Konstitutionsutskottets betänkande 2014/15:KU10

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Inledning

Enligt 13 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska utskottet enligt 13 kap. 2 § meddela riksdagen vad det vid sin granskning har funnit värt att uppmärksamma.

I det betänkande som nu läggs fram behandlar utskottet vissa allmänna, administrativt inriktade granskningar angående regeringsarbetet.

Sammanfattning

I betänkandet finns en redogörelse för regeringsskiftet efter valet 2014. Redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet.

I avsnittet Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation redovisas uppgifter om statsrådsförordnanden och förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen samt om antalet tjänstgörande i Regeringskansliet. Utskottet har inga kommentarer med anledning av granskningen.

Under granskningen har vissa regeringsprotokoll från 2013 gåtts igenom, bland dem underprotokollen från Finansdepartementet och Näringsdepartementet. En av frågorna som utskottet uppmärksammar är författningsutgivningen. Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden om att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och den träder i kraft bör vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor. Den nu aktuella granskningen visar att det kan finnas speciella undantagsfall där en kortare tid än två veckor kan accepteras, men det krävs mycket goda skäl för att en så kort tid ska kunna godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa författningsutgivningen. Frågan kan aktualiseras inom ramen för granskningen av regeringsprotokollen och uppmärksammas i andra granskningar.

2014/15:KU10 SAMMANFATTNING

Utskottet går varje år igenom någon eller några grupper av förvaltningsärenden. Som ett led i årets granskning har en genomgång gjorts av de förteckningar som departementen i enlighet med 52 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet upprättade vid det senaste årsskiftet över ärenden som hade väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte hade avgjorts. De s.k. balansförteckningarna omfattar samtliga ärendegrupper i Regeringskansliet. Handläggningen av ärenden som avser överklaganden från enskild part eller begäran om att få ta del av allmän handling har granskats. Granskningen omfattar således dels vissa förvaltningsärenden (överklagandeärenden), som är regeringsärenden, dels ärenden som avser utlämnande av allmänna handlingar, som är s.k. regeringskansliärenden. I granskningen ingår ärenden vid Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet. Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa, vilket givetvis inte är tillfredsställande. I flera ärenden förekommer också långa tidsutdräkter utan dokumenterade handläggningsåtgärder. Utskottet framhåller att det inte är godtagbart att sådana lägen uppkommer i departementen att handläggningen av ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda fördröjs på grund av att personalsituationen inte är tillfredsställande. Befintliga offentligrättsliga krav på dokumentation utesluter självfallet inte värdet av ytterligare dokumentation, både för den interna ärendehanteringen och för att i ett senare skede underlätta granskningen av handläggningen. Vidare anför utskottet att om behandlingen i många ärenden drar ut på tiden skapas lätt stora ärendebalanser som medför merarbete, t.ex. genom att ärendena måste läsas in av olika handläggare. Det är dock den enskilde som blir hårdast drabbad av att ärendehandläggningen drar ut på tiden. När det sedan gäller Regeringskansliets handläggning av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar har utskottet i tidigare ställningstaganden understrukit vikten av att Regeringskansliet har den organisation och de rutiner som krävs för att offentlighetsprincipen och kravet på skyndsamhet ska kunna upprätthållas, och har därmed förutsatt att det förbättringsarbete som har inletts i Regeringskansliet i detta syfte påskyndas. Utskottet noterar att JO i en nyligen avslutad granskning av handläggningstider i ärenden om handlingsutlämnande vid Utrikesdepartementet framhåller bilden av ett ambitiöst arbete med framställningar som ofta avser ett mycket omfattande material, samtidigt som departementet kritiseras av JO för att otillräckliga personalresurser orsakat oacceptabelt långa handläggningstider (JO-beslut den 17 november 2014). Utskottet kan komma att uppmärksamma frågor som rör Regeringskansliets hantering av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar i kommande granskningar. Den nu aktuella granskningen omfattar 20 ärenden om handlingsutlämnande i Justitiedepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Näringsdepartementet. Granskningen visar att dessa ärenden förekommer i departementens balansförteckningar på grund av att de inte har lagts till handlingarna och inte på grund av att handlingarna inte har lämnats ut. Utskottet erinrar om att en begäran om att få ta del av en allmän handling

SAMMANFATTNING 2014/15:KU10

ska behandlas med förtur och att inga obehöriga dröjsmål eller någon omfattande tidsutdräkt får förekomma. Utskottet understryker vikten av välfungerande rutiner för akthantering, dokumentation och diarieföring, både i syfte att säkerställa en grundlagsenlig och effektiv ärendehantering i Regeringskansliet och i syfte att möjliggöra en efterföljande kontroll av ärendenas handläggning. Genom omsorgsfull dokumentation uppnås den spårbarhet och öppenhet i regeringens arbete som är en förutsättning för den kontroll som de grundlagsfästa organen, bland dem konstitutionsutskottet, har till uppgift att utföra.

Utskottet har granskat regeringens styrning och hantering av arbetet i kommissionens genomförandekommittéer med avseende på hur den demokratiska styr- och ansvarskedjan upprätthålls då tjänstemän från förvaltningsmyndigheterna representerar regeringen. Detta är första gången som utskottet granskar arbetet i genomförandekommittéerna. Tidigare studier har visat på vissa brister i regeringens styrning och uppföljning av arbetet i genomförandekommittéerna när regeringen företräds av tjänstemän från förvaltningsmyndigheterna. Utskottets iakttagelser ger emellertid inte anledning till någon annan bedömning än att departementen i dag har god kunskap om de genomförandekommittéer som finns inom deras respektive ansvarsområden och att instruktionsgivningen till och återrapporteringen från företrädarna i de granskade kommittéerna i stort har fungerat väl. Utskottet noterar samtidigt att det finns vissa svårigheter att leva upp till de ambitioner som Regeringskansliets interna cirkulär med riktlinjer för hanteringen av EU-ärenden ger uttryck för, exempelvis i fråga om att hålla tidsfristen för återrapportering från möten i genomförandekommittéerna. I granskningen görs vidare vissa iakttagelser när det gäller dokumentation och diarieföring av instruktioner och återrapporter i de aktuella ärendena. Bland annat framgår att diarieföringen i Regeringskansliet ibland har blivit fördröjd och att vissa handlingar inte har diarieförts fastän detta borde ha gjorts. Utskottet understryker att kraven på diarieföring och dokumentation är viktiga för offentlighetsprincipens upprätthållande. Genom att instruktioner och återrapporter är skriftliga och dokumenterade ges möjlighet till insyn i förhandlingsarbetet och i förlängningen ansvarsutkrävande. Ru- tinerna för förordnande av representanter till genomförandekommittéerna varierar mellan de departement som omfattas av granskningen. Granskningen ger inte några indikationer på att detta orsakat oklarhet om vem som företräder Sverige i genomförandekommittéerna, men utskottet erinrar om att det enligt Regeringskansliets instruktion i fråga om varje beslut av Regeringskansliet ska finnas en handling som anger vad beslutet innehåller, när det fattades och av vem.

Utskottet granskar vidare försenade interpellationssvar. En avgörande förutsättning för att frågeinstituten ska ha den verkan och funktion som förutsätts i regeringsformen och riksdagsordningen är enligt utskottet att statsråden respekterar gällande reglering och praxis. Det är av särskild vikt att fördröjda svar i möjligaste mån undviks. Utskottet har vid ett flertal tidigare granskningar kunnat konstatera att svarstiden för interpellationer, trots upprepade påpekanden från utskottet genom åren, åsidosatts i en mycket stor del av fallen,

2014/15:KU10 SAMMANFATTNING

och utskottet har förutsatt att regeringen skulle fortsätta att arbeta för att samtliga interpellationer besvaras inom den tid som anges i riksdagsordningen. Årets granskning har emellertid visat att svarstiderna har blivit längre jämfört med föregående år och att andelen försenade interpellationssvar därmed fortfarande är anmärkningsvärt stor. Andelen försenade interpellationssvar har minskat om man jämför hela mandatperioden 2010–2014 med mandatperioden 2006–2010, men andelen är högre än mandatperioden 2002–2006. Ut- skottet ser kritiskt på den negativa utvecklingen. Utskottet välkomnar att Statsrådsberedningen är positiv till att en ordning med schemaläggning av interpellationssvar tillämpas under en försöksperiod. Syftet med en sådan metod är att minska andelen försenade interpellationssvar; riksdagsordningens bestämmelser om att en interpellation ska besvaras inom två veckor gäller alltjämt. Den närmare tillämpningen av ordningen får diskuteras närmare mellan kammarkansliet och Regeringskansliet. Efter att ordningen har tillämpats en tid bör en utvärdering ske.

