Bilaga 1
____
Finansutskottets yttrande 2014/15:FiU1y
|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari–31 december 2013. Uppföljningen omfattar 123 subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under denna period. Konstitutionsutskottet har gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som gjorts vid genomgången av subsidiaritetsärendena. Yttranden inkom från nio av riksdagens utskott.
Under 2013 översände riksdagen 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Mot bakgrund av att kommissionen i sin rapport om subsidiaritet och proportionalitet anger att riksdagen lämnat 9 motiverade yttranden, vill konstitutionsutskottet påminna om vikten av att ett motiverat yttrande bör innehålla ett tydligt formulerat ställningstagande till att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagstiftningsförslag antas.
Utskottet konstaterar att sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. den 31 december 2013 gällde en majoritet av förslagen tillnärmning av lagstiftning som syftar till att upprätta den inre marknaden. Förslagen återfinns inom de flesta av utskottens beredningsområden och berör vitt skilda frågor. Därefter följer förslag som rör jordbruk och fiskeri, transportpolitik och miljöpolitik. Av riksdagens utskott subsidiaritetsprövade miljö- och jordbruksutskottet flest förslag (95), samtidigt som utskottet hade invändningar mot 5 av förslagen. Finansutskottet, som också prövade många förslag (62), är det utskott som lämnade flest utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (12). Trafikutskottet prövade lika många förslag (62) som finansutskottet och lämnade fem (5) utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. I ett av utlåtandena under 2013 behandlades dock fem (5) förslag i det s.k. järnvägspaketet. Utskottet hade således invändningar mot totalt nio (9) förslag.
Flera utskott konstaterar i sina yttranden till konstitutionsutskottet att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för förslag till direktiv, vilket minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa lagstiftningen på EU-nivå till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskilt medlemsland. Konstitutionsutskottet understryker vikten av att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan genomföras innan förhandlingarna om förslagen inleds. I annat fall kan de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar förlora i betydelse.
Riksdagen prövar samtliga förslag som översänds enligt protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, medan många andra parlament gör någon form av urval av vilka förslag som prövas. Detta innebär att risken är stor att tröskelvärdet för att få ett förslag omprövat sällan kommer att kunna uppnås. Endast två (2) förslag sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har lett till att s.k. gula kort har utfärdats. Konstitutionsutskottet vill framhålla värdet av kontakter med andra nationella parlament. För att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten, om möjligt på politisk nivå. I detta sammanhang vill utskottet återigen framhålla att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informationsutbyte med andra nationella parlament.
Utskottet konstaterar att i 24 procent av förslagen som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknades motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen. Avsaknaden av fullgoda motiveringar utgör en svaghet i unionens lagstiftningsarbete och gör det svårare för de nationella parlamenten att bedöma om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Avsaknaden av motiveringar innebär ett åsidosättande av protokollet. Riksdagen bör i sin kommunikation med kommissionen understryka vikten av att utkast till lagstiftningsakter motiveras och att motiveringarna är utförliga.
Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget
EU-institutionernas och de nationella parlamentens roll
Ogiltighetstalan enligt Lissabonfördraget
Utskottens roll i den fortsatta lagstiftningsprocessen
EU-samordningens roll att bevaka när lagstiftningsakter antas
Subsidiaritetsprövningen i riksdagen
Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen
Kan en subsidiaritetsprövning inkludera en proportionalitetsbedömning?
Inhämtande av information om andra nationella parlaments subsidiaritetsprövningar
Ärendenas formella hantering m.m.
Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria
Genomförda subsidiaritetsprövningar i riksdagen
Motiverade yttranden från riksdagen
Motiverade yttranden från de nationella parlamenten inom EU
Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria
Kontakter med riksdagens representant, IPEX m.m.
Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria
Bilaga 1
Finansutskottets yttrande 2014/15:FiU1y
Bilaga 2
Skatteutskottets yttrande 2014/15:SkU3y
Bilaga 3
Justitieutskottets yttrande 2014/15:JuU2y
Bilaga 4
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2014/15:SfU1y
Bilaga 5
Socialutskottets yttrande 2014/15:SoU2y
Bilaga 6
Utbildningsutskottets yttrande 2014/15:UbU1y
Bilaga 7
Trafikutskottets yttrande 2014/15:TU1y
Bilaga 8
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2014/15:MJU1y
Bilaga 9
Näringsutskottets yttrande 2014/15:NU1y
Bilaga 10
Avgjorda subsidiaritetsärenden 2013
Bilaga 11
Avgjorda subsidiaritetsärenden 2013 – per politikområde
Bilaga 12
Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2009–2013
Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2013
Tabell 2 Totalt antal utkast till lagstiftningsakter och motiverade yttranden 2010–2013
Tabell 3 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter i riksdagen 2009–2013
Tabell 4 Reservationer i utlåtanden under 2013
Tabell 20 Utkast till lagstiftningsakter 2013 som saknar subsidiaritetsmotivering
|
|
Konstitutionsutskottet anmäler härmed enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen resultatet av den uppföljning som redovisats i detta betänkande för riksdagen.
Stockholm den 16 december 2014
På konstitutionsutskottets vägnar
Andreas Norlén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M), Veronica Lindholm (S), Jonas Åkerlund (SD), Maria Abrahamsson (M), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Emanuel Öz (S), Tony Wiklander (SD), Mathias Sundin (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD) och Emilia Töyrä (S).
Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksdagen enligt 9 kap. 20 § riksdagsordningen (RO) i uppgift att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Prövningen utförs av utskotten i riksdagen.
Konstitutionsutskottet ska enligt 7 kap. 8 § RO följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Utskottet meddelar sina iakttagelser genom ett betänkande.
I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen, dvs. ledde till beslut antingen i utskottet (protokollsutdrag eller utlåtande med förslag till motiverat yttrande) eller i kammaren (motiverat yttrande), under tiden den 1 januari–31 december 2013. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammas. Subsidiaritetsärenden som inleddes under hösten 2013, men som avslutades först under våren 2014, ingår inte i den nu aktuella uppföljningen utan tas i stället upp vid nästa års uppföljning. Inget hindrar dock utskotten från att i sina yttranden, om de så önskar, även ta upp subsidiaritetsprövningar som gjorts under 2014. Årets uppföljning är den femte i ordningen.[1]
Som ett led i beredningen av ärendet beslutade konstitutionsutskottet den 9 oktober 2014 att ge övriga utskott tillfälle att yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som hade upprättats inom utskottet. Konstitutionsutskottet önskade särskilt följande kommentarer och bedömningar:
– en kommentar om det samlade utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på olika politikområden under 2013 jämfört med 2012 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande
– en bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen
– en kommentar om kommissionens motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen
– en kommentar om i vilken utsträckning utskottet använder sig av kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner för inhämtande och utlämnande av information och hur kontakterna fungerar
– en kommentar önskas även om inhämtande av information från IPEX
– en kommentar till om några kontakter har tagits med andra nationella parlament i syfte att inhämta information om pågående subsidiaritetsprövningar.
Utskottet önskade även svar på följande frågor:
– Använder utskottet någon form av förenklad beredning vid subsidiaritetsprövningen? Prioriterar utskottet vissa ärenden? I förekommande fall, hur väljs ärenden för olika former av beredning ut?
Yttranden kom in från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet (se bilaga 1–9). I justitieutskottets yttrande finns en avvikande mening. Övriga utskott beslutade att inte yttra sig.
Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2013 (se bilaga 10). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i EUF-fördraget som kommissionen i huvudsak har angivit ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak gäller (se bilaga 11). En sammanfattning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2009–2013 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 12.
Konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen består av två delar. En del avser den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter. Uppföljningen i denna del gäller vilka subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen och vilka metoder som har använts vid dessa subsidiaritetsprövningar.
Enbart en sådan, formellt inriktad, uppföljning torde dock inte svara fullt ut mot den uppgift konstitutionsutskottet är avsett att ha enligt förarbetena. Utredningen som lade fram förslaget till ändringar i riksdagsordningen ansåg det värdefullt om ett organ följer utvecklingen av riksdagens subsidiaritetskontroll och samlar erfarenheter från olika områden (framst. 2008/09:RS4 s. 53). Utredningen ansåg konstitutionsutskottet vara bäst lämpat att fylla det av Riksdagskommittén tidigare utpekade behovet av ett organ med ett ”helikopterperspektiv” på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (framst. 2008/09:RS4 s. 53; se även framst. 2005/06:RS3 s. 59).
Om det uttalade behovet av ett helikopterperspektiv på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ska kunna tillgodoses bör uppföljningen även uppmärksamma utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar. Samtidigt bör uppföljningen inte innebära att konstitutionsutskottet genomför nya subsidiaritetskontroller i varje enskilt ärende. Det skulle knappast vara lämpligt i konstitutionellt hänseende och det skulle inte heller vara förenligt med uppfattningen i förarbetena, dvs. att det är respektive utskott som är bäst lämpat att genomföra kontrollen (framst. 2008/09:RS4 s. 52, bet. 2009/10:KU2 s. 13).
Mot denna bakgrund avser uppföljningen i denna andra del främst utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på en övergripande nivå. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningar har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt kommer att kunna relateras till olika mål. Mål kan finnas både på EU-nivå, t.ex. i fördragen, och på nationell nivå, t.ex. i grundlag eller vanlig lag eller i form av särskilda riksdagsbeslut på ett område. På sikt blir frågan hur utvecklingen av kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla de befintliga målen. I uppföljningen uppmärksammas om det t.ex. förekommer flera förslag som visserligen inte var för sig innebär att subsidiaritetsprincipen träds för när men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara.
Vid konstitutionsutskottets tidigare uppföljningar har en del brister i kommissionens motiveringar uppmärksammats (bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4, bet. 2012/13:KU8 och bet. 2013/14:KU5). Mot denna bakgrund görs även i detta betänkande en översiktlig genomgång av kommissionens motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen.
Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten en särskild roll när det gäller kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Innebörden av subsidiaritetsprincipen framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget):
Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna […] och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.
Subsidiaritetsprincipen gäller således inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet, dvs. områden där unionen ensam har beslutanderätten. Sådana områden är tullunionen, vissa konkurrensregler, den gemensamma handelspolitiken och den monetära politiken för de medlemsstater som har euron som valuta (se artikel 3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt [EUF-fördraget]). För övriga områden inom unionssamarbetet där befogenheten är delad mellan unionen och medlemsstaterna gäller att subsidiaritetsprincipen ska tillämpas.
Enligt artikel 4 i EUF-fördraget ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som omfattas av artikel 3 och artikel 6 i EUF-fördraget. Det gäller således bl.a. den inre marknaden, socialpolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 6 i EUF-fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande åtgärder t.ex. i fråga om industripolitik, kultur och turism.
Av artikel 2 i EUF-fördraget framgår vidare att när fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet i den mån som unionen inte har utövat sin befogenhet.
När det gäller de delade kompetenserna anses den nödvändiga kompetensöverföringen äga rum i och med att fördragen ratificeras och en stat överlåter suveränitetsrättigheter (Melin & Nergelius, EU:s konstitution, Maktfördelningen mellan den Europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna, 2012, s. 31). På dessa områden har EU och medlemsstaterna en samtidig kompetens. Varje gång som rådet och Europaparlamentet utfärdar en rättsakt i ett givet område upphör medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning (Melin & Nergelius s. 31 f.).
Vad som sker kan beskrivas som att unionen successivt utnyttjar den genom fördragen givna kompetensen i takt med att rättsakter beslutas. I samma takt upphör den tidigare samtidiga kompetensen hos medlemsstaterna. Detta brukar kallas lagstiftningsutrymmets upptagenhet eller EU-rättens spärrverkan. I den utsträckning som gemensamma normer beslutas blir utrymmet för nationell lagstiftning upptaget eller intecknat (Melin & Nergelius s. 31).
Unionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (förkortas protokoll nr 2 eller protokollet). Enligt artikel 5 i protokollet ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller i förekommande fall någon annan är förslagsställare.
Genom Lissabonfördraget har, som nämnts, de nationella parlamenten fått en särskild roll i kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet.
Kommissionen, och i förekommande fall andra förslagsställare, ska översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. Efter att utkasten har översänts till de nationella parlamenten får varje nationellt parlament (eller kammare i ett sådant parlament som har två kammare) till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande lämna ett motiverat yttrande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. De nationella parlamenten har åtta veckor på sig från översändandet att lämna ett sådant motiverat yttrande.
Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska ta hänsyn till alla motiverade yttranden från de nationella parlamenten.
Varje nationellt parlament har två röster. Efter att Kroatien blev medlem i EU den 1 juli 2013 finns det numera 56 röster inom EU. I de länder som har tvåkammarsystem har kamrarna en röst vardera. Om minst en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten, dvs. 19 röster[2], står bakom uppfattningen att ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritetsprincipen ska utkastet omprövas av kommissionen eller i förekommande fall av annan förslagsställare (”gula kortet”). För ett utkast till lagstiftningsakt som avser straffrättsligt samarbete och polissamarbete är tröskeln en fjärdedel, dvs. något lägre (14 röster). Efter omprövningen kan kommissionen någon eller annan förslagsställare besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut ska vara motiverat.
Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan ett förslag från kommissionen till lagstiftningsakt, som föranlett att minst en enkel majoritet av de nationella parlamentens röster har ställt sig bakom kritiska yttranden, få ytterligare konsekvenser under lagstiftningsprocessen (”orangea kortet”). Efter omprövningen kan kommissionen besluta att antingen vidhålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget, ska den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Före den första behandlingen ska Europaparlamentet och rådet ta ställning till huruvida lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och ska då särskilt beakta de motiveringar som angetts och delas av majoriteten av de nationella parlamenten samt kommissionens motiverade yttrande. Om rådet med en majoritet av 55 procent av rådsmedlemmarna eller Europaparlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska förslaget inte behandlas vidare.
Enligt artikel 263 i EUF-fördraget ska EU-domstolen granska lagenligheten av sådana lagstiftningsakter som antas av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden. EU-domstolen ska också granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet och av Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i förhållande till tredje man och sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. För detta ändamål ska domstolen vara behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, av Europaparlamentet, av rådet eller av kommissionen om bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller om maktmissbruk.
En talan som avses i denna artikel ska väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då denne fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna.
Enligt artikel 8 i protokollet om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är EU-domstolen bl.a. behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen, genom en lagstiftningsakt, som har väckts (i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget) av en medlemsstat eller som i enlighet med denna medlemsstats rättsordning har överlämnats av denna på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.
Lissabonutredningen påminde i sin utredning om vikten av att riksdagen genom berört utskott bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Om riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande i frågan är det, enligt utredningen, särskilt viktigt att denna del av frågan bevakas (framst. 2008/09:RS4 s. 55). Om den föreslagna rättsakten antas utan att riksdagens synpunkter beaktats av EU:s institutioner kan det, ansåg Lissabonutredningen, finnas anledning att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Protokollet ger de nationella parlamenten en möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen inom två månader efter det att rättsakten antagits. Riksdagen kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att väcka en fråga av detta slag vid domstolen. Initiativ till ett sådant tillkännagivande får tas antingen genom en motion eller på ett utskottsinitiativ.
Konstitutionsutskottet gjorde inte något uttalande om detta i sitt betänkande Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (bet. 2009/10:KU2). Konstitutionsutskottet har dock senare gjort vissa uttalanden i uppföljningarna som rör denna fråga. Vid uppföljningen 2012 uttalade utskottet att rutiner borde införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Konstitutionsutskottet konstaterade då att riksdagen saknar sådana fasta rutiner för information om när lagstiftningsförslagen antagits (bet. 2012/13:KU8 s. 52).
Vid uppföljningen 2013 konstaterade konstitutionsutskottet att flera utskott instämde i konstitutionsutskottets uttalande från 2012 och vidhöll att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet (bet. 2013/14:KU5 s. 39). Bevakningen borde också inbegripa kommissionens tillbakadraganden av förslag. Informationen ska förmedlas till utskotten. Utskotten har sedan att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Den analys som behöver utföras bör således utskotten stå för. Liksom subsidiaritetsprövningen är det alltså fråga om bedömningar som bör utföras av utskotten. Konstitutionsutskottet noterade att finansutskottet i sitt yttrande redovisar i vilka fall rättsakter har antagits av EU:s institutioner. Konstitutionsutskottet ansåg det vara naturligt att uppföljningen fokuserar på de fall där riksdagen lämnat ett motiverat yttrande.
Enligt konstitutionsutskottet är det alltså utskottens uppgift att bevaka subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen.
Sedan våren 2014 har EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagstiftningsförslag som har subsidiaritetsprövats antas. Det görs genom att EU-samordningen skickar e-post med information till berört utskottskansli när en lagstiftningsakt antas.
Enligt 9 kap. 20 § RO ska riksdagen pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokollet om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
Efter att ett utkast till lagstiftningsärende mottagits i riksdagen hänvisar kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen och, om det anser att så är fallet, avge ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, rådets och kommissionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också avge ett utlåtande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentet, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO).
Under beredningen av subsidiaritetsärendena har det beredande utskottet möjlighet att inhämta yttranden från andra utskott enligt bestämmelserna i 10 kap. 7 § RO. Detta innebär att ett utskott vid behov kan begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om ett utskott vid prövningen av subsidiaritetsfrågan i ett visst fall känner tvekan om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis (se framst. 2008/09:RS4 s. 53, bet. 2009/10:KU2 s. 14).
Utskottet kan även begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (10 kap. 10 § andra stycket RO). Sådan information ska lämnas inom två veckor från den dag då utskottet begär det och kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen av ett statsråd eller en statssekreterare, eller undantagsvis av en annan tjänsteman från det berörda departementet.
Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (framst. 2008/09:RS4) uttalade konstitutionsutskottet att subsidiaritetsprövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att denna därför ska utföras av det utskott som innehar sakkunskapen på området i fråga (bet. 2009/10:KU2 s. 13).
Konstitutionsutskottet underströk att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte huruvida den föreslagna åtgärden ska företas eller inte. Vid denna prövning bör utskotten hämta vägledning från de riktlinjer som alltsedan subsidiaritetsprincipen infördes i EU-fördraget 1992 varit vägledande vid tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, och som Lissabonutredningen hänvisat till (se framst. 2008/09:RS4 s. 52).
Först ställs frågan om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden genom att den företas på nationell, regional eller lokal nivå. Om svaret är nekande ska åtgärden vidtas på unionsnivå. Om svaret är jakande ska frågan ställas om målen för åtgärden kan uppnås bättre genom att den företas på unionsnivå.
För att besvara den sistnämnda frågan bör följande följdfrågor ställas:
– Finns det viktiga gränsöverskridande aspekter på den föreslagna åtgärden som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna?
– Skulle underlåtenhet att handla på unionsnivå stå i strid med fördragets krav eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen?
– Skulle en åtgärd på unionsnivå på grund av sin omfattning eller sina verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå?
Denna metod att fastställa på vilken nivå en åtgärd bör vidtas har utskottet sedermera valt att kalla tvåstegsmetoden (bet. 2010/11:KU18 s. 22).
Vid sin första uppföljning hösten 2010 av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen noterade konstitutionsutskottet att det av fördragens och protokollets ordalydelser inte följer någon skyldighet för de nationella parlamenten att följa proportionalitetsprincipens tillämpning (bet. 2010/11:KU18). Av detta torde dock inte, ansåg utskottet, motsatsvis kunna dras någon slutsats om att de nationella parlamenten inte får eller bör göra en sådan prövning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Tvärtom ansåg utskottet det finnas visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis (se nedan) för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen.
Utskottet anförde att utgångspunkten är att beslut ska fattas på nationell, regional eller lokal nivå. Unionen ska på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Av orden ”endast om och i den mån” fick det, enligt utskottet, anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskotten torde således vara oförhindrade att göra en sådan form av proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den förslagna åtgärden.
Utskottet fann stöd för sitt ställningstagande i bl.a. en dom från EU-domstolen från 2002.[3] Följande om domen är hämtat från utskottets betänkande (2010/11:KU18 s. 9).
I avgörandet som gällde giltigheten av direktivet om tobaksmärkning hade domstolen bl.a. att ta ställning till frågan huruvida direktivet hade antagits med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. För att besvara frågan måste det, enligt domstolen, först undersökas om målet för den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på gemenskapsnivå. Domstolen fann att så var fallet. Därefter anförde domstolen följande:
Det skall för det andra konstateras att omfattningen av den åtgärd som vidtagits av gemenskapen i det förevarande fallet även uppfyller kraven enligt subsidiaritetsprincipen genom att den [...] inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Det har med hänvisning till avgörandet ansetts att subsidiaritetsbedömningen innefattar såväl ett effektivitets- som ett proportionalitetstest och att EG-domstolen utför proportionalitetsbedömningen inom ramen för subsidiaritetsbedömningen (Hettne, Subsidiaritetsprincipen: Politisk granskning eller juridisk kontroll?, Sieps 2003:4, s. 29; se även rapporten 2013/14:RFR10, Subsidiaritet i EU efter Lissabon, av Hettne m.fl., s. 26 f.).
I den andra uppföljningen som gjordes hösten 2011 anfördes följande om ärendenas beredning i trafikutskottet (se bet. 2011/12:KU4 s. 15):
Nämnas kan att trafikutskottet, enligt vad som framgick av akterna, i sex fall har tillämpat en slags förenklad beredning av vissa ärenden. Det gäller följande ärenden: KOM(2010) 505, 520, 521, 542 och 550. I dessa ärenden upprättades inte någon kanslipromemoria. Dessa ärenden ställdes i stället samman i en förteckning innehållande förslag som enligt kansliets bedömning kunde anses vara okontroversiella från subsidiaritetssynpunkt. Den förenklade beredningen innebar att dessa ärenden bereddes och justerades vid ett och samma tillfälle. Även ärende KOM(2010) 611 upptogs i en förteckning och bereddes och justerades vid ett och samma tillfälle. Trafikutskottet fann i samtliga dessa fall att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen.
I sitt yttrande (yttr. 2011/12:TU2y) anförde trafikutskottet att utskottet har tillämpat en slags förenklad behandling av subsidiaritetsärenden i de fall ett utkast bedöms vara så okontroversiellt att någon djupare analys inte kan anses vara motiverad. För dessa typer av ärenden har en sammanställning av berörda EU-dokument med sammanfattning och särskilda kommentarer med anledning av subsidiaritetsprövningen gjorts. Ett exempel är kodifiering av befintliga lagstiftningsakter. För att inte skapa onödig byråkrati kan det även i de fall utkast rör andra enklare frågor, t.ex. tekniska föreskrifter för vissa typer av transportfordon och dess utrustning, vara befogat med en sådan behandling. Av de tio utkast till lagstiftningsakter som utskottet har behandlat under den studerade perioden har sex behandlats enligt den förenklade metoden.
I den tredje uppföljningen som konstitutionsutskottet gjorde hösten 2012 (bet. 2012/13:KU8 s. 28) framhöll trafikutskottet i sitt yttrande att utskottet i en strävan att uppnå ett enhetligt och lätt överblickbart system har övergått från den tidigare använda förenklade behandlingen till en hantering där underlagsmaterial i form av särskilda beredningspromemorior upprättas inför varje steg i utskottets beredning (yttr. 2012/13:TU1y). Trafikutskottet ansåg att det kunde vara lämpligt att överväga en effektivisering av processen så att fokus hamnar på de lagförslag där subsidiaritetsprincipen verkligen riskerar att överträdas.
Finansutskottet anförde i sitt yttrande att utskottet subsidiaritetsprövar alla rättsakter som hänvisas till utskottet för subsidiaritetsprövning (yttr. 2012/13:FiU2y). Beredningen sker på samma sätt i samtliga subsidiaritetsärenden och utskottet gör ingen prioritering mellan dem. Enligt finansutskottet kan det dock vara av värde att konstitutionsutskottet i uppföljningen uttalar sig om huruvida det finns något utrymme för utskotten att prioritera mellan olika rättsakter och anpassa beredningen av subsidiaritetsärendena med hänsyn till hur väsentliga de bedöms vara. Enligt finansutskottets mening är det fel att lägga för stora resurser på den formella beredningen av mindre väsentliga ärenden.
I sin uppföljning anförde konstitutionsutskottet att flera utskott har framfört synpunkter i sina yttranden på att riksdagen, i likhet med vissa andra länders parlament, borde införa någon form av urval av vilka utkast till lagstiftningsakter som ska prövas (bet. 2012/13:KU8 s. 29 f.). Enligt konstitutionsutskottets mening talar övervägande skäl för att behålla den nuvarande ordningen. Utskottet framhöll dock att även om riksdagsordningen ställer krav på att samtliga utkast till lagstiftningsakter ska prövas av utskotten, finns det inget som hindrar att någon form av förenklad behandling används, exempelvis en sådan som trafikutskottet tidigare använde sig av. Det finns inga formella krav på att alla ärenden ska beredas på ett visst sätt eller vid ett visst antal sammanträden.
Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av ett informationsutbyte mellan de nationella parlamenten. Så skedde redan i den första uppföljningen som genomfördes under riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:KU18 s. 36). Konstitutionsutskottet angav att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU är bl.a. att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen.
