|
|
Kultur och fritid för barn och unga
I detta betänkande behandlas tio motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014 som rör barns och ungas rätt till kultur, främjande av kulturverksamhet på teckenspråk och jämställd fördelning av offentliga medel till ungdomars fritidsaktiviteter, Skapande skola, musik- och kulturskolor, trakasserier på nätet, en kontaktplattform på nätet för barn och unga samt verksamhet vid teknik- och naturvetenskapscentrum.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns en reservation (M, C, FP, KD).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Alla barns och ungas rätt till kultur
Främjande av kulturverksamhet på teckenspråk
Jämställd fördelning av offentliga medel till ungdomars fritidsaktiviteter
Utvidgning av Skapande skola till gymnasieskolan
Nationell strategi för musik- och kulturskolan
Strategier mot trakasserier och mobbning på nätet
Kontaktplattform för barn och unga
Verksamhet vid teknik- och naturvetenskapscentrum
Utvidgning av Skapande skola till gymnasieskolan, punkt 4 (M, C, FP, KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Alla barns och ungas rätt till kultur |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:736 av Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (S) och
2014/15:1193 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S) yrkande 1.
|
2. |
Främjande av kulturverksamhet på teckenspråk |
Riksdagen avslår motion
2014/15:1193 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S) yrkande 2.
|
3. |
Jämställd fördelning av offentliga medel till ungdomars fritidsaktiviteter |
Riksdagen avslår motion
2014/15:1356 av Kristina Yngwe (C) yrkande 3.
|
4. |
Utvidgning av Skapande skola till gymnasieskolan |
Riksdagen avslår motion
2014/15:1379 av Cecilia Magnusson (M).
Reservation (M, C, FP, KD)
|
5. |
Nationell strategi för musik- och kulturskolan |
Riksdagen avslår motion
2014/15:441 av Sanne Eriksson (S).
|
6. |
Strategier mot trakasserier och mobbning på nätet |
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:109 av Edward Riedl (M) och
2014/15:2361 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M).
|
7. |
Kontaktplattform för barn och unga |
Riksdagen avslår motion
2014/15:894 av Christian Holm (M) yrkande 3.
|
8. |
Verksamhet vid teknik- och naturvetenskapscentrum |
Riksdagen avslår motion
2014/15:934 av Suzanne Svensson m.fl. (S).
Stockholm den 5 mars 2015
På kulturutskottets vägnar
Per Bill
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Bill (M), Gunilla Carlsson (S), Peter Johnsson (S), Cecilia Magnusson (M), Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD), Björn Wiechel (S), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Anna Wallentheim (S), Angelika Bengtsson (SD), Bengt Eliasson (FP), Rossana Dinamarca (V), Lars-Axel Nordell (KD), Azadeh Rojhan Gustafsson (S) och Eva Lohman (M).
Utgångspunkten för kulturpolitiken är de nationella kulturpolitiska målen som presenterades i propositionen Tid för kultur och som beslutades av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets ut-veckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken bl.a. särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Riksdagen beslutade i juni 2014 om ett nytt mål för alla statliga beslut och insatser som rör ungdomar mellan 13 och 25 år, nämligen att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354). Ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande och behandla frågor om ungdomars villkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid. Alla insatser som rör ungdomar bör ha ett ungdomsperspektiv.
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen, antagen av FN:s generalförsamling i november 1989) ger en universell definition av vilka rättigheter som bör gälla för barn upp till 18 år. Sverige har ratificerat konventionen. Enligt konventionen har varje barn rätt till bl.a. yttrandefrihet, vila och fritid, lek och rekreation samt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Det betyder att alla barn har rätt att ta del av det kulturutbud som finns för vuxna, men också att de har rätt till ett kulturutbud skapat särskilt för barn och unga.
En särskild utredare har regeringens uppdrag att se över barnets rättigheter i svensk rätt (Barnrättsutredningen). I uppdraget ligger bl.a. att analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt (dir. 2013:35). Regeringen beslutade den 19 februari 2015 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:17). I det nya uppdraget ligger bl.a. att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2016.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att öka alla barns möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter.
Motionerna
Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (båda S) pekar i motion 2014/15:736 på behovet av ökade möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. I motionen framförs att familjer med svag ekonomi har svårt att ge sina barn kultur- och fritidsupplevelser. Motionärerna anför vidare att denna fattigdom på upplevelser förs vidare till nya generationer. Har man aldrig tagit del av kulturaktiviteter är det svårt att föra de vidare till sina barn. Därför är det, enligt motionärerna viktigt att samhället tar ett stort ansvar för att alla barn har tillgång till kultur och fritid. Föreningslivet och skolan ska vara en självklar del i detta.
I motion 2014/15:1193 yrkande 1 anför Eva-Lena Jansson m.fl. (S) att samhället bör verka för att öka alla barns tillgänglighet till kulturupplevelser och deltagande i kulturverksamhet. I motionen anförs att det är viktigt att stödja barns och ungdomars möjlighet att ta del av och uppleva konstverk, att gå på konsert, uppleva en teaterföreställning och att aktivt förkovra sig i musik eller andra delar av kulturen. För att alla barn, inte bara några, ska få möjlighet att ta aktiv del av kulturaktiviteter bör det säkerställas att hinder på grund av funktionsnedsättning, ekonomiska eller sociala faktorer undanröjs.
