2014/15:2046 (S) en översyn av den statliga kapitalförsörjningen, och i motion 2014/15:2208 (S) efterfrågas riksdagsuttalanden om att förbättra tillgången till dels kapital för företag i tidiga skeden, dels kapital för att öka det lokala och regionala ägandet. Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Statens roll på riskkapitalmarknaden ska vara marknadskompletterande, då företagens behov av externt kapital i första hand ska tillgodoses av den privata marknaden. Utskottet noterar dock att tidiga skeden präglas av hög risk och brist på information, vilket gör att den privata marknaden sällan kan eller vågar satsa kapital på egen hand. Utskottet välkomnar därför dels regeringens översyn av de statliga finansieringsinsatserna, dels regeringens avsikt att utreda förutsättningarna för att staten på vissa villkor ska kunna dela risken med bankerna.

I ett antal motioner tas även andra företagsfrämjande åtgärder upp. I motion 2014/15:338 (M) förordas att resursanvändningen inom statliga myndigheter som arbetar med näringslivsutveckling ses över och att man ska låta privata och offentliga utövare konkurrera om att genomföra olika delar av verksamheten. En översyn av Almis lån för att göra dem mer fördelaktiga och införandet av företagslotsar efterfrågas i motion 2014/15:1260 (M). I motion 2014/15:2033 (S) framhålls att Sverige bör se över möjligheten till en samordnad modell för statlig kapitalförsörjning som är kopplad till inkubatorer. Vidare framhålls i motion 2014/15:572 (C) att det bör införas en nyckelpersonsförsäkring för familjeföretag. Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att regeringen arbetar för att statens främjandeinsatser ska vara likvärdiga, oberoende av om företagaren vill starta, driva eller utveckla sitt företag. Den rådgivning som staten tillhandahåller ska utgå från företagens behov, vara marknadskompletterande, kostnadseffektiv och beakta regionala förutsättningar. Rådgivningsinsatserna i Sverige tillhandahålls främst av Almi och Tillväxtverket. Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen för 2015 anger att Almi i ökad utsträckning ska upphandla externa rådgivare och vidareutveckla verksamheter där rådgivning ges från företagare till företagare, exempelvis genom mentorskap, detta i syfte att möjliggöra mer specialiserad och efterfrågestyrd rådgivning till Almis kunder.

Utskottet vill i detta sammanhang även påminna om Riksrevisionens rapport Näringspolitikens effekter – Brister i informationen om statliga satsningar (RiR 2014:26). I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att bl.a. utreda möjligheterna att införa en lagreglerad uppgiftsskyldighet som möjliggör uppföljning och utvärdering av näringspolitiska insatser. Regeringen ska senast i april 2015 lämna en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport, och där kommer frågan om uppföljning och utvärdering av resurserna som används för näringsfrämjande åtgärder att adresseras. Vidare har Almi tillsammans med Europeiska investeringsfonden (EIF) nyligen introducerat ett tillväxtlån med förmånliga villkor till innovativa företag. Därutöver kan utskottet konstatera att all inkubatorverksamhet sedan 2015 är samlad hos Vinnova. Som tidigare redovisats har regeringen även aviserat en översyn av de statliga finansieringsinsatserna. Utskottet vill vidare vad gäller trygghetssystem för företagare påminna om att från den 1 januari 2015 är högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader mer anpassat till små företag.

Utskottet vill även med anledning av vad som efterfrågas i motion 2014/15:1069 (M) om en översyn för att underlätta ägarskiften i företag påminna om att regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2014:42) om att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Vidare gav regeringen i januari 2015 nyssnämnda utredning ett utökat uppdrag (dir. 2015:2) om att även se över de s.k. 3:12-reglerna. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast i september 2016.

Riksdagsuttalanden om konkurrenspolitiken förordas i motionerna 2014/15:455 (M) och 2014/15:954 (S). I den förstnämnda motionen förordas en översyn av reglerna om konkurrensbegränsande säljverksamhet och att allmänintresset ska få större vikt i bedömningen av vad som är konkurrensskadligt. I den andra motionen efterfrågas en översyn av konkurrenslagen (2008:579) och Konkurrensverkets verksamhet för att motverka den osunda konkurrens som riskerar att uppstå i och med Kriminalvårdens tvätteriverksamhet. Utskottet noterar att Konkurrensverket prövat en av Kriminalvårdens tvätteriverksamheter och då konstaterade att marknaden skulle förbättras genom en översyn av styrdokumenten för Kriminalvården. Utskottet anser att det är angeläget att den offentliga och privata sektorn konkurrerar på lika villkor, samtidigt som allmänintresset måste värnas. Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen bevakar denna fråga, utan att riksdagen behöver uppmärksamma regeringen på detta.

Vad gäller särskilt riktade företagsfrämjande insatser vill utskottet inleda med att påminna om att regeringen i budgetpropositionen för 2015 anfört att inriktningen för de främjande insatserna framöver kommer att bli mer generell och att erfarenheterna från de tidigare riktade främjandeinsatserna ska tas till vara i de generella insatserna. Utskottet förutsätter att regeringen följer hur kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund tar del av de generella främjandeinsatserna.

Med anledning av motion 2014/15:2574 (M, C, FP, KD) om att förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen, vill utskottet anföra följande. Utskottet konstaterar att riksdagens beslut hösten 2014 om 2015 års budget bl.a. innebar att utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv sammanlagt minskade med 57 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vidare innebar riksdagens beslut att anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation som används för statsbidrag till Almi för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning blev 62 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Utskottet anser likt motionärerna att det är angeläget att satsa på detta område, och det är utskottets förhoppning att regeringen framgent återkommer med motsvarande satsningar som i budgetpropositionen för 2015.

I motionerna 2014/15:1312 (C), 2014/15:1470 (M), 2014/15:1902 (KD), 2014/15:2442 (KD) och 2014/15:2600 (C) efterfrågas riksdagsuttalanden om insatser för att främja kvinnors företagande. Bland de frågor och åtgärder som tas upp finns bättre förutsättningar för att öka antalet kvinnliga innovatörer, fortsatt stöd till Tillväxtverkets insatser för kvinnor, ökade satsningar på affärsrådgivning för kvinnor och att underlätta möjligheten för kvinnor att få riskvilligt kapital. Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden framföra följande. Tillväxtverket arbetar med att ta fram en strategi för hur företag som drivs av såväl kvinnor som män kan ta del av företagsfrämjande insatser på lika villkor, och strategin ska presenteras för regeringen under våren 2015. Vidare framgår av Almis ägaranvisning från 2014 att bolaget ska ge en högre andel lån till kvinnor och personer med utländsk bakgrund än andelen befintliga företag och nyföretagandet bland dessa två grupper.

Riksdagsuttalanden om att främja ungas företagande förordas i motionerna 2014/15:388 (M), 2014/15:1850 (M) och 2014/15:2983 (M, C, FP, KD). Motionärerna efterfrågar ett ökat och permanentat stöd till Ung Företagsamhet och Drivhuset samt att Drivhusets verksamhet även bör omfatta studenter på yrkeshögskolan. Utskottet vill här påminna om att det av Tillväxtverkets regleringsbrev för 2015 framgår att myndigheten ska ge verksamhetsstöd till de organisationer som arbetar med att främja företagande bland ungdomar i högre utbildning, där bl.a. Drivhuset ingår. Utskottet anser inte att någon av de nyssnämnda motionerna bör föranleda någon åtgärd från riksdagen.

Riksdagsuttalanden om att främja sociala företag och om att förbättra villkoren för dessa företag efterfrågas i motionerna 2014/15:592 (M), 2014/15:898 (M), 2014/15:1429 (S), 2014/15:1667 (KD), 2014/15:1753 (S), 2014/15:2173 (S) och 2014/15:2373 (M). Utskottet har tidigare uttryckt sin positiva syn på de verksamheter som ryms inom begreppen social ekonomi och socialt företagande (bet. 2010/11:NU20). Utskottet vill här betona att Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utforma och genomföra ett program för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerade sociala företag. Myndigheterna ska då granska och anpassa dels regelverk, dels möjligheterna till finansiering för främjande, start och utveckling av dessa företag. Därtill har Tillväxtverket i sitt regleringsbrev för 2015 fått i uppdrag att öka informationsinsatserna om social ekonomi och socialt företagande. Tillväxtverket ger även ekonomiskt stöd till organisationen Coompanion, som bl.a. tillhandahåller rådgivning till de som driver eller vill starta kooperativa företag.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet därmed samtliga här behandlade motionsyrkanden.

Regelförenkling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör regelförenkling för företag. Utskottet hänvisar bl.a. till Tillväxtverkets arbete för enklare regler för företagen. Vidare hänvisas till pågående arbete med att förenkla företagens uppgiftslämnande och minska myndigheternas handläggningstider.

Jämför reservation 4 (M, C, FP, KD).

Motionerna

I motion 2014/15:2983 Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) framförs att flera insatser har genomförts under alliansregeringen för att minska regelbördan för företagen men att mer behöver göras. Många företag upplever att regelverken är krångliga och att mycket av deras tid går till administration, vilket kan vara ett konkurrenskraftsproblem såväl som en tröskel för företagen att starta och växa. Motionärerna anser att den tid det tar att starta ett företag i Sverige bör halveras (yrkande 4). Motionärerna vill även skapa en digital tjänst, ”en dörr in”, för företagens uppgiftslämning och på så sätt förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter för företagen (yrkande 7). Motionärerna anför också att de vill ställa krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider (yrkande 11).

Mathias Tegnér m.fl. (S) anför i motion 2014/15:752 att förbättringar av företagsklimatet är en av komponenterna för att åstadkomma att Sverige har EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Regelförenklingsarbetet är viktigt för att förbättra företagsklimatet, och för att kunna minska regelbördan måste behovet av konsekvensutredningar beaktas (yrkande 1). För att underlätta för företag i Sverige föreslår motionärerna att det upprättas ett register för företagsdata, så att samma eller liknande uppgifter inte behöver lämnas in flera gånger till olika myndigheter (yrkande 2). Motionärerna anför också att regeringen bör överväga möjligheterna för myndigheter att vid regelgivning välja det alternativ som medför lägst kostnader men ändå uppfyller syftet med regleringen. Vidare skulle en prismodell för insamlande av uppgifter kunna prövas som innebär att en myndighet som avser att införa krav på datainsamling i konsekvensutredningen är skyldig att beräkna den totala kostnaden hos de berörda företagen (yrkande 3).

I motion 2014/15:146 av Maria Malmer Stenergard (M) betonas vikten av att direktiv från EU genomförs på ett ansvarsfullt sätt så att de uppnår önskad effekt utan att ge upphov till onödiga biverkningar i form av ökat regelkrångel. Den konsekvensutredning som görs vid implementeringen av direktiv bör därför precisera en miniminivå, och om regelgivaren avser att gå därutöver bör det motiveras särskilt (yrkande 1). Motionären föreslår att regeringen ska gå vidare med det förslag till ändring i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning som tagits fram av Regelrådet och inlämnades till Näringsdepartementet den 17 oktober 2012 (yrkande 2).

Hästföretag är ofta små och till stor del drivna av kvinnor, framför Cecilia Widegren (M) i motion 2014/15:306. Det arbete som Alliansen påbörjat för att underlätta småföretagande, med ambitionen att minska företagens kostnader för byråkrati, bör fortsätta under innevarande mandatperiod (yrkande 9).

I motion 2014/15:338 av Andreas Norlén och Per Bill (båda M) anförs att trots sammanläggningen av flera myndigheter till Tillväxtverket är det statliga systemet för fördelning av medel till näringslivsutveckling komplicerat och svåröverskådligt. Företagare eller blivande företagare ska inte behöva lägga onödig tid på att leta efter utvecklingsmedel. Motionärerna anser att systemen för fördelning av medel till näringslivsutveckling bör förenklas (yrkande 3). I motionen pekas vidare på att många som arbetar med statligt finansierad näringslivsutveckling vittnar om en omfattande byråkrati som utvecklats i samband med att projekt ska följas upp och rapporteras. Enligt motionärerna är det viktigt att myndigheterna noga kontrollerar att medlen använts på föreskrivet sätt, men regelverket och rutinerna för och kraven på rapportering bör ses över och kraftigt förenklas (yrkande 4).

I motion 2014/15:395 anför Katarina Brännström (M) att det trots alliansregeringens rejäla arbete med regelförenkling för företagande fortfarande finns alltför många hinder kvar i form av ett omfattande regelverk. Enligt motionären är det inte rimligt att alla typer av företag har samma krav på sig inom alla områden. Motionären föreslår därför att regeringen ser över regelbördan och kraven så att mindre företag får lättnader.

I motion 2014/15:1072 av Betty Malmberg (M) poängteras betydelsen av lika villkor för näringsverksamhet inom EU och det problematiska i att medlemsländernas myndigheter kan tolka EU-direktiv på olika sätt och till nackdel för det egna landets företag. Motionären anser därför att det inför svenska myndigheters tolkning av EU-direktiv som på olika sätt rör näringsverksamhet bör finnas konsekvensbeskrivningar av hur besluten i fråga påverkar de svenska företagens internationella konkurrenskraft.

Frågan om att kunna bo och arbeta i glesbygden tas upp i motion 2014/15:1213 av Lena Asplund (M). För att skapa fler företag och arbetstillfällen bör det göras enklare att driva företag. Motionären anför också att det vore önskvärt med enhetlighet när det gäller de kommunala handläggningstiderna i olika tillståndsärenden. Det är därför angeläget att se över hur man skulle kunna stimulera till egenföretagande och se över vilka åtgärder som kan vidtas, alternativt vilka regler som skulle kunna förenklas för att få företag att våga anställa i glesbygdsområden i Sverige. 

I motion 2014/15:1254 av Sten Bergheden (M) anförs att det ska vara enkelt och motiverande att starta eget företag. För att stimulera fler att våga starta eget företag bör man därför se över vilka tidsbegränsade dispenser som kan ges vid start av företag. Dispenserna bör t.ex. avse lägre avgifter eller minskade tillståndskrav. Efter dispenstiden bör de tillstånd, avgifter och regler som ska tillgodoses kunna läggas på normal nivå.

Merparten av företagarna i Sverige sköter avgifter, tillstånd och regelefterlevnad mycket bra konstateras det i motion 2014/15:1255 av Sten Bergheden (M). Det är rimligt att skötsamma småföretagare premieras genom färre kontroller och onödiga tillstånd samt lägre avgifter. Då kan myndigheterna i stället öka kontrollen av mindre nogräknade företag. Man bör därför se över möjligheten att premiera skötsamma företagare genom färre kontroller och lägre avgifter.

I motion 2014/15:1280 anför Sten Bergheden (M) att den internationella konkurrensen som svenska företag möter till följd av andra länders politiska beslut innebär ett behov av att kontinuerligt och mycket grundligt jämföra kostnadsläget i olika branscher och regelverken i Sverige med konkurrentländers. På så sätt kan förändringar av regler och skatter göras i tid så att svenska företag inte förlorar i konkurrenskraft och arbetstillfällen. Motionären anser att möjligheten till en tätare och kontinuerlig jämförelse bör ses över.

I motion 2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) framförs att det är angeläget att skapa förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt näringsliv. Den förra regeringen tog initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Översynen hade som syfte att stärka näringslivsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna till företagande. Motionärerna vill fortsätta att sänka kostnaderna och lätta på regelbördan (yrkande 5).

I motion 2014/15:1957 av Krister Hammarbergh (M) betonas vikten av regelförenklingar på den kommunala nivån eftersom det är där många företag i första hand möter regelverken. Regeringen bör därför initiera ett arbete med att ge tydligare stöd till kommunernas regelförenklingsarbete. Transparens, likabehandling och rättssäkerhet ska vara ledord för arbetet med att förenkla regelverket i den kommunala förvaltningen så att företag och företagare bemöts på samma sätt oavsett i vilken geografisk del av landet de vill etablera sig eller expandera sin verksamhet.