En granskning gäller beredningskravet och tid mellan lagrådsgranskning och proposition. Utskottet granskar således vilken tid som används för den del av beredningen av lagärenden som sker efter det att Lagrådet har lämnat yttranden över lagförslag. Utskottet framhåller vikten av att tillräckligt med tid avsätts för beredning av Lagrådets synpunkter. Det gäller inte minst när dessa synpunkter är av principiell eller mer kvalificerad art, eller då regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Sådana förhållanden som att ett EU- direktiv ska vara genomfört senast en viss dag eller att ett överträdelseärende är inlett, kan enligt utskottets mening vara godtagbara skäl för att beredningen efter Lagrådets protokoll hålls kort. Hur lång tid som behövs för beredningen av Lagrådets synpunkter påverkas naturligtvis av synpunkternas karaktär och omfattning. Vidare framgår det i granskningen att Lagrådet i samband med lagrådsföredragningen ofta tar upp frågor som kommer att behandlas i yttrandet, och att beredningen av propositionen därför många gånger kan påbörjas redan i anslutning till föredragningen. Detta kan givetvis medverka till en kortare beredningstid efter Lagrådets protokoll. När det gäller lagärenden som inte brådskar är rena effektivitetsskäl, enligt utskottets mening, i regel inte tillräcklig anledning för att frångå normala beredningsrutiner efter mottagandet av Lagrådets protokoll, även om Lagrådets synpunkter varit sådana att det i och för sig skulle vara möjligt att beakta dem vid en kortare beredning. Att det kan vara godtagbart i enskilda fall kan emellertid inte uteslutas. Utskottet välkomnar att de flesta lagrådsremisser med förslag som har ekonomiska konsekvenser numera som regel lämnas till Lagrådet för granskning före Lagrådets sommaruppehåll, vilket brukar få till följd att Lagrådet lämnar sitt yttrande före sommaren och det i dessa fall finns gott om tid för att ta hand om Lagrådets synpunkter innan propositionen beslutas under hösten. Avslutningsvis framhåller utskottet vikten av att arbetet med lagstiftningsärenden planeras väl, så att det finns tillräckligt med tid för beredning av propositionerna efter Lagrådets yttranden.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2014/15:KU10

Innehållsförteckning
Inledning.........................................................................................................	1
Sammanfattning..............................................................................................	1
Utskottets anmälan..........................................................................................	7
1 Regeringsskiftet 2014 – redogörelse för proceduren ...................................	8
2 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation .............	10
Ärendet.....................................................................................................	10
Regeringens sammansättning...................................................................	10
Regeringsarbetets organisation ................................................................	10
Utskottets ställningstagande.....................................................................	13
3 Regeringsprotokollen.................................................................................	14
Ärendet.....................................................................................................	14
Utredning i ärendet ..................................................................................	14
Antal regeringsärenden ............................................................................	18
Utskottets ställningstagande.....................................................................	19
4 Vissa ärenden i Regeringskansliet: överklaganden och begäran om allmän
handling ........................................................................................................	20
Ärendet.....................................................................................................	20
Utredning i ärendet ..................................................................................	20
Utskottets ställningstagande.....................................................................	42
5 Regeringen, myndigheterna och EU: EU-kommissionens
genomförandekommittéer.............................................................................	44
Ärendet.....................................................................................................	44
Utredning i ärendet ..................................................................................	45
Utskottets ställningstagande.....................................................................	71
6 Försenade interpellationssvar.....................................................................	73
Ärendet.....................................................................................................	73
Utredning i ärendet ..................................................................................	73
Utskottets ställningstagande.....................................................................	80
7 Beredningskravet: tid mellan lagrådsgranskning och proposition .............	81
Ärendet.....................................................................................................	81
Utredning i ärendet ..................................................................................	81
Utskottets ställningstagande.....................................................................	92
Utredningsmaterial .......................................................................................	94
Bilaga 1.1 ..................................................................................................	94
Bilaga 2.1 ................................................................................................	126
Bilaga 2.2 ................................................................................................	139
Bilaga 2.3 ................................................................................................	162
Bilaga 2.4 ................................................................................................	219
Bilaga 3.1 ................................................................................................	220
Bilaga 3.2 ................................................................................................	229
Bilaga 4.1 ................................................................................................	232
Bilaga 4.2 ................................................................................................	236
Bilaga 5.1 ................................................................................................	253
Bilaga 5.2 ................................................................................................	256
Bilaga 5.3 ................................................................................................	284
Bilaga 6.1 ................................................................................................	306

2014/15:KU10

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bilaga 6.2 ................................................................................................	309
Bilaga 6.3 ................................................................................................	317
Bilaga 6.4 ................................................................................................	322
Bilaga 6.5 ................................................................................................	326
Bilaga 6.6 ................................................................................................	330
Bilaga 7.1 ................................................................................................	333
Bilaga 7.2 ................................................................................................	352
Bilaga 7.3 ................................................................................................	358
Sakregister 2000/01–2013/14 .....................................................................	359
Tabeller
Tabell 2.1 Tjänstgörande i Regeringskansliet 1990‒2014 ............................	11
Tabell 2.2 Tjänstgörande per departement 2007–2014.................................	12
Tabell 2.3 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 2000‒2014.......	13
Tabell 3.1 Ärenden som avgjorts vid regeringssammanträden 1988–2013 ..	19
Tabell 6.1 Försenade interpellationssvar 2002/03–2013/14..........................	79

2014/15:KU10

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av den granskning som redovisats i detta betänkande för riksdagen.

Stockholm den 16 december 2014

På konstitutionsutskottets vägnar

Andreas Norlén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M), Veronica Lindholm (S), Jonas Åkerlund (SD), Maria Abrahamsson (M), Jonas Gunnarsson (S), Per- Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Emanuel Öz (S), Tony Wiklander (SD), Mathias Sundin (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD) och Emilia Töyrä (S).

2014/15:KU10

1 Regeringsskiftet 2014 – redogörelse för proceduren

I detta avsnitt redogörs för regeringsskiftet efter valet 2014. Utskottet har i tidigare granskningsbetänkanden redovisat de regeringsskiften som ägt rum under enkammarriksdagens tid: 1976 (KU 1976/77:44 s. 4), 1978 (KU 1978/79:30 s. 3), 1979 (KU 1979/80:50 s. 3), 1981 (KU 1981/82:35 s. 3), 1982 (KU 1982/83:30 s. 3), 1986 (KU 1985/86:25 s. 3), 1990 (1989/90:KU30 s. 7), 1991 (1991/92:KU30 s. 5), 1994 (1994/95:KU30 s. 10), 1996 (1996/97:KU25 s. 8) och 2006 (2006/07:KU10 s. 6).

Processen vid ett regeringsskifte regleras i 6 kap. regeringsformen. När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med de vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.

Val till riksdagen hölls söndagen den 14 september 2014. En promemoria om regeringsskiftet efter valet har upprättats av riksdagsdirektören, bilaga 1.1. Promemorian anmäldes i kammaren den 18 november 2014 (prot. 2014/15:23). Av promemorian framgår följande.

Måndagen den 15 september 2014 kl. 14.00 lämnade statsminister Fredrik Reinfeldt in sin ansökan om entledigande till talman Per Westerberg. Talmannen entledigade omedelbart statsministern och övriga statsråd samt erinrade om att entledigade regeringsledamöter enligt regeringsformen uppehåller sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt.

Tisdagen den 16 september träffade talmannen de vice talmännen. Under onsdagen den 17 september träffade talmannen partiföreträdarna för att ta fram ett förslag till ny statsminister. Talmannen förde samtal med Stefan Löfven (S), Anna Kinberg Batra (M), Åsa Romson och Gustav Fridolin (MP), Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C), Jonas Sjöstedt (V), Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD), i nu nämnd ordning.

På onsdagen skickades ett pressmeddelande ut med information om att talmannen på torsdagen den 18 september skulle träffa de vice talmännen på förmiddagen för överläggningar och därefter hålla korta uppföljande samtal med samtliga partiföreträdare. Efter att ha träffat partiföreträdarna träffade talmannen återigen Stefan Löfven. Talmannen gav Stefan Löfven i uppdrag att sondera förutsättningarna att bilda en tvåpartiregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Stefan Löfven skulle rapportera sitt uppdrag till talmannen senast fredagen den 26 september. Den 18 september kl. 16.00 informerade talmannen H.M. Konungen.

Fredagen den 26 september hade talman Per Westerberg och Stefan Löfven ett möte där Stefan Löfven rapporterade sitt uppdrag. I ett pressmeddelande därefter anförde talmannen följande:

1 REGERINGSSKIFTET 2014 – REDOGÖRELSE FÖR PROCEDUREN

2014/15:KU10

Stefan Löfven har i dag meddelat mig att han är beredd att bilda en regering, som har förutsättningar att tolereras av kammarens majoritet. Vid mina sonderingar har jag noterat att de fyra Allianspartierna har sagt sig kunna tolerera en tvåpartiregering, baserad på Socialdemokraterna och Miljöpartiet, endast om den kan presentera ett budgetförslag som kan förväntas få ett större stöd än Alliansens alternativ. Stefan Löfven har sagt att han kommer kunna presentera ett sådant förslag.

Urban Ahlin (S) valdes till talman måndagen den 29 september och övertog därmed arbetet med regeringsbildningen. Talmannen träffade på eftermiddagen samma dag partiföreträdarna. Efter att ha återrapporterat till de vice talmännen träffade talmannen återigen Stefan Löfven. Vid en pressträff meddelade sedan talmannen att han skulle föreslå Stefan Löfven som ny statsminister. Senare samma dag informerade talmannen H.M. Konungen.

