|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Indelning i utgiftsområden m.m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) förslagspunkterna 3–5 som gäller lagförslag om ändringar i riksdagsordningen och ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i riksdagsordningen innebär att ett utgiftsområde ändrar namn.
Regeringens lagförslag föreslås träda i kraft den 1 september 2015.
Det har inte väckts några följdmotioner i ärendet. Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över regeringens lagförslag.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag med ett par egna ändringar, bl.a. ett tillägg i ikraftträdandebestämmelsen.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner dels regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, dels utskottets förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden.
Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på dels en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter, dels en ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med innebörden att även vissa skulder ska registreras i det s.k. ekonomiska registret.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Yttrande från arbetsmarknadsutskottet
Ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden
Förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden
Tidigare riksdagsbeslut med påverkan på förteckningen
Gåvoregister och registrering av skulder
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2014/15:AU5y
Bilaga 4
Utskottets förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Ändringar i riksdagsordningen |
Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till lag om ändring i riksdagsordningen med de ändringarna
– att i tilläggsbestämmelse 9.5.3 första stycket ska ordet "Statsutgifterna" i första meningen ersättas av orden "Statens utgifter",
– att ikraftträdandebestämmelsen ska ha följande lydelse
"1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2015.
2. Lagen tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.".
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2014/15:100 punkt 3.
|
2. |
Ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
a) ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 12.1 i propositionen),
b) ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 24 Näringsliv respektive utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 12.1 i propositionen).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:100 punkterna 4 och 5.
|
3. |
Förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden |
Riksdagen godkänner utskottets förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden som finns i bilaga 4.
|
4. |
Gåvoregister och registrering av skulder |
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad utskottet anför om behovet av utredning och förslag vad gäller dels en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter, dels en ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med innebörden att även vissa skulder ska registreras.
Stockholm den 2 juni 2015
På konstitutionsutskottets vägnar
Andreas Norlén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Fredrik Eriksson (SD), Mathias Sundin (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Emilia Töyrä (S), Berit Högman (S) och Lisbeth Sundén Andersson (M).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) förslagspunkterna 3–5 som gäller lagförslag om ändringar i riksdagsordningen och ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i riksdagsordningen innebär att ett utgiftsområde ändrar namn. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Den 23 april 2015 beslutade konstitutionsutskottet att ge finans-, justitie-, civil-, närings- och arbetsmarknadsutskottet tillfälle att senast den 26 maj 2015 yttra sig över propositionen och eventuella motioner som kan komma att väckas i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande finns i bilaga 3. Finans-, justitie-, civil- och näringsutskottet har beslutat att inte yttra sig i ärendet.
Det har inte väckts några följdmotioner i ärendet.
Konstitutionsutskottet har sammanställt en förteckning över de olika utgiftsområdenas innehåll (verksamheter, bidrag, myndigheter m.m.). Förteckningen finns i bilaga 4.
I betänkandet behandlar utskottet även frågan om utredning av gåvoregister och registrering av riksdagsledamöters skulder.
Bakgrund
I Riksdagsutredningens slutbetänkande 1993/94:TK3 diskuterades ett antal principiella grunder för indelningen av statens budget i utgiftsområden med utgångspunkt i de krav på en sådan indelning som härrörde från den s.k. rambeslutsmodellen. Indelningen borde enligt utredningens mening tillfredsställa krav på politisk relevans, statsfinansiellt lämpliga avgränsningar samt möjlig-het att göra meningsfulla prioriteringar och följa upp resultaten. Utgiftsområdena borde enligt utredningen ha en över tiden önskvärd fasthet som ändå kunde förenas med flexibilitet och situationsanpassning. Konstitutionsutskottet tillstyrkte utredningens förslag i denna del, och riksdagen biföll utskottets förslag (bet. 1995/96:KU21, rskr. 1995/96:157–160).
