|
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen för 2015 (2014/15:1) vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv, 3 motioner från den allmänna motionstiden och regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning (skr. 2013/14:235).
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen inom ramen för utgiftsområdet, totalt ca 5,3 miljarder kronor, i enlighet med utskottets förslag. Detta förslag överensstämmer med förslaget i den gemensamma motionen 2014/14:2983 från Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, som därmed tillstyrks av utskottet i de berörda delarna. Utskottets förslag, vilket utgår från den utgiftsram riksdagen fastställde den 3 december 2014, innebär ändringar i förhållande till budgetpropositionen för tre av anslagen (anslaget 1:2, anslaget 1:5, anslaget 1:22). När det gäller övriga anslag överensstämmer förslaget i motion 2014/15:2893 (M, C, FP, KD) med budgetpropositionen för 2015.
Vidare tillstyrker utskottet de förslag till bemyndiganden som regeringen har lagt fram i budgetpropositionen och som behandlas i detta sammanhang. Övriga förslag om andra anslagsbelopp än vad utskottet tillstyrkt avstyrks.
Företrädarna i utskottet för Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet respektive Sverigedemokraterna har avstått från att delta i beslutet om anslag. De hänvisar i stället i särskilda yttranden till de budgetförslag som lagts fram av regeringen eller deras parti.
Därutöver föreslår utskottet att riksdagen godkänner ett nytt mål för näringspolitiken i enlighet med vad regeringen föreslagit. Utskottet föreslår också att regeringens förslag om nytt uppdrag för Fouriertransform AB avslås. Slutligen föreslår utskottet att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 24
Vissa kompletterande uppgifter
Vissa kompletterande uppgifter
Vissa kompletterande uppgifter
Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning
1.Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 24, punkt 1 (S, MP, V)
2.Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 24, punkt 1 (SD)
3.Fouriertransform AB, punkt 3 (S, MP, V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 24 |
a) Anslagen för 2015
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet har angett, anslagen för 2015 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1,
bifaller delvis proposition 2014/15:1 utgiftsområde 24 punkt 9 och avslår motionerna
2014/15:1125 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 7 och
2014/15:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD).
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2015 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kronor under 2016–2020,
2. under 2015 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 241 000 000 kronor under 2016–2018,
3. under 2015 för anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2016–2018,
4. under 2015 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor,
5. under 2015 ikläda staten betalningsansvar för investeringsgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor,
6. för 2015 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 80 000 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 24 punkterna 3–8.
|
2. |
Mål för näringspolitiken |
Riksdagen godkänner att det tidigare målet för näringspolitiken upphör att gälla och godkänner det mål för näringspolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 24 punkt 1.
|
3. |
Fouriertransform AB |
Riksdagen avslår proposition 2014/15:1 utgiftsområde 24 punkt 2.
|
4. |
Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning |
Riksdagen lägger skrivelse 2013/14:235 till handlingarna.
Stockholm den 11 december 2014
På näringsutskottets vägnar
Jennie Nilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S)*, Catharina Elmsäter-Svärd (M), Åsa Westlund (S)*, Hans Rothenberg (M), Ingemar Nilsson (S)*, Josef Fransson (SD)*, Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Helena Lindahl (C), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD)*, Penilla Gunther (KD), Mattias Jonsson (S)*, Per-Arne Håkansson (S)*, Anna-Caren Sätherberg (S)*, Said Abdu (FP), Håkan Svenneling (V)* och Elisabet Knutsson (MP)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilt yttrande.
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas
• budgetpropositionen (prop. 2014/15:1) utgiftsområde 24 Näringsliv
• regeringens skrivelse (skr. 2013/14:235) Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning
• 3 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2015 och de avvikelser från dessa som M, C, FP, KD respektive SD föreslår i sina anslagsmotioner. I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.
Utskottet har under beredningen av ärendet fått information av företrädare för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Tillväxtverket och Verket för innovationssystem (Vinnova).
Budgetprocessen i riksdagen
Riksdagens beredning av budgetpropositionen innebär att kammaren i ett första steg fastställer en utgiftsram för vart och ett av statsbudgetens 27 utgiftsområden. Utgiftsramen anger det högsta belopp som utgiftsområdets anslag sammanlagt får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
I detta ärende ska näringsutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområde 24 Näringsliv ska fördelas inom den beslutade ramen för utgiftsområdet. Enligt riksdagsordningen ska riksdagen ta ställning till anslagen för utgiftsområdet genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Betänkandets disposition
I detta betänkande beskriver utskottet inledningsvis utfallet i det första steget av riksdagens budgetberedningsprocess. I det därpå följande avsnittet redovisas regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv och oppositionspartierna motsvarande förslag, följt av ett avsnitt om näringspolitikens mål. I det efterföljande avsnittet behandlar utskottet regeringens förslag om ändrat uppdrag för Fouriertransform AB och slutligen behandlar utskottet regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning.
Utskottets överväganden
Inledning
Den 3 december 2014 fattade riksdagen beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2015 och om en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för åren 2016–2018. Riksdagen biföll reservation 1 i finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1 som gällde riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. När det gällde beslutet om utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna på statens budget bifölls reservation 3 i det nyssnämnda betänkandet. Kammarens beslut om att bifalla dessa båda reservationer innebar att riksdagen ställde sig bakom dels de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som hade föreslagits i motion 2014/15:3002 (M, C, FP, KD), dels den ram för utgiftsområde 24 Näringsliv som hade föreslagits i den nyssnämnda motionen. Beslutet innebar även att riksdagen avslog regeringens förslag till ram för utgiftsområdet.
Näringsutskottet har tidigare i ett protokollsutdrag meddelat finansutskottet att man tillstyrker regeringens förslag till ramar för 2015 i fråga om utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv. Av protokollet framgår att företrädarna för M, C, FP och KD respektive SD har lämnat avvikande meningar till förmån för motsvarande förslag från respektive parti i motionerna 2014/15:3002 (M, C, FP, KD) respektive 2014/15:3003 (SD). Företrädaren för Vänsterpartiet anmälde att han inte hade något att invända mot regeringens förslag.
Av tabellen nedan framgår regeringens och de olika oppositionspartiernas förslag till budgetramar för utgiftsområde 24 Näringsliv. Efter riksdagens beslut den 3 december är budgetramen för utgiftsområdet drygt 5,3 miljarder kronor. I bilaga 2 redovisas förslagen uppdelade på anslag.
Tabell Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 24 Näringsliv
Miljoner kronor
|
År |
Regeringens förslag |
Avvikelser gentemot regeringen |
|
|
|
|
M, C, FP, KD |
SD |
|
2014 (försl. till utgiftsram) |
5 366 |
–57 |
–122 |
|
2015 (utgiftsberäkning) |
4 991 |
–73 |
–217 |
|
2016 (utgiftsberäkning) |
5 003 |
–161 |
–217 |
|
2017 (utgiftsberäkning) |
5 060 |
–181 |
–233 |
Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 24
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med vad utskottet föreslår och som framgår av bilaga 3. Utskottets förslag till anslag överensstämmer med det förslag som finns i motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD). Vidare godkänner riksdagen de förslag till bemyndiganden som läggs fram i budgetpropositionen.
Jämför särskilda yttrandena 1 (S, MP, V) och 2 (SD).
Inledning
Förutsättningen för den fortsatta beredningen av utgiftsområde 24 Näringsliv är att ramen för utgiftsområdet för 2015 är fastställd till 5 309 162 000 kronor, dvs. 57 000 000 kronor lägre än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Regeringens förslag till fördelning på de 28 anslagen framgår av tabellen i bilaga 2. I bilagan redovisas också de motförslag som finns i allianspartiernas respektive Sverigedemokraternas förslag till fördelning inom utgiftsområdet (se motionerna 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) respektive 2014/15:2889 (SD)).
Enligt förslaget i propositionen kompletteras tre av anslagen inom utgiftsområdet med bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser, vilka leder till utgifter de kommande åren. Dessutom föreslår regeringen att riksdagen fastställer tre bemyndiganden som rör exportkreditgarantier, investeringsgarantier och AB Svensk Exportkredit. När det gäller regeringens förslag till bemyndiganden finns inga motförslag i de nyssnämnda motionerna.