I uppföljningen under riksmötet 2011/12 konstaterade utskottet att några kontakter med andra nationella parlament – med undantag för finansutskottet – inte föreföll ha tagits under den aktuella perioden. Som en möjlig förklaring angavs att utskotten helt enkelt inte ansett sig ha behov av ett informationsutbyte med andra länders parlament. Utskottet framhöll dock värdet av sådana kontakter när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen, och om möjligt på politisk nivå. Ett syfte kan vara att rent allmänt skaffa information om vilka synpunkter som kan anläggas i fråga om ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Ett annat syfte kan vara att göra andra länder uppmärksamma på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller att samla många länder i syfte att uppnå de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat. Om sådana kontakter tas på tjänstemannanivå ansåg dock utskottet att de först bör vara förankrade i utskottet (bet. 2011/12:KU4 s. 47).
Vid konstitutionsutskottets uppföljning under riksmötet 2012/13 uttalade utskottet att det krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten för att, i de fall där det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen, kunna samla så många länder som möjligt, om de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat ska kunna uppnås. I detta sammanhang framhöll utskottet även att flera av utskotten har goda erfarenheter av kontakter med riksdagens ständiga representant i Bryssel (bet. 2012/13:KU8 s. 55 f.).
Även vid uppföljningen under riksmötet 2013/14 uttalade konstitutionsutskottet att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU är bl.a. att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen (bet. 2013/14:KU5 s. 74).
Riksdagen prövar, till skillnad från många andra länders parlament, samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds av kommissionen eller någon av de andra initiativtagarna enligt protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
Under perioden den 1 januari–31 december 2013 genomförde riksdagens utskott totalt 123 subsidiaritetsprövningar, se förteckningen över avgjorda subsidiaritetsärenden (bilaga 10). Av förteckningen framgår vilka utkast som varit föremål för en subsidiaritetsprövning och vilket utskott som genomfört prövningen utkasten. Vidare anges tidpunkterna för beslut i utskottet och i förekommande fall beslut i kammaren. Av förteckningen framgår även vilka utlåtanden som lämnats av utskotten. Slutligen anges vilka motiverade yttranden som riksdagen lämnat till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Även utfallet på EU-nivå redovisas, dvs. om något av tröskelvärdena har uppnåtts, och om något s.k. gult kort utfärdats (se vidare nedan).
En översikt av fördelningen av antalet utkast under 2013 mellan utskotten framgår av tabell 1 nedan. I tabellen anges även antalet utlåtanden och motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande, indelat efter utskott.
Av tabellen framgår att trafikutskottet (TU) prövade flest utkast (27) under 2013, följt av miljö- och jordbruksutskottet (MJU) som prövade 21 utkast. Därefter följer finansutskottet (FiU) som prövade 17 utkast och justitieutskottet (JuU) som prövade 12 utkast. Näringsutskottet (NU) följer därefter med 9 prövade utkast och civilutskottet (CU) med 8 utkast. Utbildningsutskottet (UbU) och arbetsmarknadsutskottet (AU) prövade vardera 6 utkast. Skatteutskottet (SkU) och socialutskottet (SoU) prövade 4 utkast vardera. Därefter följer konstitutionsutskottet (KU), utrikesutskottet (UU), försvarsutskottet (FöU) och socialförsäkringsutskottet (SfU) som prövade vardera 2 utkast. Kulturutskottet (KrU) prövade 1 utkast.
Av riksdagens 15 utskott prövade således alla utskott åtminstone ett lagstiftningsutkast under 2013. Under 2013 översändes totalt 123 utkast till lagstiftningsakter för subsidiaritetsprövning, vilket är en minskning med två lagstiftningsutkast från året innan.
För första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft prövade trafikutskottet flest utkast (27). Miljö- och jordbruksutskottet prövade 21 utkast under 2013, vilket kan jämföras med 2011 och 2012 då utskottet prövade flest utkast (28 båda åren) (se tabell 2 nedan).
Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2013
|
Utskott |
Antal utkast till lagstiftningsakter |
Antal utlåtanden |
Antal motiverade yttranden |
|
TU |
27 |
4 |
4 |
|
MJU |
21 |
1 |
1 |
|
FiU |
17 |
1 |
1 |
|
JuU |
12 |
1 |
1 |
|
NU |
9 |
0 |
0 |
|
CU |
8 |
0 |
0 |
|
UbU |
6 |
0 |
0 |
|
AU |
6 |
0 |
0 |
|
SkU |
4 |
1 |
1 |
|
SoU |
4 |
1 |
1 |
|
KU |
2 |
0 |
0 |
|
UU |
2 |
0 |
0 |
|
FöU |
2 |
1 |
1 |
|
SfU |
2 |
0 |
0 |
|
KrU |
1 |
0 |
0 |
|
Totalt |
123 |
10 |
10 |
I tabell 2 nedan finns en sammanställning över det totala antalet lagstiftningsutkast och motiverade yttranden per utskott under tiden 2010–2013. Av denna sammanställning framgår att miljö- och jordbruksutskottet prövade flest utkast (95) av alla utskott. Finansutskottet och trafikutskottet prövade vardera 62 utkast. Justitieutskottet följer därefter med 44 prövade utkast. Näringsutskottet prövade 39 utkast, civilutskottet 24 utkast och utrikesutskottet 19 utkast. Socialutskottet prövade 17 utkast. Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet prövade 16 utkast vardera. Socialförsäkringsutskottet prövade 14 utkast, tätt följd av utbildningsutskottet som prövade 13 utkast. Försvarsutskottet prövade 9 utkast och konstitutionsutskottet prövade 8 utkast. Kulturutskottet prövade 5 utkast.
Tabell 2 Totalt antal utkast till lagstiftningsakter och motiverade yttranden 2010–2013
|
Utskott |
Antal utkast till lagstiftningsakter |
Antal motiverade yttranden |
||||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
Totalt |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
Totalt |
|
|
KU |
0 |
2 |
4 |
2 |
8 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
FiU |
13 |
11 |
21 |
17 |
62 |
2 |
2 |
7 |
1 |
12 |
|
SkU |
1 |
9 |
2 |
4 |
16 |
0 |
2 |
0 |
1 |
3 |
|
JuU |
12 |
10 |
10 |
12 |
44 |
0 |
1 |
3 |
1 |
5 |
|
CU |
1 |
9 |
6 |
8 |
24 |
0 |
0 |
2 |
0 |
2 |
|
UU |
2 |
3 |
12 |
2 |
19 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
FöU |
1 |
5 |
1 |
2 |
9 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
SfU |
5 |
3 |
4 |
2 |
14 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
SoU |
1 |
1 |
11 |
4 |
17 |
0 |
0 |
2 |
1 |
3 |
|
KrU |
1 |
0 |
3 |
1 |
5 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
UbU |
0 |
4 |
3 |
6 |
13 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
TU |
11 |
10 |
14 |
27 |
62 |
0 |
0 |
1 |
4 |
5 |
|
MJU |
18 |
28 |
28 |
21 |
95 |
1 |
2 |
1 |
1 |
5 |
|
NU |
4 |
23 |
3 |
9 |
39 |
0 |
1 |
2 |
0 |
3 |
|
AU |
1 |
6 |
3 |
6 |
16 |
0 |
2 |
1 |
0 |
3 |
|
Totalt |
71 |
124 |
125 |
123 |
443 |
3 |
10 |
20 |
10 |
43 |
Under 2013 prövade utskotten, som nämnts, tillsammans 123 utkast till lagstiftningsakter. När det gäller 109 av dessa utkast ansåg utskottet i fråga inte att förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket anmäldes till kammaren genom ett protokollsutdrag.
Tillsammans lämnade utskotten i fråga 10 utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (se tabell 1 ovan). Trafikutskottet lämnade flest utlåtanden (4) under 2013. Därefter följer finansutskottet (FiU), skatteutskottet (SkU), justitieutskottet (JuU), försvarsutskottet (FöU), socialutskottet (SoU) och miljö- och jordbruksutskottet (MJU), som vardera lämnade 1 utlåtande. Vilka lagstiftningsutkast som ledde till motiverade yttranden framgår av bilaga 10.
I ett av utlåtandena från trafikutskottet behandlades fem lagstiftningsutkast (utl. 2012/13:TU13). Frågan rörde kommissionens förslag om det fjärde järnvägspaketet (KOM(2013) 27, 28, 29, 30 och 31). I utlåtandet fanns en reservation av M, FP, C, KD (se tabell 4 nedan). Reservanterna föreslog att riksdagen inte skulle lämna något motiverat yttrande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottsmajoritetens förslag, vilket innebar att ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:178).
Sedan Lissabonfördraget trädde ikraft har riksdagen prövat totalt 443 utkast till lagstiftningsakter (se tabell 3 nedan). Riksdagen har översänt totalt 43 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande, vilket innebär invändningar mot 10 procent av alla utkast till lagstiftningsakter. Under 2013 lämnade riksdagen 10 motiverade yttranden i fråga om 14 av de 123 prövade lagstiftningsutkasten, vilket motsvarar 8 procent av lagstiftningsutkasten. Jämfört med 2012 är det en halvering av antalet motiverade yttranden från Sveriges riksdag.
Tabell 3 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter i riksdagen 2009–2013
|
År |
Antal utkast till lagstiftningsakter |
Antal motiverade yttranden |
|
2009–2010 |
71 |
3 (4 %) |
|
2011 |
124 |
10 (8 %) |
|
2012 |
125 |
20 (16 %) |
|
2013 |
123 |
10 (8 %) |
|
Totalt |
443 |
43 (10 %) |
I två av de utlåtanden som riksdagens utskott lämnade under 2013 fanns reservationer (se tabell 4 nedan). Ett av dessa utlåtanden från trafikutskottet behandlade, som nämnts, fem förslag från kommissionen (utl. 2012/13:TU13).
Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag i båda dessa ärenden och överlämnade motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:188 och rskr. 2012/13:178).
Tabell 4 Reservationer i utlåtanden under 2013
|
Utskott |
Utkast till lagstiftningsakt |
Utlåtande |
Reservationer |
|
SkU |
KOM(2013) 71 |
Utl. 2012/13:SkU33 |
1 reservation (MP, V) |
|
TU |
KOM(2013) 27 |
Utl. 2012/13:TU13 |
1 reservation (M, FP, C, KD) |
|
|
KOM(2013) 28 |
|
|
|
|
KOM(2013) 29 |
|
|
|
|
KOM(2013) 30 |
|
|
|
|
KOM(2013) 31 |
|
|
I det följande redogörs för vissa iakttagelser som gjorts vid en genomgång av de utlåtanden som utskotten lämnade under 2013. Redogörelsen görs per utskott i den ordning som utskotten anges i riksdagsordningen.
Finansutskottet
Finansutskottet prövade 17 utkast till lagstiftningsakter under 2013. Utskottet lämnade ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande.
Utlåtandet i fråga gällde kommissionens förslag till förordning om en gemensam rekonstruktionsmekanism och rekonstruktionsfond (KOM(2013) 520, utl. 2013/14:FiU13). Syftet med utkastet var att komplettera den gemensamma tillsynsmekanismen med en gemensam mekanism för rekonstruktion av banker och värdepappersföretag, som finansutskottet lämnade ett utlåtande om under hösten 2012 (utl. 2011/12:FiU12).
Regeringen ansåg i sin faktapromemoria att det var osäkert om det nu aktuella förslaget var förenligt med subsidiaritetsprincipen eller inte, och ansåg att frågan krävde ytterligare analys (2012/13:FPM148).
I utlåtandet framhöll finansutskottet inledningsvis att riksdagen har möjlighet att pröva den s.k. proportionalitetsprincipen inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet fann att kommissionens förslag var mycket komplext och vittgående och utskottet ansåg att det var det svårt att på den korta tid som stod till buds avgöra om förslaget var förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Men såvitt utskottet kunde bedöma kunde delar av förslaget strida mot båda principerna. Utskottet ansåg dessutom att det var osäkert om förslaget var förenligt med fördraget.
Utskottet ansåg bl.a. att det var tveksamt om förslaget innehöll ett tillräckligt starkt skydd mot att nationella budgetmedel kan användas för att finansiera den gemensamma avvecklingsfonden. Det gäller särskilt under fondens uppbyggnadsperiod, då den saknar tillräckligt med resurser för att hantera en kris. Enligt utskottet var det väsentligt att kommissionens förslag var förenligt med principerna om nationell beskattningsrätt och nationella parlaments möjligheter att själva bestämma över användningen av budgetmedel.
Utskottet ansåg också att förslaget innebar en betydande koncentration av makt till EU:s institutioner och myndigheter, på bekostnad av medlemsstaternas inflytande. Enligt utskottets uppfattning var förslaget i denna del inte förenligt med proportionalitetsprincipen. EU-organens makt och inflytande blev oproportionerligt stort. Målet med förordningen kunde med största sannolikhet även uppnås med en jämnare fördelning av makt mellan EU-nivån och medlemsstaterna.
Utskottet ifrågasatte starkt den makt och den roll som kommissionen enligt förslaget ska få i rekonstruktionsprocessen. Kommissionen ska ta beslut om rekonstruktion eller avveckling av en bank, ska ha rösträtt i rekonstruktionsnämnden och dessutom ansvara för statsstödsprövningen. Utskottet såg tydliga risker för en sammanblandning av roller, vilket riskerade att påverka effektiviteten i den gemensamma avvecklingsmekanismen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle skicka ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2013/14:12).
Skatteutskottet
Skatteutskottet prövade fyra utkast till lagstiftningsakter under 2013, varav ett ledde till att utskottet lämnade ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande.
I utlåtande 2012/13:SkU33 prövade skatteutskottet kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (KOM(2013) 71). Frågan rör ett fördjupat samarbete mellan vissa av EU:s medlemsstater. Regeringen ansåg att Sverige inte ska delta i samarbetet.
Utskottets majoritet ansåg att förslagets anspråk på beskattning av aktörer som är verksamma i länder som inte deltar i samarbetet var problematiskt. Det var enligt utskottet oklart hur en sådan beskattning skulle kunna upprätthållas ur rättslig och praktisk synpunkt, och det var därför svårt att bedöma vilka effekter förslaget skulle komma att få på de länder som inte deltar i samarbetet. Bristen på klarhet när det gäller dessa beskattningsanspråk gjorde att förslaget bedömdes gå längre än vad som var nödvändigt för att nå målen för den planerade åtgärden.
Utskottets majoritet ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I utlåtandet fanns en reservation (MP, V). Reservanterna, som ansåg att ett fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna på området för skatt på finansiella transak-tioner bäst regleras på EU-nivå, föreslog att riksdagen inte skulle lämna något motiverat yttrande. Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag (rskr. 2012/13:188).
Justitieutskottet
Under 2013 subsidiaritetsprövade justitieutskottet tolv utkast till lagstiftningsakter, varav ett ledde till att utskottet lämnade ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (utl. 2013/14:JuU13).
Utlåtandet i fråga gällde kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (KOM(2013) 534). Fristen för att avge ett motiverat yttrande gick ut den 28 oktober 2013. Den 17 september 2013 begärde justitieutskottet information från regeringen om dess bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i det aktuella utkastet. Enligt riksdagsordningen ska regeringen inom två veckor informera utskottet om sin bedömning. Utskottet fick inte någon information inom denna tid.
Justitieministern uppgav vid utskottets sammanträde den 15 oktober 2013 att regeringen alltjämt analyserade förslaget och att man ”för närvarande” inte kunde lämna någon inställning i frågan.
Justitieutskottet hänvisade inledningsvis i utlåtandet till att konstitutionsutskottet hade ansett att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium, och att ett utskott därför torde vara oförhindrat att inom ramen för subsidiaritetsprövningen även göra en form av proportionalitetstest.
Utskottet delade kommissionens uppfattning att det är av stor vikt att på ett effektivt sätt kunna bekämpa brott mot EU:s ekonomiska intressen. Utskottet ansåg dock att det aktuella förslaget var långtgående och innebar att en ny och överstatlig åklagarmyndighet inrättas som tillerkänns exklusiv behörighet när det gäller brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Utskottet ansåg att det var uppenbart att införandet av en sådan nyordning skulle få stora konsekvenser för såväl svensk lagstiftning som svenska myndigheters verksamhet. Artikel 86 i EUF-fördraget möjliggör dessutom en framtida utvidgning av Europeiska åklagarmyndighetens behörighet till att även omfatta annan grov gränsöverskridande brottslighet. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att det var svårt att överblicka vad förslaget om en europeisk åklagarmyndighet närmare innebar, inte minst på längre sikt.
Utskottet uppmärksammade i detta sammanhang också att avsaknaden av regeringens bedömning i subsidiaritetsfrågan innebar att utskottet hade ett sämre underlag för sin bedömning än vad som förutses i riksdagsordningen.
Utskottets uppfattning var att kommissionen inte har förmått visa att det som kommissionen ville uppnå med förslaget, dvs. att på ett effektivt sätt bekämpa brott mot EU:s ekonomiska intressen, inte kunde uppnås genom åtgärder på nationell nivå, t.ex. med stöd av det mellanstatliga samarbete som bl.a. Eurojust erbjuder. Kommissionen hade enligt utskottet inte heller visat att målen för den föreslagna åtgärden bättre kunde uppnås genom ytterligare åtgärder på EU-nivå än på nationell nivå. Utskottet ansåg vidare att förslaget var så långtgående att man måste ifrågasätta om inte de föreslagna åtgärderna gick utöver vad som var nödvändigt för att uppnå målet med förslaget, att skydda EU:s ekonomiska intressen. Det torde finnas andra mindre långtgående alternativ för att uppnå målet med förslaget, t.ex. att genom ytterligare åtgärder förebygga brott mot EU:s ekonomiska intressen. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att förslaget inte heller uppfyllde det proportionalitetskriterium som inryms i subsidiaritetsprövningen.
Sammanfattningsvis ansåg utskottet att förslaget i sin helhet stred mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande där detta klargjordes. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2013/14:25).
Till utlåtandet lämnades ett särskilt yttrande från FP varav framgick att FP inte ansåg att förslaget stred mot subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. I det rådande läget valde dock FP-ledamoten att inte reservera sig mot förslaget att skicka ett motiverat yttrande.
De nationella parlamenten i EU lämnade tillsammans 13 motiverade yttrande om förslaget, vilket motsvarade 18 röster av 56 möjliga, och innebar att ett gult kort utfärdades. Enligt protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna krävdes 14 röster för ett gult kort i detta ärende. Detta var andra gången som ett gult kort utfärdades sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Den första gången ett gult kort utfärdades var 2012 med anledning av Monti II-förordningen (KOM(2012) 130, utl. 2011/12:AU14, bet. 2013/14:KU5).
Försvarsutskottet
Försvarsutskottet prövade två utkast till lagstiftningsakter under 2013, varav ett ledde till att utskottet i ett utlåtande föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande (utl. 2012/13:FöU11).
Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och kommunikationssäkerhet i hela unionen (KOM(2013) 48). Utskottet beslutade att begära in regeringens information av regeringen om hur den bedömde förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Regeringen redovisade sin bedömning i en faktapromemoria (2012/13:FPM68).
Utskottet framhöll inledningsvis att syftet med förslaget var att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet, vilket innebar att man förbättrar säkerheten för internet och de privata nät och informationssystem som behövs för att våra samhällen och ekonomier ska fungera. Detta skulle komma att uppnås genom att medlemsstaterna åläggs att öka sin beredskap och förbättra sitt samarbete med varandra och genom att operatörer av kritisk infrastruktur, inom områden som energi och transport, och viktiga leverantörer av informationssamhällets tjänster, liksom offentliga förvaltningar skulle åläggas att vidta ändamålsenliga åtgärder för att hantera säkerhetsrisker och rapportera allvarliga incidenter till de behöriga nationella myndigheterna.
Enligt förslaget till direktiv ska alla medlemsstater se till att de har en miniminivå av nationell kapacitet genom att inrätta nationella myndigheter för nät- och informationssäkerhet, inrätta incidenthanteringsorganisationer (Cert) och anta nationella strategier för nät- och informationssäkerhet samt nationella samarbetsplaner för nät- och informationssäkerhet. De behöriga nationella myndigheterna ska samarbeta inom ett nätverk.
Företag inom specifika kritiska sektorer och offentliga förvaltningar måste bedöma de risker som de står inför och vidta ändamålsenliga åtgärder som står i proportion till hoten för att garantera nät- och informationssäkerheten. De ska vara skyldiga att underrätta de behöriga myndigheterna om alla incidenter som utgör ett hot mot deras nät och informationssystem och som på ett allvarligt sätt påverkar kontinuiteten för kritiska tjänster och tillhandahållandet av varor.
Regeringen ansåg att flera av de föreslagna åtgärderna på ett effektivt sätt kunde bidra till en ökad säkerhet på europeisk och nationell nivå, men att förslagen i direktivet var för omfattande, långtgående och oproportionerligt kostsamma i förhållande till vad som kunde förväntas uppnås. Förslagen rörde dessutom flera sektorer och nivåer i samhället. En grundläggande inriktning borde vara att förslagen i direktivet genomförs utifrån de förutsättningar som finns i respektive medlemsstat. Att genomföra åtgärderna borde därför inte vara tvingande.
Försvarsutskottet ansåg att det inte var möjligt att skapa sig en komplett bild av vilka bestämmelser som redan gällde för alla dem som träffas av den reglering som kommissionen föreslog. En sådan inventering förutsatte ett omfattande utredningsarbete. Utgångspunkten var att det ser olika ut i respektive sektor och att inga eller få hade krav på sig att rapportera it-incidenter. Utskottet noterade även att nya åtaganden för den kommunala sektorn innebar en inskränkning av den kommunala självstyrelsen och kunde utlösa den kommunala finansieringsprincipen.
I utskottets ställningstagande sades inget om förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Av sammanfattningen framgick dock att utskottet ansåg att förslaget inte till alla delar var utformat så att det var förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle besluta att lämna ett motiverat yttrande i ärendet.
I utskottets förslag till motiverat yttrande hänvisades till regeringens sammanfattande bedömning om förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen, och det fanns ett tydligare ställningstagande om hur förslaget förhöll sig till subsidiaritetsprincipen:
Regeringens sammanfattande bedömning är att målet med en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen inte uppnås med hjälp av tvingande lagstiftning på EU-nivå.
- - -
Regeringen anser att det är tveksamt på vilket sätt arbetet med nationella strategier skulle bli effektivare genom lagstiftning på EU-nivå. Dessutom kräver effektiva nät- och informationssäkerhetsåtgärder ofta ett snabbt lokalt agerande snarare än ett EU-centraliserat samordnat agerande.
Riksdagen instämmer i regeringens bedömning. Riksdagen anser att åtgärder av det slag som föreslås i förslaget till direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i unionen bör vara varje medlemsstats eget ansvar i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen finner således att kommissionens förslag i KOM (2013) 48 strider mot subsidiaritetsprincipen.
Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:185) och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Socialutskottet
Socialutskottet prövade fyra utkast till lagstiftningsakter under 2013, varav ett ledde till att utskottet lämnade ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (utl. 2012/13:SoU17).
Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter (KOM(2012) 788). Förslaget är en revidering av EU:s tobaksproduktdirektiv (2001/37/EG).
Regeringen lämnade en faktapromemoria med anledning av förslaget (2012/13:FPM51). Av faktapromemorian framgick att regeringen delade kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet fick även information vid ett sammanträde med statssekreteraren.
I sitt ställningstagande framhöll socialutskottet att tobaksproduktdirektivet borde omfatta de tobaksprodukter som säljs fritt på den gemensamma europeiska marknaden. Utskottet konstaterade dock att förbudet att distribuera och sälja snus i andra medlemsstater än i Sverige kvarstår i kommissionens förslag till direktiv. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att regleringen av snus borde ses som en nationell angelägenhet och att direktivet därmed inte borde omfatta snus.
Utskottet ansåg att kommissionens förslag stred mot subsidiaritetsprincipen i berörda delar. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Övriga delar av kommissionens förslag stred enligt utskottet inte mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:158).
Trafikutskottet
Trafikutskottet prövade 27 utkast till lagstiftningsakter, och är därmed det utskott som prövade flest utkast under 2013. Utskottet lämnade fyra utlåtanden med förslag till motiverade yttranden.
I ett av utlåtandena behandlades fem lagstiftningsutkast (utl. 2012/13:TU13). Frågan rörde kommissionens förslag i det fjärde järnvägspaketet (KOM(2013) 27, 28, 29, 30 och 31). Trafikutskottet beslutade att hämta in regeringens bedömning av förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Regeringen redovisade sin bedömning av subsidiaritetsfrågorna i två faktapromemorior (2012/13:FPM66 och 2012/13:FPM67).
När det gäller kommissionens förslag till förordning om Europeiska unionens järnvägsbyrå (KOM(2013) 27), förslaget till omarbetat direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet (KOM(2013) 30) och förslaget till omarbetat direktiv om järnvägssäkerhet (KOM(2013) 31) anförde utskottet följande. Utskottet ifrågasatte om en överflyttning av beslutskompetens från medlemsstaterna till Europeiska järnvägsbyrån (ERA) när det gäller godkännande av järnvägsfordon och utfärdande och återkallelse av säkerhetsintyg för järnvägsföretag var en proportionerlig åtgärd för att nå syftet med förslagen. Utskottet menade att det i stället fanns en risk för att den föreslagna åtgärden skulle leda till mer utdragna processer med ökade kostnader som följd. Utskottet menade därför att det kunde finnas skäl att ifrågasätta om förslagen verkligen på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att de angivna syftena uppnås. Utskottet hänvisade vidare till att utskottet hade fått veta att merparten av järnvägsfordonen endast verkar inom en eller ett fåtal medlemsstater och att samma sak gäller för järnvägsföretag, varför kommissionens förslag om att järnvägsfordon ska uppfylla kraven i samtliga bestämmelser som är tillämpliga inom EU framstod som klart oproportionerligt. Enligt utskottets mening borde därför dessa fordon i dagsläget även i fortsättningen godkännas av de nationella tillsynsmyndigheterna.