Statens utgifter ska hänföras till utgiftsområden som anslagen ska fördelas på, om inte riksdagen genom lag har beslutat något annat (9 kap. 5 § riksdagsordningen). Av tilläggsbestämmelse 9.5.3 till riksdagsordningen framgår utgiftsområdena och deras benämningar. Dessutom följer av bestämmelsen att beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Utgiftsområdenas innehåll är dock inte reglerat i riksdagsordningen eller i någon annan lag. Våren 1996 presenterade konstitutionsutskottet ett förslag till indelning av budgeten i utgiftsområden, vilket även innefattade en förteckning över verksamheter, bidrag, myndigheter m.m. fördelade på utgiftsområden (bet. 1995/96:KU21 bil. 1). Riksdagen beslutade om förteckningen i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1995/96:157–160). Våren 2001 beslutade riksdagen att regeringen skulle lämna förslag till ändringar i indelningen i utgiftsområden i den ekonomiska vårpropositionen och att ändringarna skulle fastställas av riksdagen i samband med behandlingen av ärendet (framst. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:273). Som bakgrund till förslaget om ändringar i utgiftsområdena noterade Riksdagskommittén följande (framst. 2000/01:RS1 s. 92):
En lämplig ordning är att regeringen i vårpropositionen lämnar förslag till ändringar i indelningen och att ändringarna fastställs av riksdagen. De änd-ringar vi då avser är de som behövs för att utgiftsområdesindelningen ska vara förenlig dels med riksdagsordningen, dels med riksdagsbeslutet om ämnesförteckning. Samma skäl som gäller för regeringens förslag gör sig enligt vår mening gällande också i fråga om motioner. Alla förslag om utgiftsändringar som kräver ändringar i riksdagsordningen eller i den för-teckning i KU-betänkandet som riksdagen ställt sig bakom med de änd-ringar som redan genomförts bör således beslutas under våren. Det ter sig enligt vår mening knappast rimligt att ha en ordning som innebär att hela ämnesförteckningen bifogas propositionen eller utskottsbetänkandet varje år. Det borde vara tillräckligt att bara ändringarna redovisas. Det kan vara lämpligt att med några års mellanrum – beroende på antalet ändringar – som bilaga till propositionen eller betänkandet foga en fullständig förteckning.
Våren 2009 uttalade konstitutionsutskottet att det knappast ter sig rimligt att ha en ordning som innebär att hela förteckningen redovisas varje år, utan det borde vara tillräckligt att bara redovisa de aktuella ändringarna (bet. 2008/09:KU26 s. 9). Enligt utskottet kunde det vara lämpligt att regelbundet med några års mellanrum – beroende på antalet ändringar – redovisa en fullständig förteckning i en bilaga till utskottets betänkande. När utskottet behandlade frågor om indelningen i utgiftsområden våren 2010 uttalade utskottet att en lämplig tidpunkt för att redovisa en fullständig förteckning i utskottets be-tänkande i normala fall borde vara vid det första riksmötet i varje mandatperiod (bet. 2009/10:KU39 s. 15).
Senast en fullständig ämnesförteckning över fördelningen av budgetens ändamål och verksamheter på utgiftsområden godkändes av riksdagen var våren 2011 (bet. 2010/11:KU32 bil. 5, rskr. 2010/11:294–295).
Mot bakgrund av det anförda lämnar konstitutionsutskottet därför i detta betänkande ett förslag till en fullständig ämnesförteckning.
Propositionens huvudsakliga innehåll
2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2016. I den del som behandlas i detta betänkande föreslår regeringen att riksdagen dels antar vissa ändringar i riksdagsordningen som innebär att ett utgiftsområde ändrar namn (förslagspunkten 3), dels godkänner två ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden (förslagspunkterna 4–5). Regeringens förslag till de sistnämnda ändringarna rör Statens va-nämnd och upphandlingsstödet.
Ändringar i riksdagsordningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag dock med ett par ändringar, bl.a. ett tillägg i ikraftträdandebestämmelsen.
Propositionen
I regeringens ekonomiska vårproposition för 2015 föreslås ändringar i tilläggsbestämmelse 9.5.3 till riksdagsordningen och i en bilaga till den lagen. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Förslaget innebär att utgiftsområde 13 ändrar namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering för att bättre stämma överens med regeringens nya politik inom integrationsområdet.[1]
Yttrande från arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig i ärendet (se bilaga 3). Utskottet har begränsat sitt yttrande till det förslag i regeringens proposition som gäller ändrat namn på utgiftsområde 13.
Enligt utskottet innebär regeringens förslag en mer ändamålsenlig återgivning av anslagen inom utgiftsområdet eftersom dessa i huvudsak avser insatser för nyanlända invandrares etablering. Vidare noterar utskottet att jämställdheten tydligare lyfts fram i den föreslagna lydelsen. Utskottet är positivt inställt till den föreslagna ändringen och ställer sig bakom regeringens förslag i ovannämnda del. Sammantaget anser utskottet att regeringens förslag i denna del bör tillstyrkas.