Finn Bengtsson (M) anför i motion 2014/15:2633 att Bolagsverket bl.a. har till uppgift att samla in, granska och offentliggöra årsredovisningar för aktiebolag i Sverige. Motionären menar att Bolagsverkets skyldigheter när det gäller granskningen av svenska bolags årsredovisningar bör ändras för att komma till rätta med bedrägerier av organiserad brottslighet. Bolagsverket bör sträva efter att se bortom siffrorna och även göra en kvalitativ analys av vad siffrorna verkligen beskriver för typ av verksamhet.

I motion 2014/15:2883 av Finn Bengtsson (M) beskrivs en metod för att minska mängden gamla regler. Metoden kallas för regleringsgiljotinen och prövas av många snabbt reformerande tillväxtländer. Den innebär att regleringar med inverkan på företagens förutsättningar analyseras utifrån följande tre frågeställningar:

• Är den nödvändig?

• Är den laglig?

• Är den företagsvänlig?

Varje reglering som klarar alla tre frågorna förs till kategorin ”behålla”. Varje reglering som missar någon av de två första förs till kategorin ”avskaffa”. De regleringar som klarar de två första men inte den tredje förs till ”revidera”. En regleringsgiljotinsprocess som utförs av ett oberoende råd eller kommitté, kan enligt motionären vara en effektiv form av prövning för att minska regleringsbördan och risken för skadliga regleringar.

I partimotion 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) anförs att det behöver bli enklare att driva företag i Sverige, eftersom onödig byråkrati hämmar företagens tillväxt. Under den förra regeringen påbörjades arbetet med införandet av ”en dörr in” för uppgiftslämning till staten. Motionärerna vill att den nuvarande regeringen går vidare med de beslut om utvecklingen av företagsuppgiftslämning via ”en dörr in” som initierades av den förra regeringen (yrkande 6).

I motion 2014/15:559 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (båda C) efterfrågas att riksdagen tillkännager för regeringen att regeringens myndigheter ska införa systemet med ”en dörr in”, så att företagare bara behöver lämna in uppgifter en gång och till ett ställe. Tillkännagivandet ska även omfatta att regeringens myndigheter ska införa en servicegaranti för att korta handläggningstiderna, för att företagare snabbt ska få besked.

I motion 2014/15:1700 av Andreas Carlson (KD) anförs att det är viktigt att regelförenklingsarbetet fortsätter och inriktas mot märkbara förenklingar i vardagen för små och medelstora företag. En viktig fråga är att se över skatteavgifterna. Motionären anser att företagarnas kontakter med myndigheter ytterligare behöver förenklas och att myndigheternas möjligheter att ta ut avgifter och begära in uppgifter bör tydliggöras och begränsas.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

År 1999 begärde riksdagen i ett tillkännagivande att regeringen skulle lämna en årlig redogörelse till riksdagen om regelförenklingsarbetet (bet. 1998/99:NU6).

Våren 2011 behandlade utskottet regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet och ett tjugotal motionsyrkanden (skr. 2009/10:226, bet. 2010/11:NU8). Utskottet föreslog att riksdagen, genom ett tillkännagivande och med bifall till ett motionsyrkande, skulle uppmana regeringen att inrätta en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsärenden för personer som vill starta företag. Det pågick visserligen redan ett arbete med dessa frågor, men utskottet ansåg att arbetet behövde utvecklas, intensifieras och bli bättre. I en reservation (M, FP, C, KD) avvisades utskottets förslag. Reservanterna ansåg att regeringen redan bedrev ett sådant arbete som utskottet efterfrågade. Utskottet avstyrkte övriga motionsyrkanden, och riksdagen följde utskottet.

I februari 2013 behandlades förslag om regelförenklingar tillsammans med regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag (skr. 2012/13:5, bet. 2012/13:NU8). Riksrevisionens rapport granskade i vilken utsträckning regeringen nått målen för regelförenklingsarbetet. Slutsatsen var att regeringen var långt ifrån målet att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Regeringen konstaterade i skrivelsen att arbetet under 2006–2010 visade att regeringen är på rätt väg men att det tar tid att förenkla regelverk. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. I en reservation (S, MP, V) framfördes att regelförenklingsarbetet borde ses över i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.

Våren 2014 behandlade utskottet näringspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2013, däribland 14 motionsyrkanden om regelförenkling för företag, samordnat uppgiftslämnande, stöd till kommunernas regelförenklingsarbete m.m. (bet. 2013/14:NU12). Samtliga motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. Utskottet hänvisade bl.a. till att regeringen beslutat att permanenta Regelrådet och det pågående utredningsarbetet för att minska företagens regelbörda. Utskottets ställningstagande gav upphov till en reservation (S, MP, V) om motiveringen.

Regeringens insatser för att förenkla för företagen

Regeringen anför i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24) att det är viktigt att regler som omfattar företagande är enkla och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum. Att förenkla för företagen är enligt regeringen även viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom länder med en låg regelbörda har en snabbare ekonomisk tillväxt i BNP per capita. Förenklingsarbetet utgår från det mindre företagets förutsättningar och behov och syftar ytterst till att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt.

Under perioden 2011–2014 har förenklingsarbetet inriktats mot de fem områden som bedömts ge störst positiv effekt i företagens vardag. Områdena är sänkta kostnader, minskat och förenklat uppgiftslämnande, förenklade myndighetskontakter på regional och lokal nivå, förenklingsförslag från näringslivet och bättre konsekvensutredningar.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2013 nya mål och uppföljningsinsatser för arbetet med att förenkla för företag. Samtliga mål tar sikte på 2020, men kommer kontinuerligt att utvecklas och följas upp. Enligt muntliga uppgifter från Näringsdepartementet gäller dessa mål även fortsättningsvis. Några mål som kan lyftas fram är att andelen små och medelstora företagare som upplever regler som ett tillväxthinder ska fortsätta att minska, att företagens administrativa kostnader ska minska och att företag i de flesta fall bara ska behöva lämna uppgifter en gång och till ett ställe.

I budgetpropositionen för 2015 beskriver regeringen att arbetet med att förenkla för företagen ska bedrivas med utgångspunkt i företagens vardag. En möjlig väg framåt är enligt regeringen att införa ett nytt mål för statliga myndigheter som har ärenden som rör företag. Målet bör utgå från att företagsperspektivet ska finnas med i allt arbete som riktar sig till företag. Det kan handla om kortare handläggningstider, förbättrad tillgänglighet och att arbeta aktivt med förslag från företag och deras intresseorganisationer (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 s. 71).

Reviderat uppdrag till Tillväxtverket att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Två av målen för regeringens regelförenklingsarbete är att servicen ska öka och handläggningstiderna minska i det offentliga Sverige samt att det offentliga Sverige ska ha bättre förståelse för företagens villkor. Målen specificerades särskilt för arbetet i länsstyrelserna och kommunerna. Det angavs sedan i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr 24) att målen för förenklingsarbetet i denna del ska specificeras för fler myndigheter än länsstyrelserna. Den 28 november 2013 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag (N2013/5553/ENT) att följa upp målen för förenklingsarbetet på centrala myndigheter. Uppdraget reviderades den 22 december 2014 (N2014/5377/ENT). Följande mål med återrapporteringskrav ska följas upp:

• År 2020 ska handläggningstiderna på myndigheterna ha minskat jämfört med 2014.

• År 2020 ska fler företagare vara nöjda med sina kontakter med myndigheter jämfört med år 2014.

• År 2020 ska myndigheterna ha ett mer systematiskt samråd med företagare än 2014.

Det är framför allt återrapporteringskraven som förändras med det nya uppdraget där ett större fokus läggs på att förändringar i kundnöjdhet, handläggningstider m.m. ska kunna följas på ett strukturerat sätt. Tillväxtverket ska årligen 2015–2021 rapportera till regeringen den 15 april med anledning av uppdraget.

Som skäl för det reviderade uppdraget anfördes att arbetet med att förenkla för Sveriges företagare är centralt för att skapa tillväxt och sysselsättning. Genom att myndigheterna ökar sin service och blir mer effektiva kan företag lägga mer tid på att utveckla och driva sin verksamhet. En årlig systematisk uppföljning av arbetet på myndigheter för att nå regeringens mål är därför nödvändigt.

Förenklat uppgiftslämnande

Uppgiftslämnarutredningen (dir. 2012:35), som varit verksam sedan april 2012, har uppdraget att presentera ett förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företag till statliga myndigheter under regeringen som regel endast behöver lämnas en gång och till ett ställe. Genom två tilläggsdirektiv under 2013 (dir. 2013:51 och dir. 2013:111) har utredningen också till uppgift att ta fram en prototyp för en teknisk lösning och vidta de åtgärder som krävs för att förenkla uppgiftslämnandet.

I budgetpropositionen för 2015 beskriver regeringen att den nuvarande inriktningen på arbetet med förenklat uppgiftslämnande är att Bolagsverket och Tillväxtverket får centrala roller. Tillväxtverket blir organisatorisk hemvist för ett system för företagens uppgiftslämnande och ansvarar bl.a. för arbetet med samordning av uppgiftskrav, en samverkanspunkt för myndigheter och ett forum för företagen m.fl. Bolagsverket blir organisatorisk hemvist för förvaltning och teknisk utveckling av en funktionalitet på verksamt.se som ingår i systemet för företagens uppgiftslämnande.

Målsättningen enligt direktiven är att ett system för företagens uppgiftslämnande ska finnas på plats senast under första halvåret 2015. Utredningens uppdrag ska slutredovisas senast den 30 mars 2015.

Insatser för att underlätta start av företag

Tillväxtverket gör informationsinsatser som syftar till att göra det enkelt att starta och driva företag, t. ex. genom webbportalen verksamt.se. För att det ska gå snabbare att starta företag fick Bolagsverket i sitt regleringsbrev för 2014 i uppdrag att säkerställa att det inte tar längre tid än fem arbetsdagar att registrera ett aktiebolag. Detta gäller även enligt myndighetens regleringsbrev för 2015. Bolagsverket publicerar löpande sina genomsnittliga leveranstider för att registrera ett nybildat aktiebolag under föregående vecka. Under perioden den 26–30 januari 2015 var leveranstiden en arbetsdag för kompletta ärenden som lämnades in via e-tjänsten eller med blankett.

Företagens administrativa kostnader

Regeringens arbete med att sänka kostnaderna för företagen har sedan 2006 fokuserat på administrativa kostnader. I budgetpropositionen för 2015 anför regeringen att internationella studier pekar på att företag i hög grad påverkas av andra kostnader än de administrativa till följd av regler. En möjlig väg framåt är enligt regeringen att ge Tillväxtverket i uppdrag att utveckla en metod för att mäta och följa upp andra kostnader än de administrativa, exempelvis finansiella kostnader eller investeringskostnader (prop. 2014/15:1 utg.omr. 24 s. 71). Det kan nämnas att Tillväxtverket fick ett nytt uppdrag i sitt regleringsbrev för 2015 som innebär att myndigheten ska utveckla ett arbetssätt för hur andra kostnader till följd av regler än administrativa kostnader på ett resurseffektivt sätt skulle kunna tydliggöras och följas upp över tid. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i anslutning till myndighetens årsredovisning.

När det gäller företagens administrativa kostnader är det nuvarande målet att de ska vara lägre 2020 än 2012. Tillväxtverket har i uppdrag att ta fram en ny metod för uppföljning av företagens administrativa kostnader som innebär att beräkningarna i konsekvensutredningar kommer att ligga till grund för uppföljningen (N2013/5704/ENT). För att underlätta för regelgivare att beräkna vilka kostnader som företagen kan få till följd av nya eller ändrade regler fick Tillväxtverket i sitt regleringsbrev för 2014 i uppdrag att ta fram ett webbaserat verktyg. Verktyget är avsett att underlätta för regelgivare i arbetet med att beräkna vilka kostnader som företagen kan få till följd av nya eller ändrade regler. Enligt information från Näringsdepartementet i januari 2015 håller Tillväxtverket för närvarande på med de sista detaljerna för att inom kort kunna lägga ut verktyget publikt på sin webbplats.

Förenklingsarbetet på kommunal och regional nivå

Länsstyrelserna och Tillväxtverket har sedan i juni 2011 haft regeringens uppdrag (N2011/4050/ENT och N2011/4051/ENT) att förenkla företagens kontakter med länsstyrelser respektive kommuner. Uppdragen ska slutredovisas i mars 2015. På kommunal nivå bedriver Tillväxtverket utbildningar tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting för bättre och effektivare kontakter mellan kommuner och företag. Sedan 2010 har handläggare, chefer och politiker i drygt 100 kommuner genomgått utbildningen. För att underlätta företagens myndighetskontakter har Tillväxtverket också inrättat ett förenklingsforum. I förenklingsforumet kan aktörer på alla nivåer i de regelgivningskedjor som påverkar företag mötas, och förenkling för företag är i fokus. Ett antal publikationer och stödmaterial har tagits fram som syftar till att underlätta för företagen i deras myndighetskontakter på kommunal nivå. På regional nivå har Länsstyrelsen i Kronobergs län ett samordningsuppdrag för länsstyrelsernas förenklingsarbete. Bland annat arbetar man på att öka servicen till företag och minska handläggningstiderna.

Regelrådets arbete

Regeringen har beslutat att Regelrådet, bestående av en kanslifunktion och ett särskilt beslutsorgan, ska inordnas i Tillväxtverket fr.o.m. 2015. Från och med årsskiftet 2014/15 har Regelrådet även ett delvis förändrat uppdrag. Den oberoende granskningen av regelgivarnas konsekvensutredningar kommer att fortsätta. Bedömningen av de administrativa kostnaderna ska inte längre göras i ett separat ställningstagande utan inkluderas i bedömningen av konsekvensutredningen som helhet. Rådet ska fortsätta sitt arbete med att på begäran från regelgivare granska EU-konsekvensutredningar till EU-förslag som kan få stor påverkan på företag i Sverige och lämna en rekommendation om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. En annan förändring är att kansliets stödjande och utbildande verksamhet till kommittéer, departement och myndigheter övergår till Tillväxtverket.

I årsrapporten för 2014 kan en ökning noteras i andelen tillstyrkta ärenden det senaste året jämfört med 2013, från 52 procent till 60 procent. Andelen godtagbara konsekvensutredningar uppgick 2014 till 36 procent, vilket är en liten ökning mot 2013 då andelen uppgick till 34 procent. Av remisser från Regeringskansliet som har resulterat i yttranden har 42 procent tillstyrkts jämfört med 73 procent tillstyrkta remisser från andra myndigheter. Enligt Regelrådets bedömning nådde Transportstyrelsen, Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån bra resultat 2014.

För att höja konsekvensutredningarnas kvalitet har Tillväxtverket, Regelrådet och Ekonomistyrningsverket fokuserat på råd, stöd och utbildningsinsatser. Under 2014 genomfördes grundläggande utbildningar i konsekvensutredning, en pilotutbildning inriktad mot beräkning av företagens kostnader och riktade utbildningar utifrån särskilda myndigheters behov.

Bolagsverkets granskningsskyldighet

I motion 2014/15:2633 (M) efterfrågas en ändring av Bolagsverkets granskningsskyldighet för att komma till rätta med storskaliga bedrägerier av organiserad brottslighet. Ett likalydande motionsyrkande har tidigare avstyrkts av utskottet (bet. 2013/14:NU1) med hänvisning till att utskottet utgår från att Bolagsverket granskar företags årsredovisningar enligt de regler som myndigheten har att arbeta efter.