Bakgrund
För att ge barn i ekonomiskt utsatta familjer möjlighet att delta i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn beslutade riksdagen i maj 2014 efter förslag från den tidigare regeringen om införandet av en fritidspeng (prop. 2013/14:168, bet. 2013/14:SoU26, rskr. 2013/14:273). Hushåll med barn i årskurs 4–9 har rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnets deltagande i fritidsaktiviteter (fritidspeng) om hushållet vid ansökan har försörjningsstöd och har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Fritidspengen ersätter kostnader för fritidsaktiviteter som är ledarledda och regelbundna. Som fritidsaktivitet räknas t.ex. deltagande i idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning. De nya reglerna började att gälla den 1 juli 2014.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att det är självklart att kulturen ska komma alla barn och unga till del. Barns och ungas rätt till kultur är en prioriterad fråga i den nationella kulturpolitiken. Både den tidigare och den nuvarande regeringen har värnat och värnar barns och ungdomars rätt till kultur – både deras möjligheter att ta del av kultur och att själva delta i det kulturella livet och få skapa och uttrycka sig konstnärligt. Av de ovannämnda kulturpolitiska målen framgår bl.a. att kulturpolitiken särskilt ska uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Samtliga myndigheter inom kulturområdet ska enligt sina instruktioner integrera ett barnperspektiv i sin verksamhet. Flertalet myndigheter och institu-tioner inom kulturområdet, sammanlagt 29 stycken, fick inför 2011 i uppdrag att formulera en strategi för att tydliggöra målen för den egna verksamheten för barn och unga under åren 2012–2014. Kulturdepartementet har gjort en uppföljning av uppdraget. Uppföljningen visar sammanfattningsvis att myndigheterna och institutionerna anser att uppdraget gett positiva effekter och att strategierna är effektiva verktyg för institutionerna i det fortsatta arbetet.
Den enskilt största statliga satsningen på barns och ungas kultur är Skapande skola. Skapande skola syftar till att ge alla barn, oavsett förutsättningar, goda möjligheter att få uppleva professionell kultur och att utveckla eget skapande samt till att nå en ökad måluppfyllelse i skolan. Skapande skola omfattar fr.o.m. 2011 hela grundskolan och fr.o.m. den 1 januari 2013 även förskoleklassen. För 2015 uppgår anslaget 1:3 Skapande skola (utg.omr. 17) till drygt 173,5 miljoner kronor. Medel fördelas av Statens kulturråd.
Statens kulturråd fördelade i början av 2014 drygt 179 miljoner kronor till Skapande skola-verksamhet. Av 372 ansökningar beviljades 369 bidrag, och sammanlagt 768 757 elever omfattas av de beviljade ansökningarna. Bidraget söktes av 89 procent av landets kommuner. Sammanlagt beviljades 256 kommuner och 102 friskolor stöd. År 2013 var det första året som även elever i förskoleklassen omfattades av bidraget. Sammanlagt 332 skolhuvudmän i samtliga 21 län har utnyttjat den möjligheten. För innevarande år har Kulturrådet fått över 400 ansökningar, varav nära 130 ansökningar från friskolor. 92 procent av alla kommuner har sökt medel. Skapande skola behandlas även senare i detta betänkande.
Utskottet vill i sammanhanget också lyfta fram att betydelsen av att ge barn och unga förutsättningar att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk tydligt kommer till uttryck i skolans läroplan. Skapande skola är ett komplement till skolans ordinarie uppdrag (förordningen [SKOLFS 2010:37] om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet).
Utskottet vill också peka på att barn och unga upp till 19 år har fri entré till de statliga museerna. Det gäller bl.a. Moderna museet, Marinmuseum i Karlskrona och Historiska museet.
Sammantaget konstaterar utskottet att alla barns och ungas rätt till kultur är en prioriterad fråga inom kulturpolitiken. Som framgår ovan görs omfattande insatser för att kultur i olika former ska vara tillgänglig för barn och unga. Utskottet avstyrker därför motionerna 2014/15:736 (S) och 2014/15:1193 yrkande 1 (S).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att främja kulturverksamhet på teckenspråk.
Motionen
I motion 2014/15:1193 yrkande 2 anför Eva-Lena Jansson m.fl. (S) vikten av att främja kulturverksamhet på teckenspråk. Att kunna vara en del i ett demokratiskt samhälle innebär enligt motionärerna att man också kan utöva och ta del av kulturen utifrån sina egna förutsättningar.
Bakgrund
Teckenspråket är de dövas modersmål och fick ett officiellt erkännande genom att riksdagen 1981 erkände det svenska teckenspråket som dövas förstaspråk. Härigenom gavs teckenspråket officiell status som språk.
Sverige har ratificerat en rad konventioner som syftar till att skydda bl.a. personer med funktionsnedsättning. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ratificerades av Sverige den 6 december 1971 och trädde i kraft i förhållande till Sverige den 3 januari 1976. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter övervakar att konventionen efterlevs. Kommittén har slagit fast att även funktionsnedsättning omfattas av konventionens diskrimineringsförbud, liksom att detta även omfattar underlåtenhet att vidta skäliga anpassningsåtgärder för personer med funktionsnedsättning.
Vidare kan nämnas barnkonventionen (se ovan). FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) övervakar att konventionen efterlevs. För-utom att diskrimineringsförbudet i artikel 2 i konventionen uttryckligen omfattar funktionsnedsättning innehåller konventionens artikel 23 särskilda skyldigheter för konventionsstaterna när det gäller barn med funktionsnedsättning, inte minst för att säkerställa dessa barns aktiva deltagande i samhället och största möjliga integrering i samhället.
Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har införts som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen (2008:567) fr.o.m. den 1 januari 2015. Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
I april 2014 arrangerade Kulturrådet i samband med Barnkulturcentra i Sverige en konferens om barn- och ungdomskultur med temat Att välja rätt är stort, att välja fritt är större? Frågeställningarna var bl.a. Hur ser barns och ungas kulturliv ut i dag? och Vem väljer, vem skapar – och vem hamnar utanför?. På konferensen diskuterades bl.a. tillgänglighet till kultur för barn med funktionsnedsättning.
Här kan också nämnas att Kulturrådet i sin information till skolor som vill ansöka om Skapande skola-bidrag anger att de gärna ser att insatserna når samtliga elever i de relevanta årskurserna, inklusive elever i särskola eller motsvarande samt förberedelseklass.
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har sedan 2011 ett uppdrag att främja teckenspråkig litteratur. Myndigheten erbjuder litteratur på teckenspråk, i första hand barn- och ungdomsböcker. Myndigheten gav 2013 ut rapporten Tid för teckenspråk – Utredning om teckenspråkig läsning.
Vidare kan nämnas Riksteaterns Tyst Teater som sedan 1970 arbetat med att producera scenkonst på svenskt teckenspråk. Tyst Teater arbetar också med seminarier och workshops. Under tre år fr.o.m. 2008 arbetade exempelvis arvsfondsprojektet Unga Tyst Teater för att ge unga döva personer möjligheter att utöva kultur på sina egna villkor. Genom produktioner, seminarier, läger, kurser och samtal skapades en plattform inför framtida insatser.
Här kan också nämnas det arvsfondsprojekt som under 2012–2013 drevs av Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning (DHB) i samverkan med Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK)och Riksidrottsförbundet. Målgruppen är barn och unga med språkstörning i hela landet. Projektet gick ut på att träffa barn och unga som fritt fick välja aktiviteter inom kultur och idrott. Tanken var att tillsammans hitta strategier för hur barn och unga med språkstörning kan bli delaktiga i kultur- och idrottsaktiviteter.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet anfört ovan är det en viktig kulturpolitisk prioritering att kultur ska vara tillgänglig för barn och unga. Utskottet kan inte nog understryka vikten av insatser som ökar möjligheterna för målgruppen barn och unga som använder teckenspråk att nå en ökad tillgänglig och aktiv fritid på egna villkor, bl.a. genom att ta del av och utöva kultur. Utskottet utgår från att detta beaktas inom ramen för det arbete som bedrivs av statliga myndigheter och institu-tioner och som syftar till att öka tillgängligheten till kultur för barn och unga. Utskottet är inte berett att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionen men kommer att noga följa utvecklingen på området. Motion 2014/15:1193 yrkande 2 (S) avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om jämställd fördelning av offentliga medel till ungdomars fritidsaktiviteter.
Motionen
I motion 2014/15:1356 av Kristina Yngwe (C) yrkande 3 lyfts behovet av en jämställd fördelning av offentliga medel till ungdomars fritidsaktiviteter fram. I motionen anförs att ungefär 85 procent av alla utövare inom ridsporten är flickor, men att kommunala bidrag till idrottsanläggningar betydligt oftare går till sporter som i större utsträckning utförs av pojkar som fotboll och ishockey. Motionären menar att det borde vara självklart att de offentliga medel som går till idrotten och andra fritidssysselsättningar för ungdomar är jämt fördelade mellan flickor och pojkar. Motionären anser vidare att det är viktigt att ur ett jämställdhetsperspektiv lyfta ridsportens status och likställa denna med andra idrotter.
Utskottets ställningstagande
Statens stöd till idrotten uppgår 2015 till drygt 1,7 miljarder kronor (utg.omr. 17 anslaget 13:1 Stöd till idrotten). Av dessa medel satsas ca 1 miljard kronor på idrottens barn- och ungdomsverksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) och Idrottslyftet. LOK-stödet, som stöder verksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 25 år, är ett stimulansbidrag, baserat på aktivitet.
Idrottslyftet har som främsta syfte att öppna dörrarna till idrotten för fler barn och ungdomar samt att utveckla verksamheten så att de väljer att idrotta högre upp i åldrarna. Verksamheten utgår från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
Riksidrottsförbundet (RF) antog vid 2011 års stämma nya jämställdhetsmål. Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden. Ett av målen är att kvinnors och mäns, flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Det innebär t.ex. att kvinnors och mäns idrottsutövning tilldelas resurser efter samma principer när det gäller budget, träningsanläggningar och träningstider och liknande, och att kvinnors och mäns idrottande får samma uppmärksamhet i forskning, information och i medier.
I det strategiarbete som svensk idrott bedriver är jämställdhet ett av de viktigaste områdena. Det kan exempelvis nämnas att Riksidrottsstyrelsen hösten 2014 beslutade att tilldela 14 specialidrottsförbund totalt ca 3,2 miljoner kronor för att utveckla jämställdhetsarbetet.
Som här framgår arbetar idrottsrörelsen med jämställdhetsfrågor. Utskottet förutsätter att RF genom bl.a. utbildningsinsatser fortsätter med detta arbete och verkar för att insatserna genomsyrar all verksamhet och når ut i föreningar och till enskilda medlemmar. Utskottet vill också peka på att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför utbildningar som syftar till att ge kunskap om att leda och styra mot hållbar jämställdhet. Utbildning ges bl.a. inom området kultur och fritid.
I sammanhanget ska också nämnas att utskottet den 27 januari 2015 beslutade att genomföra ett uppföljnings- och utvärderingsprojekt om de statliga målen för idrottspolitiken med inriktning på barn och unga. I detta ingår bl.a. frågan om jämställdhet.