När det gäller kommissionens förslag till ändring av EU:s kollektivtrafikförordning (KOM(2013) 28) och förslaget till ändring av direktivet om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (KOM(2013) 29) föreslog kommissionen att järnvägsföretag ska ha tillgång till järnvägsinfrastruktur i alla medlemsstater för att utföra persontransporter. Trafikutskottet var tveksamt till den föreslagna åtgärden att öppna upp den inrikes persontrafiken för konkurrens och menade att detta kan vara en alltför långtgående åtgärd som minskar utrymmet för välfungerande nationella särlösningar. Utskottet bedömde att medlemsstaterna är bättre rustade att utifrån sina respektive förutsättningar fatta beslut om hur den inrikes persontrafiken ska utföras för att på så sätt nå målen om en ökad persontrafik på en konkurrenskraftig europeisk järnvägsmarknad som på ett effektivt sätt bidrar till att bryta transportsektorns oljeberoende.
Kommissionen föreslog vidare att behöriga myndigheter ska konkurrensutsätta tilldelningen av järnvägsavtal genom upphandling i stället för att kunna direkttilldela dem till vissa leverantörer när de själva inte bedriver trafiken. Enligt kommissionen var förslaget en åtgärd för att försöka åstadkomma reell konkurrens på marknaden för inhemsk persontrafik på järnväg. Enligt utskottets mening överskred förslaget den nödvändiga nivå som krävs för att nå målen med förslagen. Utskottet ansåg att det måste vara den enskilda medlemsstaten som bäst kan avgöra hur behöriga myndigheter lämpligast tilldelar avtal om allmännyttig järnvägstrafik.
Utskottets sammanfattande bedömning var att kommissionens förslag inte var förenliga med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I utlåtandet fanns en reservation (M, FP, C, KD). Reservanterna föreslog att riksdagen inte skulle lämna något motiverat yttrande. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottsmajoritetens förslag (rskr. 2012/13:178).
I utlåtande 2012/13:TU20 subsidiaritetsprövade trafikutskottet kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (KOM(2013) 147). Utskottet beslutade att hämta in regeringens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Regeringen redovisades sin bedömning i en promemoria. Regeringen delade kommissionens bedömning när det gäller subsidiaritetsprincipen. Regeringen lämnade även ytterligare information om proportionalitetsbedömningen i en annan promemoria.
Utskottet bedömde att de föreslagna åtgärderna i kommissionens förslag var nödvändiga på unionsnivå för att förbättra villkoren för den inre marknadens genomförande och funktion. Utskottet kunde således ansluta sig till kommissionens bedömning när det gäller subsidiaritetsprincipen. Utskottet ansåg dock att flera av förslagen i förordningen var komplexa och konstaterade att de skulle komma att påverka liksom kräva ändringar i ett flertal författningar. Utskottet ifrågasatte lämpligheten i kommissionens val av regleringsform. Det föreföll enligt utskottets mening som lämpligare att den föreslagna EU-regleringen görs i direktivform snarare än i form av en förordning. Utskottet konstaterade vidare att förslagen i förordningen i vissa delar var omfattande och ingripande, främst när det gällde markägares rättigheter och skyddet för äganderätten. Enligt utskottets mening kunde det ifrågasättas om detta ingrepp var proportionerligt för att uppnå målen med förslaget.
Utskottet anslöt sig, som nämnts, till kommissionens bedömning när det gäller subsidiaritetsprincipen. I sammanfattningen anfördes dock att utskottet ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle besluta att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:255).
Trafikutskottet lämnade också ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar (KOM(2013) 296, utl. 2012/13:TU21). Förslaget hänvisades till utskottet den 4 juni 2013. Fristen för att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 30 juli 2013, dvs. under sommaruppehållet. Trafikutskottet fattade sitt beslut den 25 juni 2013. I beslutet deltog endast utskottets ordförande.
Trafikutskottet hämtade in regeringens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Regeringen lämnade sin bedömning i en promemoria. Regeringen delade inte kommissionens bedömning när det gäller subsidiaritetsprincipen. Regeringen ansåg att det var oklart vad som menades med att delegera akter om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och liknande och angav vidare att gemensamma avgifter för hamninfrastruktur inte borde införas.
Enligt utskottet var förslaget inte förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet delade inte kommissionens uppfattning att gemensamma avgiftsprinciper för hamninfrastrukturavgifter skulle införas. Vidare ansåg utskottet att det var oklart vad som menades med att delegera akter om gemensamma klassificeringar av fartyg, bränslen och liknande. Utskottet ställde sig även avvaktande till om denna typ av regleringar skulle användas för att få bättre effektivitet i det europeiska hamnsystemet och ifrågasatte lämpligheten med att över huvud taget införa en reglering. Om en reglering trots allt borde införas ansåg utskottet det vara lämpligare med ett direktiv än en förordning.
Utskottet förslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:302).
I utlåtande 2013/14:TU5 prövade trafikutskottet kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av tre direktiv och några förordningar (KOM(2013) 627).
Trafikutskottet begärde regeringens bedömning av om förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Regeringen redovisade sin bedömning i en faktapromemoria (2013/14:FPM8). I fråga om bedömningen av subsidiaritetsprincipen delade regeringen kommissionens uppfattning att åtgärder för harmonisering lämpligen borde vidtas på unionsnivå eftersom medlemsstaterna saknade både behörighet och incitament att ändra det befintliga regelverket.
Utskottet såg inledningsvis inte någon grund för att göra någon annan bedömning av subsidiaritetsaspekten än den som regeringen gjorde, eftersom kommissionens förslag handlade om ändringar i befintliga rättsakter som de enskilda medlemsstaterna inte hade befogenhet att ändra. Utskottet ifrågasatte dock utifrån ett proportionalitetsperspektiv ändamålsenligheten med förslaget och hävdade att det i stället fanns andra och mindre ingripande sätt än de som kommissionen hade övervägt för att säkerställa en harmoniserad marknad för elektroniska kommunikationstjänster. Utskottet delade i detta avseende regeringens uppfattning att unionens befintliga förordningar och direktiv borde vara till fyllest för att uppnå målsättningen. Utskottet ifrågasatte kommissionens val att gå fram med ett omfattande förslag till förordning i stället för att föreslå justeringar i det befintliga regelverket som huvudsakligen har formen av direktiv. Det fanns enligt utskottet det alltför många komponenter i EU-kommissionens åtgärdspaket som med fog kunde befaras strida mot proportionalitetskravet i subsidiaritetsprincipen. I det sammanhanget ansåg utskottet i likhet med regeringen att det var viktigt att bestämmelserna i förslaget inte skulle komma i konflikt med den svenska tryck- och yttrandefriheten.
Trafikutskottet ansåg sammanfattningsvis att förslaget inte var förenligt med det proportionalitetskriterium som innefattas i en prövning av subsidiaritetsprincipens tillämpning. Utskottet föreslog därför att riksdagens skulle besluta att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2013/14:35).
Miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet prövade 21 utkast till lagstiftningsakter under 2013, vilket kan jämföras med 28 under 2012 och lika många under 2011. Ett av de utkast som utskottet prövade under 2013 ledde till att utskottet lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande (utl. 2012/13:MJU20). Det gällde kommissionens förslag till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (KOM(2013) 133).
Förslaget hänvisades den 20 mars 2013 till trafikutskottet för subsidiaritets-kontroll. Trafikutskottet beslutade den 9 april 2013 att överlämna ärendet till miljö- och jordbruksutskottet som den 11 april beslutade att ta emot ärendet. Fristen för att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 13 maj 2013.
Miljö- och jordbruksutskottet beslutade att begära in regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i förslaget. Regeringen lämnade sin bedömning i en promemoria. Regeringen ansåg att förslaget inte kunde anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Miljö- och jordbruksutskottet anförde bl.a. följande i sitt ställningstagande:
Som regeringen anför i sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i det aktuella förslaget kan fysisk planering även omfatta havsområden. Vidare omfattar definitionen av kustområden även landområden vid kusten. I och med att kommissionen i sitt förslag avser att reglera områden som är föremål för den kommunala planprocessen, bedömer utskottet att förslaget kan komma att styra den kommunala självständiga planeringen på ett sätt som inte är nödvändigt eller lämpligt. Att utforma krav på den kommunala planeringen är en nationell angelägenhet som inte bör regleras på EU-nivå.
Mot denna bakgrund ansåg utskottet att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:203).
Kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet
Av kommissionens årliga rapport 2013 om subsidiaritet och proportionalitet (KOM(2014) 506) framgår att kommissionen under 2013 tog emot 88 motiverade yttranden från de nationella parlamenten om iakttagandet av subsidiaritetsprincipen, dvs. en ökning med 25 procent jämfört med föregående år (70 motiverade yttranden under 2012).
Kommissionen anför att under 2013 delade de nationella parlamenten för andra gången ut ett ”gult kort” inom ramen för subsidiaritetskontrollmeka-nismen, närmare bestämt för kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (KOM(2013) 534, se även nedan). Den första gången ett gult kort utdelades var 2012 med anledning av den s.k. Monti II-förordningen (bet. 2013/14:KU5 s. 19 och 58).
Enligt kommissionen varierar de motiverade yttrandena fortfarande betydligt när det gäller form och typ av argument som de nationella parlamenten framför till stöd för sin slutsats att subsidiaritetsprincipen har åsidosatts. Liksom under 2012 lämnade de nationella parlamenten motiverade yttranden om en rad ämnen under 2013. De 88 motiverade yttranden som lämnades avsåg 36 kommissionsförslag.
Förslaget om Europeiska åklagarmyndigheten gav upphov till 13 motiverade yttranden, och det näst högsta antalet motiverade yttranden (9) avsåg förslaget till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden. De nationella parlamenten avgav 7 motiverade yttranden om förslaget till direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter och om förslaget till förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar.
Kommissionen uppger att liksom under 2012 var Sveriges riksdag det nationella parlament som lämnade i särklass flest motiverade yttranden (9), även om det var betydligt färre än under 2012 (20). Kommissionens uppgift om antal motiverade yttranden (9) som Sveriges riksdag lämnat skiljer sig åt från den uppgift som redovisas i detta betänkande (10). Av bilagan till rapporten framgår att kommissionen inte nämner det motiverade yttrande som Sveriges riksdag lämnade i fråga om kommissionens förslag (KOM(2013) 147, utl. 2012/13:TU20).
Österrikes Bundesrat och Litauens Seimas lämnade näst flest motiverade yttranden (6 vardera), följt av de två spanska kamrarna (Congreso de los Diputados och Senado), Maltas Kamra tad-Deputati, Nederländernas Tweede Kamer och Förenade kungarikets House of Commons (5 vardera).
Av bilagan till kommissionens rapport framgår följande om vilka länders parlament som lämnat motiverade yttranden när det gäller förslag som Sveriges riksdag lämnat motiverade yttranden om. Inom parentes anges antalet röster per land. Endast de förslag som samlat fler länders parlament än Sveriges riksdag redovisas i det följande.
– KOM(2013) 534. Förslag till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (13 motiverade yttranden, 18 röster, dvs. gult kort). Sverige (2), Cypern (2), Tjeckien (1), Frankrike (1), Ungern (2), Irland (2), Malta (2), Rumänien (1), Slovenien (1), Nederländerna (2) och Storbritannien (2).
– KOM(2013) 133. Förslag till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (9 motiverade yttranden, 13 röster). Sverige (2), Belgien (1), Finland (2), Tyskland (1), Irland (2), Litauen (2), Polen (1) och Nederländerna (2).
– KOM(2012) 788. Förslag till direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter (7 motiverade yttranden, 11 röster). Sverige (2), Tjeckien (1), Danmark (2), Grekland (2), Italien (1), Portugal (2) och Rumänien (1).
– KOM(2013) 296. Förslag till förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar (7 motiverade yttranden, 11 röster). Sverige (2), Frankrike (1), Italien (1), Lettland (2), Malta (2), Polen (1) och Spanien (2).
– KOM(2013) 28. Förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 1370/2007 avseende öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg (6 motiverade yttranden, 9 röster). Sverige (2), Österrike (1), Litauen (2), Luxemburg (2) och Nederländerna (2).
– KOM(2013) 29. Förslag till direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde vad avser öppnandet av marknaden för inhemsk persontrafik på järnväg och om styrning av järnvägsinfrastrukturen (6 motiverade yttranden, 9 röster). Sverige (2), Frankrike (1), Litauen (2), Luxemburg (2) och Nederländerna (2).
– KOM(2013) 627. Förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012 (4 motiverade yttranden, 7 röster). Sverige (2), Österrike (1), Irland (2) och Malta (2).
– KOM(2013) 27. Förslag till förordning om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (3 motiverade yttranden, 5 röster). Sverige (2), Litauen (2) och Rumänien (1).
– KOM(2013) 31. Förslag till direktiv om järnvägssäkerhet (3 motiverade yttranden, 5 röster). Sverige (2), Litauen (2) och Rumänien (1).
– KOM(2013) 30. Förslag till direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (2 motiverade yttranden, 4 röster). Sverige (2) och Litauen (2).
Som tidigare nämnts lämnade Sveriges riksdag ett motiverat yttrande om de ovan nämnda förslagen i KOM(2013) 27, 28. 29, 30 och 31.
Sveriges riksdag lämnade även ett motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (KOM(2013) 147, utl. 2012/13:TU20). Av bilagan till kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet (KOM(2014) 506) framgår att Tweede Kamer i Nederländerna (1 röst) och House of Commons i Storbritannien (1 röst) lämnade motiverade yttranden om detta förslag. Kommissionen nämner dock inte det motiverade yttrandet från Sveriges riksdag.
Som enda parlament lämnade Sveriges riksdag därutöver motiverade yttranden om följande tre utkast till lagstiftningsakter: KOM(2013) 48, KOM(2013) 71 och KOM(2013) 520.
Förslaget till inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten – gult kort
Av kommissionens rapport framgår att kommissionens förslag till förordning om Europeiska åklagarmyndigheten antogs den 17 juli 2013. Syftet med förslaget är att inrätta en europeisk åklagarmyndighet för att utreda och lagföra personer som begår brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen.
Av rapporten framgår att de nationella parlamenten lämnade 13 motiverade yttranden om förslaget, vilket motsvarande 18 röster av 56 möjliga. Enligt artikel 7.2 i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna krävdes 14 röster för ett gult kort i detta ärende.
Den 6 november 2013 bekräftade kommissionen att subsidiaritetskontroll-mekanismen enligt artikel 7.2 i protokollet hade utlösts. Kommissionen framhåller i rapporten att den till följd av detta omprövade förslaget, varefter den lade fram ett meddelande med en noggrann analys av de nationella parlamentens motiverade yttranden vad gäller subsidiaritetsprincipen. Vid analysen av de motiverade yttrandena gjorde kommissionen åtskillnad mellan argument som rör subsidiaritetsprincipen eller som skulle kunna tolkas som farhågor som rör subsidiariteten och andra argument som rör proportionalitetsprincipen, politiska ställningstaganden som inte har något samband med subsidiaritet eller andra politiska eller rättsliga frågor.
Enligt kommissionen var de nationella parlamentens huvudsakliga invändningar beträffande subsidiaritetsprincipen följande. Flera kamrar i de nationella parlamenten ansåg att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning hade förklarat hur förslaget var förenligt med subsidiaritetsprincipen. De skäl som kommissionen hade anfört betraktades som otillräckliga. Dessutom borde förklaringarna införas i både motiveringen och konsekvensbedömningen.
Kommissionen framhåller i rapporten att kommissionen efter sin omprövning fann att motiveringen och den åtföljande finansieringsöversikten gav en tillräcklig förklaring till varför åtgärder på medlemsstatsnivå inte skulle leda till att det politiska målet uppnås och varför målet skulle uppnås bättre genom åtgärder på unionsnivå (t.ex. bristande kontinuitet i brottsbekämpningen och avsaknaden av en gemensam europeisk lagföringspolitik).
Efter att ha omprövat förslaget drog kommissionen slutsatsen att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och beslutade att bibehålla förslaget.
Konstitutionsutskottet har gett övriga utskott tillfälle att yttra sig över några frågor som gäller beredningen av subsidiaritetsärendena, bl.a. om utskotten använder någon form av förenklad beredning vid subsidiaritetprövningarna. Konstitutionsutskottet ställde även frågan om utskotten prioriterar vissa ärenden och i förekommande fall, hur ärenden för olika former av beredning väljs ut.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet framhåller i sitt yttrande att utskottet prövar alla subsidiaritetsärenden som lämnas till utskottet. Utskottet prioriterar inte vissa ärenden och tillämpar inte heller någon form av förenklad beredning för vissa ärenden. Utskottets kansli upprättar en föredragningspromemoria i alla ärenden.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande att det inte har tillämpat någon form av förenklad beredning utöver att det i vissa fall berett och justerat en prövning vid samma sammanträde. I vissa fall som rör förslag av enklare beskaffenhet och av rutinkaraktär har utskottet avstått från att inhämta regeringens ståndpunkt.
Justitieutskottets yttrande
Av justitieutskottets yttrande framgår att utskottet prövar alla rättsakter som hänvisas till utskottet för subsidiaritetsprövning. Utskottets kansli upprättar kanslipromemorior i samtliga ärenden. Av promemoriorna framgår tidsfrister för prövningarna, en sammanfattning av förslagens innehåll och bakgrund, regeringens bedömningar i subsidiaritetsfrågorna (om de är kända) och kansliets förslag till planering för ärendenas fortsatta hantering. Kansliet har inte refererat till tvåstegsmetoden i sina promemorior. Kanslipromemoriorna har heller inte innehållit några förslag från kansliet om en bedömning av subsidiaritetsfrågorna. Utskottet beslutade vid ett sammanträde i februari 2013 att ge presidiet befogenhet att besluta om inhämtande av information om regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen vid prövning av lagstiftningsakter.
Utskottet har vid fyra av de tolv subsidiaritetsprövningarna tagit upp ett ärende till beredning och justering vid samma tillfälle. Detta har gjorts vid ärenden som mer varit av teknisk art. Utskottets uppfattning är att tidsfristen på åtta veckor för prövningarna inte varit svår att hålla i något fall.
När det gällde prövningen av kommissionens förslag om inrättande av en europeisk åklagarmyndighet (KOM(2013) 534) hade utskottet vid sin subsidiaritetsprövning inte tillgång till regeringens bedömning i subsidiaritetsfrågan. Enligt riksdagsordningen ska regeringen lämna en sådan bedömning inom två veckor från den dag då utskottet begär att få bedömningen. Regeringen dröjde emellertid med att lämna sin bedömning till efter den angivna fristen och efter det att utskottet justerat ett prövningsutlåtande (utl. 2013/14:JuU13). Som utskottet påpekade i sitt utlåtande innebär avsaknaden av regeringens bedömning i subsidiaritetsfrågan att utskottet hade ett sämre underlag för sin bedömning än vad som förutses i riksdagsordningen. Justitieutskottet hänvisar i yttrandet till konstitutionsutskottets granskning av justitieministerns hantering av justitieutskottets begäran om regeringens bedömning. I sitt ställningstagande konstaterade konstitutionsutskottet att regeringen har brustit i efterlevnaden av riksdagsordningens bestämmelser (bet. 2013/14:KU20 s. 21).
Justitieutskottet anför slutligen att det anser att EU-samordningens arbete med att underrätta utskotten om när lagstiftningsförslag antas fungerar väl och är till god hjälp.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande att utskottet som regel endast har ett respektive två behandlingstillfällen beroende på utfallet, vilket kan betraktas som en förenklad beredning.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet anför i sitt yttrande att utskottet inte använder någon form av förenklad beredning. Normalt sett planeras två beredningstillfällen för subsidiaritetsprövningarna till vilka underlag om prövningarna presenteras. Vid behov hålls ytterligare beredningstillfällen. Regeringens inställning brukar lämnas genom en faktapromemoria eller ett särskilt yttrande eller både och. Socialutskottet prioriterar inte något särskilt ärende och väljer inte ut ärenden för olika former av beredning.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet har erfarenhet av tidsmässigt komprimerade beredningar av flera subsidiaritetsärenden under 2013. I dessa ärenden skedde beredning och beslut vid samma tillfälle. Beredningsformen föreslogs av utbildningsutskottets kansli, men det stod självfallet utskottet fritt att besluta om ytterligare beredning om så skulle ha önskats. Det har inte varit aktuellt för utskottet att göra någon prioritering av ärenden.
Trafikutskottets yttrande
De flesta subsidiaritetsprövningar som gjordes under 2013 var enligt trafikutskottet tämligen okontroversiella, och utskottets ståndpunkt har varit den att kommissionen i de flesta fall respekterar subsidiaritetsprincipen. Det handlar exempelvis om förslag av mer teknisk natur där utskottet har ansett att regleringen för ändamålsenlighetens skull bör ske på EU-nivå.
Som svar på frågan om det förekommer någon form av förenklad beredning vid subsidiaritetsprövningen anför trafikutskottet att det tidigare tillämpat en förenklad beredning i de fall ett utkast bedömts vara så okontroversiellt att det inte har ansetts motiverat med någon djupare analys. Den förenklade beredningen innebar bl.a. att ärendena bereddes och justerades vid ett och samma tillfälle. Även om trafikutskottet har frångått den förenklade beredningen görs en prioritering i vissa fall utifrån förslagens komplexitet och omfattning. För okontroversiella utkast eller i de fall då det är helt uppenbart att regleringen bör ske på EU-nivå har utskottet exempelvis ansett det överflödigt att hämta in regeringens bedömning av subsidiaritetsaspekten. Utan att för den skull göra avkall på principen att samtliga utkast till rättsakter ska prövas anser utskottet som tidigare påpekats att det finns goda skäl för att effektivisera subsidiaritetsprövningarna i syfte att lägga mer resurser på de mer invecklade och komplicerade lagförslag som kommissionen presenterar. Det gäller i synnerhet förslag inom områden som tidigare inte har reglerats.
Utskottet utnyttjade under 2013 i flera fall möjligheten att hämta in regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i olika lagstiftningsakter. Utskottet lägger stor vikt vid de bedömningar som regeringen gör och understryker hur viktigt det är att i ett så tidigt skede som möjligt få ta del av regeringens uppfattning eftersom tidsfristen för att pröva subsidiaritetsaspekten är begränsad. Regeringens uppfattning om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har beaktats i stor utsträckning av utskottet. Som regel har utskottets bedömningar inte påtagligt avvikit från de som regeringen gjort. Utskottet hänvisar också till att man i tidigare yttranden har pekat på den skillnaden att regeringen inte lägger in några proportionalitetsaspekter i sin bedömning av subsidiaritetsprincipen. Utskottet har dock i sina bedömningar även vägt in det proportionalitetskriterium som ingår i riksdagens prövning av subsidiaritetsprincipens tillämpning och därför i några fall kommit till en annan slutsats än regeringen. Trafikutskottet anser att denna olikartade tolkning är olycklig och komplicerar utskottets uppgift.
Utskottet påminner om att det ställde sig bakom konstitutionsutskottets uttalande (bet. 2012/13:KU8) om att det bör finnas rutiner för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i antagen lagstiftning. Utskottet hänvisar även till att utskottet tidigare framhållit att det är önskvärt med en samsyn inom utskottsavdelningen om de kriterier enligt vilka subsidiaritetsaspekten ska prövas. I det nu aktuella yttrandet lyfter utskottet fram att det vore värdefullt med en sammanhållen utgångspunkt från riksdagens sida, dvs. att alla utskott använder likartade bedömningskriterier för om ett förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Trafikutskottet hänvisar vidare till att utskottet tidigare föreslagit att någon form av central stöd bör inrättas inom riksdagen för att vid behov kunna bistå utskotten vid prövningarna. Utskottets uppfattning är att denna funktion med fördel kan läggas på EU-samordningen som enligt utskottet har bättre förutsättningar än de enskilda utskotten för att anlägga ett helhetsperspektiv på kommissionens lagförslag.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet anför att utskottet inte använder sig av någon förenklad beredning vid prövning av subsidiaritetsärenden. Alla rättsakter som hänvisas till utskottet prövas och bereds på samma sätt, nämligen genom en tvåstegsmetod. Det innebär att beredning och beslut sker vid olika sammanträden. Utskottet hänvisar till att man i ett tidigare yttrande till konstitutionsutskottet hösten 2011 om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ansåg att tvåstegsmetoden hade fungerat väl. Det var enligt utskottet en fördel att ett ärende behandlas vid två tillfällen eftersom det ger utskottets ledamöter mer tid att göra nödvändiga överväganden innan de fattar beslut i den aktuella frågan. För varje ärende upprättar kansliet en promemoria som innehåller en beskrivning av ärendet samt ett förslag från kansliet med en bedömning av om det kan finnas problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen eller inte. Om kansliet bedömer att det kan finnas problem föreslår det att man begär in en bedömning från regeringen.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet har subsidiaritetsprövat 39 förslag sedan Lissabonfördraget trädde ikraft. Under 2014 har utskottet prövat två förslag. Majoriteten av prövningarna utfördes under 2011. Utskottet framhåller i sitt yttrande att eftersom det är svårt att förutse när ett subsidiaritetsärende ska komma in till riksdagen innebär detta ett försvårande av utskottets verksamhetsplanering, vilket periodvis kan skapa en ökad arbetsbelastning för utskottet. Det planeringsverktyg utskottet framför allt förlitar sig på när det gäller planering av subsidiaritetsärenden är kommissionens planeringsdokument. Utskottet kan emellertid konstatera att det underlag riksdagen haft att tillgå från kommissionen emellanåt visat sig vara otillförlitligt.