I det följande redovisas kortfattat politikens inriktning för utgiftsområdet och regeringens överväganden när det gäller vart och ett av de 28 anslagen. Därefter redovisas motstående förslag i nyssnämnda motioner och ytterligare en motion som bedöms kunna ha påverkan på de föreslagna anslagen.
Propositionen
Näringspolitikens inriktning
Utgiftsområde 24 Näringsliv omfattar näringspolitik samt utrikeshandel och handels- och investeringsfrämjande. I det följande beskrivs kortfattat politikens inriktning för utgiftsområdet så som den redovisas i propositionen. För en mer utförlig beskrivning av olika insatser och åtgärder som regeringen aviserar hänvisas till budgetpropositionen. Där redovisar regeringen även de resultat som har uppnåtts på det näringspolitiska området under det senaste året.
Inom näringspolitiken ryms insatser för att skapa goda ramvillkor för företag, företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, arbete för att stärka innovationskraften, arbete för att förenkla för företag, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande samt immaterial- och associationsrättsliga frågor. Vidare ingår undersökning av och information om landets geologi och mineralhantering, tillstånd och tillsyn enligt minerallagen (1991:45) samt miljösäkring. Därutöver ingår bidrag till forskning och utveckling.
Myndigheter som verkar inom näringspolitiken är Verket för innovationssystem (Vinnova), Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Patentbesvärsrätten (PBR), Patent- och registreringsverket (PRV), Patentombudsnämnden, Bolagsverket, Konkurrensverket och Revisorsnämnden.
När det gäller politikens inriktning menar regeringen att alldeles för många är arbetslösa i Sverige i dag. Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Regeringen anser att näringspolitiken är central i detta genom att skapa förutsättningar för att fler företag ska kunna starta, exportera och nyanställa.
Under rubriken Entreprenörskap och företagande framför regeringen att ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv är grunden för jobbskapande och tillväxt. Regeringen avser därför att utveckla arbetet med att stärka näringslivsklimatet så att fler startar företag och så att befintliga företag och potentiella företag kan växa, exportera och anställa fler. Det behövs för att skapa fler, nya och bättre jobb i Sverige.
Regeringen anser att det är av stor vikt att fortsätta arbetet med att förenkla för företagen. Regeringen skriver att en möjlig väg framåt är att ge Tillväxtverket i uppdrag att utveckla en metod för att mäta och följa upp andra kostnader än de administrativa, såsom finansiella kostnader eller investeringskostnader. Vidare menar regeringen att möjligen bör de statliga myndigheter som har ärenden som rör företag få ett nytt mål som bör utgå från att företagsperspektivet ska finnas med i allt arbete som riktar sig till företag. Ansvaret för det system för företagens uppgiftslämnande, som Uppgiftslämnarutredningen (N 2012:01) tagit fram, ska fördelas mellan Tillväxtverket och Bolagsverket. Regeringen föreslår en ny ersättning för höga sjuklönekostnader som ska gynna små företag då ersättningen ska träda in tidigare för företag med lägre lönesummor.
Regeringen menar att ett väl fungerande ramverk och system för kapitalförsörjning är helt avgörande för att företag ska kunna starta och expandera. Statens roll ska vara marknadskompletterande då företagens behov av externt kapital i första hand ska tillgodoses av den privata marknaden. Exempel där det dock finns behov av marknadskompletterande insatser är i tidiga utvecklingsskeden och vid kommersialisering av innovativa affärsidéer. Regeringen avser att se över de statliga finansieringsinsatserna för att effektivisera och möta marknadens behov. Vidare är det regeringens avsikt att utreda förutsättningarna för att staten på vissa villkor ska kunna dela risk med bankerna, exempelvis genom garantier.
Under rubriken Information och rådgivning skriver regeringen att den rådgivning som staten tillhandahåller ska utgå från företagens behov, vara marknadskompletterande, kostnadseffektiv och beakta regionala förutsättningar.
Vad gäller riktade främjandeinsatser anger regeringen att dessa kommer att minska från 2015, eftersom de tidsbegränsade riktade satsningarna som genomförts de två senaste mandatperioderna löper ut. Under kommande mandatperiod blir inriktningen i stället bredare och mer inriktad på generella insatser där erfarenheterna från de särskilda insatserna tillämpas och tillgängliggörs. Regeringen redovisar sin politik under rubrikerna Utökade satsningar på unga entreprenörer, Internationalisering, Fortsatt satsning på turism och En grön ekonomi.
Regeringens politik för området Innovation och förnyelse redovisas under rubrikerna Forskning och innovation, Samverkan för utvecklad näringspolitik och Satsning på miljöteknik. Regeringen avser bl.a. att ta fram en nyindustrialiseringsstrategi, inrätta ett innovationsråd som leds av statsministern och ta fram särskilda samverkansprogram inom strategiskt viktiga områden, såsom livsvetenskap (life science) och klimatinnovationer.
Regeringen redogör för sin politik inom området Ramvillkor för företag och konkurrens. Regeringen anser att det är ett fortsatt prioriterat arbete med att ytterligare förbättra ramvillkoren inte minst för de små och medelstora företagen.
Statens ägande av bolag behandlas under rubriken Ett hållbart ägande med värdeskapande i fokus.
Utrikeshandel och handels- och investeringsfrämjande består av verksamhetsområdena Handels- och investeringsfrämjande, EU:s inre marknad och Internationell handelspolitik. Verksamheten syftar till att skapa tillväxt och sysselsättning i Sverige genom att främja frihandel och avveckla handelshinder. Målet med verksamheten uppnås genom att bl.a. främja utrikeshandeln och utländska investeringar i Sverige samt att stärka bilden av Sverige i utlandet. Inom Utrikeshandel och handels- och investeringsfrämjande finns följande myndigheter och andra statliga verksamheter: Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Exportkreditnämnden (EKN), Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) samt ansvaret för den statsstödda exportkreditgivningen genom Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK).
Under rubriken Politikens inriktning anför regeringen att handelspolitiken och handels- och investeringsfrämjande ska stärka svenska företags möjligheter att ta till vara de möjligheter som globaliseringen medför. På så sätt stärks svensk ekonomi och handel och därmed Sveriges välfärd. Regeringen skriver också att Sverige ska främja en fri och rättvis världshandel. Vidare ska Sverige verka för en global ordning mellan arbete och kapital som säkrar en internationell ekonomi som gynnar alla. Regeringen arbetar för progressiva internationella handelsavtal och för att riva handelshinder. Därutöver ska Sverige stå upp för miljön, löntagarnas intressen och människors hälsa. Handelsavtal ska respektera demokratiskt fattade beslut. Regeringens politik inom området redovisas vidare under rubrikerna Handels- och investeringsfrämjande, Investeringsfrämjande, Exportfinansiering, EU:s inre marknad och Internationell handelspolitik.
Anslag m.m. för 2015
Regeringens förslag innebär att 5 366 miljoner kronor anvisas till utgiftsområde 24 Näringsliv för 2015. Hur beloppet fördelas på de olika anslagen inom utgiftsområdet framgår nedan samt av bilaga 2 som bifogas detta betänkande.
Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem finansierar förvaltningsavgifter för Verket för innovationssystem (Vinnova). Regeringen föreslår att anslaget ökas med knappt 75 miljoner kronor fr.o.m. 2015 för att säkerställa att nivån på anslaget även fortsättningsvis är adekvat för att hantera de beräknade ökade insatserna de kommande åren. För att finansiera detta föreslår regeringen att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med motsvarande belopp. Regeringen föreslår vidare att anslaget minskas med bl.a. 9 miljoner kronor fr.o.m. 2015 eftersom uppgiften att tillhandahålla stöd för innovationsupphandling fördes över från Vinnova till Konkurrensverket 2014. Sammantaget föreslår regeringen att anslaget ökas med ca 62 miljoner kronor till ca 220 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling finansierar utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter. Anslaget får även användas för statsbidrag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB för riksmätplatser. Anslaget har tidigare använts för statsbidrag till Almi Företagspartner AB (Almi) för utformning och drift av ett nationellt inkubatorsprogram, men fr.o.m. 2015 har Vinnova uppdrag att åter ansvara för att lämna stöd till inkubation. Därför tas statsbidraget till Almi bort från ändamålet. Vidare föreslår regeringen att med anledning av förslag i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2012/13:30) ökas anslaget med 80 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Därutöver föreslår regeringen bl.a. att anslaget minskas med knappt 75 miljoner kronor fr.o.m. 2015 för att finansiera ökningen av anslaget 1:1 Verket för innovationssystem. Regeringen föreslår också att anlaget minskas med 30 miljoner kronor för 2015 genom en överföring till anslag 2:6 Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse under utgiftsområde 22 Kommunikationer för att finansiera insatser inom ramen för gemensam e-förvaltningsutveckling. Anslaget beräknas minska med motsvarande belopp för samma ändamål åren 2016–2018. Regeringen föreslår att anslaget sammanlagt minskar med 30 miljoner kronor till ca 2 420 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel finansierar utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet, samt vissa omstruktureringsutgifter för Rise-instituten. Regeringen föreslår att anslaget uppgår till ca 616 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:4 Tillväxtverket finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Det får även användas för utgifter för Tillväxtverkets uppdrag att svara för utgifter för lokaler, ekonomi- och personaladministration samt övrig administrativ service åt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Anslaget föreslås att öka med 10 miljoner årligen i och med att Regelrådet permanentas och inordnas i Tillväxtverket. Anslaget föreslås även öka med 8 miljoner kronor i och med Tillväxtverkets nya uppgifter med anledning av det kommande uppgiftslämnarregistret. Anslaget minskar med 10 miljoner kronor till följd av att en stor del av de tidsbegränsade riktade insatserna som myndigheten bedrivit löper ut 2014 och att myndighetens behov av resurser för att förvalta dessa insatser minskar. Regeringen föreslår att anslaget ökar med 7 miljoner kronor till 269 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling används för näringslivsfrämjande åtgärder. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 20 miljoner per år under perioden 2015–2018 för att finansiera insatser för ungas företagande. Vidare ökas anslaget engångsvis med 25 miljoner kronor för att finansiera främjande insatser inom miljöteknik och miljödriven export. Anslaget minskar sammantaget med anledning av att huvuddelen av de tillfälliga satsningar som gjorts på olika områden inom näringspolitiken löper ut 2014. Regeringen föreslår därför att anslaget minskar med 318 miljoner kronor till knappt 317 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser finansierar myndighetens förvaltningsavgifter. Regeringen föreslår att anslaget uppgår till ca 82 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:7 Turistfrämjande får användas för kostnader för statens aktieägartillskott till V.S. Visit Sweden AB. Regeringen föreslår att anslaget ökar med 20 miljoner kronor per år 2015–2018 för att möjliggöra ökad marknadsföring av Sverige som turistland utomlands. Anslaget minskar med 30 miljoner kronor mot bakgrund av att en tillfällig satsning löper ut 2014. Sammantaget föreslås att anslaget minskar med ca 10 miljoner kronor för att därmed uppgå till ca 110 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till knappt 225 miljoner kronor 2015. För 2016 beräknas anslaget minska med 30 miljoner kronor då satsningen på kvalificerad mineralinformation m.m. 2012–2015 löper ut.
Anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning finansierar utgifter för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. Anslaget föreslås uppgå till knappt 6 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar finansierar utgifter för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun, inklusive miljö- och funktionskontroll, förvaltning och nödvändiga underhålls- och miljösäkrande åtgärder vid efterbehandlade anläggningar. Anslaget föreslås uppgå till 14 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:11 Patentbesvärsrätten får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Regeringen föreslår att anslaget minskar med drygt 2 miljoner kronor till 19 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:12 Bolagsverket finansierar utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden samt förvaltning och utveckling av teknisk infrastruktur för förenklat uppgiftslämnande. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 7 miljoner kronor med anledning av Bolagsverkets nya uppgifter med det kommande uppgiftslämnarregistret. Anslaget föreslås uppgå till knappt 25 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet finansierar utgifter för statsbidrag för terminologisk verksamhet vid AB Terminologicentrum TNC. Anslaget föreslås uppgå till drygt 4 miljoner kronor 2015. Vidare beräknas anslaget minska med 4 miljoner kronor fr.o.m. 2016 för att finansiera prioriterade satsningar.
Anslaget 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien finansierar utgifter för statsbidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet. Anslaget föreslås uppgå till drygt 8 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:15 Konkurrensverket finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Regeringen föreslår, som tidigare nämnts, att stödet till vägledning och information om offentlig upphandling samlas hos Konkurrensverket. Den verksamhet som avser upphandlingsstöd som finns hos Kammarkollegiet, Aktiebolaget Svenska Miljöstyrningsrådet och Vinnova övergår därmed till Konkurrensverket. Detta innebär att anslag som rör Kammarkollegiet, Naturvårdsverket och Vinnova minskas och tillförs Konkurrensverket. Vidare utökas Konkurrensverkets anslag med 35 miljoner kronor från 2015 för att förstärka denna verksamhet ytterligare. Anslaget föreslås öka med ca 77 miljoner kronor till drygt 215 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:16 Konkurrensforskning finansierar utgifter för forskning med en klar anknytning till Konkurrensverkets verksamhetsområde med forskare företrädesvis vid universitet och högskolor. Anslaget får användas för utgifter för uppdragsforskning, seminarier och informationsinsatser på konkurrens- och upphandlingsområdet. Anslaget får också användas för utgifter för arvoden till ledamöter i råden för forskningsfrågor respektive upphandlingsfrågor. Anslaget föreslås uppgå till knappt 14 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal finansierar utgifter för statsbidrag för upprustning och drift av Göta kanal. Anslaget föreslås uppgå till drygt 25 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag finansierar utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Regeringen föreslår att anslaget minskar med ca 17 miljoner kronor till 22 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag får användas av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda bolag. Anslaget får även användas till utgifter för att förvärva eller bilda aktiebolag för ny eller befintlig statlig bolagsverksamhet. Anslaget föreslås uppgå till 1 miljon kronor 2015.
Anslaget 1:20 Avgifter till vissa internationella organisationer finansierar utgifter för avgifter och statsbidrag för Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. Anslaget föreslås uppgå till knappt 18 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader finansierar utgifter för rättegångskostnader med anledning av mål och ärenden som avser överklaganden av Konkurrensverkets beslut eller vari Konkurrensverket för talan. Anslaget föreslås uppgå till 18 miljoner kronor 2015.
Anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation finansierar utgifter för stadsbidrag till Almi för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. Regeringen föreslår att den anslagsförstärkning som Almi haft under åren 2011–2014 fortsätter, och anslaget tillförs därför 130 miljoner kronor per år 2015–2018. Anslaget föreslås uppgå till ca 260 miljoner kronor 2015.
Anslaget 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet finansierar styrelsens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till ca 24 miljoner kronor 2015.
Anslaget 2:2 Kommerskollegium finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till ca 84 miljoner kronor 2015.
Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet finansierar utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), för näringslivsfrämjande åtgärder och för främjande av svenska företags affärer kopplade till projektexport och andra typer av offentligt upphandlade affärer. Anslaget får användas för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska åtgärder. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till insatser till stöd för Sverigeprofilering genom Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet. Business Swedens verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening. Anslaget höjs för budgetåret 2015 med 80 miljoner kronor i förhållande till vad som tidigare aviserades i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1), vilket innebär att anslaget behåller samma nivå som för 2014. Anslaget föreslås uppgå till ca 244 miljoner kronor 2015.
Anslaget 2:4 Investeringsfrämjande finansierar utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende investeringsfrämjande till Sveriges export- och investeringstråd (Business Sweden) och för utredningsinsatser inom området. Anslaget föreslås uppgå till drygt 57 miljoner kronor.
Anslaget 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer finansierar särskilda insatser med anledning av Sveriges deltagande i följande internationella handelsorganisationer: Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella rådet för samarbete på tullområdet (WCO), Internationella tulltariffbyrån (I.C.T.B.), Internationella Byrån för Utställningar i Paris (BIE). Anslaget föreslås uppgå till knappt 21 miljoner kronor.