Motionsyrkande 2014/15:1356 (C) yrkande 3 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att utvidga satsningen Skapande skola till att även omfatta gymnasieskolan.
Jämför reservation (M, C, FP, KD).
Motionen
Cecilia Magnusson (M) anför i motion 2014/15:1379 att Skapande skola bör utvecklas till att även omfatta gymnasieskolan. I motionen framförs att skolan spelar roll som ingen annan institution i samhället, då den möter alla barn och unga oavsett familjernas resurser eller bakgrund. Motionären menar vidare att en större samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet är viktig. Musik kan användas som ett verktyg för social och mänsklig utveckling samt för ökad integration. Dessutom kan musik och kultur vara ett effektivt redskap i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. El Sistema framhålls som ett bra exempel på detta.
Utskottets ställningstagande
Satsningen Skapande skola inrättades 2008 i syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och på så vis främja barns rätt till kultur och eget skapande. Skapande skola omfattar sedan 2011 hela grundskolan och fr.o.m. den 1 januari 2013 även förskoleklassen.
Bidrag fördelas av Statens kulturråd i enlighet med förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan och riktas till huvudmännen i avsikt att nå fler barn än de som redan är kulturellt aktiva på fritiden. Statens kulturråd ska samverka med Statens skolverk i arbetet med Skapande skola. Ändamålet med statsbidraget är att medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–9 med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag som i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet anges som en del i skolans måluppfyllelse. Bidraget syftar också till att öka tillgången till kulturens alla uttrycksformer för eleverna och öka möjligheterna till eget skapande. När det gäller antalet ansökningar m.m. se även ovan.
Anslaget 1:3 Skapande skola uppgår 2015 till drygt 173,5 miljoner kronor. I regeringens proposition (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17) föreslogs att anslaget skulle öka med 25 miljoner kronor för att bredda och fördjupa insatsen och skapa möjligheter för den kommunala musik- och kulturskolan att fungera som samarbetspart. I och med att riksdagen sa ja till allianspartiernas budgetförslag genomfördes inte detta förslag.
Myndigheten för kulturanalys presenterade i december 2013 en utvärderingsrapport om Skapande skola (Skapande skola – en första utvärdering, Rapport 2013:4). I rapporten lyftes framgångar för bidraget fram men även behov av utveckling. Bland annat nämndes att delaktigheten både hos elever, lärare och rektorer kan utvecklas och att förutsättningarna för att långsiktigt arbeta med konst och kultur i skolan behöver förbättras. I rapporten konstateras att bidragets utformning utgår från tanken om alla barns rätt till kultur. I rapporten lämnas en rad rekommendationer. Bland annat föreslås att Skapande skola-medel ska beviljas för längre tid än ett år. Utskottet vill understryka den betydelse som Skapande skola har. Genom satsningen ökar möjligheterna för alla barn oavsett förutsättningar att få del av kulturella upplevelser och att ägna sig åt eget skapande.
Utskottet har tidigare i många sammanhang uttryckt uppfattningen att satsningen Skapande skola är mycket angelägen inte minst mot bakgrund av att satsningen når barn oavsett bakgrund. I likhet med motionären vill utskottet framhålla kulturens och musikens betydelse för social integration samt som redskap i arbetet mot mobbning och kränkande behandling.
Gymnasieskolan är en frivillig skolform vars syfte bl.a. är att vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Kulturen i dess olika former kan bidra till en bättre förståelse för komplexa frågeställningar i samhället. Utskottet konstaterar dock att det inom ramen för det nationella estetiska programmet, de individuella fördjupningarna och elevens val finns goda möjligheter för de elever som så önskar till kultur och eget skapande. Utskottet är inte berett att förorda en utvidgning av Skapande skola till att även omfatta gymnasieskolan. Motion 2014/15:1379 (M) avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en nationell strategi för Sveriges musik- och kulturskolor.
Motionen
I motion 2014/15:441 yrkande 1 anför Sanne Eriksson (S) att en nationell strategi bör tas fram i samarbete med Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för Sveriges musik- och kulturskolor. I motionen framförs att det är viktigt att på nationell nivå följa utvecklingen av musik- och kulturskolan. Motionären anför att många kommuner höjt avgiften och stora elevgrupper har tvingats bort från musik- och kulturskolan av ekonomiska skäl. Motionären lyfter också fram El Sistema som en förebild för utvecklingen av musik- och kulturskolor i framtiden.
Bakgrund
Den kommunala musikskolan startade på 1940-talet som en del av folkbildningstanken, men det var först på 1960-talet som den kommunala musikskolan blev allmänt förekommande. I dag bedrivs kommunal musikskola i princip i hela landet. På 1980-talet breddades musikskolan till att även omfatta annan estetisk verksamhet. Cirka hälften av skolorna har utvecklats till kulturskolor som omfattar minst tre konstformer. Cirka 363 000 elever går i dag i musik- och kulturskolan, vilket gör att Sverige är ett av de länder som har flest musik- och kulturskoleelever.
År 1997 bildades SMoK, där ca 90 procent av landets kommuner är medlemmar. SMoK verkar genom opinionsbildning, kompetenshöjning och omvärldsbevakning i syfte att stärka och utveckla kommunernas kulturskoleverksamhet. SMoKs arbetar för en nationell strategi för barns rätt till kulturut-övande, forskningsbaserad verksamhetsutveckling, högskoleutbildning och personalförsörjning, chefsutbildning, kompetensutveckling samt ett nationellt kunskapscentrum för statistik, samordning och kvalitetsutveckling. SMoK sammanställer vidare statistik om musik- och kulturskolan i en årlig nulägesrapport. SMoK samarbetar med SKL i bl.a. ett gemensamt projekt, Kulturskola 2030, som presenterades på SMoK:s rikskonferens i mars 2013. Man har bl.a. tittat närmare på hur stor betydelse musik- och kulturskolan har för kulturlivet och hur viktig den är för barn och ungdomar.
