Konstitutionsutskottets betänkande 2014/15:KU2

Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Sammanfattning

I betänkandet anmäls för slutligt beslut det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen. Vidare behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2013/14:48 om ändringar i vallagen (2005:837) och en motion som väckts med anledning av förslaget.

Det vilande förslaget går ut på att säkerställa att mandaten i riksdagen fördelas proportionellt så att fördelningen speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Förslaget innebär ändringar i regeringsformen om återföring av mandat och om att den jämkade uddatalsmetoden ska tillämpas med 1,2 som första delningstal, i stället för med 1,4 som har gällt hittills.

Återföring ska göras av mandat om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat har fått fler mandat i hela riket än vad som motsvarar en proportionell representation i riksdagen för partiet. Då ska överskjutande mandat återföras och fördelas mellan de övriga partierna. Vidare finns det en ändring som innebär att så snart ett parti har fått precis så många mandat som det ska ha vid en riksproportionell fördelning, får partiet inte delta i fördelningen av utjämningsmandat. Den ändringen är en följd av att ett parti inte längre kan bli överrepresenterat vid fördelningen av de fasta mandaten, på grund av bestämmelserna om återföring av fasta valkretsmandat.

En annan ändring i regeringsformen som riksdagen har antagit som vilande handlar om vilka partier som får delta i fördelningen av mandat i riksdagen. Mandaten fördelas mellan de partier som i förväg har anmält sitt deltagande i valet; någon sådan anmälan har inte krävts hittills.

Vidare tas definitionen av parti bort ur regeringsformen.

Ändringarna i regeringsformen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen 2018.

2014/15:KU2 SAMMANFATTNING

I betänkandet behandlar utskottet också förslagen i proposition 2013/14:48 om ändringar i vallagen. Utöver de ändringar som gäller närmare bestämmelser i förhållande till de föreslagna ändringarna i regeringsformen, föreslås ändringar i vallagen om bl.a.

–samtycke till kandidatur; den som kandiderar för ett parti som har anmält sitt deltagande i ett val ska skriftligen ha samtyckt till kandidaturen

–partisymboler på valsedlarna; en registrerad partibeteckning får innehålla en partisymbol

–en ändrad valkretsindelning för Västra Götalands län

–frivillig valkretsindelningen i landsting och en ökad frihet vid valkretsindelning i kommuner.

Vidare föreslås ändringar som gäller mandatfördelning och proportionalitet i val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige samt till Europaparlamentet. Den jämkade uddatalsmetoden föreslås även vid val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige tillämpas med 1,2 som första delningstal vid fördelningen av mandaten mellan partierna. Återföring av överskjutande mandat föreslås även för val till kommunfullmäktige och till landstingsfullmäktige.

Ändringarna i vallagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige 2018.

Dessutom behandlas i betänkandet en motion som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen. Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vallagen och avslår den motion som väckts med anledning av propositionen.

2014/15:KU2

Innehållsförteckning
Sammanfattning..............................................................................................	1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut...............................................................	4
Redogörelse för ärendet ..................................................................................	5
Bakgrund ......................................................................................................	5
Vilande förslag .............................................................................................	5
Förslag till övrig lagstiftning ........................................................................	5
Utskottets överväganden.................................................................................	6
Vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen..................................	6
Övrig lagstiftning .........................................................................................	7
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag............................................................	13
Vilande lagförslag .....................................................................................	13
Proposition 2013/14:48 .............................................................................	13
Följdmotionen ...........................................................................................	13
Bilaga 2
Vilande lagförslag.........................................................................................	14
Bilaga 3
Regeringens lagförslag .................................................................................	17

2014/15:KU2

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Vilande lagförslag

Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen.

2.Tidpunkt för ny valkretsindelning i Västra Götalands län

Riksdagen antar punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om ändring i vallagen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:48 punkt 2 i denna del och avslår motion

2013/14:K6 av Jörgen Hellman och Kenneth G Forslund (S).

3.Förslaget till lag om ändring i vallagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) i den mån det inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:48 punkt 2 i denna del.

Stockholm den 13 november 2014

På konstitutionsutskottets vägnar

Björn von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M), Veronica Lindholm (S), Jonas Åkerlund (SD), Maria Abrahamsson (M), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Ag- neta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Emanuel Öz (S), Tony Wiklander (SD), Mathias Sundin (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Berit Högman (S) och Lisbeth Sundén Andersson (M).

2014/15:KU2

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Grundlagar stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.

Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlag till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdagsordningen).