Regelförenkling i samband med införandet av EU-direktiv i svensk rätt

I motion 2014/15:146 (M) anförs att regeringen bör gå vidare med att ändra förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning enligt ett förslag från Regelrådet som överlämnades till den dåvarande regeringen den 17 oktober 2012. Förslaget lämnades med anledning av att Regelrådet och Näringslivets Regelnämnd (NNR) publicerade rapporten Att tydliggöra gold-plating – ett bättre genomförande av EU-lagstiftning. Rapporten beskriver problematiken kring nationell överreglering (gold-plating), dvs. att ytterligare regler tillkommer vid införande av EU-regelverk i svensk rätt utöver det som krävs för att regelverket ska anses infört. Risken är att tillämpningsområdet utvidgas, att möjligheter till undantag inte utnyttjas eller att strängare sanktioner än nödvändigt införs, vilket kan antas leda till ökade kostnader, onödigt regelkrångel och konkurrensnackdelar för företag. Enligt information från Näringsdepartementet den 21 januari 2015 ledde förslaget till en utveckling av den elektroniska vägledning som Tillväxtverket erbjuder som stöd till regelgivare i konsekvensutredningsarbetet. Frågan om gold-plating blev också ett stående inslag vid de utbildningar som hålls för regelgivare på myndigheter och departement och i kommittéer. Enligt uppgifter från Näringsdepartementet valde den dåvarande regeringen att inte utöka förordningen i enlighet med Regelrådets och NNR:s förslag då de ansåg att de åtgärder som skulle vidtas var tillräckliga. Ett annat skäl till att förordningen inte ändrades var att förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning är av generell karaktär, dvs. att den endast innehåller övergripande bestämmelser.

Tillväxtverkets rapport Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag – Företagens villkor och verklighet 2014

Rapporten publicerades i oktober 2014 och bygger på en enkätundersökning med 16 000 små och medelstora företag. Den ger svar på hur företagen ser på områden som tillväxtmöjligheter, internationalisering, innovationskraft och hinder för tillväxt. Undersökningen har gjorts flera gånger tidigare, senast 2011. När det gäller hinder för tillväxt är lagar och myndighetsregler en av många faktorer av betydelse. Andelen företag som anger att lagar och myndighetsregler är ett stort tillväxthinder är 22 procent. Det är en minskning sedan 2008 men oförändrat sedan 2011. I rapporten konstateras att det är stor spridning mellan branscher när det gäller andelen företag som upplever att lagar och myndighetsregler är ett stort hinder för företagets tillväxt och utveckling. Inom Transport och magasinering och Energi, vatten och el är det ca 40 procent av företagen som upplever att lagar och regler är ett stort tillväxthinder. Inom Information och kommunikation är motsvarande andel drygt 10 procent. Det finns också skillnader när det gäller vilka typer av regler som uppfattas som tillväxthinder. Framför allt är det lagar och myndighetsregler om personalansvar och anställningar som företagen upplever som ett stort tillväxthinder. Regler om miljö, arbetsmiljö samt mångfald och jämställdhet upplevs däremot i allmänhet inte som ett stort tillväxthinder.

Utskottets ställningstagande

Ett fortsatt arbete med regelförenkling och sänkta kostnader för företag och företagande föreslås i flera motioner, bl.a. 2014/15:395 (M), 2014/15:1700 (KD) och 2014/15:1850 (M). Att förenkla företagens kontakter med myndigheter och att inrikta förenklingsarbetet mot mindre företag tas särskilt upp i nämnda motioner. I motion 2014/15:1254 (M) och 2014/15:1255 (M) finns förslag om att skötsamma företagare ska premieras genom färre kontroller och lägre avgifter samt förslag om tidsbegränsade dispenser vid start av företag för att stimulera nyföretagande. Ett fortsatt arbete med att minska företagens kostnader och byråkrati föreslås i motion 2014/15:306 (M) där entreprenörer inom hästnäringen omnämns särskilt. I motion 2014/15:1280 (M) finns förslag om en tätare och kontinuerlig jämförelse av kostnadsläget i olika branscher och regelverken i Sverige med konkurrentländers.

Betydelsen av konsekvensutredningar vid regelgivning berörs på olika sätt i flera motioner. I motion 2014/15:752 (S) anförs att konsekvensutredningar är viktiga för att minska regelbördan för företagen och för att minimera företagens kostnader vid myndigheters insamling av uppgifter. Frågan om konsekvensutredningar är också aktuell i motion 2014/15:146 (M) som mer specifikt handlar om att genomförandet av EU-direktiv inte ska orsaka onödigt regelkrångel. I motion 2014/15:1072 (M) anförs att olika tolkningar av EU-direktiv kan påverka svenska företags konkurrenskraft och att denna fråga bör bli en del av myndigheternas konsekvensbeskrivningar. För att minska regleringsbördan och risken för skadliga regleringar föreslås i motion 2014/15:2883 (M) en metod för att minska mängden gamla regler.

Med anledning av nämnda förslag vill utskottet anföra följande. Att regler som omfattar företagande är enkla och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum är betydelsefullt för att få fler att vilja starta företag och för att göra det enklare att driva företag. Syftet med regelförenklingsarbetet är att bidra till sysselsättning och tillväxt. För att detta ska kunna ske bör regelförenklingsarbetet utgå från det mindre företagets behov. Tillväxtverket har en central roll i arbetet för enklare regler, inte minst när det gäller att följa arbetet med att sänka företagens administrativa kostnader. I detta sammanhang vill utskottet också nämna att Tillväxtverket fr.o.m. 2015 ska följa och mäta utvecklingen av andra kostnader än de administrativa som följer av regler. Som tidigare nämnts i detta betänkande är Regelrådet numera inordnat som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket, som nu också ansvarar för den stödjande och utbildande verksamheten som riktas till kommittéer, myndigheter och departement. Utskottet noterar att det pågår ett kontinuerligt arbete med att höja konsekvensutredningarnas kvalitet och att den utbildande verksamheten också, som anförts i det föregående, innefattar de särskilda frågor som aktualiseras vid genomförande av EU-direktiv i svensk rätt.

I motionerna 2014/15:559 (C), 2014/15:2564 (C) och 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) framförs att regeringen bör skapa en digital tjänst – ”en dörr in” – för företagens uppgiftslämning. Även i motion 2014/15:752 (S) föreslås ett system för att undvika att företagen ska behöva lämna samma eller liknande uppgifter flera gånger till olika myndigheter. Så som anförts i det föregående har utskottet i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att inrätta en myndighetsgemensam portal för rådgivning samt registrerings- och tillståndsärenden för personer som vill starta företag (bet. 2010/11:NU8). Vidare kan utskottet konstatera att regeringen avser genomföra ett system för förenklat uppgiftslämnande för företagen.

I motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) efterfrågas också ett riksdagsuttalande om att halvera tiden för att starta företag och om att ställa krav på myndigheter och kommuner om en tydlig gräns för handläggningstider. Kommunala handläggningstider tas även upp i motion 2014/15:1213 (M) med önskemål om enhetlighet för att underlätta företagande i glesbygd. Behovet av ett tydligare stöd till kommunernas regelförenklingsarbete anförs i motion 2014/15:1957 (M) så att företagare bemöts på samma sätt oavsett vilken del av landet det rör sig om. Vidare anförs i motion 2014/15:338 (M) bl.a. att det bör göras en översyn av de statliga institutioner som har till uppgift att bidra till att stärka det svenska näringslivet, så att mer av deras resurser satsas på verksamhet och mindre på administration.

Utskottet vill i detta sammanhang anföra följande. Den förra regeringen gav Bolagsverket i uppdrag att säkerställa att det inte tar mer än fem arbetsdagar att registrera ett aktiebolag, om ärendet inte behöver kompletteras. Utskottet noterar att Bolagsverket löpande lämnar upplysningar om aktuella handläggningstider för registrering av nya aktiebolag, vilket redovisats närmare i det föregående. Vidare har länsstyrelserna påbörjat ett arbete med att minska handläggningstiderna för företag. På kommunal nivå bedriver Tillväxtverket utbildningar tillsammans med SKL för bättre och effektivare kontakter mellan kommuner och företag. Utskottet anser likt regeringen att en möjlig väg framåt är att införa ett nytt mål för de statliga myndigheter som har ärenden som rör företag. Ett sådant mål bör utgå från att företagsperspektivet ska finnas med i allt arbete som riktar sig till företag. Inom detta ryms t.ex. att myndigheterna ska arbeta med att korta handläggningstiderna, kommunicera förväntade handläggningstider och arbeta med att förbättra tillgängligheten. Det är utskottets uppfattning att ett viktigt led i detta är att följa Bolagsverkets arbete med att korta tiden det tar att registrera aktiebolag.

I motion 2014/15:2633 (M) förordas en ändring av reglerna om Bolagsverkets skyldighet att granska aktiebolags årsredovisningar. Utskottet utgår från att denna granskning görs enligt de regler som Bolagsverket har att arbeta efter. Vidare förutsätter utskottet att regeringen vidtar de åtgärder som behövs om regeringen anser det nödvändigt.

Med hänvisning till det anförda avstyrks samtliga här nämnda motioner i aktuella delar.

Särskilda näringsgrenar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör turism, kulturella och kreativa näringar, maritima näringar, metall- och skrothanteringsbranschen, skogsnäringen och vissa övriga näringsgrenar. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående insatser och anser inte att det finns behov av något riksdagsuttalande.

Jämför reservationerna 5 (M, C, FP, KD), 6 (V), 7 (M, C, FP, KD), 8 (M, C, FP, KD), 9 (SD) och 10 (V).

Motionerna

Turism

I motion 2014/15:2987 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP. KD) sägs att det är viktigt att ta till vara tillväxtpotentialen i hela landet och att skapa sysselsättningsmöjligheter. Därför vill motionärerna att Visit Swedens arbete med destinationsutveckling och marknadsföring av Sverige som besöksmål ska förlängas (yrkande 6).

Besöksnäringen gynnas av större event såsom idrottstävlingar, mässor och konferenser, anförs det i motion 2014/15:330 av Rikard Larsson och Niklas Karlsson (båda S). Motionärerna anser därför att det behövs en nationell eventstrategi. Strategin bör innehålla en analys av Sveriges styrkeområden, ange en önskvärd inriktning för stöd samt ange hur stöd kan ges till regionala och lokala strategier, anför motionärerna.

Turism- och besöksnäringen är en växande och allt viktigare näringsgren, anförs det i motion 2014/15:510 av Kalle Olsson m.fl. (S). Motionärerna menar att näringen har stor betydelse som jobbskapare och tillväxtmotor, inte minst på landsbygden. Turistnäringens möjligheter att skapa tillväxt och arbetstillfällen är emellertid enligt motionärerna beroende av riktade insatser för att möta en hårdare internationell konkurrens. Motionärerna anser därför att regeringen bör se över behovet av nationellt stöd till besöksnäringen. Som exempel på åtgärder som skulle kunna stärka branschen anger motionärerna regelförenklingar för små och medelstora företag och satsningar på infrastruktur (yrkande 1).

Fisketurismen och särskilt laxfisket är en näringsgren med stor tillväxtpotential, anförs det i motion 2014/15:754 av Isak From och Ida Karkiainen (båda S). Hinder för en stark utveckling av branschen utgörs enligt motionärerna av motsägelsefulla och krångliga lagar, men framför allt av att de nyttjade vattnen innehåller för lite fisk. De anser därför att det är viktigt att stärka besöksnäringen genom att ta vara på fisketurismen och potentialen i laxfisket i Östersjön.

De senaste åren har turismen varit en tillväxtbransch i Sverige, anförs det i motion 2014/15:227 av Edward Riedl (M). Enligt motionären behövs det dock vissa åtgärder för att se till att branschen fortsätter växa, t.ex. exportfrämjande insatser och förenkling av regelverken för småföretag. Motionären efterfrågar därför ett tillkännagivande om behovet av att främja turismen i Sverige.

Besöksnäringen är en bransch i stark tillväxt, anförs det i motion 2014/15:1259 av Sten Bergheden (M). Men, hävdar motionären, den internationella konkurrensen om turister är hård och därför bör anslagen till marknadsföringen av Sverige som turistland höjas till den genomsnittliga nivån bland övriga nordiska länder. I motionen förordas därför ett riksdagsuttalande om en översyn av turistföretagens villkor (yrkande 1).

Naturturismen i Sverige ökar, vilket är positivt, anförs det i motion 2014/15:1986 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M). Samtidigt väcker detta frågor om påfrestningen på naturen. I ljuset av detta är det angeläget att det tas ett helhetsgrepp kring frågor som rör svensk friluftsnäring och dess aktörer. Motionärerna efterfrågar därför en samlad strategi för svensk friluftsnäring (yrkande 1).

Turismen och besöksnäringen växer kraftigt i Sverige, anförs det i motion 2014/15:2328 av Saila Quicklund (M). Branschens förmåga att överleva och växa ytterligare bygger dock på goda ekonomiska villkor för näringen. Bland annat är marknadsföring via Visit Sweden ett bra verktyg för att stärka dessa villkor. Motionären efterfrågar därför ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att fortsätta stärka förutsättningarna för svensk turism- och besöksnäring.

Resandet både i arbetet och på fritiden ökar samtidigt som den globala konkurrensen mellan regioner och platser blir hårdare, anförs det i motion 2014/15:569 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C). För att Sverige ska kunna hävda sig i konkurrensen om turisterna behövs ökad marknadsföring och resurser. Därför finns det ett behov av att ta fram nya sätt att stärka utvecklingen av besöksnäringen, exempelvis genom en s.k. bäddpeng. Motionärerna anför att avsikten med en bäddpeng är att det ska läggas en avgift på besöksnäringens utbud av boende som ska finansiera turismutveckling.

I motion 2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) sägs det initialt att turismen har stor betydelse för hela landet, och att Vänsterpartiet vill satsa på besöksnäringen. Motionärerna framhåller särskilt fjäll- och landsbygdsturismen och menar att denna del av besöksnäringen bör värderas högre ur ett regionalpolitiskt och infrastrukturmässigt perspektiv. Därför föreslår motionärerna att regeringen bör lägga fram förslag till samverkansprogram för turismnäringen så att den uppnår samma status som andra branscher (yrkande 12).

I motion 2014/15:603 av Lars Tysklind (FP) framhålls att den förra regeringen satsade totalt 60 miljoner kronor under 2012-2015 på att utveckla turismen och besöksnäringen. Motionären föreslår därför ett tillkännagivande om att regeringen bör gå vidare och arbeta mot en sammanhållen strategi för turismen.

I motion 2014/15:1669 av Penilla Gunther (KD) anförs det att internationella möten och evenemang i Sverige visserligen redan omsätter ett antal miljarder kronor, men att dessa kan bli fler. Arbetet med att bistå mötesindustrins aktörer bör bli mer strategiskt, anser motionären, som vill att det görs en översyn av stödet till Visit Sweden för att locka fler utländska besökare till Sverige.

Kulturella och kreativa näringar

I motion 2014/15:2148 av Erik Ezelius m.fl. (S) konstateras att den svenska dataspelsbranschen är i stark expansion och att det finns en stor utvecklingspotential inom branschen. Motionärerna anser att om Sverige ska behålla sin ledande position krävs det att staten överväger möjligheten att stödja nya innovativa företag inom dataspelsnäringen.

I kommittémotion 2014/15:1848 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) konstateras att de kreativa näringarna växer allt snabbare i Sverige och sysselsätter i dag fler personer än vad exempelvis fordonsindustrin gör. Det är även en näring som spås växa ytterligare de kommande åren. De kreativa näringarna kommer därmed att ha en stor betydelse för att skapa nya jobb. Motionärerna föreslår att Almi ges i uppdrag att se över hur rådgivning och stöd till företag inom kreativa näringar kan förbättras och utvecklas (yrkande 3).