Lärarförbundet instiftade 2009 priset Bästa musik- och kulturskolekommun. De kriterier som ligger till grund för undersökningen är resurser till musik- och kulturskolan räknat i kronor per invånare i åldern 7–15 år, avgifter för musik- och kulturskolan samt andel av kommuninvånarna i åldern 6–19 år som deltar i den frivilliga verksamheten i musikskolan. Ragunda utnämndes 2014 till Bästa musik- och kulturskolekommun.
Kulturutskottet behandlade vid förra riksmötet motionsyrkanden om en na-tionell strategi för musik- och kulturskolan (bet. 2013/14:KrU9). Utskottet avslog motionsyrkandena med motiveringen att den svenska musik- och kulturskolan är en kommunal angelägenhet. Verksamheten styrs av kommunala beslut och bedrivs med kommunala resurser. Utskottet uttalade samtidigt följande:
Musik- och kulturskolorna är en av landets största satsningar på barn-och ungdomskultur. Utskottet konstaterar att samtidigt som musik- och kulturskolorna är välbesökta och uppskattade verksamheter saknas större uppföljningar av vad verksamheten innebär för eleverna. Utskottet menar att det mot denna bakgrund vore intressant med en nationell uppföljning, inte minst kan det vara intressant att belysa relationen mellan musik- och kulturskolorna och satsningen Skapande skola. Utskottet vill också peka på den möjlighet att åstadkomma ett långsiktigt utvecklingsarbete med kultur i skolan som Skapande skola och musik- och kulturskolan tillsammans innebär.
I regeringens budgetproposition för 2015 anfördes att regeringen beräknar att under 2015–2018 avsätta totalt 400 miljoner kronor för att bl.a. stärka den kommunala musik- och kulturskolan. Syftet var att ge barn och unga likvärdig tillgång till kultur och kulturutövande. Bidraget skulle bl.a. möjliggöra sänkta taxor i musik- och kulturskolan. Förslaget genomfördes inte (bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:92).
Den föregående regeringen beslutade i maj 2014 om införandet av en fritidspeng (prop. 2013/14:168, bet. 2013/14:SoU26, rskr. 2013/14:273). Hushåll med barn i årskurs 4–9 har efter vissa kriterier rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnets deltagande i fritidsaktiviteter (fritidspeng). Deltagande i musik- och kulturskolan kan omfattas av bestämmelsen som finns i socialtjänstlagen (2001:453).
I regeringsförklaringen den 3 oktober 2014 aviserade statsminister Stefan Löfven avsikten att ta fram en nationell strategi för musik- och kulturskolan. Regeringen anförde vidare i budgetpropositionen för 2015 att en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en nationell strategi för musik- och kulturskolorna ska tillsättas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att den svenska musik- och kulturskolan är en kommunal angelägenhet. Verksamheten styrs av kommunala beslut och bedrivs med kommunala resurser.
Musik- och kulturskolorna är en av landets största satsningar på barn- och ungdomskultur. Musik- och kulturskolan spelar en stor roll för barns och ungdomars möjligheter att själva få pröva på musik och andra kulturformer. Det mervärde för individen och för samhället som skapas här är svårt att mäta. Utskottet vill, i likhet med flera motionärer, i detta sammanhang lyfta upp ett exempel inom musik- och kulturskolan: El Sistema, en kör- och orkesterskola, ursprungligen från Venezuela, där man arbetar med musiken som verktyg för ett socialt hållbart samhälle. Sveriges El Sistema-modell startade 2012 i Hammarkullen och har sedan dess vuxit och finns i dag runt om i landet. Metoden bygger bl.a. på att individen utvecklas i gruppen, i samspelet och i interaktion med sina medmusikanter. Stor vikt läggs vid att barnet ska få utveckla sitt engagemang och förstå sig själv i relation till gruppen.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget att alla barn oavsett förutsättningar ska ges goda möjligheter att utveckla det egna skapandet. Musik och kultur är viktiga för att utveckla elevernas personlighet och intressen. Musik- och kulturskolorna fyller en viktig funktion, både med den breda verksamheten och genom att stimulera och ta till vara talanger. Musik och kultur för barn och unga är till gagn för både individen och för samhället. Förskolors och skolors samverkan med musik- och kulturskolan är också betydelsefull för att stärka skolans estetiska verksamhet.
Utskottet vill här också peka på det arbete för att utveckla musik- och kulturskolan som bedrivs av SMoK, bl.a. i samarbete med SKL. Det gäller bl.a. frågor om kompetensutveckling och personalförsörjning, som är av stor vikt för musik- och kulturskolans arbete.
Utskottet konstaterar att regeringen har deklarerat en avsikt att ta fram en nationell strategi för musik- och kulturskolan. Motionsyrkandet får därför anses vara tillgodosett och bör därför inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motion 2014/15:441 (S) avstyrks därmed.
Utskottet är medvetet om att avgifterna varierar mellan kommunerna. Frågan om avgifter faller dock inom den kommunala självstyrelsen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en nationell strategi för att motverka nätmobbning av unga samt om arbete för ett utökat samarbete på EU-nivå om bl.a. skydd mot trakasserier och övergrepp på nätet.