Vilande förslag

Riksdagen beslutade den 19 mars 2014 att som vilande anta det förslag till lag om ändring i regeringsformen som lades fram i proposition 2013/14:48 (bet. 2013/14:KU16, prot. 2013/14:86).

Det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen finns i förteckningen i bilaga 1 och är i sin helhet intaget i bilaga 2.

Förslag till övrig lagstiftning

I proposition 2013/14:48 yrkas också att riksdagen antar ett förslag till lag om ändring i vallagen (2005:387). Enligt utskottets mening hade detta lagförslag ett sådant samband med de föreslagna grundlagsändringarna att det borde antas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslaget till lag om ändring i regeringsformen. Detsamma gällde en motion som väckts med anledning av lagförslaget.

Utskottet föreslog därför i samband med den första behandlingen av det vilande förslaget att behandlingen av förslaget till lag om ändring i vallagen skulle skjutas upp till riksmötet 2014/15. Kammaren följde utskottet (bet. 2013/14:KU16, prot. 2013/14:86).

Förslaget till lag om ändring i vallagen finns i förteckningen i bilaga 1 och är i sin helhet intaget i bilaga 3.

2014/15:KU2

Utskottets överväganden

Vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen.

Förslagets innebörd i korthet

Det vilande förslaget innebär ändringar i regeringsformen. Förslaget går ut på att säkerställa att mandaten i riksdagen fördelas proportionellt så att fördelningen speglar hur väljarna har röstat.

Förslaget innebär ändringar om återföring av mandat och om att den jämkade uddatalsmetoden ska tillämpas med 1,2 som första delningstal, i stället för med 1,4 som har gällt hittills.

Återföring ska göras av mandat om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat har fått fler mandat i hela riket än som motsvarar en proportionell representation i riksdagen för partiet. Då ska överskjutande mandat återföras och fördelas mellan de övriga partierna. Vidare finns det en ändring som innebär att så snart ett parti har fått precis så många mandat som det ska ha vid en riksproportionell fördelning, får partiet inte delta i fördelningen av utjämningsmandat. Den ändringen är en följd av att ett parti inte längre kan bli överrepresenterat vid fördelningen av de fasta mandaten, på grund av bestämmelserna om återföring av fasta valkretsmandat.

Ett annat ändringsförslag gäller vilka partier som får delta i fördelningen av mandat i riksdagen. Mandaten fördelas mellan partier som i förväg har anmält sitt deltagande i valet; någon sådan anmälan har inte krävts hittills.

Vidare tas definitionen av parti bort ur regeringsformen. Det innebär dock inte någon ändring i sak när det gäller möjligheterna för en sammanslutning eller en väljargrupp att ställa upp i val utan att dessförinnan ha organiserat verksamheten på ett sådant sätt att kraven för att vara en juridisk person är uppfyllda.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen 2018.

Utskottets anmälan och yttrande

Under 2013/14 års riksmöte har riksdagen som vilande antagit det förslag till lag om ändring i regeringsformen som redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu det vilande beslutet till kammaren för

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2014/15:KU2

slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anmälde vid ärendets första behandling tillstyrker utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.

Övrig lagstiftning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vallagen samt avslår en motion (S) som gäller ikraftträdande av en bestämmelse i lagen.

Propositionen

De föreslagna ändringarna i vallagen gäller delvis närmare bestämmelser i förhållande till de föreslagna ändringarna i 3 kap. regeringsformen som innebär att endast partier som har anmält sitt deltagande i valet får möjlighet att delta i mandatfördelningen, att överskjutande mandat ska kunna återföras och fördelas mellan de övriga partierna om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat har fått fler mandat i hela riket än vad som motsvarar en proportionell representation i riksdagen för partiet och att det första delningstalet vid tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden ändras från 1,4 till 1,2.

De ändringar i vallagen som föreslås därutöver gäller bl.a. samtycke till kandidatur, partisymboler på valsedlar och ändrad valkretsindelning i Västra Götalands län. Vidare föreslås ändringar som gäller mandatfördelning och proportionalitet i val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige samt till Europaparlamentet m.m.

Mandatfördelning och proportionalitet i val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige samt till Europaparlamentet

I propositionen föreslås att vid val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige tillämpas den jämkade uddatalsmetoden med 1,2 som första delningstal vid fördelningen av mandaten mellan partierna, dvs. samma tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden som vid val till riksdagen enligt förslaget till lag om ändring i regeringsformen. Systemet för fördelning av mandaten bör i möjligaste mån utformas så att det blir så enhetligt som möjligt.