Utskottets ställningstagande
De föreslagna ändringarna i riksdagsordningen innebär att namnet på ett av utgiftsområdena i statens budget ändras. Utskottet ställer sig bakom den föreslagna namnändringen. I sammanhanget finns det enligt utskottet anledning att understryka att den namnändring som föreslås bör tillämpas första gången i samband med budgetpropositionen för 2016. Det innebär att namnändringen inte ska tillämpas t.ex. i kommande höständringsbudget för 2015. Det ovannämnda bör enligt utskottet komma till uttryck i lagförslagets ikraftträdandebestämmelse. Därutöver bör lydelsen av tilläggsbestämmelse 9.5.3 i lagförslaget ändras så att bestämmelsen överensstämmer med gällande rätt (SFS 2014:801).
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen, som återfinns i bilaga 2, med ovannämnda ändringar. Därmed tillstyrker utskottet delvis regeringens lagförslag.
Ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.
Gällande ordning m.m.
Enligt tilläggsbestämmelse 9.5.3 till riksdagsordningen ska beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.
Propositionen
Inledning
I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Av propositionen framgår det att ändringarna bör tillämpas fr.o.m. 2016, och att de föreslagna ändringarna inte har beaktats i de beräkningar för utgiftsområdena som gjorts i propositionen (prop. 2014/15:100 s. 245).
Statens va-nämnd
Regeringen föreslår att de ändamål och verksamheter som avser handläggning av ärenden enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och som finansieras från anslaget 1:9 Statens va-nämnd inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet.
Som skäl till förslaget anges att i syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar organisation och en effektiv prövning av hög kvalitet avser regeringen att föreslå att prövningen av ärenden som enligt den nuvarande ordningen handläggs i Statens va-nämnd i stället ska prövas av mark- och miljödomstolarna samt att Statens va-nämnd ska avvecklas. Enligt regeringen avses den nya ordningen träda i kraft den 1 januari 2016.
För de beräknade utgiftsramarna för 2016 innebär förslaget att ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökas med 9 141 000 kronor samt att utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas med motsvarande belopp.
Upphandlingsstödet
Regeringen föreslår att de ändamål och verksamheter som avser upphandlingsstöd och som finansieras från anslagen 1:15 Konkurrensverket och 1:23 Upphandlingsmyndigheten inom utgiftsområde 24 Näringsliv flyttas till utgifts-område 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Som skäl till förslaget anger regeringen att den i budgetpropositionen för 2015 aviserade att en ny organisation för upphandlingsstöd skulle bildas under 2015 och att det nuvarande upphandlingsstödet vid Konkurrensverket skulle flyttas dit (prop. 2014/15:1 utg.omr. 2). Regeringen framhåller bl.a. att ett samordnat upphandlingsstöd spelar en nyckelroll för genomförandet av regeringens politik inom upphandlingsområdet och att genom att bilda en ny myndighet med ansvar för upphandlingsstödet förbättras förutsättningarna för väl fungerande upphandlingar. Sammantaget bedömer regeringen att det statliga upphandlingsstödet bör förstärkas och samordnas genom att en ny myndighet för upphandlingsstöd bildas.
För de beräknade utgiftsramarna för 2016 innebär förslaget att ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ökas med 76 750 000 kronor och att utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med motsvarande belopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av ovanstående ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i denna del.
I sammanhanget noterar utskottet att den aviserade ändringen i fråga om Statens va-nämnd kommer, om den antas av riksdagen, att innebära ändringar i den senaste publicerade och av riksdagen godkända ämnesförteckningen över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden. Organisationsförändringen avses enligt regeringen att träda i kraft den 1 januari 2016.
Utskottet noterar vidare att regeringen med hänvisning till den tidigare aviseringen om ett samordnat upphandlingsstöd bedömer att en ny myndighet för upphandlingsstöd behöver bildas. Ett framtida beslut från riksdagen i denna del kan innebära att ämnesförteckningen framöver behöver kompletteras på så vis att den nya myndigheten tas upp inom utgiftsområde 2.
Förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner utskottets förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden.
Gällande ordning m.m.
Som redovisats tidigare i betänkandet ska konstitutionsutskottet regelbundet med några års mellanrum redovisa en fullständig ämnesförteckning över fördelningen av budgetens ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Utskottet har i denna del uttalat att en lämplig tidpunkt för att redovisa en fullständig förteckning i utskottets betänkande i normala fall borde vara vid det första riksmötet i varje mandatperiod (bet. 2009/10:KU39 s. 15).