Motionerna
Edward Riedl (M) begär i motion 2014/15:109 en nationell strategi för att motverka nätmobbning av unga. I motionen konstateras att mobbningen har ändrat karaktär och att den mobbade, som i dag är uppkopplad både i skolan och i hemmet, aldrig slipper undan sina plågoandar.
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) begär i motion 2014/15:2361 att regeringen ska arbeta för ett samarbete på EU-nivå om ungas liv på nätet och möjligheten till skydd mot trakasserier och övergrepp på nätet.
I motionen framförs att regeringen bör arbeta för en samsyn inom EU om var gränserna går för vad som är lagligt.
Bakgrund
Den förra regeringen beslutade den 28 maj 2014 om direktiv för en särskild utredare att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för den enskildes personliga integritet, särskilt när det gäller hot och kränkningar på internet. (Ju2014:10 Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten). Uppdraget ska redovisas den 31 januari 2016.
I augusti 2014 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av våldtäktsbrottet (dir. 2014:123). Genom tilläggsdirektiv den 13 november 2014 ombildades utredningen till en parlamentarisk kommitté (dir. 2014:144). Kommittén har antagit namnet 2014 års sexualbrottskommitté (Ju2014:21). Kommittén ska bl.a. ta ställning till om straffet för de mest allvarliga fallen av våldtäkt och våldtäkt mot barn bör skärpas, samt analysera om den befintliga lagstiftningen erbjuder ett tillräckligt starkt skydd mot vissa sexuella övergrepp som med hjälp av modern teknik sker via internet (dir. 2015:5). Uppdraget ska redovisas 1 oktober 2016.
Ett flertal insatser pågår för att minska mobbning m.m. på nätet.
Bland annat fick Statens medieråd i april 2013 i uppdrag av regeringen att stärka unga i åldern 12–18 år mot antidemokratiska budskap på internet och i sociala medier som uppmanar till våld och hot för en politisk eller ideologisk sak. Uppdraget redovisades i juni 2014. Myndigheten gav i december 2014 ut ett utbildningsmaterial för skolor – Hur kan skolan arbeta mot näthat?
Statens medieråd arrangerar vidare den s.k. MIK-veckan i samband med Safer Internet Day den 10 februari, en dag som firas i 100 länder i hela världen. Under en vecka uppmärksammas barns och ungas medievardag på olika sätt. Syftet med MIK-veckan är att väcka frågan om hur vuxna kan ta sitt ansvar och rusta barn och unga med medie- och informationskunnighet (MIK).
Medierådet genomför vidare på regeringens uppdrag kampanjen No Hate Speech Movement som initierats av Europarådet. Kampanjens syfte är att öka kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans samt mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gav under våren 2014 ut flera publikationer om unga, ungdomar och internet, bl.a. Nätkränkningar – Svenska ungdomars normer och beteenden (mars 2014), Hat på nätet (mars 2014) och Får man skriva vad man vill på internet, (maj 2014) som bl.a. tar upp vilka regler om ansvar som gäller för vad som sägs och skrivs i sociala medier eller i andra internetsammanhang.
Datainspektionen har en webbplats, Kränkt.se, som ger råd till den som har blivit kränkt på nätet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har också en interaktiv informationssäkerhetsskola på nätet som vänder sig till barn och unga.
Vidare har Brottsförebyggande rådet (BRÅ) haft i uppdrag av den förra regeringen att göra en kartläggning av polisanmälda hot och kränkningar riktade mot enskilda personer via internet. Kartläggningen är redovisade i rapporten Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet (Rapport 2015:6).
Utskottet vill här också nämna organisationen Surfa Lugnt som samordnar verksamhet för att öka vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på internet, ett initiativ som också stöds av regeringen. Syftet är att bejaka det positiva som finns i ungas liv på nätet, som engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte, och samtidigt ge föräldrar och andra vuxna bättre förutsättningar att hantera fallgroparna på internet, t.ex. e-mobbning och integritetsfrågor. I arbetet inom Surfa Lugnt deltar bl.a. Post- och telestyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Bris, Com Hem, Fryshuset, IT- & Telekomföretagen, .SE – Stiftelsen för Internetinfrastruktur samt Telenor och Bredbandsbolaget. Surfa Lugnt delar också på Safer Internet Day den 10 februari varje år ut ett Surfa Lugnt-pris till det projekt eller den organisation som bäst främjar kommunikation mellan unga och vuxna på nätet.
Här kan också nämnas att det på många av de sidor som barn använder finns en ”report abuse”-knapp att trycka på som blockerar en person som skriver något elakt och nedlåtande eller verkar vara någon annan än den utger sig för att vara från att ta mer kontakt. Trots att många unga uppger att de har varit med om mobbning eller sexuella trakasserier på nätet är det enligt Datainspektionens rapport Ungdomar och integritet 2009 bara en fjärdedel av dessa som har använt abuse-knappen.
Utskottets ställningstagande
Det är ett faktum att barn och unga i hög grad är på internet i dag; det är en integrerad del av deras liv. Många barn och unga har i dag en stor del av sitt sociala liv på internet. Statistik från Medierådet visar att medieanvändningen kryper ned i åldrarna. I dag har hälften av alla 2-åringar varit på nätet, och 95 procent av 11-åringarna har en egen mobiltelefon. Det handlar nästan uteslutande om smarta telefoner med pekskärm, även bland de yngre barnen. Statistiken visar också att nyheter i mobilen har fått en större roll i ungas medieanvändning. Av de tillfrågade 15-åringarna läser 93 procent nyheter på sin mobil, vilket kan jämföras med 21 procent 2010. Medierådets rapport Ungar & medier 2014/15 med statistik om barns och ungas medieanvändning beräknas komma i sin helhet i april 2015.