Tisdagen den 30 september föreslog talman Urban Ahlin riksdagen att till ny statsminister utse Stefan Löfven, som avsåg att bilda en regering bestående av företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Detta förslag bordlades. Förslaget bordlades en andra gång i kammaren onsdagen den 1 oktober.

Vid kammarens sammanträde torsdagen den 2 oktober kl. 14.00 erinrade talmannen om att förslaget till ny statsminister bordlagts två gånger och att förslaget skulle avgöras vid dagens sammanträde. Riksdagens prövning föregicks av anföranden av Anna Kinberg Batra (M), Åsa Romson (MP), Hans Linde (V) och Jimmie Åkesson (SD). Sedan talmannen erinrat om att förslag till ny statsminister skulle prövas av riksdagen genom omröstning (rösträkning), upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren godkänner talmannens förslag att till statsminister utse Stefan Löfven röstar ja. Den som inte vill det röstar nej. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej har riksdagen förkastat förslaget. I annat fall är det godkänt.

Voteringen gav följande resultat: 132 för godkännande

49 för avslag

154 avstod

14 frånvarande.

Mindre än hälften av riksdagens ledamöter röstade mot förslaget. Riksdagen hade alltså utsett Stefan Löfven till statsminister. Talmannen överlämnade därefter förordnandet för statsministern i plenisalen.

Fredagen den 3 oktober kl. 9.00 avgav Stefan Löfven sin regeringsförklaring och anmälde för riksdagen de statsråd han utnämnt att tillsammans med honom bilda regering. Klockan 12.00 hölls en skifteskonselj på Kungliga slottet där regeringsskiftet ägde rum. Vid konseljen redogjorde talmannen för sitt förslag till statsminister och riksdagens beslut. Efter det konstaterade H.M. Konungen att regeringsskiftet ägt rum.

Onsdagen den 8 oktober hölls en partiledardebatt med anledning av regeringsförklaringen.

Redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet.

2014/15:KU10

2 Regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation

Ärendet

Som ett led i den granskning som konstitutionsutskottet enligt 13 kap. 1 § regeringsformen har till uppgift att genomföra följer utskottet hur regeringens och Regeringskansliets organisation utvecklas.

Vad gäller regeringens sammansättning redovisas uppgifter om statsrådsförordnanden och förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen för perioden fr.o.m. den 1 oktober 2013 t.o.m. den 14 oktober 2014. Vad gäller regeringsarbetets organisation redovisas statistiska uppgifter om antalet tjänstgörande i Regeringskansliet i september 2014. Utvecklingen över tid redovisas också.

Underlag för granskningen finns i bilagorna 2.1–2.4.

Regeringens sammansättning

Regeringen består enligt 6 kap. 1 § regeringsformen av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utser de övriga statsråden och bland dem, enligt 7 kap. 1 §, chefer för departementen. Enligt 7 kap. 5 § kan statsministern också förordna att ett ärende eller en grupp ärenden som hör till ett visst departement ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen.

Statsminister Fredrik Reinfeldt entledigade statsrådet Tobias Billström den 28 september 2014 (Billström valdes till förste vice talman den 29 september 2014). Statsministern har även fattat ett antal beslut om förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen. Statsminister Fredrik Reinfeldts beslut och förordnanden återfinns i bilaga 2.1.

Den 3 oktober 2014 tillträdde Stefan Löfven som statsminister och utsåg 23 andra statsråd (se bilaga 2.2). En redogörelse för proceduren kring regeringsskiftet finns i föregående avsnitt. Den 14 oktober 2014 beslutade statsministern ett antal förordnanden enligt 7 kap. 5 § regeringsformen (se bilaga 2.3). Bilagorna 2.2 och 2.3 avser således perioden från och med den 3 oktober 2014 till och med den 14 oktober 2014. I bilaga 2.4 finns en samlad förteckning över regeringen Löfvens sammansättning i oktober 2014.

Regeringsarbetets organisation

Antalet tjänstgörande m.m.

I september 2014 fanns totalt 4 682 tjänstgörande i Regeringskansliet. Siffran inkluderar alla anställda vid utlandsmyndigheterna och kommittéanställda. Undantas dessa uppgick antalet till 3 747. Av tabell 2.1 framgår även antalet tjänstgörande i Regeringskansliet över tid.

2 REGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION 2014/15:KU10

Tabell 2.1 Tjänstgörande i Regeringskansliet 1990‒2014

Exkl. anställda vid utlandsmyndigheterna och kommittéanställda

År	Totalt	inkl. UD	exkl. UD
1990	–	–	1 786
1991	–	–	1 803
1992	–	–	1 720
1993	–	–	1 849
1994	–	–	1 846
1995	–	–	i.u.
1996	–	–	2 157
1997	–	–	2 233
1998	–	–	i.u.
1999	–	–	2 307
2000	–	–	2 435
2001	–	–	2 550
2002	–	–	2 558
2003	–	3 550	2 659
2004	4 621	3 642	2 734
2005	4 598	3 615	2 766
2006	4 567	3 608	2 829
2007	4 571	3 590	2 842
2008	4 796	3 854	3 109
2009	4 885	4 068	3 322
2010	4 486	3 723	2 995
2011	4 325	3 594	2 846
2012	4 522	3 704	2 951
2013	4 577	3 722	2 989
2014	4 682	3 747	2 999

Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 6 november 2014 (se bilaga 2.1), bet. 2013/14:KU10 s. 11. En sammanställning över antalet tjänstgörande före 1990 finns i bet. 2003/04:KU10 s. 15.

Som framgår av tabellen ökade i huvudsak antalet tjänstgörande fram till 2009. En minskning skedde mellan 2009 och 2011; från 2011 har dock antalet ökat igen.

Av tabell 2.2 nedan framgår antalet tjänstgörande per departement samt inom Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen exklusive kommitté- anställda och anställda vid utlandsmyndigheterna. Uppgifterna avser september månad respektive år.

2014/15:KU10

2 REGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION

Tabell 2.2 Tjänstgörande per departement 2007–2014

Dep.	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	13-14
SB	119	171	198	163	188	198	180	180	0
Ju	285	321	354	323	318	336	341	328	–13
UD	748	745	746	728	748	753	733	748	15
Fö	143	152	170	164	150	148	161	163	2
S	214	243	243	212	257	264	257	270	13
Fi	402	414	453	429	380	432	439	455	16
U	163	194	188	176	184	177	187	197	10
Ku	72	84	82	83	79	78	86	85	–1
L1	136	147	150	149	141	151	151	141	–10
M	163	169	180	164	151	152	153	152	–1
N	279	306	326	292	274	293	291	286	–5
IJ2	105	116	120	107	–	–	–	–
A	86	86	89	89	123	141	145	145	0
FA	675	706	769	644	601	581	598	597	–1
Totalt	3590	3854	4068	3723	3594	3704	3722	3747	25

Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 6 november 2014 (se bilaga 2.1), bet. 2013/14:KU10 s. 12. Tabellen visar antalet tjänstgörande i Regeringskansliet exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna i september månad uppdelat per departement. Uppgifter om antalet tjänstgörande per departement före 2007 finns i bet. 2013/14:KU10 s. 12.

1Jordbruksdepartementet bytte den 1 januari 2011 namn till Landsbygdsdepartementet.

2Integrations- och jämställdhetsdepartementet avvecklades vid årsskiftet 2010/11. Departementets frågor flyttades då till andra departement.

Som framgår av tabellen har antalet tjänstgörande inom Regeringskansliet exklusive kommittéanställda och anställda vid utlandsmyndigheterna ökat med 25 stycken från september 2013 till september 2014.

Politiskt tillsatta tjänstemän

Med politiskt tillsatta tjänstemän avses

–politiskt sakkunniga i Regeringskansliet med funktion som stabschef, presschef, pressekreterare, politiskt sakkunniga, inklusive politiskt sakkunniga assistenter, vilka omfattas av Avtal om anställningsvillkor för politiskt sakkunniga samt politiskt timanställda brevskrivare eller talskrivare i Regeringskansliet

–statssekreterare som omfattas av Avtal om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl.; även kabinettssekreteraren räknas till denna grupp.

Därtill kommer statsministern och statsråden. Dessa är inte tjänstemän i traditionell mening och ingår därför inte i definitionen politiskt tillsatta tjänstemän. I september 2014 uppgick antalet politiskt tillsatta tjänstemän till 172 (tabell 2.3). Av dessa var 34 statssekreterare.

2 REGERINGENS SAMMANSÄTTNING OCH REGERINGSARBETETS ORGANISATION 2014/15:KU10

Tabell 2.3 Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet 2000‒2014

År	Politiskt tillsatta	varav stats-	Statsråd inkl.
	tjänstemän	sekreterare	statsministern
2000	136	24	17
2001	146	25	20
2002	145	25	20
2003	172	27	22
2004	167	27	23
2005	181	30	22
2006	190	28	22
2007	161	33	22
2008	173	34	22
2009	177	34	22
2010	176	34	21
2011	174	35	24
2012	168	35	24
2013	172	35	24
2014	172	34	24

Källor: Statsrådsberedningens promemoria av den 6 november 2014 (se bilaga 2.1), bet. 2013/14:KU10 s. 11. Tabellen visar antalet politiskt tillsatta tjänstemän och statsråd i september månad. Timanställda politiskt sakkunniga ingår inte i tabellen. Motsvarande uppgifter för tiden före 2000 finns i bet. 2001/02:KU10 s. 9.