De kulturella och kreativa näringarna har stor potential att växa och på så sätt bidra till nya jobb och ökad tillväxt, framförs det i motion 2014/15:1382 av Cecilia Magnusson (M). Med anledning av den förra regeringens insatser för dessa näringar efterfrågar motionären ett tillkännagivande om att regeringen även i fortsättningen ska främja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna. Bland annat krävs en moderniserad lagstiftning kring spelfrågor, en harmoniserad och mer rättvis momslagstiftning och att värna musikindustrin genom att skydda upphovsmäns rätt till ersättning.

Maritima näringar

I motion 2014/15:2650 anför Niklas Karlsson och Per-Arne Håkansson (båda S) att svensk marinteknisk industri är världsledande när det gäller kvalitet, leveranssäkerhet och miljöprestanda. Motionärerna pekar på att farleden in till Landskrona har stor strategisk betydelse för utvecklingen av näringen och att den är i behov av översyn. En stark regional marinteknisk industri ger dynamiska effekter för hela Sverige vad gäller näringslivsutveckling, sysselsättning och integration (yrkande 1). Vidare kan en fungerande farled ge svensk marinteknisk industri möjlighet att utvecklas och vara av betydelse för den fortsatta utvecklingen av havsbaserad vindkraft i Östersjön (yrkande 2). Enligt motionärerna bör regeringen överväga möjligheten att integrera detta som en viktig komponent i en kommande maritim strategi, tillsammans med regionala aktörer.

I kommittémotion 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) anförs att vattnet, våra vattendrag, sjöar och hav är en fantastisk resurs med potential för nya jobb och affärsmöjligheter. Sverige behöver en maritim strategi med fokus på jobb och nya affärsmöjligheter i hela landet (yrkande 2). I denna maritima strategi ingår alla näringar som har koppling till haven och kustområdena liksom våra sjöar och vattendrag. En förutsättning för blå tillväxt (tillväxt inom de sektorer som på olika sätt nyttjar havets resurser) är att de aktuella branscherna utvecklas på ett hållbart sätt så att havet som resurs inte äventyras. Arbetet med en svensk politik på området och hur den ska kunna bidra till att skapa tillväxt, välfärd och god havsmiljö bör tydliggöras (yrkande 3). Ett gränsöverskridande samarbete är en förutsättning för att bättre kunna möta de utmaningar som Sverige och svenska regioner står inför på grund av bl.a. ökad global konkurrens och miljö- och klimatförändringar. Motionärerna önskar ett tillkännagivande om att arbetet med att synliggöra den maritima potentialen och öka kunskapen om haven fortsätter och att det skapas förutsättningar för ett gränsöverskridande samarbete (yrkande 4). Motionärerna anför vidare att ett fortsatt utvecklat regionalt samarbete skapar förutsättningar för att utveckla innovativa regionala miljöer som kan bidra till en miljödriven näringslivsutveckling och en hållbar utveckling av näringar kopplade till havs- och kustområden. En plan som innehåller förutsättningarna för det regionala samarbetet för en hållbar miljödriven näringsutveckling kopplat till havs- och kustområdena bör därför tas fram (yrkande 5).

Metall- och skrothanteringsbranschen

Varje år stjäls det i Sverige stora mängder metall, inte minst koppar, konstateras det i motion 2014/15:1912 av Krister Hammarbergh (M). Stölderna orsakar bl.a. skador för mångmiljonbelopp i form av tågförseningar, elavbrott och ett förskingrat kulturarv. För att komma till rätta med stölderna anser motionären att ett antal åtgärder bör vidtas. Regeringen bör ta initiativ till att införa ett särskilt tillstånd, s.k. certifiering, för att få handla med metallskrot (yrkande 1). Regeringen bör också se över möjligheten att förbjuda kontanthantering vid uppköp av metallskrot (yrkande 2). Vidare bör regeringen initiera en skyldighet att föra bok över inköp för all metallhandel (yrkande 3).

I kommittémotion 2014/15:1123 av Josef Fransson m.fl. (SD) framhålls att stölder av framför allt koppar har ökat i takt med de högre metallpriserna. Metallstölderna leder till problem för allt från småföretag och kyrkor till ledningar för tågtrafiken. Motionärerna efterfrågar tillkännagivanden om att dels återinföra tillståndskravet för handel med metallskrot (yrkande 7), dels införa ett kontantförbud vid hantering av handel med metallskrot (yrkande 8).

I motion 2014/15:1796 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C) framhålls att stölder av koppar och andra värdefulla metaller sker i en mycket stor omfattning, och att skadorna och följdverkningarna som dessa stölder medför är större än de ekonomiska förlusterna. Motionärerna föreslår bl.a. noggranna kontroller av uppköpare av metallskrot, att det ska införas straff för olaglig hantering av koppar och andra värdefulla metaller samt åtgärder för att förhindra export av stulet koppar.

I motion 2014/15:43 av Johan Pehrson (FP) framförs att stölder av metaller av olika slag utgör ett stort problem och förorsakar årligen stora skador i Sverige. I motionen konstateras att den rättsliga regleringen av marknaden för handel med skrot är otillräcklig och att om avsättningsmöjligheterna för stulen metall kan begränsas kommer även metallstölderna att minska väsentligt. Motionären anser att ett förbud mot kontanthantering är den viktigaste åtgärden för att minska stölder och häleri av metallskrot. Därutöver bör även ett tillstånd för att få handla med metallskrot återinföras (yrkande 1).

Skogsnäringen

Skogsindustrin spelar fortfarande en mycket viktig roll för Sveriges ekonomiska utveckling och samtidigt finns det fortfarande en stor utvecklingspotential hos branschen, anförs det i motion 2014/15:505 av Isak From och Katarina Köhler (båda S). Motionärerna anser att det behövs en ny strategisk samverkan mellan aktörer inom träförädlingen för att säkra och utveckla nya tekniker och företag (yrkande 1). Vidare förordar motionärerna en översyn av behovet av riskkapital och stöd till företag som vill utveckla vidareförädling av trä och byggandet av trähus (yrkande 2).

I motion 2014/15:722 av Eva Sonidsson m.fl. (S) framförs att skogsindustrin är en av Sveriges viktiga basindustrier och därmed ryggraden i Sveriges välfärd. Dock är många av jobben i branschen hotade. För att behålla dessa och utveckla nya jobb behövs fler idéer om hur skogsråvaran kan användas inom nya områden. Motionärerna välkomnar regeringens ambitioner att inrätta ett innovationsråd och anser att det är angeläget att behovet av skogsindustrins utveckling uppmärksammas i det föreslagna innovationsrådets arbete.

I motion 2014/15:1354 av Eskil Erlandsson och Kristina Yngwe (båda C) konstateras att skogen spelar en viktig roll för jobben och tillväxten i Sverige. Skogsnäringens investeringar står för en betydande del av den svenska industrins sysselsättning, export, omsättning och förvaltningsvärde. Motionärerna anser att regeringen bör ta initiativ till ett nationellt skogsprogram som med ett brett anslag tar ett helhetsgrepp kring skogen vilket, kan leda till fler jobb på landsbygden och underlätta omställningen till en biobaserad ekonomi. Vidare anser motionärerna att det behövs ett mål för fler byggnader i trä för att öka det industriella byggandet och därmed antalet klimatsmarta hus.

Övriga näringsgrenar

I motion 2014/15:464 av Patrik Engström m.fl. (S) sägs att Sverige behöver en långsiktig strategi för basindustrin och industrins vidareutveckling. Motionärerna pekar även ut ett antal områden som de anser vara viktiga att sätta i fokus för basindustrins och industrins framtid och utveckling, bl.a. elanvändning, forskning och utveckling, infrastruktur och utbildningsinsatser. Vidare anför motionärerna att regeringen behöver överväga möjligheterna att kartlägga förutsättningarna i ett långsiktigt perspektiv för att industrin i Sverige ska kunna konkurrera på lika villkor på den globala marknaden.

I motion 2014/15:513 av Monica Green (S) anförs att it-företagen måste ges förutsättningar att växa, skapa jobb och kunna rekrytera. Regeringen bör se över behovet av en särskild strategi för att hjälpa dessa små- och medelstora företag att växa och anställa. Strategin bör vara anpassad till behoven hos de expansiva företagen inom it-sektorn. Regeringen bör också se över behovet av att inrätta en ny modell med regionala inkubatorer. Det är även viktigt att se över möjligheterna för it-baserade entreprenörer med hållbara affärsidéer att få lån. Vidare är det angeläget att företag inom den kunskapsintensiva it-sektorn har möjlighet att anamma nya metoder och forskningsresultat.

I motion 2014/15:2262 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) sägs att en strategi för att vidareutveckla svensk industri är en väsentlig del i hela Sveriges framtidsplan (yrkande 1). Motionärerna välkomnar därför att regeringen vill inrätta en modern nyindustrialiseringsstrategi. Vidare anser motionärerna att en väl fungerande riskkapitalförsörjning är avgörande för att utveckla och ta industriella innovationer hela vägen fram till marknaden och ser således positivt på att regeringen avser göra en översyn av de statliga riskkapitalbolagen (yrkande 3). Därutöver menar motionärerna att svensk industri behöver ägare med kunskap och uthållighet att utveckla långsiktiga konkurrensfördelar. Ägare och ledning behöver se möjligheter långt i förväg och måste ha uthållighet att vänta in framtida intäkter. Motionärerna efterfrågar därför en politik som ekonomiskt gynnar långsiktiga ägare (yrkande 4).

I motion 2014/15:1834 av Thomas Finnborg (M) förordas att riksdagen ska tillkännage för regeringen att genomföra en översyn av möjligheten att förbättra förutsättningarna för industriföretagen genom att öka fokus på industrins affärsvillkor och förbättra kompetensmatchningen mellan företag och arbetsmarknad.

I motion 2014/15:2139 av Carl Schlyter (MP) anförs att patentsystemet har flera nackdelar när det gäller uppfinning av nya läkemedel. En innehavare av ett patent för ett nytt läkemedel får monopol på läkemedlet och avsaknaden av konkurrens leder till höga priser. Det offentliga, som oftast finansierar receptbelagda läkemedel, kan därför komma att få betala orimligt höga priser för nya läkemedel enligt motionären. Ett annat problem är att utvecklingen av nya läkemedel fokuserar på sjukdomar hos ekonomiskt starka grupper och att det uppstår en brist på läkemedel mot t.ex. tropiska sjukdomar. För att lösa dessa problem föreslår motionären prisfonder inrättas för framtagande av nya läkemedel där företag som gör upptäckter får en engångssumma i stället för patent, varefter alla får konkurrera fritt med licensfri tillverkning. Regeringen bör, gärna i samarbete med EU, Förenta staterna eller andra länder, inleda försök med att utveckla prisfonder som en innovationsmodell för nya läkemedel.

Vissa kompletterande uppgifter

Turism

Visit Sweden

Anslaget Turistfrämjande (1:7) får användas för kostnader för statens aktieägartillskott till V.S. Visit Sweden AB (Visit Sweden). Anslaget uppgick till 119 miljoner kronor 2014. För 2015 har 109 miljoner kronor budgeterats, vilket innebär en förstärkning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med den beräknade nivån för 2015 i 2014 års budget.

Visit Sweden ägs till hälften av staten och till hälften av Svensk Turism AB, som i sin tur ägs av den samlade svenska besöksnäringen. Bolaget har i uppdrag att marknadsföra varumärket Sverige internationellt och att marknadsföra svenska destinationer och upplevelser utomlands. Enligt riktlinjerna för budgetåret 2015 ska Visit Sweden bidra till att tillvarata potentialen i turistnäringen, t.ex. inom ekoturism, och arbeta för att öka antalet besökare till Sverige.

Uppdrag till Tillväxtverket

Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäring. Turistfrågorna är en integrerad del av Tillväxtverkets övergripande arbete för näringsutveckling. Därutöver utvecklar myndigheten särskilda näringspolitiska insatser för att främja turistföretagande och entreprenörskap genom kunskapsbildning, samverkan och olika projektsatsningar.

Regeringen har gett 15 myndigheter och statliga bolag i uppdrag att samverka för att effektivisera insatser som rör turism. Tillväxtverket leder arbetet i samarbete med Visit Sweden. Syftet med myndighetens arbete är att underlätta för företag som är verksamma inom näringen.

Regeringen gav i januari 2012 Tillväxtverket i uppdrag (dnr N2012/508/ENT) att genomföra insatser för hållbara turistdestinationer samt stärka kvalitet och konkurrenskraft i små och medelstora turist- och upplevelseföretag. Följande fem destinationer har bedömts ha stor potential att förhållandevis snabbt bli internationellt konkurrenskraftiga och kunna utvecklas till hållbara destinationer ingår i satsningen: Kiruna, Åre, Stockholms skärgård, Bohuslän och Vimmerby. I december 2014 avslutades projektet för Stockholms skärgård. Utvecklingen i Stockholms skärgård fortsätter genom samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Projekten i Bohuslän, Vimmerby, Åre och Kiruna fortsätter ytterligare ett år. De kunskaper, verktyg och metoder som utvecklas inom projektet ska kommuniceras till andra destinationer i landet. Arbetet sker i samarbete med Visit Sweden. Efter ändring (dnr N2014/5259/ENT) av det ursprungliga regeringsbeslutet ska en slutrapport redovisas senast den 31 mars 2016. En redovisning av avsatta insatsmedel ska dock redovisas senast den 31 mars 2015.

Besöksnäringens nationella strategi

Sommaren 2010 presenterade besöksnäringen en gemensam strategi för hur turismen ska utvecklas fram till 2020. Visit Sweden är en av aktörerna bakom strategin. Visionen är bl.a. att omsättningen från turismen i Sverige ska fördubblas till 500 miljarder kronor, att värdet av utländska besökares konsumtion ska öka till 200 miljarder kronor och att resmålet Sverige ska vara ett naturligt förstahandsval för utvalda målgrupper. För att klara detta ska minst 35 exportmogna destinationer i Sverige kunna erbjuda attraktiva upplevelser som passar för internationella gäster med högt ställda krav. I utvecklingsarbetet ska också hållbarhetsfrågorna inkluderas. Besöksnäringen siktar nu på att samarbeta mer strategiskt och dels arbeta för att fler upplevelser ska kunna säljas till internationella besökare, dels utveckla marknadsföringen för att öka uppmärksamheten för Sverige. Bland annat startade Svensk Turism AB, Visit Sweden och Swedavia AB i februari 2011 ett gemensamt bolag, Svensk Destinationsutveckling AB, som ska bidra till fler exportmogna destinationer i Sverige. Bolaget verkar tillsammans med regioner, destinationer och företag i Sverige för att utveckla fler konkurrenskraftiga helhetsupplevelser. År 2014 överlät Svensk Turism AB, Visit Sweden och Swedavia AB bolaget till fyra av bolagets anställda. Det skedde i syfte att skapa möjligheter för bolaget att expandera sin verksamhet och svara på en ökad efterfrågan på bolagets tjänster.

Internationella evenemang

Av besöksnäringens egen strategi från 2010, Nationell strategi för svensk besöksnäring, framgår det att mötesarrangemang inklusive event, det man kallar Vitalised Meetings, är ett av fyra s.k. positionsteman för Visit Sweden. Det innebär att Visit Sweden arbetar strategiskt och kontinuerligt för att förmedla bilden av Sverige som ett bra destinationsval för mötesarrangemang inklusive event utomlands.

Sedan 2010 får Riksidrottsförbundet resurser till ett nationellt kompetenscentrum för idrottsevenemang, Centrum för Idrottsevenemang, där kunskap samlas om metoder och tillvägagångssätt för att få internationella idrottsevenemang till Sverige. Sedan 2013 samverkar Riksidrottsförbundet med besöksnäringen genom en gemensam strategi för att attrahera internationella idrottsevenemang. Centrum för Idrottsevenemang har det operativa ansvaret för att arbeta med frågorna.