Utskottet konstaterar att för många barn och unga är nätet en positiv plats där de bl.a. kan hålla kontakten med kompisar, söka information till skolarbeten, spela spel, se på film, lyssna på musik och upptäcka världen. Utskottet menar vidare att nätet kan bidra till barns och ungas språkutveckling. I detta sammanhang förtjänar också e-boken att nämnas som en möjlighet att nå ut med litteratur.
Samtidigt innebär användningen av internet risker. Det förekommer mobbning, hot och andra kränkningar. Detta är givetvis oacceptabelt, och det finns enligt utskottet skäl till oro över utvecklingen på området. Det som sker på nätet är en spegling av sådant som också förekommer i den fysiska verkligheten. Den kanske största skillnaden mellan den fysiska världen och den som finns på nätet är många gånger avsaknaden av vuxna. Många barn mår psykiskt dåligt efter att ha blivit utsatta för kränkningar på nätet.
Det är mycket viktigt med ett aktivt arbete för att motverka alla former av mobbning, hot och andra kränkningar på nätet. Det gäller både det offentliga och föräldrar och andra vuxna i barnens omgivning. För trakasserier och kränkningar som begås under skoltid har skolan enligt skollagen (2010:800) ett ansvar för att anmäla, utreda och vidta åtgärder.
Som redovisas ovan pågår en rad insatser på området. Mot bakgrund av detta anser utskottet att motionerna 2014/15:109 (M) och 2014/15:2361 (M) bör avstyrkas. Utskottet avser dock att noga följa dessa frågor.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en webbaserad kontaktplattform för barn och unga som mår dåligt.
Motionen
I motion 2014/15:894 av Christian Holm (M) anförs att en webbaserad kontaktplattform för barn och unga som mår dåligt bör inrättas (yrkande 3). I mo-tionen lyfts fram att det är viktigt med tidiga insatser för att vända utvecklingen när någon mår dåligt. För att snabbt kunna sätta in rätt stöd är det viktigt att komma i kontakt med barn och unga med begynnande psykisk ohälsa.
Bakgrund
I Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 konstateras att antalet barn och unga som får vård för psykisk ohälsa fortsätter att öka och att det framför allt är vård för depressioner och ångestsjukdomar som ökar.
I proposition 2013/14:191 Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande ingick ett handlingsprogram med insatser inom områdena ungas inflytande, psykisk hälsa och egen försörjning. Vid behandlingen av propositionen anförde kulturutskottet följande (bet. 2013/14:KrU9 s. 44):
Utskottet ser med oro på de problem som finns med ungdomars psykiska
ohälsa. Det är angeläget med insatser för att hantera dessa problem.
Utskottet noterar att bl.a. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Statens skolverk och Barnombudsmannen har uppdrag som rör frågor kring ungas ohälsa. Vidare har regeringen i maj 2012 beslutat om en handlingsplan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012–2016. Under de kommande åren avser regeringen att inom planen avsätta ca 870 miljoner kronor per år på insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa och att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa är ett prioriterat område i den handlingsplanen.
Fryshusets nätvandrare bedriver socialt arbete på internet. Nätvandrarna finns tillgängliga för barn och unga på sociala sajter där de umgås, skapar och upprätthåller sociala kontakter som exempelvis KPwebben.se, ungdomar.se och MSN som är mötesplatser för ungdomar i dag och som många nyttjar dagligen. Fryshusets uppgift är att lyssna och agera bollplank. Om den unge vill tala om allvarliga problem ges stöd online, eller så slussas ungdomen vidare.
Ett annat initiativ är Tjejzonen som fick Surfa Lugnt-priset 2014 för sitt engagemang och stöd online till unga tjejer som dagligen handskas med svåra livsfrågor. Tjejzonen har lanserat forum på nätet där tjejerna möts för att dela erfarenheter och peppa varandra. Samtalen modereras av Tjejzonens storasystrar, volontärer. Det är ett projekt i samarbete med World Childhood Foundation. Tjejzonen vill lyfta fram de positiva möjligheter som nätet ger.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av att de flesta barn och unga har tillgång till och använder internet kan detta vara en viktig kanal för att nå ut med relevant information och stöd till barn och unga som mår dåligt, och också för att förebygga psykisk ohälsa.
Det är dock i första hand ett ansvar för de myndigheter och andra aktörer som arbetar med dessa frågor att bedöma i vilken omfattning och på vilket sätt internet ska användas i detta arbete.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 2014/15:894 (M) yrkande 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att långsiktigt stärka landets teknik- och naturvetenskapscentrum.
Motionen
I motion 2014/15:934 lyfter Suzanne Svensson m.fl. (S) fram behovet av att se över hur verksamheten vid landets teknik- och vetenskapscentrum, s.k. science centers, långsiktigt kan stärkas. I motionen konstateras att vi lever i en tid då samhället är mer teknikberoende än någonsin och att vi står inför globala utmaningar där kompetens inom teknik, naturvetenskap och innovationsförmåga kommer att vara avgörande. Science centers har unika förutsättningar att möta barn och ungdomar både i skolan och på fritiden samt att kompetensutveckla lärare. Motionärerna konstaterar att det statliga stödet inte omfattar alla teknik- och vetenskapscentrum och inte heller har ökat i takt med att fler teknik- och vetenskapscentrum tillkommit. Motionärerna menar att grundfinansieringen urholkats i en tid då samhällets behov av att stärka intresset för naturvetenskap, teknik och entreprenörskap har ökat. För att kunna verka långsiktigt och säkra annan avgörande medfinansiering från regionala och kommunala instanser, näringsliv m.fl. bör regeringen därför se över hur verksamhetsstödet vid landets teknik- och vetenskapscentrum kan stärkas långsiktigt.