Av tabellen framgår utvecklingen av antalet politiskt tillsatta tjänstemän sedan 2000. Antalet politiskt tillsatta tjänstemän var detsamma 2014 som 2013.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inga kommentarer med anledning av granskningen.

2014/15:KU10

3 Regeringsprotokollen

Ärendet

Under granskningen har en genomgång gjorts av underprotokollen från Fi- nansdepartementet och Näringsdepartementet (A och B) för perioden januari– december 2013. En av frågorna som utskottet uppmärksammar är författningsutgivningen.

Till grund för granskningen har legat aktuella protokoll och två promemorior som upprättats inom Finansdepartementet respektive Näringsdepartementet, bilaga 3.1.

Vidare redovisas statistik över antalet regeringsärenden. Statistiken grundas på en sammanställning från Statsrådsberedningen av antalet ärenden som avgjorts vid regeringssammanträden under 2013, bilaga 3.2.

Utredning i ärendet

Formell granskning av regeringsprotokollen

Gällande ordning m.m.

I 7 kap. 6 § regeringsformen föreskrivs att protokoll ska föras vid regeringssammanträden. Närmare bestämmelser om protokollföringen finns i förordningen (2007:725) om beslut och protokoll hos regeringen. Av 11 § följer att huvudprotokollet från regeringssammanträdet ska innehålla uppgifter om vilka statsråd som är närvarande, vem som är ordförande och vem som är protokollförare. Huvudprotokollet ska vidare innehålla en förteckning över de ärenden som handläggs vid sammanträdet och för varje ärende en uppgift om vilket statsråd som är föredragande.

I 8 kap. 19 § regeringsformen föreskrivs att en beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. Av paragrafen följer vidare att lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar, om inte annat anges i lag. Regeringsformen skiljer alltså mellan utfärdande och kungörande av en författning. Med utfärdande avses det regeringsbeslut genom vilket författningen får sin slutliga utformning och med kungörande avses den dag författningen kommer från trycket. Enligt Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning (Ds 2014:1) bör det datum då en författning ska träda i kraft normalt sättas så att författningen kan komma ut från trycket i Svensk författningssamling (SFS) minst fyra veckor före ikraftträdandet. En författning bör endast i speciella undantagsfall komma ut från trycket senare än två veckor före ikraftträdandet (s. 101).

3 REGERINGSPROTOKOLLEN

2014/15:KU10

Tidigare granskning

Under åren 1971–1997 granskade konstitutionsutskottet praktiskt taget årligen författningsutgivningen, framför allt tiden mellan kungörande och ikraftträdande.

Vid granskningen våren 1996 (bet. 1995/96:KU30 s. 12 f.) framhöll utskottet att det i riktlinjerna för författningsutgivningen lagts fast att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och författningens ikraftträdande borde vara minst fyra veckor. Endast i speciella undantagsfall borde tiden kunna vara mindre än två veckor. Utskottet ansåg det inte vara godtagbart att 60 procent av författningarna inte uppfyllde de riktlinjer som ska gälla i normala fall. Att omkring en tredjedel av författningarna under flera år kommit ut mindre än två veckor före ikraftträdandet var enligt utskottet inte heller acceptabelt. Utskottet anförde vidare att det var ett självklart minimikrav att författningar inte kommer ut från trycket först efter ikraftträdandedatum.

Hösten 1997 gjorde utskottet en granskning av författningsutgivningen som kan betecknas som fördjupad (bet. 1997/98:KU10 s. 14 f.) som bl.a. visade att den genomsnittliga tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdande av lagändringar minskade kraftigt under den undersökta perioden (1975–1997). Detsamma gällde för tidsmarginalen mellan proposition och ikraftträdande; tiden för riksdagens beredning av lagförslag var däremot relativt konstant. I betänkandet redovisades vidare andelen författningar som utkommit senare än fyra veckor respektive två veckor före ikraftträdandet under perioden 1992–1996, samt fördelat på de olika departementen. Under perioden minskade andelen författningar som utkommit senare än fyra veckor före ikraftträdandet från 72 till 58 procent. En liknande trend fanns även för de författningar som kommit ut från tryck senare än två veckor före ikraftträdandet där andelen minskade från 49 till 30 procent. Vid granskningen gjordes även ett försök att av de sena författningarna skilja ut vilka som kunde sägas ha någon betydelse för enskilda. Utskottet noterade dock samtidigt att det också finns förordningar som visserligen inte har någon direkt betydelse för enskilda, men som ändå är att anse som betydelsefulla i den meningen att de är av stor vikt för den aktuella myndigheten. Som ett exempel nämndes myndighetsinstruktioner, där utskottet anförde att det får antas vara av betydelse för en myndighet att den har möjlighet att ta del av ändringar i sin instruktion så att den i tid kan inrätta sig efter dessa.

Utskottet behandlade författningsutgivningen även 2004 och anförde att utskottet utgår från att regeringen beaktade de ökade krav på förutsebarhet och framförhållning som budgetprocessen och EU-lagstiftningen fört med sig (bet. 2004/05:KU10 s. 50). Författningsutgivningen granskas också som en del av granskningen av regeringsprotokollen, och iakttagelser har redovisats 2007 (bet. 2007/08:KU10 s. 11), 2009 (bet. 2009/10:KU10 s. 15) och 2012 (bet. 2012/13:KU10 s. 12 f.). Utskottet har vid dessa tillfällen bl.a. vidhållit att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och den träder i kraft bör vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor samt att det självklart är ett minimikrav att författningar inte kommer

2014/15:KU10

3 REGERINGSPROTOKOLLEN

ut från trycket efter ikraftträdandet. I sitt ställningstagande 2012 framhöll utskottet vidare att det utgick ifrån att regeringen i den utsträckning den råder över beslutsprocessen vidtar nödvändiga planeringsåtgärder för att leva upp till detta.

I en granskning 2012 uppmärksammades frågan om hur tidpunkterna för regeringens avlämnande till riksdagen av propositioner som innehåller lagförslag förhåller sig till de föreslagna tidpunkterna för ikraftträdande av lagförslagen (bet. 2012/13:KU10 s. 47 f.). Utskottet anförde i sitt ställningstagande att i en del ärenden ges riksdagen inte fullt ut den tid som den bör ha för att behandla förslagen, om man inte frångår vad konstitutionsutskottet har uttalat om tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och den träder i kraft. Utskottet framhöll att fyra veckor är en snävt tilltagen tid med hänsyn till behovet av tid för att enskilda och myndigheter ska ges möjlighet att inrätta sig efter de kommande förändringarna.

Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen

Underskrift vid utfärdande av författning

Vid regeringssammanträdet den 12 december 2013 utfärdade regeringen bl.a. åtta författningar upptagna på Finansdepartementets ärendeförteckning (prot. 43 ärende I 6 Utfärdande av lagar, rskr. 2013/14:88). Av de bilagda underskrivna exemplaren av författningarna framgår att Peter Norman på regeringens vägnar undertecknat dessa tillsammans med Monica Falck (Finansdepartementet). I den tryckta upplagan av Svensk författningssamling anges dock inte Peter Norman som det statsråd som på regeringens vägnar undertecknat författningarna utan där återfinns Anders Borgs namn. Statsrådet Borg finns inte uppräknad bland de närvarande statsråden vid regeringens sammanträde den 12 december 2013 enligt vad som framgår av huvudprotokollet (prot. 57). Av huvudprotokollet framgår vidare att Peter Norman var föredragande statsråd för det aktuella ärendet.

Sent utfärdade författningar

Av de underprotokoll och bilagor för Finansdepartementet som granskats framgår att under 2013 utfärdades 135 av 217 författningar så sent att de kom från trycket mindre än fyra veckor före ikraftträdandet. Av dessa kom 36 från trycket mindre än två veckor före ikraftträdandet. Vid regeringssammanträden i januari, juni, augusti och november 2013 har några lagar och förordningar utfärdats med ikraftträdande den 31 januari, 1 februari, 1 juli, 15 juli, 3 september och 1 december 2013. Dessa författningar har kommit ut från trycket mellan noll och nio dagar före ikraftträdandet.

När det gäller ärenden som hör till Näringsdepartementets område framgår det av granskningen att under 2013 utfärdades 60 av totalt 109 författningar så sent att de kom från trycket mindre än fyra veckor före ikraftträdandet. Av dessa kom 15 från trycket mindre än två veckor före ikraftträdandet. Vid regeringssammanträden i januari, april och juni 2013 har några lagar och förordningar utfärdats med ikraftträdande den 20 februari, 1 maj, 15 maj och 1 juli.

3 REGERINGSPROTOKOLLEN

2014/15:KU10

Dessa författningar har kommit ut från trycket mellan sju och åtta dagar före ikraftträdandet.