Övrigt om turism

Den ideella organisationen Svenskt Friluftsliv har fr.o.m. 2011 getts uppgiften att fördela statsbidrag till friluftsorganisationerna. Naturvårdsverket samordnar på regeringens uppdrag myndigheternas arbete i fråga om friluftsliv.

Riksdagen antog i december 2010 övergripande mål för friluftspolitiken som bygger på propositionen Framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3). Målet anges vara att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. I december 2010 tillkännagav riksdagen att regeringen skulle komplettera det övergripande målet för friluftspolitiken med ett antal mätbara mål. I regeringens skrivelse 2012/13:51 redogörs för regeringens insatser med anledning av riksdagens tillkännagivande. I skrivelsen redogörs för tio mätbara mål för friluftspolitiken och för de satsningar som gjorts i syfte att utveckla dessa mål.

Våren 2014 anordnade Naturvårdsverket tillsammans med Miljödepartementet och ett tjugotal myndigheter en tvådagars tankesmedja om friluftsliv. Tankesmedjan syftade till att diskutera vad som kan göras för att underlätta för fler människor att komma ut i friluftslivet och vilket stöd som behöver utvecklas. Tankesmedjan ska återkomma och vara en mötesplats där friluftslivets aktörer samlas till dialog i syfte att utveckla friluftslivet och friluftslivspolitiken.

Enligt riktlinjerna för budgetåret 2015 kommer ytterligare resurser för att marknadsföra Sverige som turistland utomlands att skapas genom regeringens satsning på landsbygdsturism inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Resurser för utveckling av nya produkter, måltidsupplevelser och internationell marknadsföring ska också enligt regeringen avsättas inom ramen för Landsbygdsprogrammet.

Jordbruksverket ska enligt sin instruktion bl.a. medverka till att främja och utveckla fiskerinäringen och fisketurismen (8a § i förordning 2009:1464). År 2013 publicerade Jordbruksverket den nationella strategin för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling, Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. Strategin är gemensam för Jordbruksverket och Havs- och Vattenmyndigheten och har tagits fram i samråd med representanter från berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher. Den innehåller en vision och 13 mål för hur de båda myndigheterna avser att arbeta med utvecklingen av ett långsiktigt hållbart fritidsfiske och fritidsturism fram till 2020. Jordbruksverket avser att årligen, med start i mars 2015, sammanställa en rapport om hur de olika aktörerna i den rådgivande gruppen arbetar för att uppfylla målen i strategin.

Riksdagen har tidigare avslagit motioner om att på försök införa en avgift i några kommuner vid övernattning på hotell med motiveringen att specialdestinerade skatter av olika slag inte bör införas (bet. 2002/03:SkU8).

Kulturella och kreativa näringar

Tillväxtverket driver ett program för att stödja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna under perioden 2013–2015. Programmet ska stötta och samverka med bl.a. regioner och län, branschorganisationer och affärsrådgivare för att underlätta deras insatser för att hjälpa de många företagen inom sektorn. Tillväxtverket har också, inom ramen för den tidigare handlingsplanen från 2009 för kulturella och kreativa näringar, tagit fram branschguider för kulturella och kreativa näringar, som finns tillgängliga på webbplatsen www.verksamt.se.

Regeringen framför i budgetpropositionen för 2015 (utg.omr. 24) att de kulturella och kreativa näringarna stadigt växer och att de bidrar till att öka attraktionskraften för både svenska regioner och svenska produkter och tjänster. I budgetpropositionen (utg.omr. 17) framhåller regeringen vidare att det under 2015 kommer vara nödvändigt att genomföra och följa upp arbetet med utvecklingen av näringarna inom ramen för det nya EU-programmet Kreativa Europa. Kreativa Europa är EU:s ramprogram för de kulturella och kreativa sektorerna 2014−2020. Från 2016 erbjuder programmet bl.a. ett nytt lånegarantiinstrument, vars syfte är att stärka den finansiella kapaciteten inom denna sektor.

Metall och skrothanteringsbranschen

Handel med skrot reglerades fram till 1999 bl.a. i lagen (1981:2) om handel med skrot och begagnade varor. Från och med 1999 avskaffades den särskilda regleringen av handel med skrot.

Regeringen beslutade i augusti 2013 att tillsätta en särskild utredare (dåvarande justitierådet Annika Brickman) med bl.a. uppdraget att lämna en bedömning om huruvida det bör införas ett lagstadgat förbud mot att använda kontanter och checkar som betalningsmedel vid handel med metallskrot. Ett syfte med ett sådant förbud skulle vara att stävja brottsligheten med metallstölder. I november 2014 överlämnades utredningen Handel med begagnade varor och med skrot (SOU 2014:72) till regeringen. I utredningen föreslås att det införs ett förbud mot att använda kontanter, checkar och postväxlar som betalningsmedel vid handel med metallskrot i näringsverksamhet. Det främsta syftet med förbudet är att minska antalet metallstölder. Utredningen anser även att vid sidan av detta huvudmål bör regleringen kunna medverka till en förbättrad marknad med konkurrens på lika villkor i skrothanteringsbranschen. Utredningen har även övervägt om de näringsidkare som bedriver handel med metallskrot ska omfattas av ett tillståndskrav. En tillståndsreglering skulle enligt utredningen dock innebära en inskränkning av näringsfriheten och bör därför bara användas i sammanhang där viktiga samhällsintressen motiverar en sådan inskränkning. Enligt utredningens mening har det inte framkommit att behovet av kontrollåtgärder är särskilt stort och att det därför inte finns tillräckliga skäl för en tillståndsreglering. I stället anser utredningen att det bör införas en anmälningsplikt för näringsidkare som handlar med skrot. På så sätt kan den utsedda tillsynsmyndigheten få kännedom om vilka näringsidkare som bedriver verksamhet i skrothanteringsbranschen. Enligt uppgift från Näringsdepartementet har utredningen sänts ut på remiss.

Skogsnäringen

Regeringen anger i budgetpropositionen för 2015 att det är prioriterat att främja skogsnäringens utveckling och tillhandahålla forum för långsiktig samverkan som kan ge en ökad samsyn om skogens roll i samhället. Vidare konstaterar regeringen att skogens värdekedja bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi. Regeringen avser att fortsätta den samverkansprocess för ett nationellt skogsprogram som den tidigare regeringen inledde. Vidare anser regeringen att det arbete som Business Sweden har påbörjat med att utveckla en kommunikations- och marknadsföringsplattform inom de skogliga näringarna är viktigt för skogsnäringens utveckling.

Så som tidigare redovisats avser regeringen att ta fram särskilda samverkansprogram för att ytterligare stärka samverkan inom strategiskt viktiga områden. Ett sådant strategiskt område är klimatinnovationer, där exempelvis vidareförädlad produktion inom skogsnäringen ingår. Samverkansprogrammen ska finansieras gemensamt av näringslivet och staten.

Maritima näringar

Den 3 februari 2015 besvarade statsrådet Anna Johansson en interpellation (ip. 2014/15:214) från Niklas Karlsson (S) om vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka det maritima klustret i Sverige samt om farleden in till Landskronavarvet kan stärkas som en del i detta. Statsrådet anförde i det sammanhanget att arbetet med att utveckla den maritima strategin fortsätter under våren. Konkreta åtgärder för att stärka de maritima näringarna kommer att utgöra en central del i arbetet och utgångpunkten för strategin är att befintliga instrument och resurser ska användas effektivt och mer samordnat. När det gäller ansvaret för att bredda och fördjupa farleden inom ett hamnområde så ligger det på hamnägaren, i detta fall Landskrona kommun och företaget Yara AB.

Enligt information från Näringsdepartementet ligger fokus i arbetet med att ta fram den nationella maritima strategin på utmaningar för de maritima näringarna och förutsättningar för företagande och entreprenörskap, samtidigt som ekosystemen ska bevaras och restaureras. Intressenter i strategiarbetet är bl.a. turismnäringar, energiproducenter, vattenbruk, varv och sjöfart, fiske, tillverkningsindustri för maritima syften, statlig och kommunal förvaltning samt olika intressen som vill ta till vara råvarutillgångar på havsbottnar. Några utgångspunkter som enligt departementet är intressanta att adressera i arbetet är effektiv planering, funktionella regelverk, enkla tillståndsprocesser, god kunskap om havet samt rätt forskning och kompetens för näringarna.

Arbetet med att ta fram den maritima strategin sker i en öppen process. Under våren 2014 har Näringsdepartementet genomfört en serie regionala möten och tagit del av intressenternas tankar och synpunkter. Ett kunskapsunderlag i arbetet är Vinnovas studie om den svenska maritima näringen 2007-2011.

Övriga näringsgrenar

Industripolitik

Regeringen anför i budgetpropositionen för 2015 (utg.omr. 24) att den avser att föra branschvisa dialogmöten med bl.a. skogs-, stål-, fordons-, plast- och kemiindustrierna samt gruv- och mineralnäringen i syfte att utveckla politiken för ett starkt och attraktivt företags- och innovationsklimat. Regeringen anser att denna typ av samverkan är viktig för att öka förståelsen för industrins förutsättningar i en tid av högt omvandlingstryck. Vidare skriver regeringen i budgetpropositionen att den avser att ta fram en nyindustrialiseringsstrategi. Strategin ska ha som utgångspunkt att skapa förutsättningar för fler företag att lägga sin produktion i Sverige. Strategin ska bl.a. ha en inriktning mot högt kunskapsinnehåll i svenska produkter och tjänster, omfatta industrins tillgång till kompetens och forskningsresultat, kapital och förbättrade förutsättningar för innovation och produktion i Sverige. Regeringen anför vidare att i detta sammanhang kan industriforskningsinstituten ha en betydelsefull roll och att den avser att stärka och samla sektorn ytterligare.

Prisfonder för nya läkemedel

Ett liknande motionsyrkande som i motion 2014/15:2139 (MP) behandlades av utskottet våren 2014 (bet. 2013/14:NU12). Utskottet konstaterade då att regeringen i mars 2014 lämnade propositionen Ökad tillgänglighet och mer ändamålsenlig prissättning av läkemedel (prop. 2013/14:93, bet. 2013/114:SoU22). Där presenteras en prismodell som så långt möjligt ska bidra till tidig tillgång till nya innovativa läkemedel samtidigt som den ska möjliggöra god kostnadskontroll i landstingen och säkerställa att prisnivån på läkemedel i Sverige är jämförbar med andra länder. Utskottet avstyrkte motionen. En avvikande uppfattning redovisades i en reservation (MP).

Näringspolitik för it-företag

Regeringen beslutade 2011 om en bred och sammanhållen strategi för it-politiken, It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige (dnr N2011/342/ITP). Målet för it-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I agendan presenteras regeringens ambitioner inom området samt förslag på insatser och åtgärder som ska bidra till att nå det it-politiska målet. Detta ställer krav på att utvecklingen inom alla områden kontinuerligt följs upp och analyseras.

Den 7 juni 2012 beslutade regeringen att inrätta Digitaliseringskommissionen, med uppdrag är att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan uppnås och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Detta ska ske med hänsyn till det huvudsakliga ansvar som respektive myndighet och departement inom Regeringskansliet har för att vidta och följa upp åtgärder kopplade till målet för it-politiken. Kommissionen ska ha i huvuduppdrag att bl.a. utforma ett förslag till handlingsplan för att genomföra uppdraget att verka för det it-politiska målet, analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet och visa på digitaliseringens möjligheter. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015.

Digitaliseringskommissionen konstaterar i sitt delbetänkande En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) att digitaliseringens möjligheter behöver uppmärksammas inom skolan och i undervisningen. Digitaliseringskommissionen har därför lämnat ett antal förslag som på olika sätt syftar till att öka de digitala inslagen i den svenska grund- och gymnasieskolans undervisning. Delbetänkandet har remitterats.

Den 12 juni 2014 beskrev Digitaliseringskommissionen sitt arbete och konstaterade att EU driver frågan om digitaliseringens betydelse för jobben, både vad gäller regler och villkor för it-företag, såväl etablerade företag som startups, och tillgången på arbetskraft med rätt kompetens. Bristen på rätt it-utbildade är stor och det finns stora möjligheter till nya jobb om man får fram rätt utbildningar.

Regeringen har lämnat stöd till inkubation sedan 2003. Från och med den 1 januari 2015 är Vinnova åter ansvarig för insatser på området genom ett regeringsbeslut den 16 april 2014 (N2013/3474/FIN). Regeringen anför i beslutet att det är viktigt att staten även fortsättningsvis bidrar till utvecklingen av en effektiv inkubationsverksamhet som insats för ett ökat antal nya växande företag. Regeringen anser vidare att inkubationsverksamheten kan spela en viktig roll i de regionala innovationssystemen för att stimulera framväxten av nya och kunskapsintensiva tillväxtföretag i hela Sverige.

När det gäller frågan om lån till it-företag bör, som tidigare nämnts, Almis verksamhet noteras. Almi kompletterar marknaden genom att erbjuda riskvilliga lån när ingen annan gör det. Almis roll är att ta lite större risk, och bärkraften i idén och företagets framtidspotential har större betydelse än de reala tillgångarna. Almis företagslån vänder sig till företag med upp till 250 anställda i alla branscher.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet redovisar sitt ställningstagande under rubrikerna Turism, Kreativa och kulturella näringar, Maritima näringar, Metall- och skrothanteringsbranschen, Skogsnäringen och Övriga näringsgrenar.

Turism

I några av motionerna förordas ett större statligt finansiellt stöd eller andra former av statligt åtagande, t.ex regelförenklingsarbete, till förmån för turismnäringen. Det gäller motionerna 2014/15:227 (M), 2014/15:510 (S), 2014/15:1259 (M), 2014/15:1669 (KD), 2014/15:2328 (M) och 2014/15:2987 (M, C, FP, KD). Utskottet vill med anledning av dessa motioner framhålla att staten genom sin ägarandel i Visit Sweden finansierar bolagets uppdrag att marknadsföra Sverige och svenska besöksdestinationer internationellt. Utskottet hänvisar också till Tillväxtverkets uppdrag att tillsammans med Visit Sweden samordna ett flertal myndigheters arbete och insatser som rör turism. När det gäller regelförenklingsarbete hänvisar utskottet till vad som anförts ovan om detta i avsnittet Regelförenkling.

I två av motionerna efterfrågas en nationell strategi eller ett samverkansprogram för att stärka turismnäringen. Det gäller motionerna 2014/15:163 (V) och 2014/15:603 (FP). Utskottet vill med anledning av dessa motioner hänvisa till den strategi som Visit Sweden tillsammans med branschens aktörer tagit fram för den svenska besöksnäringen. Utskottet påminner också om det som anförts ovan om Tillväxtverkets och Visit Swedens arbete för att samordna insatser för turism.

I motion 2014/15:1986 (M) efterfrågas en samlad strategi för svensk friluftsnäring. Utskottet vill här hänvisa till att riksdagen 2010 antog övergripande mål för friluftspolitiken, som senare kompletterats med tio mätbara mål. Naturvårdsverket har dessutom ett regeringsuppdrag att samordna myndigheternas arbete med friluftsfrågor.

När det gäller att ta till vara på potentialen i fisketurismen, som motionärerna i motion 2014/15:754 (S) efterfrågar, vill utskottet hänvisa till att Jordbruksverket enligt sin instruktion ska medverka till att främja och utveckla fiskerinäringen och fisketurismen. Den nationella strategin för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling, Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020, togs fram 2013 i samråd med berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher.