När det gäller val till kommunfullmäktige föreslås vidare i propositionen att det nuvarande valsystemet vid val till kommunfullmäktige ersätts med ett kommunproportionellt system av samma typ som i landstingsval. Av mandaten i fullmäktige fördelas nio tiondelar som fasta valkretsmandat medan återstoden fördelas som utjämningsmandat.

Vidare föreslås även för val till kommunfullmäktige en modell med återföring av överskjutande mandat. Om ett parti har fått fler fasta valkretsmandat än vad som motsvarar en kommunproportionell fördelning av samtliga

2014/15:KU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	mandat ska överskjutande mandat återföras och fördelas som fasta valkrets-
	mandat mellan de övriga partierna i valkretsen. Återföringen ska göras i den
	eller de kretsar där partiet har tilldelats mandatet eller mandaten med lägst
	jämförelsetal. Vid lika jämförelsetal avgör lotten i vilken ordning återföringen
	ska göras.
	Vid fördelningen av återförda mandat bortses från partier som har fått
	mandat motsvarande en kommunproportionell fördelning. Om två eller flera
	återförda mandat i flera valkretsar ska fördelas görs det i den ordningen att det
	parti som står i tur att få mandaten som har högst jämförelsetal får det första
	mandatet och det parti som har lägst jämförelsetal får det sista mandatet. Vid
	lika jämförelsetal avgör lotten i vilken ordning mandaten ska fördelas.
	Mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är en enda valkrets ska
	enligt förslaget i propositionen fördelas mellan de partier som fått minst
	2 procent av rösterna i kommunen. I en kommun som är indelad i två eller flera
	valkretsar ska mandaten fördelas mellan de partier som har fått minst 3 procent
	av rösterna i kommunen. I propositionen anförs (s. 42) att en övergång till ett
	kommunproportionellt valsystem med 1,2 som första delningstal i förhållande
	till den nuvarande ordningen i vissa fall skulle medföra en betydande sänkning
	av den faktiska spärrnivån, särskilt i en del valkretsindelade kommuner. I pro-
	positionen anförs att det finns fördelar med att välja en spärrnivå som inte
	avviker i någon betydande mån från ett genomsnitt av den faktiska spärr som
	uppkommer i kommunerna enligt den ordning som gäller i dag. Förslaget till
	kommunproportionellt valsystem syftar till att undvika avvikelser i mandat-
	fördelningen mellan de partier som tar mandat.
	En höjning av spärrnivån i kommuner utan valkretsindelning från dagens
	nivå på mellan omkring 1,4 och 2,2 procent till 3 procent skulle innebära en
	påtaglig försämring mot i dag för små partier när det gäller att vinna represen-
	tation i dessa kommuner. En spärr på 2 procent påverkar dessa förutsättningar
	i betydligt mindre mån. För kommuner som i dag är indelade i valkretsar skulle
	en spärrnivå på 2 procent i vissa fall innebära en påtaglig ökning av
	möjligheterna för små partier att ta plats i kommunfullmäktige. En nivå på
	3 procent medför för dessa kommuner en mindre förändring av dagens nivå
	och innebär en bättre avvägning av spärrnivån för dem, enligt propositionen.
	När det gäller val till landstingsfullmäktige föreslås att om ett parti har fått
	fler fasta valkretsmandat än som svarar mot en landstingsproportionell för-
	delning av samtliga mandat ska överskjutande mandat återföras och fördelas
	som fasta valkretsmandat mellan de övriga partierna i valkretsen. Återföringen
	ska göras i den eller de kretsar där partiet har tilldelats mandatet eller mandaten
	med lägst jämförelsetal.
	Vid fördelningen av återförda mandat bortses från partier som har fått
	mandat motsvarande en landstingsproportionell fördelning. Om två eller flera
	återförda mandat i flera valkretsar ska fördelas görs det i den ordningen att det
	parti av dem som står i tur att få mandaten som har högst jämförelsetal får det
	första mandatet och det parti som har lägst jämförelsetal får det sista mandatet.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2014/15:KU2

Vid lika jämförelsetal avgör lotten i vilken ordning återföringen respektive tilldelningen ska göras.

Valkretsindelning

I propositionen föreslås att indelningen av riksdagsvalkretsar i Västra Götalands län ändras så att valkretsarna utgörs av kommuner som bildar geografiskt sammanhängande enheter och som i de allra flesta fall även i övrigt har ett samband med varandra. Det sammanlagda antalet valkretsar ändras inte. Förslaget innebär inga betydande förändringar när det gäller skillnaden i antalet röstberättigade invånare; den minsta valkretsen tillförs emellertid ytterligare två kommuner med sammanlagt ca 15 000 röstberättigade invånare. Göteborgs kommuns valkrets och Västra Götalands östra valkrets ändras inte.