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom en skrivelse till Regeringskansliet begärt svar på några frågor. Som svar överlämnades den 6 november 2014 två promemorior som har upprättats vid Finansdepartementet respektive Näringsdepartementet (bilaga 3.1).

I promemorian från Finansdepartementet anförs bl.a. följande. Vid regeringssammanträdet den 12 december 2013 ersattes Anders Borg av Peter Norman som föredragande för åtta författningar. De underskrivna exemplaren av SFS är enligt utskottet korrekt undertecknade av Peter Norman och kontrasignerade av den ansvarige huvudmannen. Vid en kontroll av trycklovsexemplaren framgick att SFS av misstag hade trycklovats med Anders Borgs namn trots att han vid regeringssammanträdet hade ersatts av Peter Norman.

Av promemorian framgår vidare att den snäva tidsramen i ett par fall berodde på statsstödsprövningar av Europeiska kommissionen. Förordningarna utfärdades sedan så snart statsstödsprövningarna genomförts eftersom det var angeläget att få ändringarna på plats så snart som möjligt. I fallet med det nya filmavtalet (prop. 2012/13:22) och följdändringen i inkomstskattelagen (1999:1299) anförs att vid valet av tidpunkt för ikraftträdandet vägde man även in att lagändringen endast berörde ett begränsat antal skattskyldiga som dessutom var parter i det aktuella filmavtalet. I fallet med lagändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi konstateras vidare att ändringen av sättet för dispensen inte innebar några ändringar i fråga om skattelättnadernas omfattning i förhållande till de tidigare gällande dispensbesluten.

I ett fall anförs att man inte ansåg det var något problem med en kort tid mellan utfärdandet och ikraftträdandet eftersom ändringen inte innebar någon skillnad i sak utan endast att överflödiga bestämmelser togs bort.

I ett par fall anges förbiseende som orsak till att arbetet med nödvändiga följdändringar i förordningarna inletts sent. När det gäller förordningsändringar som en följd av den lagstiftning riksdagen beslutade om den 15 maj 2013 med anledning av prop. 2012/13:95 Ändrad beslutskompetens i vissa ärenden på bank- och försäkringsområdena anförs vidare att anledningen till att tidsramen blev så kort som sex dagar var att man ville att förordningsändringarna skulle träda i kraft samtidigt med lagändringarna. Förordningsändringarna bestod i huvudsak i att texter ströks där regeringens involvering i de aktuella ärendena framgick. När det gäller förordningen (2013:704) om ändring i förordning om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen som utkom från tryck samma dag som den trädde i kraft framhålls att ändringen var en ren konsekvensändring då uppgiften att utfärda certifikat övergick från Finansinspektionen till Transportstyrelsen.

Den snäva tidsramen berodde i ett sista fall, vad gäller Finansdepartementet, på att det bedömdes angeläget att den period för vilken en retroaktiv tilllämpning skulle bli aktuell skulle bli så kort som möjlig och att det därmed var

2014/15:KU10	3 REGERINGSPROTOKOLLEN
	viktigt att lagändringen trädde i kraft så fort som möjligt. Vad gäller beslutet
	om en retroaktiv tillämpning framhålls vidare att den föreslagna ändringen inte
	medförde någon skillnad i beskattningen av etanolbränslen mot tidigare och
	därmed inte var betungade för de enskilda aktörerna.
	I promemorian från Näringsdepartementet anförs bl.a. följande när det gäl-
	ler förordningen om ändring i vissa myndigheters instruktioner. Beslutet om
	att utfärda förordningarna fattades senare än planerat. Det var dock viktigt för
	det pågående arbetet att förordningsändringarna trädde i kraft då de gjorde det.
	Eftersom frågan i samtliga fall enbart rörde myndigheternas instruktioner och
	myndigheterna var helt införstådda med de kommande ändringarna eller det i
	ett fall stämts av med myndigheten under hand, bedömdes ikraftträdandedatu-
	met som godtagbart.
	Vad gäller förordningen (2013:35) om ändring i körkortsförordningen
	(1998:980) berodde den snäva tidsramen på att det bedömdes angeläget att
	förordningsändringen kunde börja tillämpas så snart som möjligt för att und-
	vika att någon blev av med sitt förarbevis. Förordningsändringen var enbart
	till fördel för de enskilda och ändringen genomfördes sedan den berörda myn-
	digheten hade uppmärksammat regeringen på den uppkomma situationen. In-
	nehållet hade även stämts av med myndigheten under hand. En liknande mo-
	tivering uppges för den valda tiden mellan utfärdande och ikraftträdande när
	det gäller förordningen (2013:213) om ändring i förordningen (1998:780) om
	biluthyrning. Ändringen rörde ett rent underlättande för företagen och det an-
	sågs angeläget att detta underlättande för uthyrningsföretagen skulle kunna
	börja tillämpas så tidigt som möjligt under säsongen.
	Antal regeringsärenden
	I en promemoria från Statsrådsberedningen redovisas att under 2013 avgjordes
	totalt 5 579 regeringsärenden vid regeringssammanträden (bilaga 3.2). Den
	största ärendegruppen var anställningsärenden, följt av dispens- och övriga
	partsärenden. Jämfört med 2012 minskade antalet regeringsärenden med 16.
	Den ärendegrupp som minskade mest var dispens- och övriga partsärenden.
	Utvecklingen för samtliga ärendegrupper under 2013 och fördelningen på
	departement m.m. framgår av bilaga 3.2. Den sammantagna utvecklingen se-
	dan 1988 framgår av nedanstående tabell.

3 REGERINGSPROTOKOLLEN

2014/15:KU10

Tabell 3.1 Ärenden som avgjorts vid regeringssammanträden 1988–2013

År	Antal
1988	20 279
1989	19 293
1990	20 650
1991	21 394
1992	13 990
1993	13 992
1994	12 981
1995	11 691
1996	10 241
1997	9 373
1998	9 946
1999	9 007
2000	8 272
2001	10 521
2002	9 548
2003	7 934
2004	7 615
2005	7 529
2006	7 900
2007	6 952
2008	6 972
2009	6 395
2010	7 033
2011	6 355
2012	5 595
2013	5 579

Källor: Statsrådsberedningens skrivelse av den 1 april 2014 (bilaga 3.2) och bet. 2013/14:KU10 s. 16 tabell 2.1.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden om att tiden mellan det att en författning kommer ut från trycket och den träder i kraft bör vara minst fyra veckor och endast i speciella undantagsfall mindre än två veckor. Den nu aktuella granskningen visar att det kan finnas speciella undantagsfall där en kortare tid än två veckor kan accepteras, men det krävs mycket goda skäl för att en så kort tid ska kunna godtas.

Utskottet kommer att fortsätta att följa författningsutgivningen. Frågan kan aktualiseras inom ramen för granskningen av regeringsprotokollen och uppmärksammas i andra granskningar.

2014/15:KU10

4 Vissa ärenden i Regeringskansliet: överklaganden och begäran om allmän handling

Ärendet

Som ett led i konstitutionsutskottets granskning går utskottet varje år igenom någon eller några grupper av förvaltningsärenden. Som ett led i årets granskning har en genomgång gjorts av de förteckningar som departementen i enlighet med 52 § förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet upprättade vid det senaste årsskiftet över ärenden som hade väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte hade avgjorts. De s.k. balansförteckningarna omfattar samtliga ärendegrupper i Regeringskansliet. Med utgångspunkt i förteckningarna från årsskiftet 2013/14 har handläggningen av 52 ärenden som avser överklaganden från enskild part (32) eller begäran om att få ta del av allmän handling (20) granskats, mot bakgrund bl.a. av de särskilda lagkrav på snabb handläggning som gäller dessa ärendetyper. Granskningen omfattar således dels vissa förvaltningsärenden (överklagandeärenden), som är regeringsärenden, dels ärenden som avser utlämnande av allmänna handlingar, som är s.k. regeringskansliärenden. I granskningen ingår ärenden vid Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet. Enligt förteckningarna återfanns flertalet icke avgjorda ärenden som gällde överklagande från enskild part eller utlämnande av allmän handling vid dessa departement.

Utifrån genomgången av balansförteckningarna och de handlingar som funnits tillgängliga i de 52 ärendena har vissa iakttagelser gjorts om följande grupper av ärenden:

•ärenden som enligt förteckningarna rör överklaganden från enskild part vid Näringsdepartementet (19) och Miljödepartementet (13)

•ärenden som enligt förteckningarna avser en begäran om allmän handling vid Justitiedepartementet (11), Arbetsmarknadsdepartementet (5) och Näringsdepartementet (4).

De granskade ärendena förtecknas i bilaga 4.1. Till grund för granskningen ligger vidare fyra promemorior upprättade inom Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet, bilaga 4.2.

Utredning i ärendet

Utredningen i ärendet omfattar tre avsnitt. Inledningsvis redogörs kortfattat för ärendebegreppet och vissa ärendetyper i Regeringskansliet. Därefter redovisas granskningen av de 32 överklagandeärendena. I det tredje avsnittet redovisas granskningen av de 20 ärenden som avser utlämnande av allmänna handlingar.