Mot bakgrund av det anförda lämnar konstitutionsutskottet därför i detta betänkande ett förslag till en fullständig ämnesförteckning. I denna del har utskottets kansli bett övriga utskottskanslier att gå igenom innehållet (verksamheter, bidrag, myndigheter m.m.) för respektive utskotts utgiftsområden och överväga om några ändringar behöver göras i den ämnesförteckning som senast godkändes av riksdagen.
Tidigare riksdagsbeslut med påverkan på förteckningen
Under våren 2012 behandlade konstitutionsutskottet regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100) förslagspunkterna 2–8. Ändringarna i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden gällde då bl.a. kungafondens kansli, ansvaret för vissa associationsrättsliga ärenden, statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, statligt stöd till idrottsutbildning, lexikaliskt arbete inom tolkområdet och viss verksamhet vid Havs- och vattenmyndigheten. Ändringarna medförde enligt utskottet inga justeringar i den senaste publicerade och av riksdagen godkända ämnesförteckningen (bet. 2011/12:KU24 s. 10). Vidare föreslog regeringen ändringar i riksdagsordningen innebärande bl.a. namnändringar av två utgiftsområden. Utskottet konstaterade att nämnda ändringar medförde att förteckningen framöver behövde kompletteras (s. 10 f.).
Våren 2013 behandlade utskottet regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 2012/13:100) förslagspunkterna 2–5. Ändringarna i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden gällde då tillhandahållande av utbildningar i ämnen som rör Europeiska unionen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden. Utskottet noterade att den föreslagna ändringen om tillhandahållande av utbildningar i ämnen som rör Europeiska unionen innebar en ändring i den senast publicerade och av riksdagen godkända ämnesförteckningen över indelningen av ändamål och verksamheter i de utgiftsområden som finns i statens budget (bet. 2012/13:KU25 s. 9). Ämnesförteckningen borde enligt utskottet framöver kompletteras på så vis att myndigheten Kompetensrådet för utveckling i staten som har tagits upp inom utgiftsområde 2 skulle utgå. Övriga ändringar medförde enligt utskottet inga justeringar i ämnesförteckningen.
Under våren 2014 behandlade utskottet regeringens ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) förslagspunkterna 2–4. Ändringarna i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden gällde då ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en ny patent- och marknadsdomstol. Utskottet noterade att den aviserade ändringen i fråga om en patent- och marknadsdomstol skulle, om den antogs av riksdagen, innebära ändringar i den senast publicerade och av riksdagen godkända ämnesförteckningen över fördelningen av ändamål och verksamheter på de utgiftsområden som finns i statens budget (bet. 2013/14:KU44 s. 9). Således uttalade utskottet att förteckningen framöver borde kompletteras på så vis att domstolarna Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten, som har tagits upp inom utgiftsområdena 18 och 24, skulle utgå. Övriga ändringar medförde enligt utskottet inga justeringar i ämnesförteckningen.
Utskottets ställningstagande
Av utskottskansliernas genomgång av utgiftsområdena framgår att utöver de ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden som redovisats ovan behöver vissa ytterligare ändringar göras i den förteckning som senast godkändes av riksdagen. Några av dessa ändringar avser ändringar i sak och grundas på riksdagsbeslut. Andra ändringar är av redaktionell karaktär och innebär att benämningar av vissa ändamål och verksamheter uppdateras så att de bättre motsvarar de begrepp och uttryck som används i den senaste budgetpropositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden som finns i bilaga 4.
Gåvoregister och registrering av skulder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening att den ska låta utreda och ta fram förslag på dels en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter, dels en ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen med innebörden att även vissa skulder ska registreras i det s.k. ekonomiska registret.
Bakgrund
Inledning
Under hösten 2012 utförde Europarådets organ mot korruption (Greco, Group of States against Corruption) en utvärdering av svenska förhållanden med fokus på förebyggande av korruption bland svenska parlamentsledamöter, domare och åklagare. Greco granskade bl.a. etiska regler och anvisningar samt redogörelser för ekonomiska intressen och åtaganden för dessa grupper. Utvärderingen mynnade ut i en rapport som bl.a. innehåller en rekommendation om en uppförandekod för Sveriges riksdagsledamöter samt ett antal andra förslag som gäller riksdagens ledamöter och arbetssätt.[2] I anslutning till att Grecos rapport publicerades bildades en arbetsgrupp inom riksdagen som fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en uppförandekod för riksdagsledamöter och ge förslag på en sådan kod.