Anslaget 2:6 Bidrag till standardiseringen finansierar statsbidrag till Sveriges standardiseringsförbund. Anslaget föreslås uppgå till ca 31 miljoner kronor.
Regeringen begär därtill bemyndiganden av riksdagen avseende ett antal anslag och verksamheter. Det handlar om bemyndiganden att besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag. Följande anslag berörs: anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, anslaget 1:5 Näringslivsutveckling och anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning. Tidsramarna för de begärda bemyndigandena framgår av regeringens förslag till riksdagsbeslut i bilaga 1, punkterna 3, 4 och 5.
Regeringen begär även bemyndiganden att under 2015 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 miljoner kronor och betalningsansvar för investeringsgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 miljoner kronor. Vidare begär regeringen bemyndiganden att för 2015 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 80 000 miljoner kronor.
Motionerna
Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna
I flerpartimotion 2014/15:2983 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M, C, FP, KD) konstateras att jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden. Motionärerna framför att Sverige bygger sitt välstånd genom öppenhet och handel. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver villkoren för företagande och entreprenörskap förbättras. Motionärerna anser att en ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är en förutsättning för att nå Alliansens jobbmål om att över fem miljoner människor i Sverige ska ha ett jobb att gå till år 2020.
I motionen föreslås andra anslagsnivåer än de regeringen föreslagit när det gäller tre av de 28 anslagen i budgetpropositionen. Det innebär att den totala anslagsnivån för utgiftsområde 24 Näringsliv blir närmare 5 309 miljoner kronor 2015. För tre anslag föreslås för 2015 andra anslagsnivåer än vad regeringen har föreslagit (yrkande 1): Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling föreslås öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, anslaget 1:5 Näringslivsutveckling föreslås minska med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation föreslås minska med 62 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Sverigedemokraterna
I kommittémotion 2014/15:2889 av Josef Fransson m.fl. (SD) anförs att näringspolitik i stor utsträckning bör genomsyras av förutsägbarhet och att förändringar på området bör genomföras med försiktighet. Motionärerna ser dock fram emot en diskussion om vad som egentligen genererar tillväxt och nya framgångsrika företag och utesluter inte att staten bör ta ett steg tillbaka på vissa områden och överlåta innovation, entreprenörskap och förnyelse av näringslivet på de mest lämpade privata aktörerna, vars förutsättningar snarare kan optimeras genom reformer på t.ex. skatteområdet.
I motionen redovisas andra anslagsnivåer när det gäller åtta av de 28 anslag som föreslagits i budgetpropositionen. Motionärerna föreslår att 5 244 miljoner kronor anvisas till utgiftsområde 24 Näringsliv för 2015. Det är 122 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår. Denna minskning ska fördelas enligt följande: Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem föreslås minska med 70 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen motiveras med att den analys som Tillväxtanalys har gjort av Vinnovas satsningar på små- och medelstora innovationsdrivna företag ger anledning att ifrågasätta verksamhetens effektivitet. Dock anför motionärerna att frågan bör genomlysas grundligt innan förutsättningarna för myndigheten och de företag som får stöd av myndigheten förändras radikalt. Motionärerna avvisar ökningen av Vinnovas anslag som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling föreslås minska med 119 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen motiveras i enlighet med resonemanget om anslaget 1:1 Verket för innovationssystem. Anslaget 1:4 Tillväxtverket föreslås öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslagsökningen motiveras med en satsning på att öka kunskapen och möjligheterna som finns med att starta s.k. sociala företag. Anslaget 1:7 Turistfrämjande föreslås öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I partimotion 2014/15:3003 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) framhålls att det på landsbygden finns många möjligheter att främja en växande turistnäring. Sverigedemokraterna pekar på att det som gör näringen extra intressant gällande inverkan på arbetsmarknaden är näringens arbetskraftsintensitet, då nya projekt och höjd omsättning snabbt leder till nya jobb. I partimotionen konstateras att intresset finns utomlands, näringen hyser tilltro till framtiden och från Sverigedemokraternas håll vill man säkra att den politiska viljan finns. Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning föreslås öka med 16 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna identifierar gruvdrift och mineralhantering som ett nyckelområde inom svenskt näringsliv. Anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning föreslås öka med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen motiveras i enlighet med anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning. Anslaget 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet föreslås öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag, en ökning som behålls mandatperioden ut. Motionärerna avvisar den minskning av anslaget som regeringen aviserat för åren 2016–2018 med motiveringen att AB Terminologicentrum TNC, som anslaget ger bidrag till, genom sin expertis och verksamhet fyller en vital funktion för en modern utveckling av det svenska språket. Anslaget 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien föreslås öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna konstaterar att anslaget legat konstant på 8 miljoner kronor under flera år, och de ser ett behov av att generellt lyfta de naturvetenskapliga institutionerna och just Ingenjörsvetenskapsakademien anser de fyller en angelägen samhällsfunktion.
Även i kommittémotion 2014/15:1125 av Josef Fransson m.fl. (SD) förordas ett riksdagsuttalande om att staten bör avsätta mer resurser för riktad geovetenskaplig forskning och tillämpad forskning för att främja gruvnäringen (yrkande 7).
Vissa kompletterande uppgifter
Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag
Tillväxtanalys har i rapporten Företagsstöd till innovativa små och medelstora företag (2004:16) undersökt effekterna av två selektiva företagsstöd som är inriktade mot innovativa små och medelstora företag (Vinnovas VinnNu och Forska och väx-program) mellan 2006 och 2010. Tillväxtanalys har följt företagens utveckling under och upp till fem år efter stöd. I sin rapport konstaterar myndigheten att jämfört med den undersökta kontrollgruppen kan inga statistiskt säkerställda positiva effekter ses av stöden på antal anställda, arbetskraftsproduktiviteten, andelen högutbildade arbetstagare eller andelen forskare, varken under programmens löptid eller efter det att stöden avslutats. Den enda positiva effekten är att stödföretag med högst sex anställda, efter stödprogrammets slut uppvisat ca 20 procents försäljningsökning. För större företag finns det ingen effekt på försäljningen.
Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren har kommenterat Tillväxtanalys rapport i ett pressmeddelande (daterat 2014-10-28). I pressmeddelandet välkomnar generaldirektören att Vinnovas insatser utvärderas från olika håll. Generaldirektören framhåller att rapporten studerar företagen två till fem år efter projektavslut. Dock menar generaldirektören att erfarenhet och forskning visar att det tar lång tid innan satsningar på forskning och utveckling samt stöd till innovation i tidiga skeden ger effekter på tillväxt och sysselsättning och att det därför är för tidigt för att kunna dra så långtgående slutsatser som Tillväxtanalys gör. Vidare menar generaldirektören att många små och medelstora företag har svårt att hitta privat finansiering i tidiga skeden av forsknings- och innovationsprocesser där det är hög risk. Därför har Sverige och många andra länder liknande program. Vinnova ser kontinuerligt över sin verksamhet och kommer att se om myndigheten kan använda utvärderingen i det arbetet
Vinnovas effektanalys av myndighetens satsningar för att uppnå innovationsdriven tillväxt i små och medelstora företag (dnr 2013:02397) från våren 2014 omfattar programmen Forska och väx, VinnNu och Eureka. I analysen konstaterar Vinnova bl.a. att tillväxten i de små och medelstora företag som fått finansiering har varit betydande i jämförelse med andra små och medelstora företag. Dock konstaterar myndigheten att tillväxten i de finansierade företagen varit kraftigt snedfördelad.
Riksrevisionen har inlett en granskning av vilka hinder som finns för att utvärdera näringspolitiken. Myndigheten har noterat att det finns en begränsad kunskap om effekterna av de olika stöd som staten ger till företag och menar att det finns starka indikatorer på att det saknas förutsättningar att göra effektutvärderingar. Syftet med granskningen är att undersöka vilka förutsättningar och hinder det finns för att bygga upp en gemensam kunskapsbas som kan användas för att följa upp och utvärdera statligt stöd till företag. Rapporten väntas bli publicerad i december 2014.