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

Ärenden i Regeringskansliet

Ärenden som avgörs av regeringen benämns regeringsärenden. I dessa ärenden fattas i enlighet med 7 kap. 3 § regeringsformen (RF) beslut av regeringen som kollektiv vid ett regeringssammanträde. Alla ärenden som kommer in till Regeringskansliet eller som initieras där är, som huvudregel, regeringsärenden. I en grundlagskommentar anges att regeringen styr riket genom att avgöra styrelseärenden, t.ex. propositioner, internationella överenskommelser och förordningar, samtidigt som regeringen är högsta myndighet för vissa förvaltningsärenden och i den rollen avgör en rad ärenden, t.ex. dispenser, tillstånd och överklaganden. Gränsen mellan styrelseärenden och de förvaltningsärenden som regeringen avgör är enligt grundlagskommentaren inte helt klar, men båda ärendetyperna är regeringsärenden i RF:s mening (Holmberg m.fl., Grundlagarna, 3 uppl., 2012, s. 337).

När det gäller frågan om vilka ärenden som är regeringsärenden konstateras i grundlagskommentaren att detta i allmänhet framgår av grundlagarna i fråga om styrelseärenden och, ofta, i lagar i fråga om förvaltningsärenden. Gränsen kan emellertid i viss utsträckning bestämmas av regeringen själv. En strävan har sedan 1960-talet varit att avlasta regeringen och överföra avgörandet av stora ärendegrupper till förvaltningsdomstolar och centrala eller regionala myndigheter. Under 1990-talet sjönk antalet regeringsärenden från ca 20 000 till ca 10 000 ärenden årligen och under det senaste decenniet har antalet minskat ytterligare. Antalet regeringsärenden uppgick 2013 till knappt 6 000 (Holmberg m.fl. 2012 s. 337 f., Regeringskansliets årsbok 2013, 2014, s. 45).

Ett undantag från ovannämnda huvudregel om regeringsärenden och det kollektiva beslutsförfarandet är s.k. regeringskansliärenden, vilka avgörs av ett enskilt statsråd. Statsrådet fattar då inte beslut i egenskap av medlem i regeringen utan som chef i Regeringskansliet. Som huvudprincip gäller att myndighetschefen, dvs. statsministern, beslutar i regeringskansliärenden. Genom föreskrifter i 30–32 §§ förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet och i arbetsordningar för Regeringskansliet och departementen kan emellertid beslutanderätten i regeringskansliärenden i många fall överlåtas till andra statsråd och tjänstemän i Regeringskansliet (Holmberg m.fl., 2012, s. 339 f.). Statsråden ska då, i egenskap av chefer i Regeringskansliet, på en övergripande nivå se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. I konstitutionsutskottets uppgift att granska statsrådens tjänsteutövning ingår att granska statsråden även i det nu nämnda avseendet (Holmberg m.fl., 2012, s. 581).

I förvaltningslagen (1986:223), förkortad FL, finns regler om förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och ”annan förvaltningsverksamhet”. Av 1 § FL följer att lagen, med undantag av bestämmelserna om myndigheters service- och samverkansskyldighet (4–6 §§), enbart är tillämplig på myndigheternas ärendehandläggning. Varken lagen eller förarbetena innehåller emellertid någon uttrycklig definition av ärendebegreppet, och inte heller den förvaltningsrättsliga litteraturen ger något entydigt svar i frågan. I en kommentar till FL anges att det är tydligt att gränsen mellan vad som är ärenden

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	och vad som är annan förvaltningsverksamhet i viss mån är flytande. Dock
	menar författarna till kommentaren att resonemangen i förarbetena till såväl
	1971 års som 1986 års förvaltningsrättsliga reformer tyder på att lagstiftaren
	med handläggning av ärenden syftat på myndigheternas beslutande verksam-
	het till skillnad från myndigheternas faktiska handlande. Så som lagen är upp-
	byggd framstår det också, menar de, som naturligt att till ärenden hänföra
	främst sådana mellanhavanden med enskilda som mynnar ut i någon form av
	beslut från myndighetens sida. Även lagens inriktning på att värna om den
	enskildes rättssäkerhet talar för ett sådant synsätt. Samtidigt framhålls att så-
	dan förvaltningsverksamhet som uteslutande gäller råd, upplysningar eller
	andra oförbindande besked visserligen inte är myndighetsutövning men ändå
	kan vara att räkna som handläggning av ärenden. I vilken utsträckning så är
	fallet beror, menar författarna, av sådana faktorer som vem som vänder sig till
	myndigheten, i vilken form hänvändelsen görs, författningsregleringen på om-
	rådet och vad beskedet går ut på. Ytterst får myndigheten ställa frågan om det
	från rättsskyddssynpunkt krävs att FL:s regler tillämpas i det enskilda fallet
	(Hellners & Malmqvist, Förvaltningslagen, 3 uppl., 2010, s. 38 f.).

Överklagandeärenden

Gällande ordning

I 7 kap. 2 § RF uttrycks ett allmänt beredningskrav när det gäller regeringsärenden. Enligt bestämmelsen ska behövliga upplysningar och yttranden hämtas in från berörda myndigheter vid beredningen av regeringsärenden. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs hämtas in från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig.

Regeringen är inte en förvaltningsmyndighet i FL:s mening. Trots detta har det ansetts viktigt att regeringen i regeringsärenden följer de principer som FL ger uttryck för (Gula boken – beslut och protokoll hos regeringen, SB PM 2012:2, s. 47). Viktiga sådana principer är objektivitetsprincipen, offentlighetsprincipen och kommunikationsprincipen. FL innehåller också vissa allmänna krav på handläggningen av ärenden. Enligt 7 § FL ska varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Det framgår vidare att myndigheten vid handläggningen ska beakta möjligheten att själv hämta in upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Slutligen framhålls att myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och att myndigheten även på andra sätt ska underlätta för den enskilde att ha med myndigheten att göra.

Frågan om snabb handläggning ägnades särskild uppmärksamhet i förarbetena till FL. Konstitutionsutskottet uttalade (bet. 1985/86:KU21 s. 9 f.) att detta är en central fråga för de enskilda människorna men även för myndigheterna. Om behandlingen i många ärenden drar ut på tiden skapas lätt stora ärendebalanser. Myndigheterna får då ägna en hel del tid åt att besvara förfråg-

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

ningar om de ärenden som väntar på avgörande. Inte sällan uppkommer dubbelarbete genom att ärendena måste läsas in av olika handläggare. Det är dock den enskilde som blir hårdast drabbad av att ärendehandläggningen drar ut på tiden. Att i ovisshet behöva gå och vänta under lång tid på ett myndighetsbeslut som kanske gäller frågor som har avgörande betydelse för en persons ekonomiska eller personliga förhållanden kan förorsaka otrygghet och personligt lidande, kanske också ekonomiska förluster. Det gäller här inte en ren servicefråga utan handlar i hög grad också om den enskilda människans rättssäkerhet.

När det gäller frågan om att hämta in yttranden framgår det av 13 § FL att innan en myndighet hämtar in ett yttrande genom remiss ska den noga pröva behovet av åtgärden. Behöver yttranden hämtas in från flera, ska det göras samtidigt, om inte särskilda skäl motiverar något annat. Av paragrafen följer vidare att om det inte är obehövligt, ska det anges i remissen i vilka avseenden och inom vilken tid ett yttrande önskas.

Enligt 15 § FL ska uppgifter som en myndighet får på något annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. JO har vid upprepade tillfällen fastslagit att även andra uppgifter än sådana som kan ha betydelse för utgången i ärendet bör antecknas, såsom ”beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse” (redog. 2005/06:JO1 s. 232) och ”andra uppgifter som kan komma att ligga till grund för åtgärder från myndighetens sida” (redog. 2007/08:JO1 s. 270) eller som i övrigt ”rör ärendets gång” (redog. 2007/08:JO1 s. 379), t.ex. ”kontakt med parter, andra personer eller myndigheter” (redog. 2008/09:JO1 s. 266). JO har anvisat upprättande av tjänsteanteckningar som en vedertagen metod för fullgörandet av dokumentationsskyldigheten. Sådana anteckningar ska avfattas omedelbart i samband med att myndigheten får tillgång till uppgifterna samt dateras och undertecknas av den som gör noteringen (se t.ex. redog. 1993/94:JO1 s. 402, 1998/99:JO1 s. 214, 2005/06:JO1 s. 171, 2006/07:JO1 s. 284 och 2008/09:JO1 s. 264).