I motion 2014/15:330 (S) efterfrågas en nationell eventstrategi. Som redovisats ovan innehåller besöksnäringens egen strategi från 2010, Nationell strategi för svensk besöksnäring, ett s.k. positionstema som innebär att Visit Sweden aktivt och strategiskt arbetar för att förmedla bilden av Sverige som ett bra destinationsval för mötesarrangemang utomlands. Utskottet vill också påminna om att Riksidrottsförbundet genom Centrum för Idrottsevenemang samlar kunskap om metoder och tillvägagångssätt för att få internationella idrottsevenemang till Sverige.

I motion 2014/15:569 (C) anför de bägge motionärerna att det finns ett behov av att på prov införa en s.k. bäddpeng, en avgift som ska läggas på besöksnäringens utbud av boende för att finansiera turismutveckling. Utskottet kan konstatera att riksdagen tidigare har avslagit motioner om att införa en sådan avgift och finner inte något skäl att göra ett annat ställningstagande nu.

Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Kreativa och kulturella näringar

I motionerna 2014/15:1382 (M) och 2014/15:1848 (M) föreslås insatser för att stödja de kulturella och kreativa näringarna generellt. Utskottet instämmer i det som anförs i de båda motionerna om att näringarna utgör en viktig framtidssektor, som bär en stor potential att växa de närmaste åren. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Almi haft i uppdrag att genomföra en koncerngemensam kompetensutvecklingsinsats om kulturella och kreativa näringar för att förbättra Almis rådgivning och finanseringsutbud. Vidare genomför Tillväxtverket ett program mellan 2013–2015 med bl.a. regioner och län, branschorganisationer och affärsrådgivare för att underlätta deras insatser för att hjälpa företagen inom sektorn. Tillväxtverket har även tagit fram särskilda branschguider till näringarna, som finns tillgängliga på webbplatsen www.verksamt.se. Utskottet noterar också, vilket nämnts tidigare, att regeringen i budgetpropositionen för 2015 framhåller att de riktade främjandeinsatserna kommer att minska framöver, och att de kommande insatserna därmed blir mer inriktade på generella entreprenörsskapsstimulerande insatser. Vidare påpekar regeringen att de erfarenheter och kunskaper som de genomförda riktade insatserna har gett om de olika gruppernas och branschernas behov och förutsättningar ska tas till vara i de nu mer generella insatserna. Ett av de exempel som särskilt lyfts fram av regeringen är just de erfarenheter som arbetet med handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar gett och som har utvecklat nya kunskaper och kontaktytor mellan kultur- och näringslivet. Slutligen vill utskottet även framhålla att fr.o.m. 2016 kommer de kulturella och kreativa näringarna att ha möjlighet att ansöka om särskilda lånegarantier inom ramen för EU:s program Kreativa Europa.

Med det ovan anförda ser utskottet inte heller något skäl för riksdagen att uppmana regeringen att ta fram ett särskilt utvecklingsstöd för företag inom dataspelsbranschen, vilket efterfrågas i motion 2014/15:2148 (S).

Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Maritima näringar

I kommittémotion 2014/15:1849 (M) föreslås att en maritim strategi med fokus på jobb och nya affärsmöjligheter tas fram med en god havsmiljö, gränsöverskridande samarbete och innovativa regionala miljöer som viktiga komponenter. I motion 2014/15:2650 (S) anförs att regeringen bör överväga att den svenska marintekniska industrins betydelse för samhällsutvecklingen, inte minst för etableringen av havsbaserad vindkraft i Östersjön, integreras som en del i en kommande maritim strategi. Utskottet noterar, som redovisats närmare i det föregående, att arbetet med att utveckla den maritima strategi som initierades av den tidigare regeringen fortsätter. Vidare kommer en central del av arbetet att utgöras av konkreta åtgärder för att stärka de maritima näringarna med den utgångspunkten att befintliga instrument och resurser ska användas effektivt och samordnat. Utskottet noterar att Näringsdepartementet under våren 2014 genomfört en serie regionala möten inom ramen för arbetet med den maritima strategin och därvid tagit del av intressenternas tankar och synpunkter.

Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 2014/15:1849 (M) och 2014/15:2650 (S) i här aktuella delar.

Metall– och skrothanteringsbranschen

I motionerna 2014/15:43 (FP), 2014/15:1123 (SD), 2014/15:1796 (C) och 2014/15:1912 (M) föreslås olika åtgärder för att stoppa metallstölder, och i flera av motionernas föreslås ett riksdagsuttalande om att införa ett kontantförbud för handel med metallskrot. Utskottet vill här påminna om att 2013 års Skrothandelsutredning, som tillsattes av den förra regeringen hösten 2013, i november 2014 överlämnade sitt betänkande Handel med begagnade varor och skrot (SOU 2014:72) till regeringen. Utredningen föreslår, likt flera av motionärerna, att det bör införas ett förbud mot att använda kontanter, checkar och postväxlar som betalningsmedel vid handel med metallskrot. Detta för att stävja de metallstölder som bl.a. innebär störningar i infrastruktur, att kulturhistoriska byggnader skadas och kostnader för den som drabbas och samhället i stort. Utredningen har även tittat närmare på möjligheten att införa ett tillståndskrav för handel med skrot. Utredningen konstaterar dock att ett tillståndskrav skulle innebära en inskränkning av näringsfriheten och anser att det inte finns tillräckliga skäl för sådana kontrollåtgärder som en tillståndsreglering skulle innebära. Utredningen föreslår i stället att de som handlar med skrot ska vara skyldiga att anmäla detta till ansvarig myndighet. Utskottet noterar att utredningens förslag för närvarande remissbehandlas, och anser inte att riksdagen bör föregripa detta arbete.

Det är således utskottets mening att riksdagen bör avslå de här behandlade motionsyrkandena.

Skogsnäringen

I motionerna 2014/15:505 (S), 2014/15:722 (S) och 2014/15:1354 (C) föreslås åtgärder för att stimulera skogsnäringen. Bland annat efterfrågas en ny strategisk samverkan mellan aktörer inom skogsnäringen och att skogsindustrins behov ska beaktas i innovationsrådets arbete. Vidare föreslås införandet av ett nationellt skogsprogram och insatser för att öka byggandet av trähus. Utskottet anser att skogsnäringen är en viktig basnäring med en stor potential för ökad handel med högförädlade varor. Utskottet noterar att regeringen avser att fortsätta den samverkansprocess för ett nationellt skogsprogram som den tidigare regeringen initierade. Därutöver noterar utskottet regeringens avsikt att dels hålla branschvisa möten med bl.a. företrädare från skogsindustrin för att skapa en ökad samsyn om skogens roll i samhället, dels se över förutsättningarna för kreditgivningen för bl.a. nybyggnation.

Med det ovan sagda ser utskottet inget skäl för ett riksdagsuttalande med anledningen av de här aktuella motionsyrkandena, varför de avstyrks.

Övriga näringsgrenar

Riksdagsuttalanden om att på olika sätt stärka den inhemska industrin förordas i motionerna 2014/15:464 (S), 2014/15:1834 (M) och 2014/15:2262 (S). Bland annat efterfrågas en strategi för industrin, att industriföretagens riskkapitalförsörjning förbättras och en översyn av möjligheterna att förbättra industriföretagens affärsvillkor och kompetensmatchning. Utskottet noterar att regeringen avser att bl.a. ta fram en strategi för nyindustrialisering och, som tidigare nämnts, se över de statliga finansieringsinsatserna. Med det ovan sagda anser utskottet att riksdagen bör avslå de nyss nämnda motionerna i berörda delar.

Frågan om att utveckla prisfonder som en innovationsmodell för nya läkemedel, som framförs i motion 2014/15:2139 (MP), behandlades av utskottet våren 2014 (bet. 2013/14:NU12) då liknande motionsyrkanden avstyrktes. Utskottet konstaterade då att regeringen i mars 2014 lämnade propositionen Ökad tillgänglighet och mer ändamålsenlig prissättning av läkemedel (prop. 2013/14:93, bet. 2013/14:SoU22). Propositionen innehåller förslag som syftar till att uppnå målen om en modern hälso- och sjukvård som är tillgänglig för alla på lika villkor. Den prismodell som presenteras i propositionen ska så långt möjligt bidra till en tidig tillgång till nya och innovativa läkemedel samtidigt som den också ska möjliggöra en god kostnadskontroll i landstingen och säkerställa att prisnivån på läkemedel i Sverige är i nivå med nivån i andra jämförbara länder. Utskottet ser inte heller denna gång att motionen bör föranleda någon åtgärd från riksdagen.

I motion 2014/15:513 (S) föreslås en strategi som är särskilt anpassad till behoven hos de expansiva företagen inom it-sektorn för att ge dessa förutsättningar att växa, skapa jobb och rekrytera. Utskottet vill inledningsvis påminna om att den tidigare regeringen beslutade om en it-strategi med målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Med anledning av strategin inrättades Digitaliseringskommissionen, med uppdrag att verka för att det it-politiska målet uppnås. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015. I ett delbetänkande har Digitaliseringskommissionen bl.a. lämnat ett antal förslag som syftar till att stärka de digitala inslagen i den svenska grund- och gymnasieskolan (SOU 2014:13). När det gäller statens insatser för företagens möjligheter att växa, inte minst it-företagen, vill utskottet även hänvisa till det som anförts tidigare i detta betänkande om stöd till inkubationsverksamhet och den verksamhet som Almi bedriver för att ge lån till företag med upp till 250 anställda i alla branscher. Den nyssnämnda motionen bör avslås av riksdagen med hänvisning till detta arbete.

Därmed avstyrks samtliga motioner i här aktuella delar.

Reservationer

1.	Gemensamt bolag för statlig kapitalförsörjning, punkt 1 (V)
	av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 9.

Ställningstagande

För ett dynamiskt näringsliv är en väl fungerande kapitalförsörjning av avgörande betydelse. Dock är kapitalförsörjning ofta ett stort problem för småföretagare, och då särskilt vid nystart av företag. Detta märks särskilt för företag som startas på landsbygden. De statliga finansieringsinsatserna bör vara marknadskompletterande och nå företag i tidiga skeden. Även om tanken är god är det tyvärr bara att konstatera, vilket även framkommit av Riksrevisionens granskning, att dessa insatser i dag består av ett flertal aktörer med delvis överlappande mandat och att kapitalet inte når företag i de riktigt tidiga skedena. Detta har lett fram till att regeringen aviserat en översyn av de statliga finansieringsinsatserna, vilket är något jag välkomnar. Samtidigt är det min och Vänsterpartiets mening, i likhet med vad som framförs i motion 2014/15:163 (V), att den ovannämnda problematiken skulle lösas om alla resurser samlades i ett gemensamt bolag i stället för flera, med uppgiften att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna.

Med det ovan sagda tillstryks motion 2014/15:163 (V) i här aktuell del.

2.	Övrigt om företagsfrämjande insatser, punkt 2 (M, C, FP, KD)
	av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (FP) och Mikael Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) yrkande 1,

2014/15:1902 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 3,

2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 13 och

2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 14 och 15 samt

avslår motionerna

2014/15:72 av Dennis Dioukarev och Oscar Sjöstedt (SD),

2014/15:338 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 1 och 2,

2014/15:388 av Jörgen Warborn (M),

2014/15:455 av Boriana Åberg (M),

2014/15:572 av Kerstin Lundgren (C),

2014/15:592 av Helena Bouveng (M),

2014/15:749 av Kristina Nilsson och Jasenko Omanovic (S),

2014/15:898 av Michael Svensson (M),

2014/15:924 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2014/15:954 av Peter Persson (S) yrkandena 1 och 2,

2014/15:1069 av Betty Malmberg (M),

2014/15:1123 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1,

2014/15:1260 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2014/15:1312 av Annika Qarlsson och Kristina Yngwe (C),

2014/15:1429 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2014/15:1470 av Margareta Cederfelt m.fl. (M),

2014/15:1667 av Penilla Gunther (KD) yrkande 3,

2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 3,

2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkandena 1 och 12,

2014/15:2033 av Lars Eriksson m.fl. (S),

2014/15:2046 av Lars Eriksson m.fl. (S),

2014/15:2173 av Annelie Karlsson m.fl. (S) yrkandena 2, 3 och 5,

2014/15:2208 av Isak From m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2014/15:2373 av Saila Quicklund (M),

2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2,

2014/15:2600 av Annika Qarlsson (C) yrkande 2 och

2014/15:2749 av Pia Nilsson m.fl. (S).

Ställningstagande

Alliansregeringen återupprättade arbetslinjen för att fler skulle få jobb och för att minska utanförskapet. Politiken har varit framgångsrik, och vi är stolta över vad som har åstadkommits, men samtidigt vet vi att Sverige kan bli ännu bättre. Vi i Alliansen har som mål att över 5 miljoner människor ska ha ett arbete 2020. För att det ska vara möjligt måste det fortsatt löna sig att arbeta, och det krävs en tydlig politik för ökat företagande. Vi ser därför med oro på den nya regeringens politik.

Vi ser hur den nya regeringen blivit bakbunden av Vänsterpartiet och fackföreningsrörelsen och därför inte vågar driva fram förslag som på allvar skulle förbättra det svenska företagsklimatet. Detta blir extra tydligt genom regeringens beslut att lägga ned Entreprenörskapskommittén, som alliansregeringen tog initiativ till i april 2014, och tillsätta en ny utredning om entreprenörskap. Entreprenörskapskommittén hade som uppdrag att göra en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige och skulle bl.a. vid behov lämna förslag på förändringar av skatteregler för företag för att stimulera till ökat entreprenörskap i Sverige. Regeringens nya utredning har däremot ett betydligt snävare uppdrag, då den endast ska redogöra för hur beskattningen av entreprenörer och ägare av företag är utformad i ett urval av andra länder.

Sverige behöver en ambitiös politik för företagande och innovationer, som gör det lönsammare att driva företag. På så sätt skapas företag som vill växa och anställa, och då blir jobben fler. Särskilt vill vi betona vikten av åtgärder för de små och medelstora företagen, eftersom att det är främst i dessa företag som de nya jobben skapas. Fler människor som arbetar och fler företag som anställer leder i sin tur till ökade skatteintäkter, som finansierar Sveriges gemensamma välfärd och skapar ytterligare jobb i den offentliga sektorn. Vi instämmer således i vad som sägs i motion 2014/15:1849 (M) om att villkoren för entreprenörskap och företagande behöver förbättras.

Vi vill i detta sammanhang även påminna om att näringspolitiken omfattar ett flertal olika politikområden. Några av våra förslag faller därför inte inom utskottets beredningsområde. Vi vill därför ta tillfället i akt att påminna om att det i allianspartiernas gemensamma motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) presenteras fler förslag för att förbättra villkoren för företagandet i Sverige. Dessa förslag kommer att behandlas under innevarande riksmöte dels i näringsutskottet, dels i andra utskott.

Vidare anser vi i Alliansen att det behövs riktade insatser för att öka företagandet bland de grupper i samhället som är underrepresenterade bland Sveriges företagare. Det är vår uppfattning att Sverige skulle få en starkare ekonomisk utveckling om fler kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund startar och driver företag.

Det behövs fortsatt riktade åtgärder för att uppmuntra och stimulera till ökat företagande bland kvinnor. Det är angeläget att fler kvinnor ser företagande som ett reellt alternativ till en anställning och att fler kvinnor kan och vill utveckla sina företag. I enlighet med vad som anförs i motion 2014/15:1902 (KD) anser vi att regeringen bör öka satsningarna på affärsrådgivning för kvinnor och göra det lättare för kvinnor att få tag på riskvilligt kapital. Vidare är det vår uppfattning att den etableringsfrihet som drevs fram av alliansregeringen gör det lättare för entreprenörer i traditionellt kvinnodominerande yrken att starta och driva företag.