I oktober 2014 överlämnade arbetsgruppen sin slutrapport och ett förslag till uppförandekod för riksdagsledamöter till talmannen (dnr 882-2014/15). I slutrapporten framhålls att det krävs två lagändringar för att uppförandekoden ska kunna tillämpas fullt ut. Den ena avser ett tillägg till lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med innebörden att även vissa skulder ska vara registreringspliktiga. Den andra avser införandet av ett gåvoregister.
Registrering av skulder
Utskottets tidigare behandling
Enligt lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen ska Riksdagsförvaltningen föra ett register i syfte att ge en samlad information om riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen i den omfattning som är motiverad av ett befogat allmänt intresse. Av lagen framgår vilka uppgifter om åtaganden eller ekonomiska intressen som ska anmälas och registreras. Lagen trädde i kraft den 1 september 1996 (skr. 1995/96:RFK2, bet. 1995/96:KU13, rskr. 1995/96:240). Genom en lagändring 2008 blev registreringen av uppgifter obligatorisk för samtliga ledamöter (framst. 2006/07:RS3, bet. 2007/08:KU2, rskr. 2007/08:101–102).
Riksdagsledamöters skulder registreras inte i registret. I den framställning som låg till grund för den senaste lagändringen bedömdes att skulder inte skulle registreras. Enligt riksdagsstyrelsen kunde det emellertid inte uteslutas att förnyade överväganden i framtiden skulle kunna medföra en förändrad bedömning (framst. 2006/07:RS3 s. 8).
Konstitutionsutskottet remitterade riksdagsstyrelsens lagförslag till Lagrådet. Lagrådet ansåg bl.a. att registret även borde innehålla uppgifter om riksdagsledamöters skulder för att fylla sitt syfte att ge samlad information om riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen (bet. 2007/08:KU2 s. 15 f.).
I samma betänkande behandlades en motion med ett yrkande om att riksdagsstyrelsens förslag skulle kompletteras så att även riksdagsledamöters skulder skulle redovisas (mot. 2007/08:K412). Motionären anförde att riksdagsstyrelsens förslag inte i tillräcklig utsträckning tog hänsyn till att människors förmåga att vara självständiga påverkas mer av skulder än tillgångar i den privata ekonomin.
Konstitutionsutskottet anförde att även utan uppgifter om ledamöternas skulder fyller registret syftet att ge erforderlig – om än inte fullständig – information om de åtaganden och ekonomiska intressen som ledamöterna har. Genom att informationen finns samlad i ett register är den lättillgänglig. Utskottet avstyrkte med detta den nämnda motionen (bet. 2007/08:KU2 s. 10). Sedan den nuvarande regleringen trätt i kraft har frågan om redovisning av skulder förts fram i en motion (mot. 2009/10:K258). Vid behandlingen av den vidhöll konstitutionsutskottet sitt tidigare ställningstagande och avstyrkte motionen (bet. 2009/10:KU11 s. 9).
Arbetsgruppen för uppförandekod
Med anledning av att Greco i sin rapport om Sverige rekommenderat att riksdagsledamöters skulder bör registreras har arbetsgruppen för uppförandekod övervägt frågan och kommit fram till att vissa skulder bör bli registreringspliktiga enligt lagen (arbetsgruppens slutrapport s. 11 f.). Arbetsgruppen föreslår att skulder som överstiger två prisbasbelopp och som härrör från närings- eller investeringsverksamhet ska bli registreringspliktiga. Enligt arbetsgruppen är det främst denna typ av skulder som i någon utsträckning och mer direkt skulle kunna påverkas av besluten i riksdagen. Arbetsgruppen har också gjort gränsdragningen utifrån en diskussion om vilka skulder som skulle kunna innebära att en ledamot hamnar i en beroendeställning till den som har lånat ut pengar. Det är mycket svårt att se att bolåneskulder och studieskulder skulle kunna leda till en beroendeställning som påverkar uppdraget. Arbetsgruppen menar därför att dessa skulder inte ska behöva redovisas eftersom de endast mycket indirekt kan påverka den enskilda ledamoten.