I 16 § FL fastslås principen om en parts rätt till insyn i utredningsmaterialet i ett ärende. Av paragrafen följer att en sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Kommunikationsprincipen kommer till uttryck i 17 § FL. Enligt huvudregeln får ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som tillförts ärendet genom någon annan än henne eller honom själv och hon eller han har fått tillfälle att yttra sig över den. Myndigheten får dock i vissa fall avgöra ärendet utan kommunikation, bl.a. om avgörandet inte går någon part emot, om uppgifterna saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga. Vidare kan en myndighet avstå från kommunikation om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller om avgörandet inte kan skjutas

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	upp. Av paragrafen följer vidare att myndigheten bestämmer om underrättel-
	sen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något
	annat sätt.
	Tidigare granskning
	Konstitutionsutskottet har vid flera tidigare tillfällen i sin granskning av för-
	valtningsärenden uttalat att det är otillfredsställande med långa handlägg-
	ningstider.
	Hösten 2001 (bet. 2001/02:KU10 s. 35 f.) granskade utskottet 35 slumpvis
	utvalda överklagandeärenden i Näringsdepartementet och noterade dröjsmål
	av olika slag i handläggningen i flera ärenden. Departementet anförde bl.a. att
	en övervägande del av de granskade ärendena hade kommit in under en period
	då arbetssituationen för medarbetarna var ansträngd. Utskottet framhöll, sär-
	skilt i perspektivet av att det i de granskade ärendena hade varit fråga om myn-
	dighetsutövning mot enskilda, att det inte är godtagbart att det uppkommer ett
	sådant läge i departementet att handläggningen av ärenden fördröjs på grund
	av att personalsituationen inte är tillfredsställande.
	Hösten 2003 (bet. 2003/04:KU10 s. 34 f.) konstaterade utskottet att de
	långa handläggningstider som förekom i de då granskade ärendena i allmänhet
	hade sin grund i att yttrandena över överklagandena bedömts behöva ta viss
	tid och att det hörde till regel snarare än undantag att anstånd med yttrandena
	beviljats. Utskottet framhöll i sitt ställningstagande att det rent allmänt ville
	understryka vikten av att prövningen av en anståndsansökan i överklagande-
	ärenden görs med utgångspunkt i att ärendets handläggning inte fördröjs mer
	än nödvändigt.
	De senaste årens granskningar av förvaltningsärenden har gett anledning
	till följande uttalanden från utskottet.
	Hösten 2010 (bet. 2010/11:KU10 s. 16 f.) konstaterade utskottet att hand-
	läggningstiden i flera av de förvaltningsärenden som då granskades varit
	mycket lång, vilket inte var tillfredsställande. I några ärenden rörde det sig om
	handläggningstider på mellan fyra och åtta år, och i ytterligare några var hand-
	läggningstiden drygt eller omkring två år. I flera av ärendena syntes vidare
	lång tid ha gått utan att några handläggningsåtgärder över huvud taget vid-
	tagits. Utskottet noterade att vissa åtgärder för att förkorta handläggningsti-
	derna hade vidtagits inom Regeringskansliet men att dessa möjligen borde ha
	satts in tidigare.
	Hösten 2011 (bet. 2011/12:KU10 s. 13 f.) konstaterade utskottet att hand-
	läggningstiden i två granskade överklagandeärenden hade varit lång. Beslut i
	ärendena hade fattats först efter ett år och fyra månader respektive ett år och
	nio månader. Vidare konstaterade utskottet att det i åtminstone det ena ärendet
	hade gått förhållandevis lång tid – fem månader – utan att någon handlägg-
	ningsåtgärd vidtagits. Utskottet anförde att det givetvis inte är tillfredsstäl-
	lande med långa handläggningstider i överklagandeärenden, men noterade att
	det av utredningen hade framgått att det rörde sig om sällsynta och i regel

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

komplicerade ärenden som numera överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Hösten 2012 (bet. 2012/13:KU10 s. 17 f.) konstaterade utskottet att handläggningstiden i två av de då granskade ärendena med hänsyn till ärendenas art hade varit för lång – drygt åtta år respektive knappt tre år – och att det i ärendena därtill hade gått lång tid från avslutad skriftväxling till dess att beslut fattats. Utskottet framhöll att det självfallet inte är tillfredsställande med långa handläggningstider och underströk allmänt vikten av att handläggningen av ärenden inte fördröjs mer än nödvändigt. Mot bakgrund av vissa iakttagelser i samband med granskningen noterades också att det givetvis är angeläget att det är ordning i akterna.

Hösten 2013 (bet. 2013/14:KU10 s. 26 f.) granskade utskottet bl.a. vissa överklagandeärenden vid Miljödepartementet och konstaterade att det givetvis var otillfredsställande att handläggningstiderna i ett antal ärenden var långa. Det rörde sig i omkring hälften av ärendena om handläggningstider på mellan ett och ett halvt år och drygt två år. Vidare noterades att det i några ärenden hade förflutit lång tid utan att några utredningsåtgärder vidtagits eller att lång tid förflutit mellan avslutad skriftväxling och regeringens beslut i ärendet. Ut- skottet framhöll att handläggningen av komplexa förvaltningsärenden kräver en effektiv och ändamålsenlig organisation och noterade att den särskilda enhet för handläggning av förvaltningsärenden som avvecklades i samband med en omorganisation vid departementet den 1 januari 2011 återinrättades den 1 januari 2013.

Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen

De 32 förvaltningsärenden som har granskats gäller överklaganden av en rad olika slag. Av de 13 granskade ärendena vid Miljödepartementets miljöprövningsenhet (Me) gäller 4 överklagande av en länsstyrelses beslut i fråga om tillstånd för viss verksamhet vid övnings- och skjutfält. I 3 ärenden vardera gäller överklagandena beslut av länsstyrelser i fråga om vattenskyddsområden respektive tillstånd att uppföra vindkraftverk. I 2 ärenden gäller överklagandena länsstyrelsers beslut i fråga om bildande av naturreservat. Slutligen avser 1 ärende överklagande av en länsstyrelses beslut om utvidgning av strandskydd.

Av de 19 ärenden vid Näringsdepartementet som varit föremål för granskning gäller det i 9 fall ärenden vid energienheten (E). Av dessa avser 5 överklagande av en länsstyrelses beslut om bearbetningskoncession för torvtäkt och ytterligare 1 avser ett överklagande av en länsstyrelses beslut gällande klagomål på en torvtäkt. I 3 ärenden gäller överklagandena beslut av Energimarknadsinspektionen om nätkoncession. De övriga 10 granskade ärendena vid Näringsdepartementet hör till transportenheten (TE), varav 6 avser överklagande av Trafikverkets beslut om fastställande av arbetsplan för väg eller järnvägsplan och – i 3 av dessa fall – även indragning av väg, vägområde eller

2014/15:KU10

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN

HANDLING

väganordning. Ytterligare 3 ärenden gäller överklagande av Trafikverkets beslut om indragning från allmänt underhåll av väg och 1 ärende avser överklagande av en länsstyrelses beslut om vägvisning.

Inledningsvis kan noteras att regeringen per den 21 augusti 2014 hade fattat beslut i hälften (16) av de granskade ärendena sedan de aktuella balansförteckningarna upprättades vid årsskiftet 2013/14. I flertalet av dessa fall (12) har regeringen avslagit överklagandena eller inte funnit anledning att ta upp ärendet till prövning. I 3 ärenden ändrade regeringen beslut av Trafikverket respektive en länsstyrelse så att de försågs med vissa villkor till de klagandes fördel men avslog överklagandena i övrigt. I ett ärende upphävde regeringen ett beslut av en länsstyrelse och lämnade ärendet åter till länsstyrelsen för ny prövning.

Granskningen av ärendena har i huvudsak fokuserat på följande aspekter av handläggningen:

•total handläggningstid (per beslutsdatum eller per den 21 augusti 2014)

•tidsutdräkter i olika skeden då handläggningen tycks ha avstannat

•tidsutdräkter till följd av förlängda tidsfrister för yttranden eller remisser

•tidsutdräkter mellan avslutad skriftväxling och regeringsbeslut

•tidsutdräkter mellan det att överklaganden inkommit och det att parterna ombetts komplettera överklagandena.

Redovisningen nedan baseras på iakttagelser i ärendena i dessa avseenden, vilket innebär att ett och samma ärende kan förekomma på flera ställen i redovisningen.

Total handläggningstid

Genomgången av akterna i de 16 ärenden där beslut hade fattats per den 21 augusti 2014 visar att den totala handläggningstiden var mellan ett och ett och ett halvt år i 1 ärende (M2012/2883/Me), mellan ett och ett halvt år och två år i 8 ärenden (M2012/3233/Me, N2012/1354/E, N2012/2703/E, N2012/3150/TE, N2012/3495/TE, N2012/3785/E, N2012/4039/E och N2012/4222/TE), mellan två och två och ett halvt år i 4 ärenden (N2012/2645/TE, N2012/2692/TE, N2012/2695/TE och N2012/2881/E) och mellan två och ett halvt år och tre år i 2 ärenden (M2011/2499/Me och N2011/4535/E). I 1 ärende (N2010/4610/E), som gällde ett överklagande av ett beslut av Energimarknadsinspektionen om nätkoncession, uppgick handläggningstiden till drygt tre år och tio månader.