Under 2013 ansåg utskottet inte att något av de förslag som subsidiaritetsprövades strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhöll att av de nio förslag som granskades under 2013 var sju stycken ändrings- eller anpassningsförslag, av mer eller mindre teknisk karaktär, till redan gällande rättsakter.
Åtta av ärendena bereddes enligt följande rutin. Utskottets kansli upprättar en föredragningspromemoria som innehåller ett förslag från kansliet om huruvida det finns skäl eller saknas anledning för utskottet att begära in regeringens bedömning. I föredragningspromemoriorna har kansliet redogjort för den s.k. tvåstegsmetoden för subsidiaritetsprövningar. I samtliga fall föredras ärendena muntligt i utskottet. Ett ärende redovisade kansliet endast muntligen vid det första föredragningstillfället. Detta gjordes för tids vinnings skull. Av de nio ärenden som subsidiaritetsprövades 2013 avgjordes sex utan att regeringens bedömning i subsidiaritetsfrågan inhämtades. I de övriga tre fallen beslutade utskottet att inhämta regeringens bedömning.
Näringsutskottet noterar att en rutin för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i antagen lagstiftning har införts centralt i Riksdagsförvaltningen.
Sveriges riksdag är ett av få parlament inom EU som prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds enligt protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har riksdagen lämnat totalt 43 motiverade yttranden, vilket innebär invändningar mot 10 procent av alla utkast till lagstiftningsakter. Detta kan inte anses särskilt anmärkningsvärt. Invändningarna avser dessutom sällan förslagen i sin helhet utan tar ofta sikte på delar av förslagen. Utskottet konstaterar att endast 2 av 443 förslag, dvs. 0,5 procent av förslagen, hittills har lett till gula kort.
Under 2013 översände riksdagen 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Mot bakgrund av att kommissionen i sin rapport om subsidiaritet och proportionalitet anger att riksdagen lämnat 9 motiverade yttranden, vill konstitutionsutskottet påminna om vikten av att ett motiverat yttrande bör innehålla ett tydligt formulerat ställningstagande till att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Som konstitutionsutskottet tidigare har framhållit i ett yttrande till justitieutskottet kan ett klart ställningstagande få betydelse vid sammanräkningen av de avgivna motiverade yttrandena (konstitutionsutskottets protokoll 2011/12:27 § 1) och därmed få betydelse för om ett gult kort utfärdas eller inte.
Trafikutskottet har anfört att det är problematiskt att riksdagens utskott i sina bedömningar även väger in ett proportionalitetskriterium vid prövningen av subsidiaritetsprincipens tillämpning, vilket regeringen enligt utskottet inte gör. Konstitutionsutskottet vill härmed påminna om att utskottet tidigare har uttalat att det finns visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anse ingå inom ramen för subsidiaritetprövningen (bet. 2010/11:KU18). Subsidiaritetsprincipen innebär att unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet ska vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva. Av orden endast ”om och i den mån” får det anses framgå att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium. Fråga är alltså om ett proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen, inte om renodlade proportionalitetsbedömningar.
Av de yttranden som inkommit från övriga utskott framgår att vid subsidiaritetsprövningen utgår flera av utskotten från förslagens komplexitet och omfattning när de avgör vilka beredningsåtgärder som krävs. Om förslagen är av enklare beskaffenhet eller då det varit uppenbart att en reglering bör ske på EU-nivå har t.ex. vissa utskott avstått från att inhämta regeringens bedömning av subsidiaritetsprincipens tillämpning i det enskilda fallet. När förslagen är av t.ex. mer teknisk karaktär och inte kräver någon djupare analys förekommer även att beredning och beslut sker vid ett och samma tillfälle. Konstitutionsutskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att även om riksdagsordningen ställer krav på att samtliga utkast till lagstiftningsakter ska prövas av utskotten finns det inget som hindrar att någon form av sådan förenklad behandling används (bet. 2012/13:KU8 s. 29 f.). Det finns inga formella krav på att beredning måste ske på ett visst sätt eller vid ett visst antal sammanträden. Möjligheten för utskotten att inhämta regeringens bedömning är just en möjlighet och inte någon skyldighet.
I detta sammanhang bör dock framhållas att regeringen har en skyldighet att lämna sin bedömning om ett utskott begär det. Som konstitutionsutskottet redan vid förra uppföljningen 2013/14 kunde konstatera innebär avsaknaden av en bedömning från regeringen att ett utskott får ett sämre underlag för sin bedömning än vad riksdagsordningen förutsätter (bet. 2013/14:KU5).
Konstitutionsutskottet har i tidigare uppföljningar framhållit att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen införde rutiner för att bevaka när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet och förmedlade denna information till utskotten. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att EU-samordningen sedan våren 2014 har tagit på sig rollen att bevaka och underrätta utskotten om när lagstiftningsförslag antas.
Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2013 (se bilaga 10). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i EUF-fördraget som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak gäller (se bilaga 11).
För motsvarande förteckning över de utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under perioden 1 december 2009–31 december 2012 hänvisas till utskottets föregående betänkande om uppföljningen (se bet. 2013/14:KU5 s. 169 f.).
Tabellerna nedan under respektive avsnitt per utskott innehåller en uppdelning på politikområde, rättslig grund i EUF-fördraget och uppgift om antal utkast till lagstiftningsakter inom respektive utskotts beredningsområde. I tabellerna redovisas antalet utkast för 2010[4], 2011, 2012 och 2013 samt det totala antalet prövade utkast. Eftersom vissa utkast rör flera politikområden, kan det totala antalet utkast till lagstiftningsakter vara större än antalet prövade utkast.
En sammanfattning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2013 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 12.
Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet prövade två (2) utkast till lagstiftningsakter under 2013. I båda fallen ansåg utskottet att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett utdrag ur protokollet.
De två (2) utkast som konstitutionsutskottet prövade rör båda ett stort antal politikområden. Kommissionens förslag till förordning om anpassning till artikel 290 i EUF-fördraget av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll (KOM(2013) 451) rör tullsamarbete, jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, kapital och betalningar, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, socialpolitik, folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik och statistik.
Kommissionens förslag till förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll (KOM(2013) 751) berör följande politikområden: jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik, humanitärt bistånd och statistik.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade konstitutionsutskottet åtta (8) utkast till lagstiftningsakter. Uppdelningen per politikområde, rättslig grund och antal utkast framgår av tabellen nedan. Utskottet har lämnat ett utlåtande sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Det gällde kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (KOM(2012) 11, utl. 2011/12:KU25). Detta utkast rörde skydd för personuppgifter och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.
Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Offentlighet |
art. 15 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Skydd för personuppgifter |
art. 16 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare) |
art. 21 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Tullsamarbete |
art. 33 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Jordbruk och fiskeri |
art. 43 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Etableringsrätt |
art. 53 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
art. 62 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Kapital och betalningar |
art. 64 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Transportpolitik |
art. 91, 100 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
0 |
0 |
1 |
2 |
3 |
|
Socialpolitik |
art. 153 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Folkhälsa |
art. 168 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Transeuropeiska nät |
art. 172 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Miljöpolitik |
art. 192 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Gemensam handelspolitik |
art. 207 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Humanitärt bistånd |
art. 214 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Institutionella bestämmelser |
art. 224 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Statistik |
art. 338 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Flexibilitetsklausulen |
art. 352 |
0 |
0 |
2 |
0 |
2 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Finansutskottet
Finansutskottet prövade som nämnts 17 utkast till lagstiftningsakter under 2013, och lämnade ett utlåtande. Av sammanställningarna framgår att tio (10) av de utkast som finansutskottet prövade under 2013 innehåller förslag om tillnärmning av lagstiftning som gäller den inre marknaden. Sex (6) utkast innehåller förslag om statistik. Ett (1) utkast rör etableringsrätt och ett (1) annat fri rörlighet för tjänster.
Ett av utkasten till lagstiftningsakter innehåller förslag som berör flera politikområden, nämligen etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Det gäller kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) vad gäller datumen för dess införlivande och tillämpning och datumet för upphävande av vissa direktiv (KOM(2013) 680).
Finansutskottet lämnade, som tidigare nämnts, ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (utl. 2013/14:FiU13). Utlåtandet gällde kommissionens förslag till förordning om en gemensam rekonstruktionsmekanism och rekonstruktionsfond (KOM(2013) 520). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. fråga var om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013, prövade finansutskottet 62 utkast till lagstiftningsakter. Om man ser till de huvudsakliga politikområdena finner man att allra flest utkast (31) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. fråga var om förslag som gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer 15 utkast som gäller etableringsrätt. Elva (11) utkast innehöll förslag om statistik, åtta (8) ekonomisk och monetär politik och sju (7) fri rörlighet av tjänster. Ett (1) förslag rörde straffrättsligt samarbete och ett (1) strukturfonder. Ett (1) utkast grundade sig på den s.k. flexibilitetsklausulen.
Finansutskottet lämnade under denna tid tolv (12) utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall. Tre (3) av de utkast som ledde till utlåtanden från finansutskottet och där riksdagen lämnade motiverade yttranden grundade sig på artikel 53 i EUF-fördraget, dvs. etableringsrätt. Det gäller dels kommissionens förslag till direktiv om insättningsgarantisystem (KOM(2010) 368) och kommissionens förslag om ändring av direktivet om system för ersättning till investerare (KOM(2010) 371) som avgjordes under 2010, dels kommissionens förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag (KOM(2011) 453) som avgjordes under 2011.
Fyra (4) av de utkast som ledde till motiverade yttranden från riksdagen på förslag från finansutskottet grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. förslagen gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Det gäller dels kommissionens förslag till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (KOM(2011) 452) som avgjordes under 2011, dels kommissionens förslag KOM(2011) 747 och KOM(2011) 877 samt KOM(2012) 280 som avgjordes under 2012.
Två (2) av de utkast som under 2012 ledde till utlåtanden från finansutskottet lades på området för ekonomisk och monetär politik (se KOM(2011) 821 och KOM(2012) 511). Ytterligare två (2) utkast som ledde till utlåtanden under 2012 berör flera politikområden, nämligen etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller kommissionens förslag KOM(2011) 895 och 896. Det utlåtande som finansutskottet lämnade under 2013 gällde, som nämnts, tillnärmning av lagstiftning.
Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Etableringsrätt |
art. 50, 52, 53 |
3 |
4 |
7 |
1 |
15 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
art. 62 |
0 |
1 |
5 |
1 |
7 |
|
Straffrättsligt samarbete |
art. 83 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
3 |
7 |
11 |
10 |
31 |
|
Ekonomisk och monetär Politik |
art. 121, 126, 127, 136 |
5 |
0 |
3 |
0 |
8 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
art. 175 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Statistik |
art. 338 |
1 |
1 |
3 |
6 |
11 |
|
Flexibilitetsklausulen |
art. 352 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Skatteutskottet
Skatteutskottet prövade, som nämnts, fyra (4) utkast till lagstiftningsakter under 2013, varav ett ledde till ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.
Av sammanställningarna framgår att tre (3) av utkasten under 2013 innehåller förslag om harmonisering av indirekta skatter och ett (1) särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade skatteutskottet 16 utkast till lagstiftningsakter. Majoriteten av utkasten (9) gällde skatter och avgifter, närmare bestämt harmonisering av indirekta skatter. Därefter följer tre (3) utkast som grundar sig på artikel 115 i EUF-fördraget. Ett (1) utkast grundade sig både på artikel 33 i EUF-fördraget som rör tullsamarbetet inom EU och där EU har exklusiv befogenhet, och på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. utkastet innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som gäller den inre marknaden. Utöver detta grundade sig tre (3) utkast på artikel 349 i EUF-fördraget. Denna artikel innebär att rådet kan anta särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena inom EU på grund av de permanenta nackdelar som påverkar dessa områdens ekonomiska och sociala situation.
Totalt lämnade skatteutskottet tre (3) utlåtanden under denna tid. Det utlåtande (utl. 2012/13:SkU33) som utskottet lämnade under 2013 om kommissionens förslag till direktiv om skatt på finansiella transaktioner (KOM(2013) 71) gällde politikområdet skatter och avgifter, närmare bestämt harmonisering av indirekta skatter. Under 2011 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (utl. 2010/11:SkU37 och utl. 2011/12:SkU12). Riksdagen biföll båda dessa förslag. Det första utkastet som ledde till ett motiverat yttrande gällde förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, även kallad CCCTB (KOM(2011) 121) och grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.
Det andra av de utkast som ledde till ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget och innehöll förslag om en harmonisering av medlemsstaternas skatter på finansiella transaktioner (KOM(2011) 594).
Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Tullsamarbetet |
art. 33 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter) |
art. 113 |
1 |
3 |
2 |
3 |
9 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 115 |
0 |
3 |
0 |
0 |
3 |
|
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena |
art. 349 |
0 |
2 |
0 |
1 |
3 |
* Ett av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Justitieutskottet
Av sammanställningarna framgår att av de tolv (12) utkast som justitieutskottet prövade under 2013 innehöll fyra (4) utkast förslag om gränskontroller och fyra (4) förslag om straffrättsligt samarbete. Två (2) av utkasten innehöll förslag om administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa. Ett (1) utkast grundade sig på den s.k. flexibilitetsklausulen. Övriga utkast innehöll förslag om civilrättsligt samarbete (1), polissamarbete (1) och tillnärmning av lagstiftning gällande den inre marknaden (1).
Två (2) av utkasten till lagstiftningsakter berörde flera politikområden, nämligen administrativt samarbete och gränskontroll. Det gäller kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett system för in- och utresa som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter för tredjelandsmedborgare som passerar EU-medlemsstaternas yttre gränser (KOM(2013) 95) och kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett program för registrerade resenärer (KOM(2013) 97).
Ett av de utkast som prövades under 2013 ledde till att utskottet lämnade ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (se även ovan). Riksdagen biföll utskottets förslag. På EU-nivå ledde utkastet till att ett gult kort utfärdades till följd av att tröskelvärdet uppnåddes. Det var andra gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft som ett gult kort kunde utfärdas (se ovan). Det gäller kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (KOM(2013) 534) och förslaget rörde det straffrättsliga samarbetet.
Totalt under tiden den tiden 1 december 2009–31 december 2013 prövade justitieutskottet 44 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten gällde förslag inom området för frihet, säkerhet och rättvisa, varav 20 utkast gällde straffrättsligt samarbete, tolv (12) gränskontroll och fem (5) polissamarbete. Fyra (4) utkast gällde administrativt arbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa, tre (3) utkast gällde civilrättsligt samarbete, två (2) utkast innehöll förslag om asylpolitik och två (2) om invandringspolitik. Utöver detta gällde tre (3) utkast bekämpning av bedrägeri, och tre (3) utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Ytterligare två (2) lagstiftningsutkast innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. I övrigt gällde vardera ett (1) förslag skydd för personuppgifter, bekämpning av diskriminering, fri rörlighet för unionsmedborgare, folkhälsa, konsumentskydd och statistik samt administrativt samarbete.
Totalt nio (9) av utkasten berörde flera politikområden. Det gäller kommissionens förslag till förordning om ändring av rådets förordning om inrättande av Frontex (KOM(2010) 61) som gällde gränskontroll och administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa. Det gäller kommissionens förslag till ändrat förslag till förordning om inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system (KOM(2010) 93) som gällde gränskontroll, asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete, polissamarbete samt administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa.
Det gäller också kommissionens förslag till direktiv om användning av PNR-uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet (KOM(2011) 32) som gällde straffrättsligt samarbete och polissamarbete. Vidare gäller detta kommissionens förslag till förordning om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden m.m. (KOM(2011) 752) som berörde asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete och polissamarbete. Det gäller också kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (KOM(2011) 753) som berörde straffrättsligt samarbete och polissamarbete.
Kommissionens förslag till förordning om inrättande av programmet Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014–2020 (KOM(2011) 758) gällde bekämpning av diskriminering, fri rörlighet för unionsmedborgare, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa, konsumentskydd och administrativt samarbete. Kommissionens förslag till förordning om inrättande av programmet Rättsliga frågor för perioden 2014–2020 (KOM(2011) 759) som gällde civilrättsligt och straffrättsligt samarbete. Till detta kan läggas de redan nämnda förslagen KOM(2013) 95 och 97 som prövades under 2013.
Justitieutskottet lämnade totalt fem (5) utlåtanden under tiden 2009–2013 varav två (2) gällde gränskontroll, ett (1) gällde skydd av personuppgifter, ett (1) gällde bekämpning av bedrägeri och ett (1) gällde straffrättsligt samarbete.
Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Skydd för personuppgifter |
art. 16 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Bekämpning av diskriminering |
art. 19 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmed- borgare) |
art. 21 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Administrativt samarbete (frihet, säkerhet och rättvisa) |
art. 74 |
2 |
0 |
0 |
2 |
4 |
|
Gränskontroll |
art. 77 |
3 |
3 |
2 |
4 |
12 |
|
Asylpolitik |
art. 78 |
1 |
0 |
1 |
0 |
2 |
|
Invandringspolitik |
art. 79 |
1 |
0 |
1 |
0 |
2 |
|
Civilrättsligt samarbete |
art. 81 |
0 |
1 |
1 |
1 |
3 |
|
Straffrättsligt samarbete |
art. 82, 83, 84, 85, 86 |
9 |
3 |
4 |
4 |
20 |
|
Polissamarbete |
art. 87, 88 |
1 |
1 |
2 |
1 |
5 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
0 |
0 |
1 |
1 |
2 |
|
Folkhälsa |
art. 168 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Konsumentskydd |
art. 169 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Administrativt samarbete |
art. 197 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Bekämpning av bedrägeri |
art. 325 |
0 |
1 |
2 |
0 |
3 |
|
Statistik |
art. 338 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Flexibilitetsklausulen |
art. 352 |
1 |
1 |
0 |
1 |
3 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Civilutskottet
Civilutskottet prövade åtta (8) utkast till lagstiftningsakter under 2013. I samtliga fall ansåg utskottet att förslagen var förenliga med subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett utdrag ur protokollet.
Av sammanställningarna framgår att tre (3) av utkasten gällde civilrättsligt samarbete. Lika många utkast (3) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. utkasten innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som gäller den inre marknaden. Övriga lagstiftningsutkast innehöll förslag om fri rörlighet för unionsmedborgare (1), etableringsrätt (1), ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden (1) och transportpolitik (1).
Två (2) av utkasten berörde flera politikområden. Det gäller kommissionens förslag till förordning om främjande av medborgares och företags fria rörlighet genom förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (KOM(2013) 228) som gällde fri rörlighet för unionsmedborgare och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller vidare kommissionens förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (KOM(2013) 554) som gällde ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och civilrättsligt samarbete.
Totalt prövade civilutskottet 24 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2013. Av sammanställningarna framgår att av de utkast som prövades av civilutskottet gällde åtta (8) utkast förslag om civilrättsligt samarbete, och lika många (8) innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer fyra (4) utkast som innehåller förslag om etableringsrätt. Två (2) av utkasten grundade sig på artikel 67 i EUF-fördraget. Enligt denna artikel ska unionen underlätta tillgången till rättsväsendet, särskilt genom principen om ömsesidigt erkännande av avgöranden på det civila området. Övriga utkast gällde fri rörlighet för unionsmedborgare (1), transportpolitik (1), socialpolitik (1) och konsumentskydd (1), och ett (1) grundade sig på flexibilitetsklausulen.
Totalt tre (3) utkast berörde flera politikområden. Utöver de två utkast som redan nämnts och som prövades under 2013 (se ovan) berörde kommissionens förslag till förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (KOM(2010) 748) både ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och civilrättsligt samarbete. Detta utkast prövades under 2011.
Under tiden 2009–2013 lämnade civilutskottet tre (3) utlåtanden som ledde till två (2) motiverade yttranden från riksdagen. Det första utlåtandet lämnades på begäran av en minoritet i civilutskottet under 2011 (utl. 2011/12:CU11). Minoriteten begärde att ett utlåtande skulle avges i fråga om kommissionens förslag till förordning om en gemensam europeisk köplag (KOM(2011) 635). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. fråga var om tillnärmning av lagstiftning. Riksdagen biföll dock utskottsmajoritetens förslag om att lägga utlåtandet till handlingarna, och riksdagen lämnade således inte något motiverat yttrande över detta förslag. Det andra utlåtandet som lämnades under 2012 (utl. 2011/12:CU21) behandlade två utkast till lagstiftningsakter. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning (KOM(2011) 778) och kommissionens förslag till förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse (KOM(2011) 779). Dessa förslag gällde politikområdena etableringsrätt och tillnärmning av lagstiftning. Det tredje utlåtandet (utl. 2012/13:CU14) lämnades under 2012. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (KOM(2012) 614) och berörde området socialpolitik.
Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare) |
art. 21 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Etableringsrätt |
art. 50 |
0 |
2 |
1 |
1 |
4 |
|
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden |
art. 67 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
|
Civilrättsligt samarbete |
art. 81 |
1 |
4 |
0 |
3 |
8 |
|
Transportpolitik |
art. 100 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
0 |
2 |
3 |
3 |
8 |
|
Socialpolitik |
art. 157 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Konsumentskydd |
art. 169 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Flexibilitetsklausulen |
art. 352 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Utrikesutskottet
Utrikesutskottet prövade två (2) utkast till lagstiftningsakter under 2013, och ansåg i båda fallen att förslagen var förenliga med subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett utdrag ur protokollet.
Av sammanställningarna framgår att det ena (1) av dessa utkast gällde utvecklingssamarbete och det andra (1) ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade utrikesutskottet 19 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (12) gällde samarbete med tredjeländer: ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete, utvecklingssamarbete (9) och humanitärt bistånd (1). Övriga förslag gällde konsulärt skydd för unionsmedborgare i ett tredjeland (1), associering av utomeuropeiska länder och territorier (1) och gemensam handelspolitik (1). Utrikesutskottet har inte lämnat några utlåtanden.
Fem (5) av utkasten som prövades under 2012 berörde flera politikområden. Det gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (KOM(2011) 839), kommissionens förslag till förordning om fastställande av gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av Europeiska unionens instrument för yttre åtgärder (KOM(2011) 842), kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett partnerskapsinstrument för samarbete med tredjeländer (KOM(2011) 843), kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen (KOM(2011) 844) och kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett stabilitetsinstrument (KOM(2011) 845). Dessa utkast innehöll förslag om utvecklingssamarbete och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett partnerskapsinstrument för samarbete med tredjeländer (KOM(2011) 843) innehöll dessutom förslag om en gemensam handelspolitik.
Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd) |
art. 23 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Associering av utomeuropeiska länder och territorier |
art. 203 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Gemensam handelspolitik |
art. 207 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Utvecklingssamarbete |
art. 209, 210 |
1 |
0 |
7 |
1 |
9 |
|
Ekonomisk, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
art. 212 |
1 |
3 |
7 |
1 |
12 |
|
Humanitärt bistånd |
art. 214 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Försvarsutskottet
Av sammanställningarna framgår att av de två (2) utkast till lagstiftningsakter som försvarsutskottet prövade under 2013 berörde ett (1) utkast flera politikområden. Det gällde kommissionens förslag till förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (KOM(2013) 522) som både innehöll förslag om strukturfonder och om ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ett annat utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. I fråga om detta utkast lämnade försvarsutskottet, som nämnts, ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (utl. 2012/13:FöU11). Riksdagen biföll utskottets förslag.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade försvarsutskottet nio (9) utkast, varav ett under 2013 resulterade i ett utlåtande (se ovan). Fem (5) av utkasten gällde tillnärmning av lagstiftning inom den inre marknaden. Två (2) utkast innehöll förslag om miljöpolitik. Övriga utkast gällde strukturfonder (1), civilskydd (1) och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer (1). Ett (1) av utkasten berörde, som nämnts, flera politikområden.
Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
1 |
3 |
0 |
1 |
5 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
art. 175 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Miljöpolitik |
art. 192 |
0 |
2 |
0 |
0 |
2 |
|
Civilskydd |
art. 196 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
art. 212 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
* Ett av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet prövade två (2) utkast till lagstiftningsakter under 2013. Utskottet ansåg i båda fallen att förslagen inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett utdrag ur protokollet. Av sammanställningarna framgår att det ena utkastet gällde gränskontroll och det andra invandringspolitik.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade socialförsäkringsutskottet 14 utkast till lagstiftningsakter. De flesta (7) utkasten gällde politikområdet gränskontroll. Fem (5) av utkasten gällde invandringspolitik, tre (3) utkast gällde asylpolitik och ett (1) gällde fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet). Socialförsäkringsutskottet lämnade inga utlåtanden under denna tid.