Regeringen gör i budgetpropositionen för 2015 bedömningen att Vinnova bedriver ett ambitiöst arbete för att på kort sikt följa upp resultat och på längre sikt utvärdera effekter. Vidare noterar regeringen att många olika faktorer påverkar innovationssystemens utveckling utöver direkta insatser i innovationsprocesser. Likaså finns det stora metodologiska utmaningar i att isolera effekter hos företag och andra organisationer som har deltagit i program via Vinnova. Regeringen anför att den därför kommer att lägga vikt vid att metoder för uppföljning och utvärdering av Vinnovas insatser kontinuerligt vidareutvecklas.
AB Terminologicentrum TNC
AB Terminologicentrum TNC bildades 2000 efter en ombildning av Tekniska nomenklaturcentralen. Bolagets aktieägare består bl.a. av Jernkontoret, SIS Swedish Standards Institute, Svenska Akademien, Sveriges ingenjörer och Teknikföretagen. Terminologicentrum får, som redovisats ovan, ett statligt bidrag och har regeringsuppdraget att genom terminologiarbete verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället.
Utskottets ställningstagande
Den 3 december 2014 behandlade riksdagen finansutskottets betänkande om bl.a. utgiftsramarna för 2015 (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Riksdagen beslutade att bifalla Moderata samlingspartiets, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till utgiftsramar för 2015, vilket innebär att utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv högst får uppgå till sammanlagt 5 309 162 000 kronor. Som har framgått av redogörelsen för budgetprocessen i riksdagen i inledningen av detta betänkande bygger näringsutskottets fortsatta behandling av anslagsfördelningen för 2015 på förutsättningen att den ram som riksdagen har fastställt inte får överskridas och att ställningstagandet till anslagen ska göras genom ett beslut.
När det gäller näringspolitiken vill utskottet inledningsvis framhålla betydelsen av en tydlig politik för ökat företagande. Jobb skapas av företag som startar, växer och anställer och inte av att människor ges plats i olika sysselsättningsåtgärder, åtgärder som i sig är viktiga som ett komplement men som aldrig kan utgöra kärnan i en politik för fler jobb. Utskottet vill därför se en ambitiös politik för företagande och innovationer, så att det skapas fler jobb i växande företag, vilket leder till ökande skatteintäkter som finansierar Sveriges gemensamma välfärd. Enligt utskottets mening behöver villkoren för entreprenörskap, företagande samt forskning och utveckling ständigt förbättras och särskilt då för de små och medelstora företagen. Detta eftersom att det är främst i dessa företag som de nya jobben skapas.
Vidare anser utskottet att om jobben ska bli fler måste Sverige fortsätta att vara öppet gentemot omvärlden, då exporten motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP. Ett exportberoende land som Sverige bygger sitt välstånd genom öppenhet och handel. Samtidigt ställer detta krav på de svenska företagen att kunna möta konkurrensen på den globala marknaden. Det är utskottets uppfattning att statsmakterna ska bistå svenska företag i utlandet att bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling och att agera som föredömen för andra företag i utlandet.
Det behövs långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt näringsliv i Sverige. Många företagare upplever att regelverken fortfarande är krångliga och att administration tar för mycket tid. Det är därför viktigt att det arbete som sker för att göra det enklare att starta och driva företag i Sverige fortsatt drivs med kraft.
Utskottet vill även understryka att ett väl fungerande ramverk och system för kapitalförsörjning är avgörande för att företag ska kunna starta och utvecklas. Statens roll på riskkapitalmarknaden motiveras genom att staten fungerar som en marknadskompletterande aktör, vars huvudsakliga insatser riktar sig till företag i tidiga skeden. Utskottet ser en risk att det privata riskkapitalet trängs undan om statens insatser riktar sig mot andra faser i innovations- och kapitalförsörjningskedjan. Det är därför angeläget att stimulera den privata marknaden så att inträdet av kapital blir tillgängligt så tidigt som möjligt.
I det följande har utskottet att ta ställning till de olika anslagen inom utgiftsområdet och de övriga anslagsanknutna förslag som läggs fram i propositionen och motionerna som behandlas i detta avsnitt.
Utskottet delar de bedömningar som görs i Moderata samlingspartiets, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas motionsförslag som har redogjorts för i det föregående. Utskottet föreslår således att riksdagen för 2015 anvisar 2 448 966 000 kronor till anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, 291 772 000 kronor till anslaget 1:5 Näringslivsutveckling och 197 777 000 kronor till anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation.
Vad gäller ovan nämnda anslag vill utskottet göra följande förtydliganden.
När det gäller anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling anser utskottet att anslaget inte ska minskas med 30 miljoner kronor för att som regeringen föreslår finansiera anslaget 2:6 Gemensam e‑förvaltning av strategisk betydelse (utg.omr. 22). Utskottet anser dock, i likhet med regeringen, att pengar ska avsättas för ett projekt för ökad gemensam e‑förvaltning. Denna satsning får emellertid finansieras inom utgiftsområde 22, så som föreslås i flerpartimotion 2014/15:2317 (M, C, FP, KD). När det gäller den förstärkning som detta innebär av anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling vill utskottet tydliggöra sin uppfattning att denna får hanteras av regeringen inom ramen för det ändamål för anslaget som redovisas i Budgetpropositionen för 2015.
Vidare motiveras förändringen av anslaget 1:5 Näringslivsutveckling med att utskottet avvisar regeringens förslag om en engångsvis ökning av anslaget för att främja insatser för miljöteknik och miljödriven export. Utskottet har inget att invända mot genomförandet av statliga insatser som bidrar till att främja miljöteknik och miljödriven export, men anser att om regeringen avser att genomföra sådana ska de ske inom ramen för befintliga anslag.
För anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation anser utskottet att anslaget bör förstärkas med 68 miljoner kronor i förhållande till tidigare beslutad nivå. Denna satsning är något lägre än den regeringen föreslagit (–62 miljoner kronor). Det är utskottets uppfattning att av de 68 miljoner kronorna ska 20 miljoner kronor användas till att förstärka rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, den s.k. IFS-rådgivningen, och övriga 48 miljoner kronor ska användas för att förstärka Almis verksamhet.
Utöver det som utskottet nu sagt om anslagen gäller det som sägs i Budgetpropositionen för 2015 om dels anslagen, dels bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.
Utskottets förslag till anslagsfördelning framgår av bilaga 3.
Utskottet vill i detta sammanhang även tydliggöra sin uppfattning vad gäller anslaget 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet. Anslaget, som finansierar utgifter för statsbidrag för terminologisk verksamhet vid AB Terminologicentrum TNC, bör även efter 2015 behålla sin nuvarande nivå. Utskottet anser således, till skillnad mot regeringen, att nämnda anslag för perioden 2016–2018 bör ligga kvar på ca 4 miljoner kronor årligen, så som redovisas i motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD).
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 2014/15:2983 (M, C, FP, KD) i här aktuell del. Vidare tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag om anslag och bemyndiganden för 2015 (utg.omr. 24 punkt 3–9) samt avstyrker förslagen i motionerna 2014/15:1125 (SD) och 2014/15:2889 (SD).
Mål för näringspolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner det nya mål för näringspolitiken som regeringen föreslår.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna det nya målet för näringspolitiken som anges i budgetpropositionen och samtidigt upphäva det mål som gäller för närvarande. Det nya målet har följande lydelse: Målet för näringspolitiken ska vara att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.
Vissa kompletterande uppgifter
Det hittillsvarande målet för näringspolitiken beslutades av riksdagen hösten 2008 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 24, bet. 2008/09:NU1) och formulerades på följande sätt: Stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot förslaget till nytt mål för näringspolitiken och förordar att riksdagen godkänner regeringens förslag.
Fouriertransform AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av uppdraget för Fouriertransform AB.
Jämför särskilt yttrande 3 (S, MP, V).