Gåvoregister
Utskottets tidigare behandling
I det förslag till lag om register över riksdagsledamöters ekonomiska intressen som behandlades av konstitutionsutskottet i betänkande 1995/96:KU13 föreslogs att även gåvor skulle registreras. Utskottet ansåg att det fanns skäl att sätta i fråga inte bara om gåvor skulle redovisas i registret på sätt som föreslagits utan om de över huvud taget skulle registreras (s. 14). Utskottet väckte frågan om förhållandet till reglerna om bestickning och muta och anförde bl.a. att den föreslagna utformningen av regleringen skulle kunna ge felaktiga signaler om möjligheten att ta emot gåvor. Mot denna bakgrund lämnades inget förslag till reglering i denna del. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1995/96:240).
Arbetsgruppen för uppförandekod m.m.
Det finns inget författningsreglerat register över gåvor till riksdagsledamöter. På uppdrag av riksdagsdirektören gjordes under 2012 och 2013 en översyn av gåvomottagningen inom riksdagen (dnr 233-2459-2011/12). Översynen omfattade bl.a. att se över den befintliga gåvoförteckningen och andra regler och rutiner för mottagande av gåvor och vid behov föreslå förändrad reglering och dokumentation. Med utgångspunkt i översynen antogs riksdagsdirektörens föreskrift om registrering och hantering av mottagna gåvor (RFS 2013:8). Föreskriften gäller gåvor som anställda och uppdragstagare i Riksdagsförvaltningen tar emot för förvaltningens räkning. Det föreslogs även att en motsvarande reglering skulle tas fram för gåvor till riksdagsledamöter, och förslag till riktlinjer för en sådan reglering lämnades. Det konstaterades att om reglerna görs obligatoriska bör de ges lagform.
Med anledning av att Greco i sin rapport om Sverige även bl.a. rekommenderat att det bör förtydligas vilka gåvor och förmåner en ledamot kan ta emot har arbetsgruppen för uppförandekod övervägt frågan och kommit fram till att alla gåvor som en ledamot tar emot i egenskap av representant för riksdagen ska registreras i ett särskilt register (arbetsgruppens slutrapport s. 14). Arbetsgruppen framhåller att gåvor som saknar eller endast har ett obetydligt värde inte bör omfattas av registreringsskyldigheten. I sammanhanget nämns den föreskrift som antogs 2013 om gåvor till anställda vid Riksdagsförvaltningen och gruppen hänvisar även till den översyn av gåvomottagningen som föregick beslutet (se ovan). Arbetsgruppen framhåller att ett gåvoregister för riksdagsledamöter bör regleras i lag.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av Grecos rekommendationer och med hänsyn till de överväganden som arbetsgruppen för uppförandekod redovisat anser utskottet att det finns behov av att utreda både frågan om registrering av gåvor till riksdagsledamöter och frågan om registrering av vissa skulder. Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen att låta utreda och lämna förslag på dels en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter, dels en ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med innebörden att även vissa skulder ska registreras.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2014/15:100 2015 års ekonomiska vårproposition:
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (avsnitt 2.1 och 12.2).
4.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 12.1).
5.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 24 Näringsliv respektive utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 12.1).
Bilaga 2
Bilaga 3
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2014/15:AU5y
Bilaga 4
Utskottets förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden
1 Rikets styrelse (KU)
Statschefen
Riksdagen
Riksdagens ombudsmän
Sametinget
Regeringen och Regeringskansliet
Länsstyrelserna
Allmänna val
Demokratifrågor
Justitiekanslern
Datainspektionen
Valmyndigheten
Stöd till politiska partier
Nationella minoriteter
Stöd till dagspressen
Myndigheten för radio och tv
Lagstiftning om radio, tv och film
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
Kommunala samverkansorgan
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (FiU)
Statskontoret
Kammarkollegiet
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
Arbetsgivarpolitiska frågor
Statliga tjänstepensioner m.m.
Finanspolitiska rådet
Konjunkturinstitutet
Ekonomistyrningsverket
Statistiska centralbyrån
Bidragsfastigheter
Finansinspektionen
Riksgäldskontoret
Bokföringsnämnden
Vissa garanti- och medlemsavgifter
Riksrevisionen
Finansmarknadsforskning
Upphandling
3 Skatt, tull och exekution (SkU)
Skatteverket
Kronofogdemyndigheten
Tullverket
4 Rättsväsendet (JuU)
Polismyndigheten
Säkerhetspolisen
Åklagarmyndigheten
Ekobrottsmyndigheten
Sveriges Domstolar
Kriminalvården
Brottsförebyggande rådet
Rättsmedicinalverket
Gentekniknämnden
Brottsoffermyndigheten
Ersättning för skador på grund av brott
Rättsliga biträden m.m.