Unga är en nyckelgrupp för att öka företagandet i Sverige. Alliansregeringen lyckades dämpa ungdomsarbetslösheten under en tid när den ökade inom EU:s övriga medlemsländer. För att det ska skapas fler jobb i Sverige behövs det fler unga företagare som vill växa och anställa. Därigenom skapar de inte bara jobb åt sig själva utan även åt andra. Av denna anledning bör unga som vill starta företag uppmuntras. Vi vill därför, i likhet med vad som sägs i motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD), öka och permanenta stödet till dem som arbetar för att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset. På så sätt främjas nyföretagandet bland Sveriges elever och studenter. Det är även vår mening att Drivhusets verksamhet ska omfatta studenterna på yrkeshögskolan.

Det är också vår uppfattning att vägen in i samhället för personer som invandrat till Sverige går genom arbete, egen försörjning och språkkunskaper. Dessa personer kommer ofta till Sverige med en unik kompetens och ett kontaktnät i sina forna hemländer. Tack vare att riksdagen röstade igenom Alliansens budgetalternativ kommer Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen, att förstärkas. Det är samtidigt viktigt att denna insats även kan fortsätta framöver, och vi instämmer därmed i vad som anförs i motion 2014/15:2574 (M, C, FP, KD), om behovet av att stärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund.

Med det ovan sagda anser vi att riksdagen bör uppmana regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi här har anfört om insatser för att dels förbättra villkoren för entreprenörskap och företagande, dels stärka företagandet hos kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund. Därmed tillstyrks motionerna 2014/15:1849 (M), 2014/15:1902 (KD), 2014/15:2574 (M, C, FP, KD) och 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) i här berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

3.	Övrigt om företagsfrämjande insatser, punkt 2 (SD)
	av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:1123 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2014/15:72 av Dennis Dioukarev och Oscar Sjöstedt (SD),

2014/15:338 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 1 och 2,

2014/15:388 av Jörgen Warborn (M),

2014/15:455 av Boriana Åberg (M),

2014/15:572 av Kerstin Lundgren (C),

2014/15:592 av Helena Bouveng (M),

2014/15:749 av Kristina Nilsson och Jasenko Omanovic (S),

2014/15:898 av Michael Svensson (M),

2014/15:924 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2014/15:954 av Peter Persson (S) yrkandena 1 och 2,

2014/15:1069 av Betty Malmberg (M),

2014/15:1260 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

2014/15:1312 av Annika Qarlsson och Kristina Yngwe (C),

2014/15:1429 av Pia Nilsson m.fl. (S),

2014/15:1470 av Margareta Cederfelt m.fl. (M),

2014/15:1667 av Penilla Gunther (KD) yrkande 3,

2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 3,

2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) yrkande 1,

2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkandena 1 och 12,

2014/15:1902 av Göran Hägglund m.fl. (KD) yrkande 3,

2014/15:2033 av Lars Eriksson m.fl. (S),

2014/15:2046 av Lars Eriksson m.fl. (S),

2014/15:2173 av Annelie Karlsson m.fl. (S) yrkandena 2, 3 och 5,

2014/15:2208 av Isak From m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2014/15:2373 av Saila Quicklund (M),

2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1 och 2,

2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 13,

2014/15:2600 av Annika Qarlsson (C) yrkande 2,

2014/15:2749 av Pia Nilsson m.fl. (S) och

2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 14 och 15.

Ställningstagande

Vi sverigedemokrater vill skapa förutsättningar för en kraftig och hållbar tillväxt och ett Sverige som återigen står starkt som en industri-, innovations- och kunskapsnation. Grundstommen i den svenska ekonomin utgörs av svenska företag och industrier. Politiken bör ha en aktiv roll i skapandet av tillväxt liksom i att skapa möjligheter för tillväxt. Vi tror att långsiktiga och stabila spelregler för näringspolitiken skapar den förutsägbarhet som företagen behöver för att våga ta stegen ut på nya marknader och anställa fler. Vi ser med anledning av detta att en billig energiförsörjning gynnar Sveriges energiintensiva industri och att en sund konkurrens behövs för att företag ska kunna växa och för att det ska bildas ett gott företagsklimat. Sverige är en exportberoende nation, och svenska företag möter en ökad internationell konkurrens genom frihandel och globala handelsavtal. Vi och Sverigedemokraterna vill därför underlätta för det svenska näringslivet att stå starkt i den hårdnande globala konkurrensen, och på så sätt även bidra till skapande av fler arbetstillfällen. Det är i de svenska småföretagen vi ser den största tillväxten av arbetstillfällen. De har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer och kommer med stor säkerhet också att spela en viktig roll för Sveriges väg mot en högre sysselsättningsgrad. Vi lägger därför stor vikt vid ett förenklat regelverk och minskade administrativa kostnader för Sveriges småföretagare.

Riksdagen bör genom ett uttalande tydliggöra för regeringen att näringspolitiken bör drivas med den inriktning som vi redogjort för ovan. Därigenom blir motion 2014/14:1123 (SD) tillgodosedd i denna del och den tillstyrks.

För att skapa de bästa förutsättningarna för att få fler företag att växa i Sverige krävs ett helhetsperspektiv som sträcker sig över flera politikområden. Vi vill därför i detta sammanhang påminna om att vi i kommittémotion 2014/15:1123 (SD) har lagt fram flera förslag som gynnar företag i Sverige och som är jobbskapande. Med anledning av detta vill vi ta tillfället i akt och påminna om några av de förslag som läggs fram i nyssnämnda motion. Starta eget-bidraget har lovordats som en väl fungerande sysselsättningsskapande åtgärd, och vi vill därför dels förlänga tiden för stöd, dels göra det möjligt för yngre att få detta stöd. Vi vill reformera sjuklöneansvaret så att mikro- och småföretagens kostnader minskar. Vidare vill vi att möjligheterna till undantag i turordningsreglerna, som regleras i lagen (1982:80) om anställningsskydd, utökas från två till fem anställda. Dessa förslag kommer beroende på inriktning att behandlas av olika utskott under det innevarande riksmötet, och vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen får då anledning till att återkomma till och precisera vår näringspolitik.

Sammanfattningsvis förordar vi att riksdagen bifaller motion 2014/15:1123 (SD) i berörd del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

4.	Regelförenkling, punkt 3 (M, C, FP, KD)
	av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (FP) och Mikael Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 6 och

2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4, 7 och 11 samt

avslår motionerna

2014/15:146 av Maria Malmer Stenergard (M) yrkandena 1 och 2,

2014/15:306 av Cecilia Widegren (M) yrkande 9,

2014/15:338 av Andreas Norlén och Per Bill (M) yrkandena 3 och 4,

2014/15:395 av Katarina Brännström (M),

2014/15:559 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (C),

2014/15:752 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkandena 1–3,

2014/15:1072 av Betty Malmberg (M),

2014/15:1213 av Lena Asplund (M),

2014/15:1254 av Sten Bergheden (M),

2014/15:1255 av Sten Bergheden (M),

2014/15:1280 av Sten Bergheden (M),

2014/15:1700 av Andreas Carlson (KD),

2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M) yrkande 5,

2014/15:1957 av Krister Hammarbergh (M),

2014/15:2633 av Finn Bengtsson (M) och

2014/15:2883 av Finn Bengtsson (M).

Ställningstagande

Alliansregeringen tog initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige med syftet att stärka näringsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna för företagande. Alliansen vill fortsätta att sänka kostnaderna och lätta på regelbördan för företagen. Det är därför också viktigt att arbetet med att göra det enklare att driva företag i Sverige fortgår. Många företagare upplever att regelverken fortfarande är krångliga och att administrationen tar för mycket tid. Alliansregeringen tog bl.a. initiativ till att det normalt skulle ta max fem arbetsdagar att registrera ett nybildat aktiebolag. För att ytterligare underlätta för företagen vill vi mer än halvera den tid det tar att starta ett företag, så som det föreslås i motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD). Vi vill även, i likhet med vad som framförs i motionerna 2014/15:2564 (C) och 2014/15:2983 (M, C, FP, KD), säkerställa att regeringen genomför det initiativ till ”en dörr in” för uppgiftslämning till staten som alliansregeringen initierade. Vi ser att onödig byråkrati hämmar företagens tillväxt. Om företagen bara behöver lämna uppgifter en gång till ett ställe förenklas företagens kontakter med myndigheterna, vilket kommer att leda till vinster i minskad administration för företagen. Vi instämmer även i vad som sägs i motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) om att det behöver ställas krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tidsgräns för handläggningstider för ärenden som rör företag. Om myndigheterna och kommunerna har ett tydligt företagsperspektiv tror vi att det går att skapa en märkbar positiv förändring för företagen, och på så sätt kan tid frigöras för företagen till utveckling och tillväxtskapande verksamhet.

Sammanfattningsvis tillstyrker vi motionerna 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) och 2014/15:2564 (C) i här berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

5.	Turism, punkt 4 (M, C, FP, KD)
	av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (FP) och Mikael Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:2987 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 6 och

avslår motionerna

2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 12,

2014/15:227 av Edward Riedl (M),

2014/15:330 av Rikard Larsson och Niklas Karlsson (S),

2014/15:510 av Kalle Olsson m.fl. (S),

2014/15:569 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (C),

2014/15:603 av Lars Tysklind (FP),

2014/15:754 av Isak From och Ida Karkiainen (S),

2014/15:1259 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2014/15:1669 av Penilla Gunther (KD),

2014/15:1986 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (M) yrkande 1 och

2014/15:2328 av Saila Quicklund (M).

Ställningstagande

Resandet både i arbetet och på fritiden ökar samtidigt som den globala konkurrensen mellan regioner och platser blir hårdare. Detta gäller konkurrensen om både etableringar och besökare. Besöksnäringen spelar en central roll i den ekonomiska tillväxten och är en viktig strategisk faktor till den framtida samhällsutvecklingen och de nya arbetena. Ur ett sysselsättningsperspektiv utgör besöksnäringen en basnäring som skapar ett stort antal arbetstillfällen, inte sällan på landsbygden. Den regionalpolitiska betydelsen är alltså stor. Med denna personalintensiva tjänstesektors behov av arbetskraft innebär en expansion också med säkerhet nya arbetstillfällen, vilket inte alltid är fallet i andra branscher. För många unga ger branschen en möjlighet till ett första jobb. Satsningar på besöksnäringen ger alltså tydliga positiva samhällseffekter.

Utländska turister spenderar över 100 miljarder kronor per år i Sverige och branschen är därmed en av landets största näringar. Det innebär att turismen står för nästan 6 procent av Sveriges totala export. Turistbranschen svarar för drygt 160 000 årsarbetare. FN-organet Världsturismorganisationen har som vision att globala turistresor ska öka med 45 procent under de närmaste 7 åren och nästan dubbleras fram till 2030. Detta innebär goda förutsättningar för att starka destinationer kommer att ha en fortsatt stark utveckling. Den förra regeringen skapade goda förutsättningar för en växande besöksnäring genom sänkt arbetsgivaravgift för unga, sänkt restaurangmoms och genom satsningen Sverige – det nya matlandet. Men för att Sverige fortsatt ska kunna hävda sig i en allt hårdare konkurrens om turisterna och mötesbesökarna behövs ökad marknadsföring och resurser för att utveckla attraktiva reseanläggningar och platser i hela landet. Dessa satsningar har gett en starkare besöksnäring och fler jobb för unga.

Vi vill att hela Sverige ska leva. Då behöver människor kunna bo och verka på landsbygden. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara, och människor och företag över hela vårt land ska ges möjligheter att växa och utvecklas. Besöksnäringen, som växer i betydelse och omfattning, spelar därför en viktig roll för att generera tillväxt och arbetstillfällen över hela landet. Visit Sweden arbetar tillsammans med Tillväxtverket sedan 2012 med att genomföra insatser för hållbara turistdestinationer i landet. Arbetet ska slutredovisas 2016. Vi anser att arbetet är av stor vikt och vill därför förlänga Visit Swedens satsning på destinationsutveckling och marknadsföring av Sverige som besöksmål. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Därmed tillstyrks motion 2014/15:2987 (M, C, FP, KD) i denna del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

6.	Turism, punkt 4 (V)
	av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 12 och

avslår motionerna

2014/15:227 av Edward Riedl (M),

2014/15:330 av Rikard Larsson och Niklas Karlsson (S),

2014/15:510 av Kalle Olsson m.fl. (S),

2014/15:569 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (C),

2014/15:603 av Lars Tysklind (FP),

2014/15:754 av Isak From och Ida Karkiainen (S),

2014/15:1259 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,

2014/15:1669 av Penilla Gunther (KD),

2014/15:1986 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (M) yrkande 1,

2014/15:2328 av Saila Quicklund (M) och

2014/15:2987 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 6.

Ställningstagande

Turismen har stor betydelse för hela landet. Branschen har under ett flertal år växt och fått allt större betydelse som en av flera tillväxtmotorer. Sverige är ett land som lockar besökare från när och fjärran. Landsbygden erbjuder särskilt goda förutsättningar för ekoturism. Detta är positivt och vi kan med glädje se att nya nischade satsningar inom ekoturism, som t.ex. att bo på lantgård, är framgångsrika och detta gynnar landsbygden. Kopplingen till lokalproducerad mat syns också i allt större utsträckning.

Jag och Vänsterpartiet vill satsa på besöksnäringen. Speciellt måste fjäll- och landsbygdsturismen uppvärderas och ses som en viktig näring ur ett regionalpolitiskt perspektiv och få en större del av de framtida infrastruktursatsningarna. Staten bör i samarbete med kommuner, föreningar och företag ta ett ökat ansvar för att locka besökare till hela Sverige. Regeringen bör därför lägga fram förslag till samverkansprogram för turistnäringen så att den uppnår samma status som andra branscher. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Därmed tillstyrks motion 2014/15:163 (V) i berörd del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

7.	Kreativa och kulturella näringar, punkt 5 (M, C, FP, KD)
	av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (FP) och Mikael Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:1848 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) yrkande 3 och

avslår motionerna

2014/15:1382 av Cecilia Magnusson (M) och

2014/15:2148 av Erik Ezelius m.fl. (S).

Ställningstagande

De kulturella och kreativa näringarna växer sig starkare, och sysselsätter i dag fler personer än vad t.ex. fordonsindustrin gör i Sverige. Alliansregeringen genomförde ett flertal reformer för att gynna dessa näringar som bl.a. hade sin utgångspunkt i handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Syftet med handlingsplanen var att skapa goda förutsättningar för entreprenörer samt potentiella och befintliga företagare inom dessa näringar för att utveckla sina affärsidéer och företagande. Bland annat gavs Almi i uppdrag att genomföra en koncerngemensam kompetensutvecklingsinsats om kulturella och kreativa näringar för att förbättra Almis rådgivning och finanseringsutbud. Alliansregeringen genomförde även mer generella insatser för att stimulera företagandet och då även de kulturella och kreativa näringarna. Här vill vi bl.a. lyfta fram det nyligen införda investerarbidraget, som underlättar tillgången till kapital i tidiga skeden, och att man gjort det lättare att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU. För att näringarna ska stimuleras att växa och utvecklas ytterligare, ser vi ett behov av åtgärder som främjar och hjälper potentiella företagare att våga ta steget och befintliga företagare att växa och anställa. Ett av de problem som finns för företag inom dessa näringar i dag är svårigheterna att få rätt rådgivning och tillgång till riskvilligt kapital, trots tidigare genomförda insatser. Det är därför vår mening, i enlighet med motion 2014/15:1848 (M), att riksdagen bör uppmana regeringen att se över hur Almis rådgivning och stöd till företag inom de kreativa näringarna kan förbättras och utvecklas.