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att uppdraget för Fouriertransform AB, med ändring av vad som tidigare har beslutats, ska vara att, där det finns brist på privat kapital, direkt eller indirekt investera i små och medelstora företag i tidiga skeden som bedriver verksamhet inom miljöteknik som bidrar till att möta utmaningar kopplat till klimatfrågan och i små och medelstora företag i tidiga skeden som bedriver verksamhet inom livsvetenskap (life science).
Regeringen anför att det, i samband med att Fouriertransform får en ny inriktning, blir en naturlig uppgift för bolaget att överväga hur de befintliga investeringarna på ett ansvarsfullt sätt ska avvecklas, förvaltas utanför Fouriertransform genom fullmakt eller på annat sätt eller avyttras. I syfte att effektivisera utnyttjandet av det kapital som Fouriertransform förfogar över avser regeringen att ge bolaget i uppdrag att göra en översyn av sin organisation och organisationsform, sina placeringsriktlinjer m.m. Regeringen avser att återrapportera resultatet av översynen till riksdagen.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen bemyndigade 2008 regeringen dels att i aktiebolagsform bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet och annan verksamhet inom fordonsklustret samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bilda aktiebolag, dels att ge bolagen kapitaltillskott med högst 3 miljarder kronor (prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, yttr. 2008/09:NU6y). Vid behandlingen av ärendet tillkännagav riksdagen för regeringen att regeringen skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av finansierings- och intäktsstrukturen för bolagen, vilket regeringen gjorde i en skrivelse våren 2009 (skr. 2008/09:221). I skrivelsen redogjorde regeringen för att det statligt ägda aktiebolaget Fouriertransform AB hade bildats. Utskottet behandlade skrivelsen hösten 2009 (bet. 2009/10:NU1).
I vårändringsbudgeten för 2013 (prop. 2012/13:99) föreslog den förra regeringen att investeringsmandatet för Fouriertransform skulle utvidgas till att utöver fordonsindustrin även omfatta andra delar av tillverkningsindustrin och närliggande tjänstenäringar. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 2012/13:FiU21).
Utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att det statligt ägda riskkapitalbolaget Fouriertransform AB ska ges ett nytt uppdrag och inrikta sin verksamhet på miljöteknik och livsvetenskap (life science). Regeringen anger vidare att med anledning av det nya uppdraget kan bolaget komma att behöva avyttra sina gjorda investeringar i bl.a. fordonsindustrin.
Utskottet kan konstatera att riksdagen så sent som våren 2013 enhälligt beslutade om en utvidgning av investeringsmandatet för Fouriertransform till att utöver fordonsindustrin även omfatta andra delar av tillverkningsindustrin och närliggande tjänstenäringar. Det är utskottets bedömning att fordonsindustrin är en strategiskt viktig näring för Sverige och att finanskrisens efterverkningar på intet sätt har avklingat. Fouriertransform bidrar till utveckling och expansion inom näringen genom att investera kapital och kompetens i flera företag. Vidare menar utskottet att det är viktigt för den svenska fordonsindustrin och den mekaniska verkstadsindustrin att Fouriertransform AB kan fullfölja sina gjorda åtaganden och även framdeles kan fortsätta att investera inom denna näring enligt befintligt uppdrag. Bolaget har tagit på sig ett långsiktigt ansvar i de investeringar som hittills gjorts, och bolaget har i ett flertal av dessa investeringar ännu inte ens nått halvvägs i sina åtaganden, varför en avyttring av gjorda investeringar skulle vara direkt skadlig och därmed inte aktuell. Det är utskottets uppfattning att Fouriertransform AB:s verksamhet skapar långsiktiga förutsättningar för svensk fordonsindustri att fortsätta växa och utvecklas.
Utskottet anser därför att Fouriertransform AB även fortsättningsvis ska ha i uppdrag att investera i fordonsindustrin och i andra delar av tillverkningsindustrin och närliggande tjänstenäringar i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Utskottet förordar därmed att regeringens förslag om ett ändrat uppdrag för bolaget avslås av riksdagen.
Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Skrivelsen
Riksrevisionen överlämnade i enlighet med 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. i januari 2014 rapporten Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget (RiR 2014:1). Syftet med granskningen har varit att undersöka om den statliga riskkapitalförsörjningen är utformad på ett sätt som lever upp till de målsättningar på området som regeringen uttryckt i propositioner och andra skrivelser till riksdagen.
Riksdagen överlämnade granskningsrapporten till regeringen i februari 2014. Med anledning av rapporten överlämnade sedan regeringen i slutet av maj 2014 skrivelsen Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning (skr. 2013/14:235).
Utskottet beslutade i juni 2014 att skjuta upp behandlingen av regeringens skrivelse till riksmötet 2014/15 (bet. 2013/14:NU30). Inga följdmotioner väcktes med anledning av skrivelsen.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att det system för statlig riskkapitalförsörjning som utvecklats under årens lopp är svåröverskådligt och inte når de övergripande målsättningar på området som regeringen gett uttryck för. Riksrevisionen konstaterar att utgångspunkten för statliga insatser för att främja företagsutveckling är att staten vill kompensera för brister i marknadens funktionssätt som kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed konkurrenskraften. Vidare konstaterar Riksrevisionen att när det gäller tillskott av ägarkapital innebär statens marknadskompletterande roll att öka utbudet av riskkapital i tidiga investeringsfaser där privata aktörer inte medverkar i tillräcklig utsträckning. Regeringens faktiska styrning av de statliga riskkapitalaktörerna tycks enligt Riksrevisionen emellertid inte i första hand vara inriktad på att kapitalet ska nå detta segment. I stället menar Riksrevisionen att regeringen lagt stor vikt vid att kapitalet ska allokeras till vissa geografiska områden och sektorer.
I rapporten lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till regeringen:
Regeringen rekommenderas att ompröva systemet med statligt riskkapital och bli tydligare med vad systemet ska åstadkomma och formerna för detta. I detta sammanhang bör regeringen
• överväga antalet statliga riskkapitalaktörer och tydliggöra de olika aktörernas inbördes roller så att riksdagens intentioner uppfylls för å ena sidan allmän företagsfinansiering och å andra sidan regional- och sektorpolitik
• anpassa de statliga riskkapitalaktörernas villkor i saminvesteringar eller investeringar i privata fonder, så att de privata aktörerna får incitament att orientera sig mot tidigare företagsskeden.
För att säkra en kostnadseffektiv verksamhet bör regeringen, direkt eller indirekt via styrelserna, införa specifika mål för förvaltningskostnadernas storlek för de olika statliga riskkapitalaktörerna.
Om regeringen önskar utfästa nytt kapital till befintliga eller kommande fonder bör detta lösas så att kapitalet tillförs i takt med att investeringsbehovet uppstår.
I skrivelsen går regeringen igenom Riksrevisionens rapport och ger en bedömning av myndighetens iakttagelser samt redovisar vilka åtgärder som vidtagits och som regeringen ansåg skulle kunna vidtas med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Bland annat påpekar regeringen att sammanslagningen av Almi och Innovationsbron AB var ett led i att skapa en tydligare aktörsstruktur.
Regeringen ansåg att Riksrevisionens rapport i och med skrivelsen var slutbehandlad.
Utskottets ställningstagande
I sin granskning av statens insatser för riskkapitalförsörjning har Riksrevisionen lämnat ett antal rekommendationer till regeringen. Utskottet har noterat dessa rekommendationer och den bedömning regeringen lämnat med anledning av dessa.
Med det sagda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Särskilda yttranden
|
1. |
Anslag m.m. för 2015 inom utgiftsområde 24, punkt 1 (S, MP, V) |
|
|
Jennie Nilsson (S), Åsa Westlund (S), Ingemar Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Per-Arne Håkansson (S), Anna-Caren Sätherberg (S), Håkan Svenneling (V) och Elisabet Knutsson (MP) anför: |
Genom sitt beslut den 3 december har riksdagen ställt sig bakom Moderata samlingspartiets, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster för 2015 (bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). Beslutet innebar också att motsvarande förslag från regeringen avslogs. Vi socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister ser de förslag som presenteras i budgetpropositionen som en helhet. Mot denna bakgrund väljer vi nu i budgetberedningens andra steg att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområdet. I stället vill vi i detta särskilda yttrande göra några grundläggande konstaterande om det läge Sverige befinner sig i.