Två (2) av utkasten som prövades under 2012 berörde både asylpolitik och invandringspolitik. Det gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av asyl- och migrationsfonden (KOM(2011) 751). Det gällde också kommissionens förslag till beslut om ändring av beslut nr 573/2007/EG, beslut nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG för att öka medfinansieringssatsen för Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden och Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare m.m. (KOM(2012) 526).
Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet) |
art. 48 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Gränskontroll |
art. 77 |
2 |
2 |
2 |
1 |
7 |
|
Asylpolitik |
art. 78 |
1 |
0 |
2 |
0 |
3 |
|
Invandringspolitik |
art. 79 |
2 |
0 |
2 |
1 |
5 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Socialutskottet
Av sammanställningarna framgår att av de fyra (4) utkast till lagstiftningsakter som socialutskottet prövade under 2013 grundade sig alla fyra (4) på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett (1) av utkasten berörde ytterligare ett politikområde, nämligen folkhälsa. Det var kommissionens förslag till förordning om de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel (KOM(2013) 472).
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade socialutskottet 17 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (13) gällde tillnärmning av lagstiftning. Därutöver följer tio (10) utkast som gällde folkhälsa. Övriga utkast gällde socialpolitik (1) och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) (1).
Åtta (8) av de 17 utkasten berörde både folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning. Det gällde, förutom det tidigare nämnda utkastet som prövades under 2013, följande förslag från kommissionen som prövades under 2012:
– ändrat förslag till direktiv om ändring av direktiv 2001/83/EG vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel (KOM(2012) 48)
– ändrat förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel (KOM(2012) 49)
– förslag till förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel (KOM(2012) 51)
– förslag till direktiv om ändring av direktiv 2001/83/EG vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel (KOM(2012) 52)
– förslag till förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG (KOM(2012) 369)
– förslag till förordning om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (KOM(2012) 541)
– förslag till förordning om medicintekniska produkter m.m. (KOM(2012) 542).
Socialutskottet har lämnat tre (3) utlåtanden under tiden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett av de utkast som ledde till att socialutskottet under 2012 lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande var det nämnda utkastet KOM(2012) 49, som berörde folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning (utl. 2011/12:SoU18). Det andra utlåtandet lämnades också under 2012 och gällde förslag till förordning om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (KOM(2012) 617) och berörde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) (utl. 2012/13:SoU8). Det tredje utlåtandet som lämnades under 2013 gällde ett utkast till revideringar av tobaksproduktsdirektivet (se ovan) och grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (utl. 2012/13:SoU17).
Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
0 |
0 |
9 |
4 |
13 |
|
Socialpolitik |
art. 153 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Folkhälsa |
art. 168 |
0 |
1 |
8 |
1 |
10 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
art. 175 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Kulturutskottet
Kulturutskottet prövade ett (1) utkast under 2013. Utskottet ansåg att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett utdrag ur protokollet. Utkastet grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade kulturutskottet fem (5) utkast. Inget av utkasten ledde till något utlåtande.
Av sammanställningarna framgår att tre (3) av utkasten gällde området kultur, varav ett (1) dessutom gällde utbildning och industripolitik. Det gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (KOM(2011) 785). Ett (1) annat utkast grundar sig på flexibilitetsklausulen, och ytterligare ett (1) grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget.
Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Utbildning m.m. |
art. 166 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Kulturpolitik |
art. 167 |
1 |
0 |
2 |
0 |
3 |
|
Industripolitik |
art. 173 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Flexibilitetsklausulen |
art. 352 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
*Ett av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet prövade sex (6) utkast till lagstiftningsakter under 2013. Utskottet ansåg att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett utdrag ur protokollet. Av sammanställningarna framgår att fyra (4) utkast gällde forskning och teknisk utveckling och två (2) rymdpolitik.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade utbildningsutskottet 13 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (7) gällde forskning och teknisk utveckling. Fyra (4) utkast gällde industripolitik och två (2) utkast gällde rymdpolitik. Övriga förslag gällde fri rörlighet för arbetstagare (1), etableringsrätt (1), fri rörlighet för tjänster (1), förslag om tillnärmning av lagstiftning (1) och utbildning (1).
Tre (3) av utkasten berörde flera politikområden. Under 2012 prövade utskottet ett förslag till förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020 (KOM(2011) 809). Det berörde områdena industripolitik samt forskning och teknisk utveckling. Under 2012 prövade utskottet även ett förslag till direktiv om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (KOM(2011) 883). Det utkastet berörde fri rörlighet för arbetstagare, etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster samt innehöll även förslag om tillnärmning av lagstiftning. Under 2011 prövade utskottet ett förslag till förordning om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020 (KOM(2011) 810). Det berörde politikområdena industripolitik samt forskning och teknisk utveckling. Utbildningsutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.
Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utbildningsutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Fri rörlighet för arbetstagare |
art. 46 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Etableringsrätt |
art. 53 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
art. 62 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Utbildning m.m. |
art. 165, 166 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Industripolitik |
art. 173 |
0 |
3 |
1 |
0 |
4 |
|
Forskning och teknisk utveckling |
art. 182, 183, 185, 188 |
0 |
2 |
1 |
4 |
7 |
|
Rymdpolitik |
art. 189 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Trafikutskottet
Av trafikutskottets 27 prövade utkast till lagstiftningsakter under 2013, lämnade utskottet fyra (4) utlåtanden. I ett (1) av utlåtandena behandlade utskottet, som nämnts, fem (5) utkast.
Av sammanställningarna framgår att en majoritet av ärendena (17) gällde transportpolitik. Fyra (4) av utkasten grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Tre (3) av utkasten gällde transeuropeiska nät och två (2) gällde statistik. Övriga utkast gällde statligt stöd (1), socialpolitik (1) och miljöpolitik (1).
Två (2) av utkasten som prövades under 2013 gällde flera politikområden. Det första utkastet var kommissionens förslag till förordning om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1192/69 om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning (KOM(2013) 26). Det utkastet gällde både transportpolitik och statligt stöd. Det andra utkastet var kommissionens förslag till direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (KOM(2013) 30). Det utkastet gällde transportpolitik och transeuropeiska nät. Trafikutskottet lämnade ett utlåtande (utl. 2012/13:TU13) om detta utkast tillsammans med fyra andra utkast i det fjärde järnvägspaketet.
Totalt prövade trafikutskottet 62 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2013. Av sammanställningarna framgår att majoriteten (32) av utkasten gäller transportpolitik. Därefter följer 15 utkast som grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning, nio (9) utkast som gäller transeuropeiska nät, fyra (4) utkast som gäller statistik, tre (3) som gäller miljöpolitik och två (2) utkast som gäller industripolitik. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1), administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (1), gränskontroll (1), statligt stöd (1), socialpolitik (1), strukturfonder (1), forskning och teknisk utveckling (1), energipolitik (1) och turism (1).
Två (2) av utkasten som prövades under 2010 respektive 2011 berörde flera politikområden. Det gäller för det första ett utkast som prövades under 2010, nämligen förslaget till förordning om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik (KOM(2010) 494). För detta utkast angavs följande politikområden som rättslig grund: jordbruk och fiskeri, administrativt samarbete, gränskontroll, transportpolitik, industripolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, forskning och teknisk utveckling, miljö, energipolitik samt turism. Det gäller för det andra förslaget till förordning om ändring av beslut om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät, transportområdet och energiområdet (KOM(2011) 659). Detta utkast prövades av trafikutskottet under 2011 och gällde transeuropeiska nät och industripolitik.
Som redan nämnts berörde två (2) av utkasten som prövades av utskottet under 2013 flera politikområden, vilket innebär att totalt fyra (4) utkast sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har berört flera politikområden.
Trafikutskottet lämnade totalt fem (5) utlåtanden under tiden 2009–2013. Det första utlåtandet lämnades under 2012 och gällde förslaget till förordning om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (KOM(2012) 380, utl. 2012/13:TU3). Det utkastet gällde transportpolitik. Utskottet lämnade fyra (4) utlåtanden under 2013 (se även ovan). De fem (5) utkasten om förslagen i det fjärde järnvägspaketet som behandlades i utlåtande 2012/13:TU13 gällde transportpolitik och transeuropeiska nät. Kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (KOM(2013) 147) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget (utl. 2012/13:TU20). Även kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent (KOM(2013) 627) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget (utl. 2013/14:TU5). Kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar (KOM(2013) 296) gällde transportpolitik (utl. 2012/13:TU21).
Tabell 16 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Jordbruk och fiskeri |
art. 43 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa) |
art. 74 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Gränskontroll |
art. 77 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Transportpolitik |
art. 91, 100 |
3 |
4 |
8 |
17 |
32 |
|
Statligt stöd |
art. 109 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
5 |
2 |
4 |
4 |
15 |
|
Socialpolitik |
art. 153 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Transeuropeiska nät |
art. 170, 171, 172 |
1 |
3 |
2 |
3 |
9 |
|
Industripolitik |
art. 173 |
1 |
1 |
0 |
0 |
2 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
art. 175 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Forskning och teknisk utveckling |
art. 188 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Miljöpolitik |
art. 192 |
1 |
1 |
0 |
1 |
3 |
|
Energipolitik |
art. 194 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Turism |
art. 195 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Statistik |
art. 338 |
2 |
0 |
0 |
2 |
4 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Miljö- och jordbruksutskottet
Av sammanställningarna framgår att av de 21 utkast till lagstiftningsakter som miljö- och jordbruksutskottets prövade under 2013 gällde en majoritet (14) av utkasten politikområdet jordbruk och fiskeri, och sju (7) utkast gällde miljöpolitik. Fem (5) utkast gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och lika många (5) gällde folkhälsa. Vardera två (2) utkast gällde transportpolitik och energipolitik. Övriga utkast gällde socialpolitik (1), industripolitik (1), strukturfonder (1), forskning och teknisk utveckling (1), turism (1) och statistik (1).
Sju (7) av utkasten berörde flera politikområden. Kommissionens förlag till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (KOM(2013) 133) gällde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och energipolitik. Utskottet lämnade ett utlåtande om detta förslag. Kommissionens förslag till förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (KOM(2013) 245) gällde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, industripolitik, strukturfonder, forskning och teknisk utveckling, miljöpolitik energipolitik och turism. Kommissionens förslag till förordning om djurhälsa (KOM(2013) 260) och förslag till förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen m.m. (KOM(2013) 265) gällde båda jordbruk och fiskeri samt tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och folkhälsa. Kommissionens förslag till förordning om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial m.m. (KOM(2013) 327) och förslag till förordning om ändring av vissa förordningar på områdena fiskeri och djurhälsa med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen (KOM(2013) 417) gällde båda jordbruk och fiskeri och folkhälsa. Till sist gällde kommissionens förslag till direktiv om ändring av vissa direktiv på områdena miljö, jordbruk, socialpolitik och folkhälsa med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till EU (KOM(2013) 418) jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, socialpolitik, folkhälsa och miljöpolitik.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade miljö- och jordbruksutskottet 95 utkast till lagstiftningsakter, vilket utgör drygt 21 procent av alla prövade utkast i riksdagen under denna period. Mer än 64 procent av utkasten (61 av 95) gällde jordbruk och fiskeri. Därefter följer 25 utkast som gällde miljöpolitik och 15 utkast som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning. Sju (7) utkast gällde folkhälsa. Vardera tre (3) utkast gällde transportpolitik, energipolitik och statistik. Två (2) utkast gällde strukturfonder, ytterligare två (2) forskning och teknisk utveckling och lika många (2) turism. Övriga utkast gällde etableringsrätt (1), tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter (1), socialpolitik (1), industripolitik (1), associering av utomeuropeiska länder och territorier (1) och gemensam handelspolitik (1).
Totalt 16 utkast berörde flera politikområden. Utöver de sju (7) som prövades av utskottet under 2013 och som redan nämnts berörde nio (9) utkast under tiden 2009–2012 flera politikområden.
Fyra (4) av utkasten som prövades under 2012 berörde flera politikområden. Det gäller förslaget till förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (KOM(2011) 804) som gäller följande områden: jordbruk- och fiskeri, etableringsrätt, transportpolitik, forskning och teknisk utveckling, miljöpolitik, energipolitik samt turism. Det gäller också förslaget till förordning om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte (KOM(2012) 89) som gäller jordbruk och fiskeri samt folkhälsa. Det gäller även förslaget till förordning om ändring av direktiven vad gäller de befogenheter som ska tilldelas kommissionen (KOM(2012) 150) som gäller jordbruk och fiskeri och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller även förslaget till ändring av direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (KOM(2012) 595) som gäller miljöpolitik och tillnärmning av lagstiftning.
Under 2011 berörde fem (5) utkast flera politikområden. Det gäller ett (1) utkast som gällde jordbruk och fiskeri samt tillnärmning av lagstiftning vad avser immateriella rättigheter, nämligen förslaget till förordning om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter (KOM(2010) 733). Förslaget till förordning om export och import av farliga kemikalier (KOM(2011) 245) gällde såväl miljöpolitik som gemensam handelspolitik. Vidare gällde förslaget till förordning om definition, beskrivning, presentation och märkning av samt skydd av geografiska beteckningar för aromatiserade vinprodukter (KOM(2011) 530) jordbruk och fiskeri och tillnärmning av lagstiftning. Ytterligare ett förslag till förordning om ändring av en förordning vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött (KOM(2011) 525) gällde förslag inom jordbruk och fiskeri och folkhälsa. Slutligen gällde det ändrade förslaget till förordning om ändring av vissa förordningar vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM(2011) 634) områdena jordbruk och fiskeri samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Det sistnämnda utkastet resulterade även i ett utlåtande från miljö- och jordbruksutskottet (utl. 2011/12:MJU8). Riksdagen biföll utskottets förslag till motiverat yttrande.
Totalt under tiden 2009–2013 lämnade utskottet fem (5) utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Tre (3) av dessa utlåtanden gällde utkast på området jordbruk och fiskeri, varav ett (1) utkast även gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet lämnade i februari 2011 ett utlåtande (utl. 2010/11:MJU21) om förslaget till förordning om en samlad marknadsordning (KOM(2010) 799). I det aktuella förslaget hade ett tidigare förslag till ändring rörande livsmedelshjälp till de sämst ställda i unionen inarbetats (KOM(2010) 486). Utskottet lämnade ett utlåtande om det förslaget i november 2010 (utl. 2010/11:MJU7). Utskottet lämnade även, som nämnts, ett utlåtande (utl. 2011/12:MJU8) i november 2011 om det ändrade förslaget till förordning om ändring av förordningar vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM(2011) 634). Förslaget ersatte det tidigare nämnda förslaget (KOM(2010) 486).
MJU lämnade ett fjärde utlåtande (utl. 2012/13:MJU6) under 2012 som gällde miljöpolitik. Det var förslaget till förordning om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen (KOM(2012) 576). Det femte utlåtandet (se ovan) lämnades under 2013 och gällde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och energipolitik (utl. 2012/13:MJU20).
Tabell 17 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom miljö- och jordbruksutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Jordbruk och fiskeri |
art. 42, 43 |
11 |
24 |
12 |
14 |
61 |
|
Etableringsrätt |
art. 53, 55 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Transportpolitik |
art. 91, 100 |
0 |
0 |
1 |
2 |
3 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
5 |
3 |
2 |
5 |
15 |
|
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter) |
art. 118 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Socialpolitik |
art. 153 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Folkhälsa |
art. 168 |
0 |
1 |
1 |
5 |
7 |
|
Industripolitik |
art. 173 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
art. 175 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
|
Forskning och teknisk utveckling |
art. 188 |
0 |
0 |
1 |
1 |
2 |
|
Miljöpolitik |
art. 192 |
0 |
2 |
16 |
7 |
25 |
|
Energipolitik |
art. 194 |
0 |
0 |
1 |
2 |
3 |
|
Turism |
art. 195 |
0 |
0 |
1 |
1 |
2 |
|
Associering av utomeuropeiska länder och territorier |
art. 203 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Gemensam handelspolitik |
art. 207 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Statistik |
art. 338 |
1 |
0 |
1 |
1 |
3 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Näringsutskottet
Näringsutskottet prövade nio (9) utkast till lagstiftningsakter under 2013. Utskottet ansåg att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett utdrag ur protokollet.
Av sammanställningarna framgår att av utkasten gällde tre (3) utkast tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och lika många (3) utkast gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1), tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter (1) och energipolitik (1) samt konkurrensregler (1) och gemensam handelspolitik (1).
Två (2) utkast berörde flera politikområden. Det var för det första kommissionens förslag till förordning om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (KOM(2013) 106) som gällde jordbruk och fiskeri och gemensam handelspolitik. Det var för det andra kommissionens förslag till direktiv om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell lagstiftning för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser (KOM(2013) 404) som gällde konkurrensregler och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade näringsutskottet 39 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningarna framgår att flest utkast (12) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer elva (11) utkast som gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och sex (6) utkast som gällde energipolitik. Fem (5) utkast gällde tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter. Två (2) utkast vardera gällde jordbruk och fiskeri, etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Ytterligare två (2) utkast gällde särskilda åtgärder till förmån för de s.k. yttersta randområdena. Övriga utkast gällde transeuropeiska nät (1), industripolitik (1), turism (1), utvecklingssamarbete (1), ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer (1), inhämtande av information (1) och statistik (1) samt konkurrensregler (1) och gemensam handelspolitik (1).
Totalt nio (9) utkast berörde flera politikområden. Utöver de två (2) redan nämnda utkasten som utskottet prövade under 2013 handlar det om följande utkast:
– kommissionens förslag till direktiv om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (KOM(2012) 372) som gällde etableringsrätt och fri rörlighet av tjänster
– kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (KOM (2011) 834) som gällde industripolitik och turism
– kommissionens förslag till direktiv om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (KOM(2010) 179) som gällde jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden samt inhämtande av information
– kommissionens förslag till förordning om att tilldela Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vissa uppgifter i samband med skyddet av immateriella äganderätter (KOM(2011) 288) som grundade sig både på artikel 114 och artikel 118 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och immateriella rättigheter
– kommissionens förslag till direktiv om viss tillåten användning av anonyma verk (KOM(2011) 289) som gällde etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden
– kommissionens förslag till förordning om ändring av förordning om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) m.m. (KOM(2011) 610) som gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, utvecklingssamarbete samt ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer
– kommissionens förslag till förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning (KOM(2011) 614) som gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena.
Totalt lämnade näringsutskottet fyra (4) utlåtanden under 2009–2012, varav tre (3) ledde till motiverade yttranden från riksdagen. Det gäller kommissionens förslag KOM(2011) 370 som gällde energipolitik (utl. 2011/12:NU8). Även de nämnda förslagen KOM(2011) 834 och KOM(2012) 372 ledde till motiverade yttranden från riksdagen (utl. 2011/12:NU17 och utl. 2012/13:NU5).
Tabell 18 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom näringsutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Jordbruk och fiskeri |
art. 43 |
1 |
0 |
0 |
1 |
2 |
|
Etableringsrätt |
art. 49, 50, 53 |
0 |
1 |
1 |
0 |
2 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
art. 56, 62 |
0 |
1 |
1 |
0 |
2 |
|
Konkurrensregler |
art. 103 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
1 |
8 |
0 |
3 |
12 |
|
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter) |
art. 118 |
1 |
3 |
0 |
1 |
5 |
|
Transeuropeiska nät |
art. 172 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Industripolitik |
art. 173 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
art. 175, 177, 178 |
0 |
8 |
0 |
3 |
11 |
|
Energipolitik |
art. 194 |
1 |
3 |
1 |
1 |
6 |
|
Turism |
art. 195 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Gemensam handelspolitik |
art. 207 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Utvecklingssamarbete |
art. 209 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
art. 212 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Inhämtande av information |
art. 337 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Statistik |
art. 338 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena |
art. 349 |
0 |
2 |
0 |
0 |
2 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet prövade sex (6) utkast till lagstiftningsakter under 2013. Ingen av dessa prövningar ledde till något utlåtande. Av sammanställningarna framgår att vardera ett (1) utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare, sysselsättning, socialpolitik, Europeiska socialfonden samt ekonomisk social och territoriell sammanhållning. Ytterligare ett (1) grundade sig på den s.k. flexibilitetsklausulen.
Två (2) av de utkast som arbetsmarknadsutskottet prövade under 2013 saknade uppgift om rättslig grund. Det gäller för det första kommissionens förslag till ändring av kommissionens förslag (KOM(2011) 607) till förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (KOM(2013) 145). Det gäller för det andra kommissionens förslag till ändring av kommissionens förslag (KOM(2012) 496)[5] till förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (KOM(2013) 146).
Arbetsmarknadsutskottet beslutade att begära in regeringens bedömning av subsidiaritetsfrågan i fråga om dessa förslag. I regeringens faktapromemoria (2012/13:FPM87) och i kanslipromemorior upprättade vid utskottet hänvisas till att kommissionen tidigare anfört att den rättsliga grunden för förordningen om Europeiska socialfonden är artikel 164 i EUF-fördraget, dvs. politikområdet Europeiska socialfonden, och för förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna artikel 177 i EUF-fördraget, dvs. ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. I tabellen nedan har dessa respektive rättsliga grunder räknats med.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2013 prövade arbetsmarknadsutskottet 16 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningarna framgår att fyra (4) utkast gällde socialpolitik och lika många (4) utkast gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Tre (3) utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare. Vardera två (2) utkast gällde sysselsättning och Europeiska socialfonden. Ytterligare två (2) utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1), etableringsrätt (1) och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (1).
Två (2) av utkasten som prövades under 2011 berörde flera politikområden. Det gäller för det första kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) (KOM(2011) 608). Detta utkast gällde jordbruk och fiskeri samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder). Det gäller för det andra förslaget till förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (KOM(2011) 609). Detta utkast innehöll förslag om fri rörlighet för arbetstagare, sysselsättning, socialpolitik samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder). Arbetsmarknadsutskottet lämnade utlåtanden över båda dessa utkast (utl. 2011/12:AU3 och utl. 2011/12:AU4). Riksdagen biföll utskottets förslag, och motiverade yttranden översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:54 och rskr. 2011/12:55).
Under 2012 lämnade utskottet även ett utlåtande om förslaget till rådets förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (KOM(2012) 130) den s.k. Monti II-förordningen (se utl. 2011/12:AU14). Utkastet grundade sig på artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. flexibilitetsklausulen. Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Som redan tidigare nämnts utfärdades för första gången ett gult kort med anledning av detta förslag, och kommissionen drog tillbaka sitt förslag. Totalt har således arbetsmarknadsutskottet lämnat tre (3) utlåtanden.
Tabell 19 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom arbetsmarknadsutskottets område
|
Politikområde i EUF- fördraget |
Rättslig grund i EUF- fördraget |
Antal utkast 2010 |
Antal utkast 2011 |
Antal utkast 2012 |
Antal utkast 2013 |
Totalt antal utkast* |
|
Jordbruk och fiskeri |
art. 42, 43 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Fri rörlighet för arbetstagare |
art. 45, 46 |
1 |
1 |
0 |
1 |
3 |
|
Etableringsrätt |
art. 53 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 114 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Sysselsättning |
art. 149 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
|
Socialpolitik |
art. 153 |
0 |
2 |
1 |
1 |
4 |
|
Europeiska socialfonden |
art. 164 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
art. 175, 177 |
0 |
3 |
0 |
1 |
4 |
|
Flexibilitetsklausulen |
art. 352 |
0 |
0 |
1 |
1 |
2 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Konstitutionsutskottet har gett övriga utskott tillfälle att ge en kommentar om det samlade utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på olika politikområden under 2013 jämfört med 2012 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande. Utskottet bad även om en bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsutkast från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.
Finansutskottets yttrande
I sitt yttrande anför finansutskottet att det subsidiaritetsprövade något färre lagstiftningsakter under 2013 än under 2012, närmare bestämt 17 mot 21. För endast 1 av de utkast som utskottet prövade under 2013 lämnade utskottet förslag om att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande, vilket är en kraftig minskning jämfört med 2012 då utskottet lämnade förslag till 7 motiverade yttranden. Under åren 2010 och 2011 föreslog utskottet 2 motiverade yttranden varje år och prövade 13 respektive 11 lagstiftningsutkast.
Utskottet redogör i sitt yttrande för vilka av förslagen under 2013 som ledde till lagstiftning. Det är enligt utskottet svårt att bedöma hur de olika förslagen påverkat utrymmet för nationella åtgärder eftersom flera av förslagen ännu inte har lett till EU-lagstiftning. Utskottet konstaterar dock att det sedan ett antal år tillbaka pågår ett omfattande lagstiftningsarbete inom EU på finansmarknadsområdet och för att förstärka den ekonomiska styrningen. Ett flertal av förslagen inom politikområdet tillnärmning av lagstiftning rör finansmarknaderna. Det samlade utfallet innebär att lagstiftningen på EU-nivå ökar och ger EU ett större inflytande på dessa områden. Samtidigt har subsidiaritetskontrollen inneburit att riksdagen har kunnat framföra sin synpunkt direkt till EU:s institutioner.