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Domarnämnden
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
5 Internationell samverkan (UU)
Avgifter till internationella organisationer
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Nordiskt samarbete
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands
Inspektionen för strategiska produkter
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
Utrikespolitiska institutet
Svenska institutet
Samarbete inom Östersjöregionen
Information om Sverige i utlandet
6 Försvar och samhällets krisberedskap (FöU)
Totalförsvaret, inklusive det civila försvaret
Försvarsmakten
Försvarets materielverk
Försvarsexportmyndigheten
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
Officersutbildning m.m. (anslag för att finansiera det treåriga officersprogrammet vid Försvarshögskolan)
Totalförsvarets forskningsinstitut
Försvarets radioanstalt
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Försvarsunderrättelsedomstolen
Nämnder m.m.
Samhällets krisberedskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Kustbevakningen
Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
Statens haverikommission
Strålsäkerhetsmyndigheten
Elsäkerhetsverket
7 Internationellt bistånd (UU)
Biståndsverksamhet
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Nordiska Afrikainstitutet
Folke Bernadotteakademin
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
Expertgruppen för biståndsanalys: Utvärdering av internationellt bistånd
8 Migration (SfU)
Migrationsverket
Ersättningar och bostadskostnader
Migrationspolitiska åtgärder
Kostnader i utlänningsärenden m.m.
Internationell samverkan i flyktingfrågor
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU)
Tandvårdsförmåner
Hälso- och sjukvård (bidrag till andra huvudmän)
Bidrag till läkemedels- och sjukvårdsförmåner
Medicinsk utvärdering
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Socialstyrelsen
Läkemedelsverket
Psykiatrisk vård
Internationellt samarbete genom WHO
Folkhälsomyndigheten
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
Vaccinberedskap
Barnombudsmannen
Internationella adoptioner
Bidrag till handikapporganisationer
Stöd till personer med funktionsnedsättning (inkl. statlig assistansersättning)
Äldrepolitik (stimulansbidrag till andra huvudmän)
Övriga bidrag till socialt behandlingsarbete (inkl. åtgärder för hemlösa)
Statens institutionsstyrelse
Socialvetenskaplig forskning
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU)
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
Handikappersättningar
Arbetsskadeersättningar m.m.
Försäkringskassan
Inspektionen för socialförsäkringen
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom (SfU)
Garantipension till ålderspension
Efterlevandepensioner till vuxna
Bostadstillägg till pensionärer
Äldreförsörjningsstöd
Pensionsmyndigheten
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (SfU)
Barnbidrag
Föräldraförsäkring
Underhållsstöd
Adoptionsbidrag
Barnpension och efterlevandestöd
Vårdbidrag
Pensionsrätt för barnår
Bostadsbidrag
13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (AU)
Integrationsåtgärder
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Etableringsersättning
Etableringsinsatser för nyanlända invandrare
Hemutrustningslån
Insatser som finansieras från EU-budgeten för integrering av tredjelandsmedborgare
Diskrimineringsombudsmannen
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
Särskilda jämställdhetsåtgärder
14 Arbetsmarknad och arbetsliv (AU)
Arbetsförmedlingen
Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
Arbetsmarknadspolitiska program och insatser
Lönebidrag och Samhall
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
Europeiska socialfonden m.m.
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
Administration av grundbelopp i arbetslöshetsförsäkringen
Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
Lönegarantiersättning
Arbetsmiljöverket
Arbetsdomstolen
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar
Internationella arbetsorganisationen
Medlingsinstitutet
Forskning om arbetsliv
Företagshälsovård i det förebyggande arbetsmiljöarbetet
15 Studiestöd (UbU)
Studiehjälp
Studiemedel m.m.
Centrala studiestödsnämnden m.m.