Inledningsvis vill vi anföra att Sverige ska vara en global förebild när det gäller utveckling, jämlikhet och jämställdhet. Vidare ska Sverige upprätthålla sitt ledarskap i klimatomställningen. Vi vill att Sverige ska vara ett land som kännetecknas av alla människors lika värde, självförtroende, solidaritet och en tro på att framtiden går att förändra. Sverige ska vara en ledande och inspirerande kraft i världen. Vi vill se gemensamma investeringar för människor och miljö och för kunskap och konkurrenskraft för att på så sätt skapa trygghet i nuet och hopp inför framtiden. Samhällsklyftorna måste överbryggas och alla barn ska ha en möjlighet att förvekliga sin fulla potential. Vi kommer alltid att stå upp för ett öppet och humant samhälle.
Sverige befinner sig i ett allvarligt läge på flera viktiga områden. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Ett överskott i statsfinanserna har vänts till ett underskott. Skolresultaten rasar och välfärden uppvisar stora brister. Klyftorna växer och ojämställdheten mellan kvinnor och män består. De sänkta klimatambitionerna och oviljan att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges ekonomiska utveckling.
Den borgerliga regeringen har lämnat stora hål i statens finanser efter sig. Det är ett mönster vi känner igen från tidigare. Ofinansierade skattesänkningar har bidragit till att underskotten i de offentliga finanserna har vuxit år efter år, även i perioder då konjunkturen stärkts. Vi kan konstatera att flera år av borgerligt styre har lett till att överskottsmålet inte kommer att nås. Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. Därför måste underskottet steg för steg pressas tillbaka så att det finanspolitiska ramverket inte längre bryts.
Budgetpropositionen för 2015 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Den innehåller viktiga reformer för framtiden som finansieras fullt ut. Förslagen i budgetpropositionen bygger på en politik för fler jobb, en politik som är präglad av både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, en politik som ger ökad sammanhållning. Vi anser att budgetpropositionen sammantaget omfattar en politik som är avgörande för Sveriges utveckling. Sverige ska ha en välfärd att lita på. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Sverige ska vara ett land som håller ihop.
Det är olyckligt och allvarligt att en riksdagsmajoritet bestående av de tidigare regeringspartierna och Sverigedemokraterna har avvisat ett budgetförslag med denna inriktning, till förmån för ett alternativ som fortsätter på en väg som väljarna sade nej till vid valet den 14 september 2014.
Vad gäller näringspolitiken vill vi anföra följande. Likt regeringen kan vi konstatera att allt för många arbetsföra människor är arbetslösa i dagens Sverige. Vi anser att regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 är ambitiöst och nödvändigt, och för att Sverige ska nå detta mål har näringspolitiken en central roll. Detta eftersom ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv är grunden för att minska arbetslösheten genom att skapa nya jobb och tillväxt.
Sverige är ett av de mest innovationsdrivna länderna, men samtidigt behöver de svenska företagen förbättra sin tillväxtorientering och internationalisering. Det är därför vår uppfattning att arbetet med att utveckla näringsklimatet behöver stärkas. Det är inte bara nya företag som behöver startas, utan det är också av stor vikt att fler existerande företag vill expandera och anställa fler. Vi menar att svenska entreprenöriella små och medelstora företag med vilja att växa och med stor tillväxtpotential behöver öka. Fler små och medelstora företag behöver komma ut på de internationella marknaderna och dra nytta av de tillväxtmöjligheter som internationaliseringen innebär. Det är därför angeläget att näringspolitiken arbetar brett med ramvillkor för företag och främjande insatser. Vidare är det nödvändigt att statens insatser hjälper företag att se och ta till vara de möjligheter som globaliseringen innebär för att företagen ska nå ut till nya marknader och nya exportsegment.
Frihandel och globalisering har skapat och skapar stora möjligheter för Sverige. Sveriges framskjutna position på de internationella marknaderna bygger på högt kunskapsinnehåll, kvalitet, innovation och ständig produktutveckling. Det är således vår mening att Sverige måste satsa offensivt om det ska vara möjligt för Sverige att fortsatt hålla sig i framkant i den allt snabbare globala utvecklingen.
När det gäller anslagen inom utgiftsområdet kan vi konstatera att det i alliansens budgetmotion saknas såväl preciseringar av vad förändringarna av anslagsnivåerna riktar sig mot som motiveringar till varför dessa förändringar ska ske. Vi ser det som både anmärkningsvärt och oseriöst att lägga ett så ogenomarbetat förslag på riksdagens bord. Först i samband med att utskottet i budgetprocessens andra steg behandlat allianspartiernas förslag har det tydliggjorts för oss att dessa förslag bl.a. innebär minskade anslag till miljöteknik och miljödriven export (–25 miljoner kronor) och företagsutveckling (–62 miljoner kronor). Vi ser inte hur detta skulle kunna främja exportsatsningar och företagsutveckling mer än regeringens förslag.
Enligt vår mening är den satsning på miljöteknik och miljödriven export som regeringen föreslår inom ramen för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling viktig. Svenska företag ligger långt fram när det gäller utveckling av innovationer och hållbar teknik inom bl.a. områdena energi, transport, avfall och vatten. Vi ser också att det nu skapas affärsmöjligheter för företag genom en växande global efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster. Därför vill vi, likt regeringen, förbättra förutsättningarna för svenska miljöteknikföretag att nå nya marknader. Regeringens förslag om en förstärkning av anslaget var en del i detta, och som nu allianspartierna inte låter möjliggöra.
Vidare innebär den satsning som regeringen föreslagit på företagsutveckling och innovation att i jämförelse med alliansens budgetmotion skulle ytterligare 62 miljoner kronor ha tillförts anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation. Detta är pengar som skulle ha använts av Almi till marknadskompletterande finansiering av företag, företagsrådgivning och en förlängd satsning på Almis mentorinsatser för export och import för företagare med utländsk bakgrund. Dessa insatser skulle ha stärkt de svenska företagens utvecklingsmöjligheter. Vi har svårt att se hur allianspartiernas förslag, som i förhållande till regeringens förslag innebär en minskning av anslaget, kommer att ge denna förstärkning och i förlängningen kunna skapa fler jobb och tillväxt.
Bland annat genom dessa förslag menar vi att politiken hade fått en annan inriktning än den som utskottet förespråkar och som följer av riksdagens beslut om utgiftsramar den 3 december 2014. Därmed kommer riksdagen dessvärre att fastställa en lägre ambitionsnivå för statens främjandeinsatser för företagande än den vi önskat.
|
2. |
|
|
|
Josef Fransson (SD) och Mattias Bäckström Johansson (SD) anför: |
Riksdagen har i det första steget av budgetprocessen ställt sig bakom allianspartiernas förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster för 2015 (mot. 2014/15:3002, rskr. 2014/15:29) och därmed också avslagit motsvarande förslag från Sverigedemokraterna. Därför har vi valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Innan vi redogör närmare för våra prioriteringar inom utgiftsområdet vill vi lyfta fram några centrala delar av Sverigedemokraternas politiska grundsyn och redogöra för vårt agerande i budgetprocessens första steg.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Liksom Sverigedemokraterna förordar vi ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi och partiet eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I Sverigedemokraternas budgetmotion 2014/15:3003 stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra sidan. Rent statsfinansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten alltjämt fast vid oroväckande höga nivåer. Vår och partiets avsikt är att skapa förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden.
Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak samt krav på kommuner och landsting om en god ekonomisk hushållning.
Med anledning av beslutet som togs i kammaren den 3 december 2014 om budgeten för 2015 vill vi härmed tydliggöra Sverigedemokraternas principiella ställningstagande och agerande. Vid voteringen i kammaren gav Sverigedemokraterna i första hand stöd till partiets eget budgetförslag. Ett förslag som om det vunnit en majoritet hade inneburit betydande förbättringar för välfärden, ökad trygghet och stärkt ekonomi för bl.a. sjuka, funktionsnedsatta, pensionärer, förvärvsarbetare och barnfamiljer. De övriga partierna valde dock att inte stödja vårt budgetförslag och stoppade därmed de stora och fullt finansierade satsningarna på trygghet och välfärd med hänvisning till att de inte ansåg att finansieringen av dessa reformer borde ske genom minskad invandring. Enligt vår och Sverigedemokraternas mening tydliggjorde de därmed deras inställning att fortsatt massinvandring är viktigare än alla andra välfärdsreformer tillsammans.