Det förslag som utskottet lämnade ett förslag till ett motiverat yttrande om under 2013 har antagits. Det gäller ett förslag till en förordning om en gemensam rekonstruktionsmekanism och rekonstruktionsfond. Utskottet fann i sitt utlåtande (2013/14:FiU13) att förslaget var mycket komplext och vittgående. Utskottet ansåg att det var svårt att på den korta tid som stod till buds avgöra om förslaget var förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Vissa delar av förslaget bedömde man dock kunde strida mot båda principerna. Det var dessutom osäkert om förslaget var förenligt med fördraget. Utskottet ansåg att förslaget innebar en betydande koncentration av makt till EU:s institutioner och myndigheter. EU-organens makt och inflytande skulle bli oproportionerligt stora.
Förordningen har numera antagits. Det finns vissa skillnader i förhållande till förslaget. Bland annat ska inte längre kommissionen utse någon ledamot i resolutionsnämnden. Enligt förordningen inrättas en centraliserad resolutionsbefogenhet som anförtros den gemensamma resolutionsnämnden. Det ska även inrättas en gemensam resolutionsfond.
En observation som utskottet gjort även tidigare är att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för förslag till direktiv. Denna utveckling minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa den föreslagna EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskilt medlemsland.
Finansutskottet framhåller vidare att det förekommer att förhandlingarna inom EU påbörjas redan innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen av en rättsakt löpt ut. Det kan även i vissa fall bli nödvändigt för utskotten att ha överläggningar om det sakliga innehållet i ett förslag innan subsidiaritetsprövningen är genomförd. Utskottet anser liksom tidigare att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan förlora i betydelse om prövningarna inte kan genomföras innan eller åtminstone i inledningsskedet av förhandlingarna om rättsakterna.
I sammanhanget nämner utskottet ett förslag till ändring av förordning när det gäller övergången till EU-omfattande betalningar och autogireringar (KOM(2013) 937) som utskottet subsidiaritetsprövade den 20 februari 2014. Åttaveckorsfristen för subsidiaritetsprövningen gick ut den 10 mars 2014. Förordningen beslutades dock redan den 26 februari 2014 och skulle tillämpas med retroaktiv verkan fr.o.m. den 31 januari 2014. Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen. I lagstiftningsärendet pekade kommissionen på det undantag för brådskande fall som finns i artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen och uppmanade Europaparlamentet och rådet att ge förslaget högsta prioritet. Enligt artikel 4 i protokollet ska en tidsfrist på åtta veckor iakttas mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten på unionens officiella språk och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning för antagande av detta eller för antagande av en ståndpunkt inom ramen för ett lagstiftningsförfarande. I brådskande fall kan dock undantag enligt artikel 4 göras, varvid skälen ska anges i rådets akt eller ståndpunkt.
Finansutskottet anser att det i kommande uppföljningar kan finnas skäl för konstitutionsutskottet att kartlägga om kommissionen vid andra tillfällen pekat på möjligheten till undantag från tidsfristen i artikel 4 och om detta i så fall har påverkat subsidiaritetsprövningarna.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande att utskottets beredningsområden har direkt anknytning till EU:s regelverk. Antalet prövningar inom utskottets område är dock förhållandevis lågt. Den prövning som under 2013 ledde till ett utlåtande avser direktivet om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (KOM(2013) 71). Förslaget gällde ett fördjupat samarbete mellan vissa av EU:s medlemsstater. Regeringen ansåg inte att Sverige skulle delta i samarbetet.
Utskottets majoritet ansåg att förslagets anspråk på beskattning av aktörer som är verksamma i länder som inte deltar i samarbetet var problematiskt. Utskottets majoritet ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Det har ännu inte fattats något beslut inom EU om ett fördjupat samarbete inom området för en skatt på finansiella transaktioner. Det kan dock noteras att det förslag som nu diskuteras har ett mer begränsat tillämpningsområde än det första förslaget. Förhandlingarna inom EU om en gemensam bolagsskattebas har inte heller slutförts.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet genomförde under 2013 tolv subsidiaritetsprövningar. En av dessa resulterade i att utskottet lämnade ett prövningsutlåtande. Av de tolv utkast som justitieutskottet prövade under 2013 innehöll fyra utkast förslag om gränskontroller och fyra förslag om straffrättsligt samarbete. Två av utkasten innehöll förslag om administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa. Ett utkast grundade sig på den s.k. flexibilitetsklausulen. Övriga utkast innehöll förslag om civilrättsligt samarbete, polissamarbete och tillnärmning av lagstiftning gällande den inre marknaden.
Justitieutskottet anför i sitt yttrande att det samarbete som efter Lissabonfördragets ikraftträdande sker på det straffrättsliga området innebär att delar av den nationella kompetensen förs över till EU, vilket medför att lagstiftningen på EU-nivå stärks och att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande mån. Som utskottet påpekat i tidigare yttranden är denna kompetensöverföring i många fall nödvändig för att nå ett effektivt samarbete på området och på så sätt nå målet för samarbetet, dvs. att förebygga och bekämpa gränsöverskridande och allvarlig brottslighet. Emellertid kan det konstateras att ett omfattande lagstiftningsarbete har skett på området, vilket har medfört en betydande kompetensöverföring till EU och motsvarande inskränkning av den nationella kompetensen. Det är viktigt att uppmärksamma den samlade effekten som olika förslag kan ha tillsammans, vilken kan vara svår att överblicka vid subsidiaritetsprövningar av enskilda förslag.
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att subsidiaritetsfrågan ges sär-skild uppmärksamhet när det handlar om förslag till lagstiftning inom det straff- och processrättsliga området. Rättsliga frågor, och i synnerhet straff-rättsliga frågor, återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlems-staterna. Dessa frågor utgör en central del för varje stats funktion och legitimitet och är därför av särskild betydelse för medlemsstaterna. Utskottet anser att i synnerhet straffrättslig lagstiftning på EU-nivå endast ska initieras om det står klart att en sådan lagstiftning bidrar med ett betydande mervärde.
De rättsliga frågornas särskilda karaktär innebär även att det är viktigt att utvecklingen på området är förankrad hos medlemsstaterna. Utskottet anser att det är av stor betydelse att respekten för medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner bevaras och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. Sådana avvägningar är i många fall svåra att göra, och det är därför viktigt att kommissionen i sitt fortsatta lagstiftningsarbete beaktar medlemsstaternas synpunkter i dessa hänseenden. Detta gäller inte minst det fortsatta lagstiftningsarbetet med kommissionens förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet med tanke på att förslaget uppnådde gränsen för gult kort.
Generellt anser utskottet att man när ny lagstiftning förbereds bör lägga större vikt vid att analysera den gällande lagstiftningen. Avsikten bör vara att förstärka den befintliga lagstiftningen när detta är möjligt. Medlemsstaternas bristande genomförande av EU-bestämmelser ska inte vara ett skäl för kom-missionen att lägga fram förslag till ytterligare lagstiftning, som i sig bidrar till ytterligare överstatlighet.
I yttrandet finns en avvikande mening (SD). I den avvikande meningen ifrågasätts om den kompetensöverföring som numera sker är så nödvändig som utskottets majoritet framhåller för att nå ett effektivt samarbete.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet prövade 14 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2013. Dessa gällde främst politikområdena gränskontroll, invandringspolitik och asylpolitik. Ett förslag gällde fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet). I samtliga fall gjorde utskottet bedömningen att utkasten inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
Utskottet anför i sitt yttrande att Lissabonfördraget gav nya befogenheter åt europeiska institutioner att vidta åtgärder som syftar till att upprätta en gemensam förvaltning av EU:s yttre gränser och skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem. Genom Lissabonfördraget etablerades även regler, förhållanden och rättigheter när det gäller invandring. Lissabonfördraget delar in området med frihet, säkerhet och rättvisa i fyra områden, varav politik som rör gränskontroll, asyl och invandring är ett. Utskottet konstaterar att detta område till sin karaktär har en starkt gränsöverskridande dimension och att detta gör det nödvändigt med ett effektivt samarbete på Europanivå. Utskottet framhåller att det inte vid något tillfälle funnit skäl att lämna ett motiverat yttrande över ett utkast till lagstiftningsakt.
Utskottet anser dock att det är svårt att i dag bedöma hur det samlade utfallet på dessa politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritets-principen.
Under 2013 prövade utskottet två utkast till lagstiftningsakter. Ett gällde ett förslag till direktiv om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare för bl.a. studier och forskning, där två direktiv slogs ihop för att förtydliga och främja rättigheter och villkor. Det andra gällde ett förslag till beslut om förenklad ordning för personkontroller vid yttre gränser med krav på tillämpande av gemensamma Schengenregler. Beslutet kom att omfatta Kroatien, Cypern, Bulgarien och Rumänien.
Enligt utskottets bedömning kan ett genomförande av dessa två förslag inte anses minska utrymmet för nationella åtgärder. Utskottet kan inte heller se att förslagen i sig inneburit en förskjutning av kompetens eller befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna, utöver den befogenhetsfördelning som slagits fast genom Lissabonfördraget. Utskottet kan emellertid konstatera att vad gäller politikområdet invandring har en rad rättsakter antagits och harmoniseringen ökat. En successiv förskjutning av kompetens till EU skulle därmed kunna anses ha skett.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet anför i sitt yttrande att utskottet totalt under åren 2012–2013 prövade 15 utkast till lagstiftningsakter. 8 av utkasten berörde både folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning (artiklarna 114 och 168 i EUF-fördraget). Därutöver innehöll 4 utkast förslag på området tillnärmning av lagstiftning och 2 utkast förslag på området folkhälsa. 1 utkast gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder). Socialutskottet konstaterar att flest subsidiaritetsprövningar rörde områdena tillnärmning av lagstiftning och folkhälsa under 2012–2013.
Av socialutskottets yttrande framgår att ett reviderat tobaksdirektiv antogs våren 2014. Socialutskottet framhåller att Sverige i anslutning till att rådet antog det reviderade tobaksproduktdirektivet i mars 2014 framförde att omfattningen av hälsovarningarna kunde strida mot svenska grundlagar. Vidare att det var osäkert om och hur Sverige kunde genomföra direktivet i fråga om hälsovarningarnas storlek. Sverige framförde även att delar av regleringen av e-cigaretter kunde vara problematiska i grundlagshänseende. Direktivet ska vara genomfört senast den 20 maj 2016, och en särskild utredare ska lämna förslag till nationellt genomförande av direktivet.
Av yttrandet framgår också att en förordning om de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel antogs i maj 2014. Förordningen träder i kraft i juli 2015. Avsikten bakom det införda direktivet om avgifter till Europeiska läkemedelsmyndigheten (Emea) för säkerhetsövervakning av humanläkemedel är enligt socialutskottet att gynna den inre marknadens funktion när det gäller läkemedel. Direktivet gäller avgifter som ska betalas av läkemedelsbolagen till Emea; avgifterna är inte avsedda att täcka de behöriga nationella myndigheternas säkerhetsövervakning på nationell nivå. Direktivet har därigenom ingen effekt på svenska regler.
I fråga om övriga lagstiftningsförslag har dessa ännu inte resulterat i någon lagstiftning på EU-nivå eftersom det har gått för kort tid sedan ärendena be-handlades. Utskottet kan därmed inte göra någon bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på de olika politikområdena har minskat till följd av förslagen.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet framför i sitt yttrande att utskottet hittills har behandlat ett relativt begränsat antal subsidiaritetsärenden (totalt 13 utkast till lagstiftningsakter) och att utskottet inte i något fall avgett något utlåtande till kammaren sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.
Under 2013 har 6 utkast till lagstiftningsakter behandlats av utskottet. Uppdelat på politikområden i enlighet EUF-fördraget gällde 4 utkast forskning och teknisk utveckling och 2 rymdpolitik. För 2012 fördelade sig de 3 utkasten med vardera 1 utkast på sju olika politikområden (fri rörlighet för arbetstagare, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, tillnärmning av lagstiftning, utbildning m.m., industripolitik, forskning och teknisk utveckling). Det betyder att vissa utkast berörde flera politikområden.
Vid en samlad bedömning av de olika förslag som subsidiaritetsprövades av utbildningsutskottet under 2013 jämfört med 2012 kan konstateras att antalet utkast som prövades fördubblades. Det totala antalet subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under 2013 jämfört med 2012 innebar en minskning med 2 förslag från 125 till 123 utkast. Utbildningsutskottets andel av den totala mängden subsidiaritetsprövningar har således i princip fördubblats, men andelen är alltjämt liten.
Utskottet kan mot bakgrund av sina relativt begränsade erfarenhet av subsidiaritetsärenden och av att dessa få ärenden är fördelade på ett relativt stort antal politikområden inte dra några mer övergripande slutsatser på det sätt som efterfrågas. Utskottet pekar i detta sammanhang liksom i förra årets yttrande på vikten av att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan genomföras innan förhandlingarna om rättsakterna inleds. I annat fall finns risken att värdet av de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar minskar.
Utbildningsutskottet framhåller att inom politikområdet forskning och teknisk utveckling har EU befogenhet att vidta åtgärder under förutsättning att det inte hindrar medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter. Under 2013 prövade utskottet fyra utkast till lagstiftningsakter inom ramen för EU:s åttonde ramprogram för forskning och innovation (Horisont 2020). Utskottets uppfattning är att Horisont 2020 är ett väl etablerat program som är ett viktigt komplement till motsvarande nationella insatser.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet anför i fråga om det samlade utfallet att dess beredningsområde i stor utsträckning påverkas av utvecklingen i omvärlden, både i fråga om transporter, kommunikationer och elektronisk kommunikation. Viktiga delar av regelverken på dessa områden har sedan länge lagts fast i olika internationella forum. Det rättsliga regelverket inom EU har mot denna bakgrund tillerkänt unionen en betydande beslutskapacitet inom transportområdet, vilket till stora delar gäller även för sektorn för elektronisk kommunikation, it och post.
Utskottet har tidigare framhållit det viktiga i att beslut så ofta det går ska fattas så nära medborgarna och näringslivet som möjligt. Denna syn har genom åren utformats i riksdagen i bred parlamentarisk samsyn. Enbart det faktum att det många gånger är lämpligt att beslut i trafik- och transportpolitiska frågor fattas på EU-nivå innebär inte med nödvändighet att det alltid är den lämpligaste nivån för ett beslut.
Bland de förslag till lagstiftningsakter som utskottet prövade under 2013 kan en viss övervikt konstateras för förslag till nya förordningar eller till änd-ringar av förordningar, vilka uppgår till drygt 60 procent av det totala antalet utkast till rättsakter som prövades av utskottet. Utskottet ansåg i sju fall att förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket resulterade i fyra utlåtanden till kammaren med förslag till motiverade yttranden.
Trafikutskottet anser att frågan om i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder har begränsats som en följd av kommissionens förslag till reglering är svårbedömbar. Utskottet påpekar att genom s.k. delegerade akter kan t.ex. kommissionen ges befogenheter vars inverkan på nationella initiativ svårligen låter sig förutses.
Ett flertal av de initiativ till rättsakter som utskottet prövade under 2013 handlade om förordningar eller ändringar av förordningar, vilka per definition är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och sålunda verkar inskränkande på medlemsstaternas möjligheter att beakta nationella förutsättningar.
Även om utrymmet för nationell lagstiftning oundvikligen minskar till följd av att gemensamma EU-bestämmelser införs, vill utskottet understryka att flertalet prövade utkast till rättsakter under 2013 bedömdes vara förenliga med subsidiaritetsprincipen. Det kan i sammanhanget lämpligen påpekas att utskottets beredningsområde i stor utsträckning förutsätter överstatliga regleringar då det finns ett betydande gränsöverskridande inslag inom transport- och kommunikationssektorn.
Utskottet framhåller också att det skulle vara mycket intressant med en uppföljning av hur riksdagens invändningar har tillgodosetts i antagen lagstiftning.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
När det gäller det samlade utfallet anför miljö- och jordbruksutskottet i sitt yttrande att det prövade totalt 95 ärenden under tiden den 1 december 2009–31 december 2013. Av dessa 95 ärenden lämnade utskottet totalt fem utlåtanden med förslag till motiverade yttranden om att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen följde i samtliga fem subsidiaritets-invändningar utskottets förslag och beslutade att överlämna motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Utskottet konstaterar att av dessa fem yttranden resulterade tre i lagstiftning på EU-nivå. En av lagstiftningarna bestod emellertid av tre ärenden som prövades vid olika tillfällen och behandlades i tre utlåtanden från utskottet. Sammanfattningsvis samtliga lämnade motiverade yttranden om kommissionens lagstiftningsförslag resulterade i tre antagna lagstiftningar. De tre utlåtanden om kommissionens förslag och som ledde till lagstiftning gäller förslag till utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen. I yttrandet görs en genomgång av dessa tre utlåtanden, och det framgår sammanfattningsvis att utskottet haft invändningar mot den rättsliga grund som kommissionen angett för lagstiftningsförslagen. I det tredje av dessa utlåtanden (utl. 2011/12:MJU8) vidhöll utskottet att syftet med de åtgärder som det aktuella förslaget rörde skiftat karaktär från att vara jordbrukspolitiska åtgärder till att vara socialpolitiska åtgärder, som hör till medlemsstaternas ansvar enligt fördragen. I utlåtandet konstaterade utskottet att varken syftet med eller innehållet i den föreslagna rättsakten kunde innefattas av något av den gemensamma jordbrukspolitikens mål i artikel 39 i EUF-fördraget. Utskottet konstaterar i sitt yttrande att dess uppfattning även låg i linje med det som EU-domstolen anfört i ett mål (T-576/08).
Utskottet anför i sitt yttrande att Europaparlamentet i samband med sin andra läsning av kommissionens förslag nämnde att Sverige tillsammans med Danmark och Storbritanniens överhus hade lämnat motiverade yttranden med anledning av kommissionens förslag. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 15 februari 2012 en förordning om ändring av rådets förordningar vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen. I artikel 27 fastställdes en ordning för utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen för 2012 och 2013, vilket innebar att åtgärden tidsbegränsades.
Enligt utskottet är det svårt att uttala sig om i fall riksdagens motiverade yttranden där kommissionens förslag avvisades har haft betydelse för utfallet av lagstiftningen. Däremot kan konstateras att kommissionen presenterade tre förslag i samma fråga. Det slutliga förslaget som sedan resulterade i en lagstiftningsakt innebar att åtgärden tidsbegränsades till två år. Lagstiftning brukar inte vara tidsbegränsad, påpekar utskottet.
Ett annat utlåtande som utskottet lämnade under 2012 och som resulterat i lagstiftning gällde kommissionens förslag till en förordning om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen. När det gäller åtgärder för tillträde till genetiska resurser får parterna till det s.k. Nagoyaprotokollet själva bestämma om de vill reglera tillträdet. Kommissionens förslag uteslöt enligt utskottet inte en överföring av nationell kompetens till EU i denna del eftersom det inte tydligt framgår att förordningen avser användningen av genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. I april 2014 antogs förordningen om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen. Den s.k. tillträdesplattformen som kommissionen föreslog finns inte med i den antagna förordningen. Det kan därmed konstateras att riksdagens motiverade yttrande där kommissionens förslag om att upprätta en tillträdesplattform avvisades har fått gehör.
Utskottet redogör även för ett ärende som behandlades av utskottet under 2013 och som ledde till ett utlåtande. Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om upprättande av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden. Enligt utskottet antogs direktivet i juli 2014. Sverige har i förhandlingarna fått gehör för att direktivet inte får leda till att frågor om planering i onödig eller olämplig utsträckning regleras på EU-nivå, att direktivet inte får innehålla bindande bestämmelser om kustförvaltning, liksom att det inte får vara för ingående och detaljerat samt att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna liksom hänsynen till den nationella kompetensen ska respekteras. Direktivet har karaktären av ett övergripande ramdirektiv om havsplanering som har vissa bestämmelser om bl.a. syfte och målsättning med planeringen. Sammanfattningsvis har bl.a. riksdagens och regeringens ståndpunkt fått genomslag när det gäller avvisande av de delar av kommissionens förslag som innebär krav på den kommunala planeringen.
När det gäller frågan om i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder minskat till följd av EU-föreslag konstaterar miljö- och jordbruksutskottet att dess beredningsområde präglas av internationellt samarbete och innebär att delar av den nationella kompetensen förs över till EU. I takt med att ny lagstiftning beslutas på EU-nivå får EU större inflytande på dessa områden, och utrymmet för nationell lagstiftning minskar. Åtgärder på unionsnivå är många gånger nödvändiga för att uppnå politiska mål, exempelvis att bekämpa gränsöverskridande miljöproblem.
Samtidigt är det viktigt att subsidiaritetsfrågan ägnas särskild uppmärksamhet. En åtgärd ska endast vidtas på EU-nivå om målen med åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan bättre kan uppnås på EU-nivå. Utskottet har genom subsidiaritetskontrollen möjlighet att framföra sina synpunkter på de olika förslagen direkt till EU:s institutioner.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet anför i sitt yttrande att det krävs en mer genomgripande analys och jämförelse än vad som är görligt inom ramen för detta yttrande för att fastställa om kompetens faktiskt överförts eller inte. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det kunde vara av intresse för konstitutionsutskottet att – inom ramen för sitt ansvar att följa upp dessa frågor – överväga om det finns skäl att göra en mer fördjupad studie på området.
Konstitutionsutskottet konstaterar inledningsvis att sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram till den 31 december 2013 gällde en majoritet av förslagen tillnämning av lagstiftning som syftar till att upprätta den inre marknaden. Förslagen återfinns inom de flesta av utskottens beredningsområden och berör vitt skilda frågor. Därefter följer förslag som rör jordbruk och fiskeri, transportpolitik och miljöpolitik. Inom området för frihet, säkerhet och rättvisa dominerar förslag som gäller straffrättsligt samarbete och gränskontroll (se bilaga 12).
Sammantaget har de allra flesta av de motiverade yttrandena som riksdagen lämnat gällt förslag om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer motiverade yttranden som gäller förslag inom områdena etableringsrätt, jordbruk och fiskeri och transportpolitik.
Riksdagen har haft invändningar mot 10 procent av alla förslag som har prövats sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Av riksdagens utskott subsidiaritetsprövade miljö- och jordbruksutskottet flest förslag (95), samtidigt som utskottet hade invändningar mot fem (5) av förslagen. Två (2) av dessa förslag gällde området jordbruk och fiskeri. Ett (1) förslag gällde miljöpolitik. Övriga förslag berörde flera områden, bl.a. jordbruk och fiskeri och miljöpolitik. Finansutskottet, som också prövade många förslag (62), är det utskott som lämnade flest utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (12). Fyra (4) av dessa förslag gällde etableringsrätt, fyra (4) gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och två (2) gällde området ekonomisk och monetär politik. Ytterligare två (2) förslag berörde flera områden, däribland etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning.
Trafikutskottet har prövat lika många förslag (62) som finansutskottet och har lämnat fem (5) utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. I ett av utlåtandena under 2013 behandlades dock fem (5) förslag i det s.k. järnvägspaketet. Utskottet hade således invändningar mot totalt nio (9) förslag. Av dessa förslag gällde sju (7) transportpolitik, varav ett (1) även gällde transeuropeiska nät. Två (2) förslag gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.
Justitieutskottet prövade 44 förslag och hade invändningar mot fem (5) av förslagen, varav två (2) gällde gränskontroll, ett (1) skydd för personuppgifter och ett (1) gällde bekämpning av bedrägeri. Utskottet hade även invändningar mot förslaget till förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Detta förslag gällde straffrättsligt samarbete och ledde som redan nämnts till att det andra gula kortet utfärdades. Efter att ha omprövat förslaget drog kommissionen slutsatsen att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och beslutade att stå fast vid förslaget.
Flera av utskotten pekar på svårigheterna att bedöma hur de olika förslagen påverkat utrymmet för nationella åtgärder eftersom flera av förslagen ännu inte har lett till EU-lagstiftning. Några reflektioner låter sig dock göras.
Sedan ett antal år tillbaka pågår ett omfattande lagstiftningsarbete inom EU på finansmarknadsområdet och för att förstärka den ekonomiska styrningen. Ett flertal av de förslag som finansutskottet prövat inom politikområdet tillnärmning av lagstiftning rör finansmarknaderna. I takt med att lagstiftningen på EU-nivå stärks minskar utrymmet för nationell lagstiftning i motsvarande mån. Ett omfattande lagstiftningsarbete har även skett på det straffrättsliga området, vilket också innebär att utrymmet för nationell lagstiftning minskar inom detta område. Som justitieutskottet påpekar är detta i många fall nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete på området och på så sätt nå målet för samarbetet. Konstitutionsutskottet delar justitieutskottets uppfattning att det är av stor betydelse att respekten för medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner bevaras och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. Sådana avvägningar är i många fall svåra att göra, och det är därför viktigt att kommissionen i sitt fortsatta lagstiftningsarbete beaktar medlemsstaternas synpunkter i dessa hänseenden. Detta gäller inte minst det fortsatta lagstiftningsarbetet med kommissionens förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet med tanke på att förslaget uppnådde gränsen för gult kort. Konstitutionsutskottet erinrar om att enligt protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen ta hänsyn till motiverade yttranden från de nationella parlamenten, även om tröskelvärdena för ett gult kort inte uppnås.
Miljö- och jordbruksutskottets och trafikutskottets beredningsområden präglas av internationellt samarbete. För att lösa gränsöverskridande problem inom dessa beredningsområden är åtgärder på unionsnivå många gånger nödvändiga.
Flera av utskotten konstaterar att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för förslag till direktiv, vilket minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att anpassa lagstiftningen på EU-nivå till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskilt medlemsland.