Västra Götalands läns västra valkrets får följande omfattning: Ale, Alingsås, Härryda, Kungälvs, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille, Stenungssunds, Tjörns och Öckerö kommuner. Västra Götalands läns norra valkrets får följande omfattning: Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Lysekils, Melleruds, Munkedals, Orusts, Sotenäs, Strömstads, Tanums, Trollhättans, Uddevalla, Vänersborgs och Åmåls kommuner. Västra Götalands läns södra valkrets får följande omfattning: Bollebygds, Borås, Herrljunga, Marks, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamns och Vårgårda kommuner.

I propositionen föreslås vidare ökad frihet vid valkretsindelning i kommuner. Huvudregeln ska som hittills vara att varje kommun är en enda valkrets. En kommun som har 36 000 röstberättigade invånare eller fler får delas in i två eller flera valkretsar. Om en kommun har färre än 36 000 röstberättigade invånare får kommunen delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl för det. Indelningen i valkretsar bör utformas så att varje valkrets kan beräknas få minst 13 fasta valkretsmandat. I propositionen betonas att med de ändringar i valsystemet som föreslås med införande av ett kommunproportionellt valsystem, med bl.a. fasta valkretsmandat och utjämningsmandat samt återföring av överskjutande mandat, skapas förutsättningar att säkerställa en proportionell mandatfördelning i kommunfullmäktige oavsett hur valkretsindelningen görs. Indelningen kan under sådana förhållanden göras uteslutande med utgångspunkt i vad som är mest lämpligt ur praktisk synvinkel.

Även när det gäller valkretsindelningen i landsting föreslås ökad frihet på så sätt att valkretsindelningen i landsting blir frivillig. Vid val till landstingsfullmäktige ska landstinget vara en enda valkrets, om inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar. I ett landsting som är indelat i valkretsar är mandaten fasta mandat och utjämningsmandat. I övriga landsting är samtliga mandat fasta.

I propositionen anförs att det ursprungliga syftet var att skapa garantier för att olika regionala intressen blev företrädda i fullmäktige, och att det av undersökningar som vallagskommittén genomfört framgår att partierna i landstingsvalen i allt större utsträckning går fram med gemensamma kandidatlistor i

2014/15:KU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	valkretsarna. Det talar för att det ursprungliga syftet med kravet på val-
	kretsindelning i praktiken inte längre tillgodoses genom regleringen, anförs
	det i propositionen.
	Av den fakultativa regleringen i 4 kap. 6 § första stycket vallagen följer att
	en landstingsvalkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst åtta fasta
	valkretsmandat. I propositionen uppmärksammas att vallagskommittén fram-
	håller att bestämmelserna om hur de fasta valkretsmandaten ska fördelas på de
	olika valkretsarna utifrån antalet röstberättigade invånare medför att det i vissa
	fall kan vara svårt för ett landsting att åstadkomma valkretsar som har minst
	åtta mandat.
	Vid 2010 års val hade två valkretsar i landstingsvalen tilldelats så få som
	sex fasta mandat. Enligt propositionen framstår det inte längre som motiverat
	att behålla den tvingande regleringen om valkretsindelning i landsting. Skyl-
	digheten för landstingen att göra valkretsindelningar bör tas bort. Huvudregeln
	bör vara att varje landsting utgör en valkrets, men varje landsting bör ha frihet
	att besluta om valkretsindelning av valområdet.
	Samtycke till kandidatur
	I propositionen föreslås att den som kandiderar för ett parti som har anmält sitt
	deltagande i ett val ska ha samtyckt skriftligen till kandidaturen. Ett sådant
	samtycke ska ges in till Valmyndigheten eller, i den utsträckning som
	regeringen bestämmer, länsstyrelsen senast fredagen före valdagen.
	En förklaring om samtycke till anmälan av kandidater som avses i 2 kap.
	9 § andra stycket vallagen ska anses som ett samtycke till kandidaturen för det
	parti förklaringen avser.
	Om en person som inte har samtyckt till en kandidatur för ett visst parti
	ändå har tagits upp på en valsedel för det partiet ska namnet betraktas som
	obefintligt.
	Som skäl för förslaget uppmärksammas i propositionen bl.a. att en sådan
	ordning stärker skyddet mot ofrivillig kandidatur.
	Partisymboler på valsedlar
	En partibeteckning föreslås få innehålla en partisymbol. Prövningen av risken
	för att en partibeteckning kan förväxlas med en annan beteckning som regist-
	rerats eller anmälts för registrering eller som anmälts för deltagande i val ska
	även omfatta risken för förväxling av en partisymbol som ingår i parti-
	beteckningen. Vid prövningen av valsedlars ogiltighet bortses i före-
	kommande fall från en partisymbol som en väljare skriver till på en valsedel.
	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
	Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas i den
	nya lydelsen första gången inför och vid val till riksdagen, kommunfull-
	mäktige och landstingsfullmäktige 2018.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2014/15:KU2