Därmed tillstyrks motion 2015/15:1848 (M) i denna del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

8.	Maritima näringar, punkt 6 (M, C, FP, KD)
	av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Said Abdu (FP) och Mikael Oscarsson (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) yrkandena 2–5 och

avslår motion

2014/15:2650 av Niklas Karlsson och Per-Arne Håkansson (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att vattnet, våra vattendrag, sjöar och hav är en fantastisk resurs med potential för nya jobb och affärsmöjligheter. Sverige behöver därför en maritim strategi med fokus på jobb och nya affärsmöjligheter i hela landet. I denna maritima strategi ingår alla näringar som har koppling till haven och kustområdena liksom våra sjöar och vattendrag. En förutsättning för tillväxt inom de sektorer som på olika sätt nyttjar havets resurser är att de aktuella branscherna utvecklas på ett hållbart sätt så att havet som resurs inte äventyras. Arbetet med en svensk politik på området och hur den ska kunna bidra till att skapa tillväxt och välfärd och samtidigt en god havsmiljö är en viktig komponent i den maritima strategin. Vidare är ett gränsöverskridande samarbete en förutsättning för att bättre kunna möta de utmaningar som Sverige och svenska regioner står inför på grund av bl.a. ökad global konkurrens och miljö- och klimatförändringar. Vi vill därför att arbetet med att synliggöra den maritima potentialen och öka kunskapen om haven fortsätter och att det skapas förutsättningar för ett gränsöverskridande samarbete. I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att ett fortsatt utvecklat regionalt samarbete skapar förutsättningar för att utveckla innovativa regionala miljöer som kan bidra till en miljödriven näringslivsutveckling och en hållbar utveckling av näringar kopplade till havs- och kustområden. En plan som innehåller förutsättningarna för det regionala samarbetet för en hållbar miljödriven näringsutveckling kopplat till havs- och kustområdena bör därför tas fram. Riksdagen bör som sin mening tillkännage detta för regeringen.

Därmed tillstyrks motion 2014/15:1849 (M) i berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

9.	Metall- och skrothanteringsbranschen, punkt 7 (SD)
	av Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:1123 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt

avslår motionerna

2014/15:43 av Johan Pehrson (FP) yrkande 1,

2014/15:1796 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (C) och

2014/15:1912 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Stölderna av framför allt koppar har ökat i takt med att metallpriserna har stigit. Som tas upp i motion 2014/15:1123 (SD) drabbar problemen med metallstölder allt från småföretag till kyrkor och tågtrafiken. Detta leder inte bara till ekonomiska kostnader, utan även till att Sveriges kulturarv utarmas och kyrkogårdar skändas och att säkerheten för tågen hotas då t.ex. signal- och jordkablar klipps av vilket förutom att pendlare blir försenade skadar den inhemska industrin till följd av bl.a. sena leveranser. Detta kan orsaka enorma kostnader för samhället, och det är därför egalt om stölderna sker av lokala småtjuvar eller om det sker genom en organiserad brottslighet. Det som är viktigt för oss Sverigedemokrater är att få till stånd åtgärder som hindrar oseriös handel med metall.

I detta sammanhang anser vi att spårbarhet är viktigt, då det bör vara möjligt att se vilka metaller som har lämnats in, kostnaden för dessa och vem som lämnade in dem. Därför anser vi att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med ett förslag om dels ett kontantförbud inom skrothandelsbranschen, dels att återinföra tillståndskravet för handel med skrot.

Med det ovan anförda tillstyrks motion 2014/15:1123 (SD) i berörda delar. Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.

10.	Skogsnäringen, punkt 8 (V)
	av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:505 av Isak From och Katarina Köhler (S) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2014/15:722 av Eva Sonidsson m.fl. (S) och

2014/15:1354 av Eskil Erlandsson och Kristina Yngwe (C).

Ställningstagande

Skogen är både en viktig ekonomisk och ekologisk resurs för Sverige, där den inhemska skogsindustrin fortfarande spelar en central roll för landets ekonomiska utveckling. Dessvärre har ett flertal arbetstillfällen inom skogsnäringen gått förlorade, inte minst i de norra skogslänen. Detta till följd av de rationaliseringar som skedde i samband med finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen i vår omvärld och på grund av den låga nyproduktionen av småhus. Samtidigt är det min uppfattning att det fortfarande finns en stor utvecklingspotential inom skogsnäringen och inom företag som är verksamma inom träförädling. För att utvecklingen ska gå åt rätt håll behövs emellertid både politisk vilja och beslutsamhet. Regeringens ambitionsnivå är förvånansvärt låg och det saknas välbehövliga satsningar på innovationer och entreprenörer inom branschen. I likhet med vad som framhålls i motion 2014/15:505 (S) anser jag att det behövs en ny strategisk samverkan mellan en bred grupp av aktörer inom träförädlingen för att säkra och utveckla tekniker och företag som skapar jobb där skogen finns. Vidare kan jag konstatera att det råder stor bostadsbrist på flera håll i landet. Ett sätt att både skapa arbetstillfällen i skogslänen och få igång bostadsbyggandet är att stimulera byggandet av trähus. I likhet med vad som anges i motion 2014/15:505 (S) anser jag att regeringen bör se över behovet av riskvilligt kapital och stöd till företag som vill utveckla vidareförädling av trä och byggandet av trähus.

Därmed tillstyrks motion 2014/15:505 (S). Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15

2014/15:43 av Johan Pehrson (FP):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett förbud mot kontanthantering vid skrothandel och om att det bör införas en tillståndsplikt vid sådan handel.

2014/15:72 av Dennis Dioukarev och Oscar Sjöstedt (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en marknadskompletterande riskkapitalfond med uppgift att kommersialisera svenska innovationer.

2014/15:146 av Maria Malmer Stenergard (M):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en miniminivå bör anges och eftersträvas vid implementering av nya direktiv från EU.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning bör ändras i enlighet med vad som framgår av Regelrådets förslag som återfinns under rubriken Förslag till ändring i denna motion.

2014/15:163 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samla de statliga insatserna avseende kapitalförsörjning till ett gemensamt bolag i syfte att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett förslag till samverkansprogram för turistnäringen så att den uppnår samma status som andra branscher.

2014/15:227 av Edward Riedl (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att främja turismen i Sverige.

2014/15:306 av Cecilia Widegren (M):

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka arbetet med regelförenklingar och förbättrade villkor för Sveriges entreprenörer, däribland entreprenörer inom hästnäringen.

2014/15:330 av Rikard Larsson och Niklas Karlsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av en nationell eventstrategi.

2014/15:338 av Andreas Norlén och Per Bill (M):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av resursanvändningen inom statliga myndigheter som ska främja näringslivsutveckling.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om privata ”utförare” i samband med offentligt finansierad näringslivsutveckling.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förenklade system för fördelning av medel till näringslivsutveckling.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förenklad redovisning av projekt för näringslivsutveckling.

2014/15:388 av Jörgen Warborn (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade satsningar på Drivhuset.

2014/15:395 av Katarina Brännström (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta för småföretag och företagare.

2014/15:455 av Boriana Åberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Kriminalvården och privata företag.

2014/15:464 av Patrik Engström m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att kartlägga basindustrins och industrins villkor ur ett globalt och långsiktigt perspektiv.

2014/15:505 av Isak From och Katarina Köhler (S):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av strategisk samverkan kring ökad träförädling där skogen finns.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av riskkapital och stöd till företag som vill utveckla vidareförädling av trä och byggandet av trähus.

2014/15:510 av Kalle Olsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av nationellt stöd till besöksnäringen.

2014/15:513 av Monica Green (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av en aktiv digitalbaserad näringspolitik för nya och växande it-företag.

2014/15:559 av Eskil Erlandsson och Anders Åkesson (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att principen om ”en dörr in” ska införas generellt och att myndigheter ska vara skyldiga att införa en servicegaranti.

2014/15:569 av Anders Ahlgren och Helena Lindahl (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att ta fram nya sätt att stärka utvecklingen av besöksnäringen.

2014/15:572 av Kerstin Lundgren (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en särskild nyckelpersonsförsäkring för familjeföretag.

2014/15:592 av Helena Bouveng (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för socialt företagande.

2014/15:603 av Lars Tysklind (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en sammanhållen strategi för turismen.

2014/15:722 av Eva Sonidsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beakta behovet av skogsindustrins utveckling i det föreslagna innovationsrådets arbete.

2014/15:749 av Kristina Nilsson och Jasenko Omanovic (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över villkoren för småföretagare.

2014/15:752 av Mathias Tegnér m.fl. (S):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beakta behovet av konsekvensutredningar.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa ett gemensamt register för företagsdata.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa en prismodell för datainsamling och den lägsta kostnadens princip.

2014/15:754 av Isak From och Ida Karkiainen (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka besöksnäringen genom att ta vara på fisketurismen och potentialen i laxfisket i Östersjön.

2014/15:898 av Michael Svensson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta en fond för sociala företag.

2014/15:924 av Johan Löfstrand m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av åtgärder för att förbättra villkoren för småföretagare.

2014/15:954 av Peter Persson (S):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör överväga möjligheterna till en översyn av konkurrenslagen och Konkurrensverkets verksamhet.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör överväga möjligheterna till att en översyn av konkurrenslagen och Konkurrensverkets verksamhet leder till att allmänintresset får större vikt i bedömningen av vad som är konkurrensskadligt.

2014/15:1069 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av hinder och möjligheter för att underlätta ägarskiften i företag.

2014/15:1072 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av lika villkor vid uttolkning av EU:s direktiv som påverkar näringsverksamhet.

2014/15:1123 av Josef Fransson m.fl. (SD):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om näringspolitik.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra tillståndskravet för handel med metallskrot.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett kontantförbud vid hantering av handel med metallskrot.

2014/15:1213 av Lena Asplund (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra det enklare att driva företag i glesbygden.

2014/15:1254 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge dispenser vid start av företag.

2014/15:1255 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att premiera skötsamma företagare.

2014/15:1259 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till en översyn av turistföretagens villkor.

2014/15:1260 av Sten Bergheden (M):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att införa företagslotsar.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till en översyn av Almilånen.

2014/15:1280 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till en kontinuerlig jämförelse och översyn av branschspecifika kostnader och regler i Sverige och våra konkurrentländer, så att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen.

2014/15:1312 av Annika Qarlsson och Kristina Yngwe (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behålla reformer som fungerar för att öka kvinnors företagande i Sverige.

2014/15:1354 av Eskil Erlandsson och Kristina Yngwe (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt skogsprogram och mål om fler byggnader i trä.

2014/15:1382 av Cecilia Magnusson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att även i fortsättningen främja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna i Sverige.

2014/15:1429 av Pia Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att forma en nationell strategi för socialt företagande.

2014/15:1470 av Margareta Cederfelt m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för att antalet kvinnliga innovatörer ska öka.

2014/15:1667 av Penilla Gunther (KD):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att följa upp den handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag som lanserades 2009.

2014/15:1669 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn bör göras av stödet till Visit Sweden för att locka fler utländska besökare till Sverige.

2014/15:1700 av Andreas Carlson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrikta regelförenklingsarbetet på företagarnas vardagliga behov.

2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den sociala ekonomin och kooperativt företagande.

2014/15:1796 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att stoppa stölder av koppar och andra värdefulla metaller.

2014/15:1834 av Thomas Finnborg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn för att förbättra förutsättningarna för industriföretag.

2014/15:1848 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Almi i uppdrag att se över hur rådgivning och stöd till företag inom de kreativa näringarna kan förbättras och utvecklas.

2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att villkoren för företagsamhet och entreprenörskap ska förbättras.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en maritim strategi med fokus på jobb och nya affärsmöjligheter bör tas fram.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydliggöra en svensk politik för att skapa tillväxt, välfärd och en god havsmiljö.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta synliggöra den maritima potentialen och skapa förutsättningar för ett gränsöverskridande samarbete.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en plan innehållande förutsättningar för det regionala samarbetet för en hållbar miljödriven näringsutveckling bör tas fram.

2014/15:1850 av Hans Rothenberg m.fl. (M):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka och förbättra villkoren för företagande, entreprenörskap, forskning och utveckling.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Detta i syfte att sänka kostnaderna och lätta på regelbördan.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för att unga ska starta eget.

2014/15:1902 av Göran Hägglund m.fl. (KD):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att främja kvinnors företagande.

2014/15:1912 av Krister Hammarbergh (M):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett särskilt tillstånd – s.k. certifiering – för att handla med metallskrot.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förbud mot kontanthantering vid uppköp.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en skyldighet att föra bok över inköp även vid handel med andra metaller än guld.

2014/15:1957 av Krister Hammarbergh (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att initiera ett arbete för att stödja kommunerna i deras arbete med regelförenklingar med särskild vikt på transparens, rättssäkerhet och likabehandling.

2014/15:1986 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (M):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en samlad strategi för svensk friluftsnäring.

2014/15:2033 av Lars Eriksson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inkubatorers betydelse för småföretags möjligheter att växa.

2014/15:2046 av Lars Eriksson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av stöd till företag i ett tidigt skede.

2014/15:2139 av Carl Schlyter (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inleda försök med att utveckla prisfonder som innovationsmodell för nya läkemedel.

2014/15:2148 av Erik Ezelius m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvecklingsstöd till dataspelsbranschen.

2014/15:2173 av Annelie Karlsson m.fl. (S):

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten till en ökad samverkan mellan den offentliga sektorn och de sociala företagen.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över behovet av att ge det sociala företagandet samma tillgång till företagsrådgivning och kompetensutveckling som andra småföretag.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheterna att skapa ett samarbetsorgan som består av representanter dels för de berörda politikområdena, dels för de sociala företagen och de berörda intresseorganisationerna.

2014/15:2208 av Isak From m.fl. (S):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör förbättra tillgången till finansiering för företag i tidiga skeden.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör förbättra tillgången till kapital för att om möjligt öka det lokala och regionala ägandet.

2014/15:2262 av Johanna Haraldsson m.fl. (S):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av politiskt initiativ till ny framåtriktad industripolitik.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fungerande riskkapitalförsörjning som avgörande i att utveckla och ta industriella innovationer hela vägen fram till marknaden.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en politik som ekonomiskt gynnar långsiktiga ägare.

2014/15:2328 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att fortsätta stärka förutsättningarna för svensk turism- och besöksnäring.

2014/15:2373 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur vi kan förenkla förutsättningarna för sociala företag.

2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alliansregeringens ambassadörsprojekt för kvinnor bör ges möjlighet att fortsätta.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att stödja fler inom den offentliga sektorn att starta eget och visa på det positiva med entreprenörskap.

2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C):

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av ”en dörr in” för uppgiftslämning till staten.

2014/15:2574 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, FP, KD):

13.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förstärka Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen.

2014/15:2600 av Annika Qarlsson (C):

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kriterierna för de generella företagsstöden bör ses över av regeringen för att främja såväl kvinnors som mäns företagande på lika villkor.

2014/15:2633 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring av reglerna om Bolagsverkets skyldighet att granska och hantera aktiebolags årsredovisningar.

2014/15:2650 av Niklas Karlsson och Per-Arne Håkansson (S):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den svenska marintekniska industrins betydelse för sjöfart, miljö, sysselsättning och integration.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om marinteknikens strategiska betydelse för etablering av havsbaserad vindkraft i Östersjön.

2014/15:2749 av Pia Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av åtgärder i näringspolitiken.

2014/15:2883 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en regleringsgiljotin.

2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD):

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att mer än halvera den tid det tar att starta ett företag i Sverige.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa en digital tjänst – ”en dörr in” – för företagens uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ställa krav på att alla myndigheter och kommuner sätter en tydlig tidsgräns för handläggningstider.

14.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka och permanenta stödet till dem som arbetar för att främja entreprenörskap i skolan, högskolan och yrkeshögskolan genom Ung Företagsamhet och Drivhuset.

15.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Drivhusets verksamhet även ska omfatta studenterna i Yrkeshögskolan.

2014/15:2987 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD):

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Visit Swedens arbete med destinationsutveckling och marknadsföring av Sverige som besöksmål.