Ett problem som flera av utskotten uppmärksammar är vidare att det förekommer att förhandlingarna inom EU påbörjas redan innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen av ett förslag löpt ut. Konstitutionsutskottet vill understryka vikten av att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan genomföras innan förhandlingarna om förslagen inleds. I annat fall kan de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar förlora i betydelse.
Konstitutionsutskottet har gett övriga utskott tillfälle att yttra sig om i vilken utsträckning de använder sig av kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner för inhämtande och utlämnande av information och hur kontakterna fungerar. Utskottet bad även om en kommentar om inhämtande av information från databasen IPEX (Interparliamentary EU Information Exchange). Konstitutionsutskottet har som redan nämnts vid upprepade tillfällen betonat värdet av informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4, bet. 2012/13:KU8 och bet. 2013/14:KU5). Mot denna bakgrund bad utskottet även om en kommentar till om några kontakter har tagits med andra nationella parlament i syfte att hämta in information om pågående subsidiaritetsprövningar.
Finansutskottets yttrande
I likhet med förra året konstaterar finansutskottet i sitt yttrande att kontakterna med riksdagens representant vid EU:s institutioner fungerar väl, såväl den initiala kontakten som återkopplingen i enskilda ärenden. Kommunikationen sker främst på tjänstemannanivå. Utskottets kansli har nytta av den bevakning av arbetet inom EU som representanten gör, och av den löpande information om arbetet inom EU som representanten lämnar.
Utskottet brukar inte ta kontakt med andra parlament inom EU för att hämta in information om pågående subsidiaritetsprövningar. Om sådan information hämtas in görs detta i första hand av kansliet genom riksdagens representant vid EU:s institutioner eller databasen IPEX.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet anför i sitt yttrande att dess kansli löpande håller kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner, och att relevant information om subsidiaritetsprövningarna vidarebefordras till utskottet på lämpligt sätt. Kontakterna med representanten fungerar bra. Informationen i IPEX är i regel varken fullständig eller särskilt relevant när utskottet behandlar subsidiaritets-ärendena, vilket enligt utskottet är naturligt eftersom alla parlament i medlemsländerna arbetar inom samma tidsram. Utskottet har hittills inte haft någon direktkontakt med något annat parlament för att hämta in information om pågående subsidiaritetsprövningar.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet anför i sitt yttrande att det under den aktuella perioden inte har haft kontakt med några utskott i andra nationella parlament med anledning av beredningen av subsidiaritetsärendena. Utskottets kansli har emellertid regelmässigt använt sig av IPEX för att se dels vilka parlament som prövar det aktuella förslaget, dels om något av parlamenten har lagt ut information om prövningen. Utskottets kansli har även haft en kontinuerlig kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner. Kansliets uppfattning är att man genom kontakter med riksdagens representant har kunnat få en bra översikt över de andra parlamentens uppfattningar om de aktuella förslagens överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att utskottet inte har funnit behov av att ta kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner under den aktuella perioden. När det gäller frågan om i vilken utsträckning utskottet har hämtat information från IPEX kan noteras att en kontroll har gjorts av om andra EU-länder har inlett ett subsidiaritetsförfarande, men att det i utskottets prövning inte har ingått någon information från databasen eller något informationsutbyte med de andra nationella parlamenten.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet anför i sitt yttrande att kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner har förekommit i ett av utskottets ärenden. I ärendet förekom frekventa kontakter, och de fungerade mycket bra. Vidare framgår det av yttrandet att information från IPEX regelmässigt har hämtats in i subsidiaritetsärendena. Informationen har vidarebefordrats till utskottets ledamöter, men i övrigt inte lett till några åtgärder. I ett par ärenden har informationen i IPEX inte varit fullständig. Socialutskottet har inte tagit några kontakter med andra nationella parlament i subsidiaritetsärendena.
Utbildningsutskottets yttrande
Av utbildningsutskottets yttrande framgår att dess kansli i något enstaka fall sedan förfarandet med subsidiaritetsprövningar infördes haft kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner för att få information i ett ärende. Kansliet var dock inte i något fall under 2013 i kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner för att få eller lämna information i något ärende.
När det gäller information från andra nationella parlament har databasen IPEX hittills inte i något fall innehållit några uppgifter från andra parlament av relevans för utbildningsutskottets ärenden. Information om behandlingen av ett dokument har ofta saknats på andra länders nationella sidor, eller så har den inte varit uppdaterad.
Utbildningsutskottet har inte tagit några kontakter med andra nationella parlament för att få information om pågående subsidiaritetsprövningar.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet är precis som tidigare av uppfattningen att behovet av kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner är begränsat av det huvudsakliga skälet att utskottet gör sina prövningar oberoende av de andra parlamentens ställningstaganden i enskilda ärenden. Enligt vad utskottet har erfarit är ambitionen från utskottskansliets sida att framöver i större utsträckning utnyttja riksdagens representant som har möjlighet att på plats bevaka frågor av intresse för utskottets räkning, även om denna bevakning endast blir av övergripande slag. Utskottet har inte haft några kontakter med andra nationella parlament.
Trafikutskottet använde vid några tillfällen under 2013 IPEX i samband med att mer invecklade lagförslag prövades. Några av skälen till att IPEX används i begränsad omfattning är att parlamentens subsidiaritetsprövningar görs inom en snäv tidsram (åtta veckor), vilket gör det svårt att hinna uppdatera systemet och kunna ta del av aktuell information om ställningstaganden i ett specifikt ärende. De dokument som publiceras på IPEX är dessutom i de flesta fall på originalspråk, vilket begränsar IPEX användbarhet i handläggningen av subsidiaritetsärendena.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
När det gäller frågan om informationsutbyte med andra parlament hänvisar miljö- och jordbruksutskottet till att utskottet i tidigare yttranden framfört den begränsade nyttan av IPEX. Brister som utskottet pekat på är bl.a. att det saknas uppgifter från en del medlemsstater, att information inte finns tillgänglig på engelska och att informationen inte finns tillgänglig i direkt anslutning till beslutet. Utskottets uppfattning i denna del kvarstår, och utskottet anser därför att IPEX behöver förbättras för att kunna bli ett bra stöd för handläggningen av ärenden.
Utskottet konstaterar vidare att kontakterna med riksdagens representant vid EU:s institutioner är goda och fungerar väl när det gäller beredning av ärenden där det kan finnas problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen. Sammantaget är utskottets erfarenheter av kontakterna med riksdagens representant positiva. Kansliet hade under 2013 god hjälp av riksdagens representant i samband med det tidigare nämnda utlåtandet om upprättande av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden där andra parlaments ställningstaganden förmedlades.
Näringsutskottets yttrande
När det gäller kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner, andra EU-länder och information från IPEX hänvisar näringsutskottet till en redogörelse i ett tidigare yttrande som utskottet lämnat (yttr. 2012/13:NU2y). Av yttrandet framgick följande i denna del:
Utskottet har i samband med beredningen av subsidiaritetsärenden inte haft någon direkt kontakt med parlament i andra medlemsländer. Endast i begränsad omfattning har utskottet haft användning av den information som finns tillgänglig i IPEX. Informationen saknas dock ofta vid den tidpunkt när den kan vara relevant för utskottet, och den upplevs ofta som bristfällig då vissa parlament inte verkar använda sig av IPEX. Vidare kan informationen vara svår att tillgodogöra sig eftersom den oftast enbart verkar finnas på medlemslandets språk. Utskottet vill dock framhålla kontakterna med riksdagens representant i Bryssel som med sitt kontaktnät med de andra parlamentens representanter kan ge information om beredningsläget i andra parlament på ett relativt tidigt stadium.
Sveriges riksdag är ett av de mest aktiva parlamenten inom EU när det gäller subsidiaritetsprövningarna. Riksdagen prövar samtliga förslag som översänds enligt protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, medan många andra parlament gör någon form av urval av vilka förslag som prövas. Detta innebär att risken är stor att tröskelvärdet för att få ett förslag omprövat sällan kommer att kunna uppnås. Som redan har nämnts har endast 2 av 443 förslag sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. den 31 december 2013 lett till att s.k. gula kort har utfärdats.
Konstitutionsutskottet konstaterar liksom vid förra årets uppföljning att inget av utskotten uppger sig ha haft några kontakter med andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet vill framhålla värdet av kontakter med andra nationella parlament. För att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen krävs ett utökat samarbete mellan de nationella parlamenten, om möjligt på politisk nivå. Frågan är hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd. Det finns redan i dag möjligheter till informationsutbyte t.ex. inom ramen för Cosac (Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor) och andra interparlamentariska möten. För att ett sådant möte ska bidra till informationsutbyte som leder till ett gult kort måste det infalla under åttaveckorsfristen, vilket sällan torde vara fallet. Utskottet noterar från förra årets uppföljning att Cosac hade ett inplanerat möte under subsidiaritetsprövningen av förslaget till Monti II-förordning, vilket innebar att ledamöter från olika nationella parlament fick en möjlighet att tala med varandra på ett informellt sätt (yttr. 2013/14:AU2y och bet. 2013/14:KU5).
Det är enligt utskottets mening inte möjligt att besvara frågan om hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd inom ramen för denna uppföljning, men frågan måste börja diskuteras. Det kan möjligen finnas skäl till självrannsakan när det gäller hur samarbetet hittills har fungerat.
I detta sammanhang vill utskottet återigen framhålla att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informationsutbyte med andra nationella parlament. En majoritet av utskotten som lämnat yttranden till konstitutionsutskottet har haft kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner. Flera av utskotten framhåller att de har kontinuerlig kontakt med representanten och att kontakterna fungerar väl. Utskotten framhåller att de får nyttig och relevant information om subsidiaritetsprövningar i andra länder.
När det gäller IPEX framhåller flera av utskotten den begränsade nyttan med IPEX. Brister som utskotten pekar på är att det saknas uppgifter från en del medlemsstater, att information endast finns tillgänglig på originalspråk och att informationen inte finns tillgänglig i direkt anslutning till beslutet. Konstitutionsutskottet konstaterar att det finns en förbättringspotential i fråga om informationen i IPEX.
Enligt artikel 5 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller någon annan är förslagsställare.
En översiktlig genomgång har gjorts av motiveringarna av subsidiaritetsprincipen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2013, se tabell 20 nedan. Av de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under 2013 saknades motiveringar i 29 av 123 utkast, dvs. i 24 procent av alla utkast.
En kvantitativ försämring märks vid en jämförelse med den förra uppföljningen som gällde 2012 års subsidiaritetsprövningar. Under 2012 saknades motiveringar i 16 av 125 utkast, vilket motsvarar knappt 13 procent av förslagen (bet. 2013/14:KU5 s. 76).
I många, men inte alla, av kommissionens lagstiftningsutkast finns en särskild rubrik – ”Subsidiaritetsprincipen” eller liknande – under vilken kommissionen lämnar sin motivering i fråga om subsidiaritetsprincipen. Motiveringarna under dessa rubriker är ibland kortfattade. Som ett exempel kan nämnas kommissionens förslag KOM(2013) 512, som hänvisades till civilutskottet för prövning, och där det anges följande:
Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).
Målet om att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att undanröja skillnader mellan medlemsstaternas lagar och genom att förbättra konsumenternas tillgång till tjänster från andra medlemsstater kan inte uppnås i tillräcklig utsträckning om medlemsstaterna agerar utan samordning.
Därför är EU bäst lämpat att ta itu med de fastställda problemen genom en lagstiftningsåtgärd genom vilken de nationella reglerna tillnärmas.
I detta förslag liksom i flera andra utkast finns det även en kortare motivering i ingressen till själva förslaget till rättsakt samt under den s.k. finansieringsöversikten (se nedan).
Eftersom syftet med detta direktiv är att bidra till att den inre marknaden ska fungera korrekt och till att en hög konsumentskyddsnivå uppnås kan dessa mål uppnås bättre på EU-nivå än på medlemsstatsnivå. Därför kan EU komma att vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.
Ofta är dessa motiveringar i ingressen kortfattade. Som ytterligare ett exempel återges motiveringen i kommissionens förslag KOM(2013) 27 som prövades av trafikutskottet.
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att inrätta ett särskilt organ med uppgift att utarbeta gemensamma lösningar för järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av att det arbete som ska göras är av gemensam art och de därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget.
I vissa utkast återfinns endast – eller vid sidan av en motivering av subsidiaritetsprincipen – en motivering av mervärdet av åtgärden på EU-nivå i en bilaga. Denna bilaga som kallas Finansieringsöversikt över förslag till rättsakt innehåller som regel rubriken Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå under vilken en motivering av förslagets mervärde kan återfinnas (se t.ex. KOM(2013) 27, 40, 245 och 312).
Tabell 20 Utkast till lagstiftningsakter 2013 som saknar subsidiaritetsmotivering
|
Utskott |
Utkast till lagstiftningsakt |
|
KU |
KOM(2013) 451 |
|
KU |
KOM(2013) 751 |
|
FiU |
KOM(2013) 155 |
|
FiU |
KOM(2013) 247 |
|
FiU |
KOM(2013) 578 |
|
FiU |
KOM(2013) 579 |
|
JuU |
KOM(2013) 452 |
|
JuU |
KOM(2013) 580 |
|
CU |
KOM(2013) 554 |
|
TU |
KOM(2013) 26 |
|
TU |
KOM(2013) 28 |
|
TU |
KOM(2013) 29 |
|
TU |
KOM(2013) 409 |
|
TU |
KOM(2013) 484 |
|
TU |
KOM(2013) 611 |
|
TU |
KOM(2013) 621 |
|
TU |
KOM(2013) 622 |
|
MJU |
KOM(2013) 159 |
|
MJU |
KOM(2013) 226 |
|
MJU |
KOM(2013) 288 |
|
MJU |
KOM(2013) 417 |
|
MJU |
KOM(2013) 418 |
|
MJU |
KOM(2013) 516 |
|
MJU |
KOM(2013) 722 |
|
MJU |
KOM(2013) 769 |
|
NU |
KOM(2013) 560 |
|
AU |
KOM(2013) 145 |
|
AU |
KOM(2013) 146 |
|
AU |
KOM(2013) 740 |
|
Totalt antal |
29 |
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet framhåller i sitt yttrande vikten av att kommissionen motiverar sina förslag i fråga om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, särskilt mot bakgrund av att vissa förslag helt saknat motiveringar i dessa avseenden.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet konstaterar i sitt yttrande att kommissionen har lämnat motiveringar i fråga om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i de ärenden som utskottet prövat.
Justitieutskottets yttrande
Kommissionen var förslagsställare i samtliga subsidiaritetsärenden som utskottet prövade under 2013. Kommissionen har lämnat motiveringar i subsidiaritetsfrågan i alla ärenden utom ett.
I några fall har kommissionens motiveringar varit alltför kortfattade. Utskottet vill på samma sätt som gjordes vid den förra uppföljningen påpeka att ofullständiga och schablonartade motiveringar försvårar för de nationella parlamenten att bedöma om ett förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det är också viktigt att det klart framgår hur kommissionen har resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.
Kommissionen lämnade inte någon motivering i subsidiaritetsfrågan i för-slag om upphävande av rådets beslut 2007/124/EG, Euratom (det s.k. Cipspro-grammet, KOM(2013) 580). Det förslaget gällde, som framgår av namnet, upphävande av ett rådsbeslut.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att kommissionen i de två utkast som utskottet prövade under 2013 lämnade en mer utförlig redogörelse för sina resonemang i fråga om förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet konstaterar i sitt yttrande att kommissionen i samtliga ärenden har lämnat motiveringar när det gäller subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
Utbildningsutskottets yttrande
Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande att kommissionen var förslagsställare i alla ärenden som utskottet prövade under 2013. Utskottet konstaterar att motiveringarna generellt sett är mycket summariska och kan utvecklas ytterligare. Riksdagen behöver ett bra underlag för att kunna utföra sin uppgift på bästa sätt. Utbildningsutskottet har dock inte behandlat något utkast där kommissionens motivering i subsidiaritetsfrågan saknats.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet hänvisar i sitt yttrande till att utskottet vid upprepade tillfällen betonat vikten av att kommissionen, i egenskap av det organ som överlämnar förslagen, också lämnar en grundlig motivering till varför den anser att dessa är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Avsaknaden av en fullgod motivering utgör en svaghet i unionens lagstiftningsarbete, och utskottet har mot denna bakgrund sett det som önskvärt med mer fullödiga redovisningar från kommissionens sida om varför den anser att subsidiaritetsprincipen har respekterats i de lagstiftningsakter som de nationella parlamenten ska pröva.
Även om flertalet förslag till rättsakter som utskottet prövade under 2013 är okontroversiella till sitt innehåll, konstaterar utskottet att kommissionens motivering till hur den har beaktat subsidiaritetsaspekten fortfarande är bristfällig. I flera förslag anser utskottet att motiveringarna är alltför knapphändiga för att kunna ge någon vägledning till hur kommissionen har resonerat kring subsidiaritetsfrågan. Som konstitutionsutskottet konstaterar saknas bedömningar och motiveringar helt i åtta förslag som trafikutskottet prövade 2013.
Trafikutskottet pekar även på att kommissionen inte heller är helt konsekvent i fråga om var den väljer att redovisa sin bedömning av subsidiaritets-aspekten eftersom redovisningen i vissa fall återfinns i medföljande arbetsdokument i stället för i själva utkastet till rättsakt.
Utskottet konstaterar att endast ett fåtal förslag innehåller mer utförliga resonemang om varför kommissionen anser att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Som exempel nämns förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (KOM(2013) 147) och förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent (KOM(2013) 627). I bägge fallen kan det dock noteras att utskottet hade en annan uppfattning än kommissionen i fråga om förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
I sitt yttrande påpekar miljö- och jordbruksutskottet att utskottet i tidigare uppföljningar och senast vid uppföljningen hösten 2013 kommenterat kommissionens brist på motiveringar om förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Av de 21 subsidiaritetsärenden som utskottet prövade under 2013 saknades motivering i nio av kommissionens förslag. Utskottet anser att det är av yttersta vikt att kommissionen motiverar sina förslag utförligt med ett tydligt resonemang om hur den kommer fram till att den föreslagna förordningen är förenlig med subsidiaritetsprincipen.
Utskottet lyfter som exempel fram att bristen på motivering var särskilt anmärkningsvärd när det gäller frågan om livsmedel till de sämst ställda i unionen. Denna fråga behandlades i sammanlagt tre utkast till lagstiftningsakter, och i samtliga fall saknades en motivering om förenligheten med subsidiaritetsprincipen, vilket påpekades i samtliga utlåtanden. Med tanke på att flera nationella parlament efter noggrann prövning har framhållit att de tidigare förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen skulle det ha varit önskvärt om kommissionen i alla fall i det tredje förslaget hade angett en motivering särskilt när det gäller förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet anför i sitt yttrande att kommissionens motivering saknats i ett fall. Det gällde förslag till ändring av en förordning vad gäller medel till vissa medlemsstater från Europeiska socialfonden (KOM(2013) 560). I grundförordningen, som den föreslagna ändringen gällde, fanns dock en motivering om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen som redovisades för utskottet i en föredragningspromemoria.
Konstitutionsutskottet konstaterar att i 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknades motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen. Det är en klar försämring jämfört med 2012 då motiveringar saknades i 13 procent av förslagen.
Avsaknaden av motiveringar är givetvis inte acceptabel. Som flera av utskotten har framhållit är motiveringarna dessutom ofta mycket knapphändiga. Konstitutionsutskottet vill liksom trafikutskottet framhålla vikten av att kommissionen i egenskap av det organ som överlämnar förslagen också lämnar en grundlig motivering till varför den anser att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Kommissionen är inte heller konsekvent i fråga om var den väljer att redovisa sin bedömning av subsidiaritetsprincipens tillämpning. I vissa fall återfinns en motivering i själva utkastet till lagstiftningsakt, i andra fall framgår motiveringen endast i det medföljande arbetsdokumentet. Ibland finns endast en mycket summarisk motivering i ingressen till förslaget eller i finansieringsöversikten.
Konstitutionsutskottet erinrar om att kommissionen och andra förslagsställare har en absolut skyldighet att motivera sina utkast till lagstiftningsakter i fråga om subsidiaritetsprincipen enligt protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Det återstår en hel del innan kommissionen uppfyller kraven i protokollet. Utskottet får mot denna bakgrund än en gång och med skärpa understryka att uteblivna eller bristfälliga motiveringar leder till att riksdagen och andra nationella parlament får svårt att fullgöra sin fördragsenliga skyldighet att se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med protokollet. Avsaknaden av fullgoda motiveringar utgör en svaghet i unionens lagstiftningsarbete och gör det svårare för de nationella parlamenten att bedöma om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Avsaknaden av motiveringar innebär ett åsidosättande av protokollet. Riksdagen bör i sin kommunikation med kommissionen understryka vikten av att utkast till lagstiftningsakter motiveras och att motiveringarna är utförliga.