16 Utbildning och universitetsforskning (UbU)
Förskola och annan pedagogisk verksamhet
Barn- och ungdomsutbildning samt fritidshemsverksamhet och vissa särskilda utbildningsformer
Vuxenutbildning (utom folkbildning)
Myndigheter inom skolväsendet
Statligt bidrag till skolväsendet
Universitet och högskolor samt forskningsinstitut
Nationella och internationella forskningsresurser och forskningsanläggningar
Internationell samverkan inom utbildning och forskning
Centrala myndigheter inom utbildning och forskning
Vetenskapsrådet
Kungliga biblioteket
Rymdstyrelsen (inkl. styrelsens bidrag till internationella organisationer)
Rymdverksamhet
Polarforskning
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU)
Kulturområdesövergripande verksamhet
Teater, dans och musik
Litteraturen, läsandet och språket
Bildkonst, arkitektur, form och design
Kulturskaparnas villkor
Arkiv
Kulturmiljö
Museer och utställningar
Stöd till trossamfund
Film
Radio och tv i allmänhetens tjänst
Vissa mediefrågor, i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning
Ungdomsfrågor
Det civila samhället
Stöd till idrotten
Stöd till friluftslivet
Folkbildning
Tillsyn av spelmarknaden
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik (CU)
Boverket
Statens geotekniska institut
Lantmäteriet
Stöd till bostadsbyggande och bostadsförsörjning
Bostadspolitiska utvecklingsprojekt
Stöd till upprustning av skollokaler
Konsumentverket
Allmänna reklamationsnämnden
Fastighetsmäklarnämnden
Åtgärder på konsumentområdet
Bidrag till miljömärkning av produkter
19 Regional tillväxt (NU)
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Regionala tillväxtåtgärder
Regionala företagsstöd inkl. transportbidrag
Stöd till kommersiell service
20 Allmän miljö- och naturvård (MJU)
Naturvårdsverket
Åtgärder för naturvård och biologisk mångfald
Miljöövervakning
Sanering och återställande av förorenade områden
Kemikaliekontroll
Kemikalieinspektionen
Miljöforskning
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Klimatåtgärder (inkl. anpassning)
Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmiljö
Hållbar utveckling
Internationellt miljöarbete
21 Energi (NU)
Affärsverket Svenska kraftnät
Elberedskap
Energieffektivisering
Energimarknadsinspektionen
Forskning och innovation på energiområdet
Förnybar energi
Internationellt samarbete på det energipolitiska området
Statens energimyndighet
Stöd till utveckling, teknikupphandling och införande av energieffektiv teknik
22 Kommunikationer (TU)
Utveckling av statens transportinfrastruktur
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
Trafikverket
Transportstyrelsen
Trafikanalys
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Stöd som finansieras från EU-budgeten till Transeuropeiska nätverk
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
Driftbidrag till icke statliga flygplatser
Trafikavtal
Viss internationell verksamhet
Trängselskatt i Stockholm
Trängselskatt i Göteborg
Post- och telestyrelsen
Ersättning för särskilda tjänster till personer med funktionsnedsättning
Grundläggande betaltjänster
Informationsteknik och telekommunikation
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU)
Sveriges lantbruksuniversitet
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
Skogsstyrelsen
Insatser för skogsbruket m.m.
Internationellt arbete inom utgiftsområdet
Statens veterinärmedicinska anstalt
Veterinär fältverksamhet
Smittsamma husdjurssjukdomar
Viltskador
Statens jordbruksverk
Gårdsstöd och djurbidrag m.m.
Djurhälsovård och djurskydd
Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
Främjande och stöd av fiskerinäringen
Livsmedelsverket
Främjande av livsmedelssektorn
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (inkl. åtgärder som finansieras från EU-budgeten)
Bekämpande av växtskadegörare
Stöd till innehav av fjällägenheter
Främjande och stöd av rennäringen
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin
24 Näringsliv (NU)
Avgifter till vissa internationella organisationer m.m.
Bidrag till företagsutveckling och innovation
Bolagsverket
Exportkreditnämnden
Export- och investeringsfrämjande
Geovetenskaplig forskning
Ingenjörsvetenskapsakademien
Institutens strategiska kompetensmedel m.m.
Kapitalinvestering i statliga bolag
Kommerskollegium
Konkurrensforskning
Konkurrensverket
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
Näringslivsutveckling m.m.
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda bolag
Patent- och registreringsverket
Standardisering, provning och mätteknik
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Sveriges geologiska undersökning
Terminologisk verksamhet
Tillväxtverket
Turistfrämjande
Verket för innovationssystem
25 Allmänna bidrag till kommuner (FiU)
Kommunalekonomisk utjämning
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
26 Statsskuldsräntor m.m. (FiU)
Räntor på statsskulden
Oförutsedda utgifter
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
27 Avgiften till Europeiska unionen (FiU)
Avgiften till Europeiska unionen