Efter det att Sverigedemokraternas förslag fallit i voteringen kring statsbudgeten återstod endast två förslag, regeringspartiernas förslag i budgetpropositionen och allianspartiernas förslag i deras gemensamma budgetmotion (mot. 2014/15:3002). Sverigedemokraternas bedömning var att nettoeffekten för samhället av de bägge förslagen var likvärdig. Denna analys delas av bl.a. professor i nationalekonomi och ordförande i finanspolitiska rådet, John Hassler, som i ett uttalande konstaterat att det egentligen inte finns några fundamentala skillnader mellan allianspartiernas och regeringens ekonomiska politik.
Med utgångspunkt i Sverigedemokraternas vilja att ta ansvar för det svenska samhällets långsiktiga stabilitet och välstånd och det principbeslut som fattades av den Sverigedemokratiska riksdagsgruppen om att hädanefter försöka stoppa varje budgetproposition som innebär att invandringen ökar ytterligare från nuvarande, historiskt höga, nivåer, valde vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen att stödja allianspartiernas gemensamma budgetmotion.
Det här beslutet innebär inte att Sverigedemokraterna ställer sig bakom innehållet i allianspartiernas budgetmotion, utan Sverigedemokraternas agerande är ett resultat av regeringens ovilja att kompromissa om en politik som vi, och Sverigedemokraterna, menar i grunden skadar hela det svenska samhället. Hade vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen istället lagt ner våra röster hade det med säkerhet inneburit att landet låsts fast vid en destruktiv politik under fyra år. Vi vill också tydliggöra att det här beslutet innebär att om allianspartierna efter valet skulle välja att hålla fast vid sin politik utan att förändra den, kan vi framöver hamna i ett liknande läge där vi och övriga sverigedemokrater i riksdagen också är beredda att fälla en eventuell alliansregering som lägger fram en lika samhällsskadlig invandringspolitik.
När det gäller näringspolitiken vill vi sverigedemokrater skapa förutsättningar för en kraftig och hållbar tillväxt och ett Sverige som återigen står starkt som en industri-, innovations- och kunskapsnation. Grundstommen i den svenska ekonomin utgörs av svenska företag och industrier. Politiken har här en aktiv roll i skapandet av tillväxt liksom i att skapa möjligheter för tillväxt. Vi vill detta i detta sammanhang påminna om att vi i kommittémotion 2014/15:1123 (SD) har lagt flera förslag som gynnar företagande och företag i Sverige och därmed är jobbskapande.
Därutöver vill vi framföra att vi tror att långsiktiga och stabila spelregler för näringspolitiken skapar den förutsägbarhet som företagen behöver för att våga ta stegen ut på nya marknader och anställa fler. Vi menar att en stabil inhemsk energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser gynnar Sveriges energiintensiva industri och att en sund konkurrens behövs för att företag ska kunna växa och för att det ska bildas ett gott företagsklimat.
Sverige är en exportberoende nation, och svenska företag möter en ökad internationell konkurrens genom frihandel och globala handelsavtal. Vi och Sverigedemokraterna vill därför underlätta för det svenska näringslivet att stå starkt i den hårdnande globala konkurrensen och på så sätt även bidra till skapande av fler arbetstillfällen.
Det är i de svenska småföretagen vi ser den största tillväxten av arbetstillfällen. De har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer och kommer med stor sannolikhet också att spela en viktig roll för Sveriges väg mot en högre sysselsättningsgrad. Vi lägger därför stor vikt vid ett förenklat regelverk och minskade administrativa kostnader för Sveriges småföretagare.
Utöver det vi här framfört vill vi påminna om att vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24 Näringsliv, och som framgår av motion 2014/15:2889 (SD), endast är något lägre 2015 än vad som föreslagits av regeringen (–122 miljoner kronor) och allianspartierna (–65 miljoner kronor). Vi delar dock inte utskottets bedömning när det gäller flera av de behandlande anslagen. Det är vår uppfattning att anslaget 1:1 Verket för innovationssystem och anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling bör minskas med 70 respektive 119 miljoner kronor. Effektiviteten i Vinnovas stöd till små och medelstora företag kan, som bl.a. Tillväxtanalys påpekat, ifrågasättas. Vi ville öka anslaget 1:4 Tillväxtverket med 20 miljoner kronor för en satsning på att öka kunskapen och möjligheterna som finns med att starta sociala företag. Vidare borde anslaget 1:7 Turistfrämjande tilldelas 25 miljoner mer än regeringen förslagit. Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning och anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning borde ökas med 16 respektive 4 miljoner kronor eftersom gruvdrift och mineralhantering är centrala för Sveriges näringsliv. I likhet med vad som sägs i motion 2014/15:1125 (SD), anser vi att staten för att främja gruvnäringen borde avsätta mer resurser för tillämpad och riktad geovetenskaplig forskning. Vi ville också att anslaget 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet skulle ökas med 1 miljon kronor eftersom det är vår uppfattning att AB Terminologicentrums verksamhet är vital för en modern utveckling av det svenska språket. Även anslaget 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien borde tilldelas 1 miljon kronor mer än vad regeringen föreslår. Anslaget har legat på en konstant nivå i flera års tid, och vi vill se ett generellt lyft av de naturvetenskapliga institutionerna och anser att Ingenjörsvetenskapsakademien fyller en angelägen samhällsfunktion.
|
3. |
|
|
|
Jennie Nilsson (S), Åsa Westlund (S), Ingemar Nilsson (S), Mattias Jonsson (S), Per-Arne Håkansson (S), Anna-Caren Sätherberg (S), Håkan Svenneling (V) och Elisabet Knutsson (MP) anför: |
Vi har i det föregående ställt oss bakom utskottets ställningstagande att avslå förslaget om att ge ett nytt uppdrag till Fouriertransform AB. Vi hade dock föredragit en bredare överenskommelse med fler av riksdagens partier som skulle ha inneburit både att bolaget tar ansvar för ingångna åtaganden och att bolaget ges möjlighet att agera även inom andra sektorer.
Det är för oss angeläget att förbättra den statliga riskkapitalförsörjningen, särskilt efter den kritik som framkommit från bl.a. Riksrevisionen, så att det statliga riskkapitalet når små och medelstora företag i tidiga skeden och i branscher där det råder brist på kapital. Vi tror att det är viktigt att öka tillgången på finansiering för innovativa små och medelstora företag, eftersom det på sikt kommer att leda till en ökad tillväxt för Sverige.
Vi beklagar att det inte funnits möjlighet att hitta en gemensam lösning med allianspartierna om denna fråga.
Det är vår uppfattning att regeringens förslag till nytt uppdrag för Fouriertransform AB hade kunnat utvidgas och inte enbart vara fokuserat på verksamheter inom miljöteknik och livsvetenskap (life science). Vi hade gärna sett att bolaget kunde göra marknadskompletterande investeringar där det råder brist på privat kapital. Dessa investeringar borde kunna göras i såväl direkt som indirekt form i små och medelstora företag som befinner sig i tidiga skeden och som bedriver innovativ verksamhet inom innovations- och teknologiintensiva områden. Exempel på sådana områden skulle kunna vara – men bör inte begränsas till – miljöteknik, som bidrar till att möta utmaningar kopplade till klimatfrågan, och livsvetenskap (life science).
Det är enligt oss nödvändigt att fler engagerar sig i verksamheter med stor potential för att öka tillgången på finansiering för företag. Samtidigt tror vi att om detta ska bli verklighet finns det ett behov av att ta ett helhetsgrepp om hela den statliga riskkapitalförsörjningen, och vi välkomnar därmed regeringens aviserade översyn av de statliga finansieringsinsatserna.