Om en ansökan om registrering av en partibeteckning eller en anmälan om deltagande i val har kommit in till den behöriga myndigheten före valen till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige 2018 ska den prövning av förväxlingsrisken med andra partibeteckningar som myndigheterna ska göra även omfatta en partibeteckning som innehåller en partisymbol som kan anses allmänt förknippad med någon annan än sökanden.

När det gäller ikraftträdandet av den föreslagna nya valkretsindelningen i Västra Götalands län framhålls i propositionen (s. 84) att de ändrade villkoren för fördelning av mandaten i riksdagsvalet är en förutsättning för att den föreslagna ändringen av valkretsindelningen i Västra Götalands län inte ska påverka proportionaliteten vid mandatfördelningen i riksdagsvalet. Mot den bakgrunden bör den nya valkretsindelningen inte gälla vid 2014 års ordinarie val utan träda i kraft samtidigt med grundlagsändringen den 1 januari 2015 och tillämpas första gången vid det ordinarie riksdagsvalet 2018. Vid ett eventuellt omval eller extra val före 2018 tillämpas alltså de nuvarande föreskrifterna om valkretsindelningen.

Motionen

Jörgen Hellman m.fl. (S) begär i motion 2013/14:K6 att de föreslagna reglerna om ändrade valkretsar i Västra Götalands län ska gälla från den 1 januari 2018 i stället för den 1 januari 2015 som föreslagits i propositionen. Motionärerna anför att partierna ska omorganisera sin verksamhet utifrån de nya valkretsarna inför ordinarie val 2018. Ett eventuellt omval under mandatperioden skulle annars komma att ske med de nya valkretsarna med allt vad den innebär i otydligheter och administrativa problem.

Beslut om uppskov m.m.

På förslag av utskottet våren 2014 sköt riksdagen upp behandlingen av förslaget om ändring i vallagen och motion 2013/14:K6 (S) till 2014/15 års riksmöte (bet. 2013/14:KU16).

Utskottet uttalade sig även i sak och instämde vid behandlingen 2014 i regeringens bedömningar.

När det gällde frågan om tidpunkt för ikraftträdande av de föreslagna reglerna om ändrade valkretsar i Västra Götalands län, uttalade utskottet i sak att utskottet instämde i regeringens bedömning att lagändringarna borde träda i kraft den 1 januari 2015 samt att föreskrifterna i 3 kap. regeringsformen och i vallagen borde tillämpas i den nya lydelsen första gången inför och vid valen till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2018. Det innebär, anförde utskottet, att vid ett eventuellt omval eller extra val före 2018 bör de nuvarande föreskrifterna om valkretsindelningen tillämpas.

2014/15:KU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar de förslag som presenterats i propositionen och instämmer i de skäl som anförts för de föreslagna ändringarna. I det ligger att utskottet även instämmer i att ändringarna i vallagen bör träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas i den nya lydelsen första gången inför och vid valen till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2018. Detta innebär att vid ett eventuellt omval eller extra val före 2018 ska de nuvarande föreskrifterna om valkretsindelningen tillämpas. Motion 2013/14:K6 om ändrade valkretsar i Västra Götalands län får anses tillgodosedd.

Utskottet föreslår att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vallagen och avslår motion 2013/14:K6.

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Vilande lagförslag

Riksdagen beslutade den 19 mars 2014 (bet. 2013/14:KU16, prot. 2013/14:86) att som vilande anta det i proposition 2013/14:48 framlagda förslaget till lag om ändring i regeringsformen.

Proposition 2013/14:48

Proposition 2013/14:48 Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val:

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837).

Följdmotionen

2013/14:K6 av Jörgen Hellman och Kenneth G Forslund (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändrade valkretsar ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2018.

2014/15:KU2