Bilaga 10
____
Avgjorda subsidiaritetsärenden 2013
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen den 1 januari–31 december 2013
|
Utskott |
KOM |
Utkast till lagstiftningsakter |
Beslut i utskott |
Beslut i kammaren |
Motiverat yttrande Gult kort |
|
KU |
KOM(2013) 451 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll |
130917 |
|
|
|
|
KOM(2013) 751 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll |
131126 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
FiU |
KOM(2012) 782 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020 |
130131 |
|
|
|
|
KOM(2013) 44 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel |
130314 |
|
|
|
|
KOM(2013) 155 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 577/98 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen |
130516 |
|
|
|
|
KOM(2013) 247 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 691/2011 om europeiska miljöräkenskaper |
130530 |
|
|
|
|
KOM(2013) 266 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner |
130611 |
|
|
|
|
KOM(2013) 342 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillhandahållandet av och kvaliteten på statistik för förfarandet vid makroekonomiska obalanser |
130829 |
|
|
|
FiU |
KOM(2013) 449 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 462 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 520 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för rekonstruktion av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam rekonstruktionsmekanism och gemensam bankrekonstruktionsfond |
131003 Utl. 2013/14:FiU13 |
131016 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 525 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 578 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 638/2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna vad gäller tilldelning av delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter till kommissionen för antagande av vissa åtgärder, tullförvaltningens tillhandahållande av uppgifter, utbyte av konfidentiella uppgifter mellan medlemsstaterna samt definitionen av statistiskt värde |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 579 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller tilldelning av delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter till kommissionen för antagande av vissa åtgärder |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 615 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om penningmarknadsfonder |
131015 |
|
|
|
|
KOM(2013) 547 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2013/36/EG och 2009/110/EG samt upphävande av direktiv 2007/64/EG |
131015 |
|
|
|
|
KOM(2013) 550 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner |
131015 |
|
|
|
FiU |
KOM(2013) 680 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) vad gäller datumen för dess införlivande och tillämpning och datumet för upphävande av vissa direktiv |
131105 |
|
|
|
|
KOM(2013) 641 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal |
131112 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SkU |
KOM(2013) 71 |
Förslag till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner |
130409 Utl. 2012/13:SkU33 |
130411 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 577 |
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/112/EG och 2008/118/EG vad beträffar de franska yttersta randområdena, särskilt Mayotte |
131003 |
|
|
|
|
KOM(2013) 721 |
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller en standardiserad mervärdesskattedeklaration |
131128 |
|
|
|
|
KOM(2013) 781 |
Förslag till rådets beslut om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod |
131128 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
JuU |
KOM(2013) 45 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism |
130312 |
|
|
|
|
KOM(2013) 42 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersättning av rådets rambeslut 2000/383/RIF |
130312 |
|
|
|
|
KOM(2013) 96 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller användningen av systemet för in- och utresa och programmet för registrerade resenärer |
130326 |
|
|
|
|
KOM(2013) 95 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett system för in- och utresa som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter för tredjelandsmedborgare som passerar EU-medlemsstaternas yttre gränser |
130326 |
|
|
|
JuU |
KOM(2013) 97 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för registrerade resenärer |
130326 |
|
|
|
|
KOM(2013) 197 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för övervakningen av de yttre sjögränserna inom ramen för det operativa samarbete som samordnas av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser |
130514 |
|
|
|
|
KOM(2013) 173 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens organ för samarbete och fortbildning inom brottsbekämpning (Europol) om upphävande av beslut 2009/371/RIF och 2005/681/RIF |
130516 |
|
|
|
|
KOM(2013) 452 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anpassning till artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av ett antal rättsakter på området rättsliga frågor som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll |
130912 |
|
|
|
|
KOM(2013) 580 |
Förslag till rådets beslut om upphävande av rådets beslut 2007/124/EG, Euratom |
131003 |
|
|
|
|
KOM(2013) 534 |
Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten |
131017 Utl. 2013/14:JuU13 |
131024 |
Ja Gult kort |
|
|
KOM(2013) 535 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) |
131015 |
|
|
|
|
KOM(2013) 618 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets rambeslut 2004/757/RIF av den 25 oktober 2004 om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel vad gäller definitionen av narkotika |
131105 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CU |
KOM(2012) 744 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1346/2000 om insolvensförfaranden |
130214 |
|
|
|
|
KOM(2013) 78 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om konsumentprodukters säkerhet och om upphävande av rådets direktiv 87/357/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG |
130409 |
|
|
|
CU |
KOM(2013) 130 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och av förordning (EG) nr 2027/97 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar avseende lufttransport av passagerare och deras bagage |
130425 |
|
|
|
|
KOM(2013) 207 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG om redovisning av stora företags och koncerners icke-finansiella information och mångfaldspolitik |
130530 |
|
|
|
|
KOM(2013) 228 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om främjande av medborgares och företags fria rörlighet genom förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 |
130613 |
|
|
|
|
KOM(2013) 512 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om paketresor och assisterade researrangemang och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 samt direktiv 2011/83/EU och om upphävande av rådets direktiv 90/314/EEG |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 554 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område
|
131024 |
|
|
|
|
KOM(2013) 794 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande |
131212 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UU |
KOM(2013) 242 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien |
130523 |
|
|
|
|
KOM(2013) 509 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europaåret för utvecklingssamarbete (2015)
|
130926 |
|
|
|
FöU |
KOM(2013) 48 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen |
130321 Utl. 2012/13:FöU11 |
130410 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 522 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond
|
130919 |
|
|
|
SfU |
KOM(2013) 151 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete (omarbetning) |
130502 |
|
|
|
|
KOM(2013) 441 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en förenklad ordning för personkontroller vid de yttre gränserna på grundval av Kroatiens och Cyperns unilaterala erkännande av vissa handlingar såsom likställda med de egna nationella viseringarna för transitering genom dessa länders territorium eller planerade vistelser på deras territorium som inte överstiger 90 dagar under en 180-dagarsperiod och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 895/2006/EG och beslut nr 582/2008/EG |
130827 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SoU |
KOM(2012) 788 |
Förslag om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter |
130219 Utl. 2012/13:SoU17 |
130221 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 168 |
Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om insyn i de åtgärder som reglerar prissättningen på humanläkemedel och deras inordnande i de allmänna sjukförsäkringssystemen |
130418 |
|
|
|
|
KOM(2013) 472 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel |
130917 |
|
|
|
|
KOM(2013) 619 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om nya psykoaktiva ämnen |
131024 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KrU |
KOM(2013) 311 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (omarbetning) |
130619 |
|
|
|
UbU |
KOM(2013) 107 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning |
130326 |
|
|
|
|
KOM(2013) 312 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 500 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om unionens deltagande i det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram för ett aktivt liv och it-stöd i boende som inletts av flera medlemsstater |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 493 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om unionens deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram som genomförs gemensamt av flera medlemsstater och som syftar till att stödja små och medelstora företag som bedriver forskning |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 497 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska unionens deltagande i ett europeiskt meterologiprogram för innovation och forskning som genomförs av flera medlemsstater |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 498 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om unionens deltagande i ett andra program för partnerskap mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning som genomförs gemensamt av flera medlemsstater |
130919 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TU |
KOM(2012) 721 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser |
130122 |
|
|
|
|
KOM(2012) 772 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om marin utrustning och om upphävande av direktiv 96/98/EG |
130131 |
|
|
|
|
KOM(2012) 776 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av händelser inom civil luftfart och om ändring av förordning (EU) nr 996/2010 och upphävande av direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordning (EG) nr 1321/2007 och kommissionens förordning (EG) nr 1330/2007 |
130221 |
|
|
|
|
KOM(2013) 18 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen |
130312 |
|
|
|
TU |
KOM(2013) 26 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1192/69 om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning |
130312 |
|
|
|
|
KOM(2013) 27 |
Förslag till förordning om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 |
130321 Utl. 2012/13:TU13 |
130327 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 28 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1370/2007 avseende öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg |
130321 Utl. 2012/13:TU13 |
130327 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 29 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde vad avser öppnandet av marknaden för inhemsk persontrafik på järnväg och om styrning av järnvägsinfrastrukturen |
130321 Utl. 2012/13:TU13 |
130327 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 30 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (omarbetning) |
130321 Utl. 2012/13:TU13 |
130327 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 31 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om järnvägssäkerhet (omarbetning) |
130321 Utl. 2012/13:TU13 |
130327 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 40 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS |
130307 |
|
|
|
|
KOM(2013) 174 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om flerårig finansiering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder i fråga om insatser vid förorening från fartyg och vid havsföroreningar från olje- och gasanläggningar |
130528 |
|
|
|
|
KOM(2013) 147 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation |
130523 Utl. 2012/13:TU20 |
130530 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 195 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen |
130604 |
|
|
|
|
KOM(2013) 329 |
Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG |
130625 |
|
|
|
TU |
KOM(2013) 296 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar |
130625 Utl. 2012/13:TU21 |
130626 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 315 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om införande av ett interoperabelt EU-omfattande eCall |
130625 |
|
|
|
|
KOM(2013) 316 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om typgodkännandekrav för montering av fordonsbaserade e-callsystem och om ändring av direktiv 2007/46/EG |
130625 |
|
|
|
|
KOM(2013) 409 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 216/2008 inom området flygplatser, flygledningstjänst och flygtrafiktjänster |
130829 |
|
|
|
|
KOM(2013) 410 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (omarbetning) |
130829 |
|
|
|
|
KOM(2013) 480 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 484 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1365/2006 om statistik över godstransporter på inre vattenvägar vad gäller tilldelningen av delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter till kommissionen för antagande av vissa åtgärder |
130919 |
|
|
|
|
KOM(2013) 611 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 av den 16 december 2002 om järnvägstransportstatistik vad gäller insamling av uppgifter om gods, passagerare och olyckor |
131015 |
|
|
|
|
KOM(2013) 627 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012 |
131024 Utl. 2013/14:TU5 |
131106 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 621 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 718/1999 om en politik för gemenskapens flottkapacitet inom inlandssjöfarten för att främja transporter på de inre vattenvägarna |
131022 |
|
|
|
TU |
KOM(2013) 622 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG |
131121 |
|
|
|
|
KOM(2013) 798 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om sjöfolk och om ändring av direktiven 2008/94/EG, 2009/38/EG, 2002/14/EG, 98/59/EG och 2001/23/EG |
131212 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
MJU |
KOM(2013) 133 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden |
130423 Utl. 2012/13:MJU20 |
130502 |
Ja |
|
|
KOM(2013) 159 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en anpassningssats för direktstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009 avseende kalenderåret 2013 |
130418 |
|
|
|
|
KOM(2013) 245 |
Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden |
130521 |
|
|
|
|
KOM(2013) 226 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa övergångsbestämmelser för stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om ändring av förordning (EU) vad gäller resurser och resursfördelning avseende år 2014 och om ändring av rådets förordning (EG) nr 73/2009 och förordningarna (EU) vad gäller deras tillämpning under år 2014 |
130521 |
|
|
|
|
KOM(2013) 262 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om produktion och tillhandahållande på marknaden av växtförökningsmaterial (lagstiftning om växtförökningsmaterial) |
130613 |
|
|
|
|
KOM(2013) 267 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare |
130521 |
|
|
|
|
KOM(2013) 260 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om djurhälsa |
130521 |
|
|
|
|
KOM(2013) 265 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, växtförökningsmaterial och växtskyddsmedel samt om ändring av förordningarna (EG) nr 999/2001, (EG) nr 1829/2003, (EG) nr 1831/2003, (EG) nr 1/2005, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 834/2007, (EG) nr 1099/2009, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012 och (EU) nr [….]/2013 och direktiven 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG, 2008/120/EG och 2009/128/EG (förordningen om offentlig kontroll) |
130521 |
|
|
|
MJU |
KOM(2013) 288 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter vad gäller vissa villkor för tillträde till marknaden |
130611 |
|
|
|
|
KOM(2013) 327 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, förordningarna (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, direktiv 2009/128/EG samt förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG |
130827 |
|
|
|
|
KOM(2013) 417 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av vissa förordningar på områdena fiskeri och djurhälsa med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen |
130827 |
|
|
|
|
KOM(2013) 418 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av vissa direktiv på områdena miljö, jordbruk, socialpolitik och folkhälsa med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till Europeiska unionen |
130827 |
|
|
|
|
KOM(2013) 428 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1198/2006 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats av eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet |
130827 |
|
|
|
|
KOM(2013) 521 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) |
130919 |
|
|
|
MJU |
KOM(2013) 620 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter |
131003 |
|
|
|
|
KOM(2013) 516 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall |
131017 |
|
|
|
|
KOM(2013) 722 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, med hänsyn till genomförandet 2020 av en internationell överenskommelse om tillämpning av en global marknadsbaserad åtgärd för utsläpp från internationell luftfart |
131107 |
|
|
|
|
KOM(2013) 757 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1166/2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket, vad gäller finansieringsramen för perioden 2014–2018 |
131121 |
|
|
|
|
KOM(2013) 761 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall för att minska användningen av tunna plastbärkassar |
131121 |
|
|
|
|
KOM(2013) 769 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 vad gäller det tekniska genomförandet av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar |
131126 |
|
|
|
|
KOM(2013) 812 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland |
131212 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
NU |
KOM(2013) 106 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter |
130314 |
|
|
|
|
KOM(2013) 153 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska unionen och om ersättning av förordning (EG) nr 617/2010 |
130411 |
|
|
|
NU |
KOM(2013) 162 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (omarbetning) |
130514 |
|
|
|
|
KOM(2013) 161 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken |
130514 |
|
|
|
|
KOM(2013) 246 |
Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 |
130523 |
|
|
|
|
KOM(2013) 301 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som drabbats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet och om återtaganderegler för vissa medlemsstater |
130611 |
|
|
|
|
KOM(2013) 404 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell lagstiftning för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser |
130822 |
|
|
|
|
KOM(2013) 471 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (omarbetning) |
130822 |
|
|
|
|
KOM(2013) 560 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 vad gäller medel till vissa medlemsstater från Europeiska socialfonden |
130919 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AU |
KOM(2013) 102 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/58/EEG, 92/85/EEG, 94/33/EG, 98/24/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG, för att anpassa dem till förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar |
130411 |
|
|
|
|
KOM(2013) 145 |
Förslag till ändring av kommissionens förslag KOM(2011) 607 – Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 |
130418 |
|
|
|
|
KOM(2013) 146 |
Förslag till Ändring av kommissionens förslag KOM(2012) 496 Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 |
130418 |
|
|
|
|
KOM(2013) 236 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare |
130604 |
|
|
|
|
KOM(2013) 430 |
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett utökat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna |
130820 |
|
|
|
|
KOM(2013) 740 |
Förslag till rådets beslut om ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning |
131121 |
|
|
|
Summa |
|
123 |
109 protokollsutdrag 10 utlåtanden |
14 |
10[6] |
Bilaga 11
____
Avgjorda subsidiaritetsärenden 2013 – per politikområde
Uppdelning per utskott, kalenderår, utkast, rättslig grund och politikområde under tiden den 1 december–31 december 2013
|
Utskott |
Utkast till lagstiftningsakt |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Politikområde |
Motiverat Yttrande Gult kort |
|
KU |
KOM(2013) 451 |
art. 33, 43, 53, 62, 64, 91, 100, 114, 153, 168, 172, 192, 207, 338 |
Tullsamarbete, jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, kapital och betalningar, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, socialpolitik, folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik, statistik |
|
|
|
KOM(2013) 751 |
art. 43, 53, 62, 100, 114, 168, 172, 192, 207, 214, 338 |
Jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik, humanitärt bistånd, statistik
|
|
|
FiU |
KOM(2012) 782 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 44 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 155 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 247 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 266 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 342 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 449 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 462 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 520 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
Ja |
|
|
KOM(2013) 525 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 578 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 579 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 615 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 547 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 550 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 680 |
art. 53, 62 |
Etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster |
|
|
|
KOM(2013) 641 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
|
|
|
|
|
SkU |
KOM(2013) 71 |
art. 113 |
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter) |
Ja |
|
|
KOM(2013) 577 |
art. 113 |
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter) |
|
|
|
KOM(2013) 721 |
art. 113 |
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter) |
|
|
|
KOM(2013) 781 |
art. 349 |
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena |
|
|
|
|
|
|
|
|
JuU |
KOM(2013) 45 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 42 |
art. 83 |
Straffrättsligt samarbete |
|
|
|
KOM(2013) 96 |
art. 77 |
Gränskontroll |
|
|
|
KOM(2013) 95 |
art. 74, 77 |
Administrativt samarbete, gränskontroll |
|
|
|
KOM(2013) 97 |
art. 74, 77 |
Administrativt samarbete, gränskontroll |
|
|
|
KOM(2013) 197 |
art. 77 |
Gränskontroll |
|
|
|
KOM(2013) 173 |
art. 87, 88 |
Polissamarbete |
|
|
|
KOM(2013) 452 |
art. 81 |
Civilrättsligt samarbete |
|
|
|
KOM(2013) 580 |
art. 352 |
Flexibilitetsklausul |
|
|
|
KOM(2013) 534 |
art. 86 |
Straffrättsligt samarbete |
Ja Gult kort |
|
|
KOM(2013) 535 |
art. 85 |
Straffrättsligt samarbete |
|
|
|
KOM(2013) 618 |
art. 83 |
Straffrättsligt samarbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
CU |
KOM(2012) 744 |
art. 81 |
Civilrättsligt samarbete |
|
|
|
KOM(2013) 78 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 130 |
art. 100 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 207 |
art. 50 |
Etableringsrätt |
|
|
|
KOM(2013) 228 |
art. 21, 114 |
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare), tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 512 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 554 |
art. 67, 81 |
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden, civilrättsligt samarbete |
|
|
|
KOM(2013) 794 |
art. 81 |
Civilrättsligt samarbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
UU |
KOM(2013) 242 |
art. 212 |
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
|
|
|
KOM(2013) 509 |
art. 209, 210 |
Utvecklingssamarbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
FöU |
KOM(2013) 48 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
Ja |
|
|
KOM(2013) 522 |
art. 175, 212 |
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer
|
|
|
SfU |
KOM(2013) 151 |
art. 79 |
Invandringspolitik |
|
|
|
KOM(2013) 441 |
art. 77 |
Gränskontroll
|
|
|
SoU |
KOM(2012) 788 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
Ja |
|
|
KOM(2013) 168 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 472 |
art. 114, 168 |
Tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa |
|
|
|
KOM(2013) 619 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
|
|
|
|
|
KrU |
KOM(2013) 311 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning
|
|
|
UbU |
KOM(2013) 107 |
art. 189 |
Rymdpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 312 |
art. 189 |
Rymdpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 500 |
art. 185, 188 |
Forskning och teknisk utveckling |
|
|
|
KOM(2013) 493 |
art. 185, 188 |
Forskning och teknisk utveckling |
|
|
|
KOM(2013) 497 |
art. 185, 188 |
Forskning och teknisk utveckling |
|
|
|
KOM(2013) 498 |
art. 185, 188 |
Forskning och teknisk utveckling
|
|
|
TU |
KOM(2012) 721 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2012) 772 |
art. 100 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2012) 776 |
art. 100 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 18 |
art. 91 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 26 |
art. 91, 109 |
Transportpolitik, statligt stöd |
|
|
|
KOM(2013) 27 |
art. 91 |
Transportpolitik |
Ja |
|
|
KOM(2013) 28 |
art. 91 |
Transportpolitik |
Ja |
|
|
KOM(2013) 29 |
art. 91 |
Transportpolitik |
Ja |
|
|
KOM(2013) 30 |
art. 91, 170, 171 |
Transportpolitik, transeuropeiska nät |
Ja |
|
|
KOM(2013) 31 |
art. 91 |
Transportpolitik |
Ja |
|
|
KOM(2013) 40 |
art. 172 |
Transeuropeiska nät |
|
|
|
KOM(2013) 174 |
art. 100 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 147 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
Ja |
|
|
KOM(2013) 195 |
art. 91 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 329 |
art. 172 |
Transeuropeiska nät |
|
|
|
KOM(2013) 296 |
art. 100 |
Transportpolitik |
Ja |
|
|
KOM(2013) 315 |
art. 91 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 316 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 409 |
art. 100 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 410 |
art. 100 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 480 |
art. 192 |
Miljöpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 484 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 611 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 627 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
Ja |
|
|
KOM(2013) 621 |
art. 91 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 622 |
art. 91 |
Transportpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 798 |
art. 153 |
Socialpolitik
|
|
|
MJU |
KOM(2013) 133 |
art. 43, 100, 192, 194 |
Jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik, energipolitik |
Ja |
|
|
KOM(2013) 159 |
art. 43 |
Jordbruk och fiskeri |
|
|
|
KOM(2013) 245 |
art. 42, 43, 91, 100, 173, 175, 188, 192, 194, 195 |
Jordbruk och fiskeri, transportpolitik, industripolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder), forskning och teknisk utveck-ling, miljöpolitik, energipolitik, turism |
|
|
|
KOM(2013) 226 |
art. 43 |
Jordbruk och fiskeri |
|
|
|
KOM(2013) 262 |
art. 43 |
Jordbruk och fiskeri |
|
|
|
KOM(2013) 267 |
art. 43 |
Jordbruk och fiskeri |
|
|
|
KOM(2013) 260 |
art. 43, 114, 168 |
Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa |
|
|
|
KOM(2013) 265 |
art. 43, 114, 168 |
Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa |
|
|
|
KOM(2013) 288 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 327 |
art. 43, 168 |
Jordbruk och fiskeri, folkhälsa |
|
|
|
KOM(2013) 417 |
art. 43, 168 |
Jordbruk och fiskeri, folkhälsa |
|
|
|
KOM(2013) 418 |
art. 43, 114, 153, 168, 192 |
Jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning, socialpolitik, folkhälsa, miljöpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 428 |
art. 43 |
Jordbruk och fiskeri |
|
|
|
KOM(2013) 521 |
art. 42, 43 |
Jordbruk och fiskeri |
|
|
|
KOM(2013) 620 |
art. 192 |
Miljöpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 516 |
art. 192 |
Miljöpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 722 |
art. 192 |
Miljöpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 757 |
art. 338 |
Statistik |
|
|
|
KOM(2013) 761 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 769 |
art. 192 |
Miljöpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 812 |
art. 42, 43 |
Jordbruk och fiskeri |
|
|
|
|
|
|
|
|
NU |
KOM(2013) 106 |
art. 43, 207 |
Jordbruk och fiskeri, gemensam handelspolitik |
|
|
|
KOM(2013) 153 |
art. 194 |
Energipolitik |
|
|
|
KOM(2013) 162 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 161 |
art. 118 |
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter) |
|
|
|
KOM(2013) 246 |
art. 177 |
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
|
|
|
KOM(2013) 301 |
art. 177 |
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
|
|
|
KOM(2013) 404 |
art. 103, 114 |
Konkurrensregler, tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 471 |
art. 114 |
Tillnärmning av lagstiftning |
|
|
|
KOM(2013) 560 |
art. 177 |
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
|
|
|
AU |
KOM(2013) 102 |
art. 153 |
Socialpolitik |
|
|
|
KOM(2013) 145 |
Anges ej (art. 164) |
Europeiska socialfonden |
|
|
|
KOM(2013) 146 |
Anges ej (art. 177) |
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning |
|
|
|
KOM(2013) 236 |
art. 46 |
Fri rörlighet för arbetstagare |
|
|
|
KOM(2013) 430 |
art. 149 |
Sysselsättning |
|
|
|
KOM(2013) 740 |
art. 352 |
Flexibilitetsklausul |
|
|
Summa |
123 |
|
|
10[7] |
Bilaga 12
____
Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2009–2013
Uppdelning på politikområde, rättslig grund i EUF-fördraget och antal
utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2013
|
Politikområde i EUF-fördraget |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter |
||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
Totalt 2010–2013 |
||
|
Offentlighet |
art. 15 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Skydd för personuppgifter |
art. 16 |
0 |
0 |
2 |
0 |
2 |
|
Bekämpning av diskriminering |
art. 19 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare) |
art. 21 |
0 |
1 |
1 |
1 |
3 |
|
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd) |
art. 23 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Tullsamarbete |
art. 33 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
|
Jordbruk och fiskeri |
art. 42, 43 |
13 |
25 |
12 |
17 |
67 |
|
Fri rörlighet för arbetstagare |
art. 45, 46 |
1 |
1 |
1 |
1 |
4 |
|
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet) |
art. 48 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Etableringsrätt |
art. 49, 50, 52, 53, 55 |
3 |
7 |
12 |
4 |
26 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
art. 56, 62 |
0 |
2 |
7 |
3 |
12 |
|
Kapital och betalningar |
art. 64 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden |
art. 67 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
|
Administrativt samarbete (området frihet, säkerhet och rättvisa) |
art. 74 |
3 |
0 |
0 |
2 |
5 |
|
Gränskontroll |
art. 77 |
6 |
5 |
4 |
5 |
20 |
|
Asyl |
art. 78 |
2 |
0 |
3 |
0 |
5 |
|
Invandring |
art. 79 |
3 |
0 |
3 |
1 |
7 |
|
Civilrättsligt samarbete |
art. 81 |
1 |
5 |
1 |
4 |
11 |
|
Straffrättsligt samarbete |
art. 82, 83, 84, 85, 86 |
9 |
4 |
4 |
4 |
21 |
|
Polissamarbete |
art. 87, 88 |
1 |
1 |
2 |
1 |
5 |
|
Transportpolitik |
art. 91, 100 |
3 |
4 |
9 |
22 |
38 |
|
Konkurrensregler |
art. 103 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Statligt stöd |
art. 109 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter) |
art. 113 |
1 |
3 |
2 |
3 |
9 |
|
Tillnärmning av lagstiftning (inre marknaden) |
art. 114 |
15 |
27 |
32 |
34 |
108 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
art. 115 |
0 |
3 |
0 |
0 |
3 |
|
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter) |
art. 118 |
1 |
4 |
0 |
1 |
6 |
|
Ekonomisk och monetär politik |
art. 121, 126, 127 |
5 |
0 |
3 |
0 |
8 |
|
Sysselsättning |
art. 149 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
|
Socialpolitik |
art. 153, 157 |
1 |
2 |
2 |
4 |
9 |
|
Europeiska socialfonden |
art. 164 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
|
Utbildning m.m. |
art. 165, 166 |
0 |
0 |
2 |
0 |
2 |
|
Kulturpolitik |
art. 167 |
1 |
0 |
2 |
0 |
3 |
|
Folkhälsa |
art. 168 |
0 |
2 |
10 |
8 |
20 |
|
Konsumentskydd |
art. 169 |
0 |
1 |
1 |
0 |
2 |
|
Transeuropeiska nät |
art. 170, 171, 172 |
1 |
4 |
2 |
5 |
12 |
|
Industripolitik |
art. 173 |
1 |
4 |
3 |
1 |
9 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
art. 175, 177, 178 |
2 |
12 |
1 |
6 |
21 |
|
Forskning och teknisk utveckling |
art. 182, 183, 185, 188 |
1 |
2 |
2 |
5 |
10 |
|
Rymdpolitik |
art. 189 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Miljöpolitik |
art. 192 |
1 |
5 |
16 |
10 |
32 |
|
Energipolitik |
art. 194 |
2 |
3 |
2 |
3 |
10 |
|
Turism |
art. 195 |
1 |
0 |
2 |
1 |
4 |
|
Civilskydd |
art. 196 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Administrativt samarbete |
art. 197 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Associering av utomeuropeiska länder och territorier |
art. 203 |
1 |
0 |
1 |
0 |
2 |
|
Gemensam handelspolitik |
art. 207 |
0 |
1 |
1 |
3 |
5 |
|
Utvecklingssamarbete |
art. 209, 210 |
1 |
1 |
7 |
1 |
10 |
|
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
art. 212 |
1 |
4 |
7 |
2 |
14 |
|
Humanitärt bistånd |
art. 214 |
0 |
0 |
1 |
1 |
2 |
|
Institutionella bestämmelser |
art. 224 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
|
Bekämpning av bedrägeri |
art. 325 |
0 |
1 |
2 |
0 |
3 |
|
Inhämtande av information |
art. 337 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Statistik |
art. 338 |
5 |
2 |
4 |
11 |
22 |
|
Särskilda åtgärder till skydd för de yttersta randområdena |
art. 349 |
0 |
4 |
0 |
1 |
5 |
|
Flexibilitetsklausulen |
art. 352 |
2 |
1 |
5 |
2 |
10 |
[1] För tidigare uppföljningar se bet. 2010/11:KU18, bet. 2011/12:KU4, bet. 2012/13:KU8 och bet. 2013/14:KU5.
[2] Före den 1 juli 2013 fanns det totalt 54 röster inom EU och det krävdes 18 röster för att uppnå tröskelvärdet för ett gult kort.
[3] EG-domstolens dom av den 10 december 2002 i mål C-491/01 British American Tobacco (Investments) Ltd och Imperial Tobacco Ltd, REG 2002, s. I-11453.
[4] Perioden omfattar de utkast som prövades under tiden den 1 december 2009–31 december 2010. Inga subsidiaritetsprövningar genomfördes dock i december 2009.
[5] Det tidigare förslaget KOM(2012) 496 översändes inte av kommissionen för subsidiaritetsprövning. Ansvarigt utskott för detta utkast var näringsutskottet.
[6] Trafikutskottet behandlade 5 utkast till lagstiftningsakter i ett och samma utlåtande (utl. 2012/13:TU13), vilket innebär att riksdagen lämnade totalt 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
[7] Trafikutskottet behandlade 5 utkast till lagstiftningsakter i ett och samma utlåtande (utl. 2012/13:TU13), vilket innebär att riksdagen lämnade totalt 10 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