Utskottets ställningstagande
Teknik- och naturvetenskapscentrum (science centers) är interaktiva anläggningar som sprider kunskap om och skapar intresse för naturvetenskap och teknik. De riktar sig både till skolan och den breda allmänheten. Skolan erbjuds pedagogiska program, och varje år kompetensutvecklas flera tusen lärare. Det finns 19 science centers i Sverige. Alla samarbetar med ortens och regionens skolor, företag, universitet/högskolor och organisationer. Vissa teknik- och naturvetenskapscentrum stöds av bl.a. Europeiska regionala utveck-lingsfonden med motsvarande nationell offentlig finansiering (Science Center Malmö).
Skolverket fördelade 2013 statsbidrag till 15 teknik- och naturvetenskapscentrum. Det statliga bidraget är ett generellt verksamhetsstöd som ges för ett år i taget. Statsbidrag till science centers lämnas i enlighet med förordningen (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum samt Skolverkets föreskrifter om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum (SKOLFS 2010:8).
Statsbidraget utgör knappt 10 procent av de totala intäkterna, vilket mot-svarar förordningens krav på att teknik- och naturvetenskapscentrum som får statsbidrag i huvudsak ska finansieras på annat sätt.
Skolverket har granskat alla science centers verksamhet och kvalitet (Science centers – PM om en utvärdering av naturvetenskap och teknik, 2013). Skolverket konstaterar att centrumens samlade skolinsatser har utvecklats under åren 2007–2011 i både omfattning och bredd. Det finns dock vissa områden där man menar att en fortsatt utveckling är önskvärd. Centrumen bör bredda och fördjupa kompetensen inom naturvetenskap och teknik för att kunna möta allmänhetens intresse och skolans behov, attrahera nya målgrupper samt satsa på de äldre eleverna inom naturvetenskap och naturkunskap. Dessutom bör samarbetet mellan olika centrum vidareutvecklas för en ökad kompetens, den lokala skolutvecklingen stödjas samt det tematiska arbetssättet utvecklas på ett mer systematiskt sätt.
Utskottet konstaterar att statsbidrag ges till olika teknik- och naturvetenskapscentrum, men att de i huvudsak finansieras på annat sätt. Utskottet anser att verksamheten i första hand är en fråga för skolor, företag, universitet, högskolor och organisationer. Motion 2014/15:934 (S) avstyrks därmed.
|
Utvidgning av Skapande skola till gymnasieskolan, punkt 4 (M, C, FP, KD) |
|
av Per Bill (M), Cecilia Magnusson (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Bengt Eliasson (FP), Lars-Axel Nordell (KD) och Eva Lohman (M). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:1379 av Cecilia Magnusson (M).
Vi anser att satsningen Skapande skola bör utvidgas till att även omfatta gymnasieskolan. Skapande skola var alliansregeringens största kulturpolitiska reform. Barn och unga är vår främsta prioritering, därför tillhör Skapande skola kärnan i Alliansens kulturpolitik. Den ger barn och unga tillgång till kultur och eget kreativt skapande, samtidigt som det breddar arbetsmarknaden för professionella kulturarbetare. Skapande skola har successivt byggts ut från att först omfatta årskurserna 7-9 till att nu omfatta hela grundskolan, inklusive förskoleklass.
Skolan spelar en viktig roll i samhället, då den möter alla barn och unga oavsett familjers resurser eller bakgrund. Rapporter visar på att barns och ungdomars möjligheter att själva få skapa och delta i kulturlivet är olika. Många skolor arbetar med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser utifrån det tydliga kulturuppdrag som anges i (Lgr11). När man arbetar med skapande och konstnärlig verksamhet i skolan berikas och förstärks också det pedagogiska uppdraget.
Hela skolan bör genomsyras av denna samverkan och det är dags att även gymnasieskolan ges möjlighet att använda sig av Skapande skola i sitt pedagogiska uppdrag. Det är alldeles för många elever som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Ett sätt att förebygga avhopp och inspirera till ökad kunskapsinhämtning, kan vara att arbeta med estetiska lärprocesser på det sätt som sker inom Skapande skola. Alla elever behöver tillgång till mer kultur, inte mindre. Vi anser därför att det är dags att också eleverna i gymnasieskolan bör omfattas av satsningen Skapande skola.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2014/15:1379 (M).
Förteckning över behandlade förslag
__
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att motverka nätmobbning av unga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i samarbete med Smok och SKL utarbeta en nationell strategi för Sveriges musik- och kulturskolor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar.
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga möjligheten att inrätta en webbaserad kontaktplattform för barn och unga som mår dåligt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av hur verksamheten vid landets teknik- och vetenskapscentrum, s.k. science centers, kan stärkas långsiktigt.
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att öka alla barns tillgänglighet till kulturupplevelser och deltagande i kulturverksamhet.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja kulturverksamhet på teckenspråk.
3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställd fördelning av offentliga medel till ungdomars fritidsaktiviteter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla Skapande skola till att även omfatta gymnasieskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbeta för ett samarbete på EU-nivå för att motverka trakasserier på nätet.