I de 16 ärenden där något beslut ännu inte hade fattats per den 21 augusti 2014 hade handläggningen pågått i mellan ett och ett halvt och två år i 4 ärenden (M2012/2493/Me, M2012/2837/Me, M2012/3367/Me och M2012/3413/Me) och i mellan två och tre år i 5 ärenden (M2012/21/Me, M2012/694/Me, M2012/1182/Me, M2012/1229/Me, M2012/1516/Me). Dessa ärenden gäller beslut om tillstånd att uppföra vindkraftverk, tillstånd för viss verksamhet vid skjutfält samt beslut om vattenskyddsområden. I 3 ärenden (N2011/3235/TE, N2011/3933/TE och N2011/4368/TE), om beslut om

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

indragning från allmänt underhåll av väg, hade handläggningen pågått i mellan tre och tre och ett halvt år. I 1 ärende (N2010/5361/TE), om beslut om fastställande av arbetsplan för väg och indragning av vägområde, hade handläggningen pågått i drygt fyra år, och i 1 ärende (M2010/1100/Me), om beslut om tillstånd för miljöfarlig verksamhet vid ett skjutfält, hade handläggningen pågått i drygt fyra och ett halvt år. Slutligen hade handläggningen i 2 ärenden (N2007/403/E och N2007/406/E), som gäller beslut om nätkoncession, pågått i drygt sju och ett halvt år.

Tidsutdräkter i olika skeden av beredningen

Flertalet av de granskade ärendena synes i olika skeden av handläggningen ha blivit liggande under en förhållandevis lång tid utan att några ytterligare åtgärder har dokumenterats eller beslut har fattats i ärendet.

I samtliga granskade ärenden vid Näringsdepartementets transportenhet har det gått lång tid mellan det att underinstansens yttrande över överklagandena har kommit in till departementet och det att klagandena har kommunicerats yttrandet. I ärende N2010/5361/TE, om ett beslut av Trafikverket om fastställande av arbetsplan för väg och indragning av vägområde, dröjde det drygt sju månader innan Trafikverkets yttrande till departementet översändes till en av de klagande den 16 mars 2011 och ytterligare drygt tre år och tre månader innan yttrandet översändes till båda klagandena i början av juli 2014. I ärende N2012/2645/TE, om ett beslut om vägvisning till en handelsträdgård, gick drygt två år innan länsstyrelsens yttrande kommunicerades till den klagande. I ytterligare 8 ärenden (N2012/2692/TE, N2012/2695/TE, N2012/3150/TE, N2012/3495/TE, N2012/4222/TE, N2011/3235/TE, N2011/3933/TE och N2011/4368/TE), om beslut om fastställande av arbetsplan för väg och järnväg respektive indragning från allmänt underhåll av väg, dröjde det mellan tio månader och ett år och tio månader innan Trafikverkets yttrande kommunicerades till de klagande. Under dessa tidsutdräkter har inga vidare handläggningsåtgärder dokumenterats i ärendena.

Även i andra ärenden vid Näringsdepartementet, i synnerhet de 3 som avser överklagande av beslut om nätkoncession, noteras långa tidsutdräkter då skriftväxlingen i ärendena synes ha stannat av. I ärende N2007/406/E kom Energimarknadsinspektionens yttrande över överklagandena in till departementet, med ett reviderat förslag, den 30 augusti 2007 efter upprepade anstånd. Efter drygt två år och tio månader översändes yttrandet den 19 juli 2010 till en kommun som överklagat beslutet. Den 15 september 2010, dvs. drygt tre och ett halvt år efter det att överklagandena kommit in, hörde ett ombud för en av de enskilda klagandena av sig och undrade vad som hänt i ärendet då han inte hade hört något från departementet. Efter två månader (den 18 november 2010) översändes Energimarknadsinspektionens yttrande från augusti 2007 till de tre enskilda parter som överklagat beslutet. Efter ytterligare drygt tre år underrättades de ursprungliga klagandena och de nya fastighetsägarna om att ett reviderat förslag till nätkoncession hade kommit in och erbjöds en ny möjlighet att yttra sig då det förflutit viss tid. Ett yttrande från en av de klagande

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	kom in den 28 februari 2014. Något beslut hade ännu inte fattats i ärendet den
	21 augusti 2014.
	I ärende N2007/403/E framgår att Energimarknadsinspektionens yttrande
	skulle komma in senast den 4 maj 2007. Av handlingarna i ärendet kan inte
	utläsas att något yttrande kommit in och översänts till de klagande. Sedan
	skriftväxling inletts med de klagande i maj 2014 framhöll en enskild part i en
	skrivelse till departementet den 26 juni 2014 att det med hänsyn till den långa
	tidsutdräkten är absolut nödvändigt att parterna uppdateras med ärendets status
	och vad som tillkommit och ges möjlighet att uppdatera sina överklaganden.
	Därefter tycks ingen ytterligare skriftväxling ha skett i ärendet. I det tredje
	nätkoncessionsärendet (N2010/4610/E) synes skriftväxlingen ha stannat av i
	drygt sex månader under perioden den 18 april 2011–2 november 2011 och
	därefter i ytterligare drygt ett år och tre månader under perioden den 2 novem-
	ber 2011–21 februari 2013.
	Vid Miljödepartementet kan bl.a. noteras 2 ärenden (M2012/2493/Me och
	M2012/694/Me) om beslut om tillstånd att uppföra vindkraftverk där länssty-
	relsens yttrande över överklagandena kommunicerades till klagandena först
	efter närmare fem månader respektive ett år utan att andra åtgärder synes ha
	vidtagits. I ytterligare 2 ärenden (M2012/1182/Me och M2012/1229/Me) vid
	Miljödepartementet, som rör beslut om tillstånd för viss verksamhet vid skjut-
	fält, kan noteras att det har gått lång tid innan en första handläggningsåtgärd
	dokumenterats. I båda ärendena gick tio månader från det att överklagandena
	med Mark- och miljödomstolens yttrande kom in till departementet den 26
	april 2012 till det att yttrandet remitterades till berörda instanser den 27 febru-
	ari 2013. Efter remittering och viss skriftväxling i ärendena stannar sedan
	skriftväxlingen av i ytterligare cirka tio månader innan yttranden från en kla-
	gande och remissinstanserna i respektive ärende översänds till Försvarsmakten
	den 2 juli 2014 för yttrande senast den 31 augusti 2014.
	Tidsutdräkter till följd av förlängda tidsfrister
	I ett ärende (M2010/1100/Me) om beslut om tillstånd för miljöfarlig verksam-
	het på ett övnings- och skjutfält, där Försvarsmakten är motpart till de kla-
	gande, förlängdes vid upprepade tillfällen den tidsfrist som getts Försvarsmak-
	ten för yttrande över remissinstansernas yttranden. Efter en andra remissrunda
	i ärendet översändes remissinstansernas yttranden till Försvarsmakten den 3
	maj 2011 för svar senast den 20 maj 2011. Den 6 juli 2011 kommunicerades
	ett tidigare yttrande från Försvarsmakten (den 23 februari 2011) tillsammans
	med remissvar i ärendet till de klagande för yttrande senast den 2 september
	2011. Något nytt yttrande från Försvarsmakten synes inte ha kommit in. Den
	22 februari 2012 begärde och beviljades Försvarsmakten enligt en tjänstean-
	teckning anstånd till den 23 mars 2012. Den 2 oktober 2012 beviljades För-
	svarsmakten återigen anstånd till den 31 oktober 2012, och den 4 februari 2013
	beviljades ytterligare anstånd till den 14 februari 2013. Den 12 april 2013 läm-
	nade Försvarsmakten ett kortfattat yttrande, där myndigheten i första hand
	hänvisar till vad som anfördes i det yttrande som kom in den 23 februari 2011.

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

Den 21 augusti 2014 hade något beslut ännu inte fattats i ärendet. Med undantag för de upprepade anstånd som beviljats Försvarsmakten hade då ingen skriftväxling eller andra utredningsåtgärder dokumenterats i ärendet sedan den 6 juli 2011, dvs. på drygt tre år.

Tidsutdräkter mellan avslutad skriftväxling och regeringsbeslut

I flera ärenden har det också gått lång tid mellan det att skriftväxlingen har avslutats och det att regeringen har fattat beslut i ärendet eller – i de fall där beslut ännu inte har fattats – sedan den senaste dokumenterade handläggningsåtgärden. I de ärenden där regeringen hade fattat beslut den 21 augusti 2014 dröjde det i 6 ärenden (N2010/4610/E, N2012/2703/E, N2012/2881/E, N2012/3150/TE, N2012/3495/TE och N2012/4039/E) mellan sex månader och ett år efter avslutad skriftväxling innan regeringen fattade beslut. I 1 av dessa ärenden upphävde regeringen det överklagade beslutet, och i 1 ärende ändrades det överklagade beslutet till viss del. I de övriga ärendena beslutade regeringen att avslå eller att inte pröva överklagandena. I ytterligare 4 ärenden (M2011/2499/Me, N2012/1354/E, N2012/2692/TE och N2012/3785/E) dröjde det mellan ett och två år sedan skriftväxlingen avslutats till dess att regeringen fattade beslut om att avslå eller inte ta upp överklagandena till prövning samt, i ett fall, om en viss ändring av det överklagade beslutet. Slutligen dröjde det i 1 ärende (N2011/4535/E) drygt två år efter avslutad skriftväxling innan regeringen fattade beslut om avslag på överklagandet.

I 8 ärenden där regeringen ännu inte hade fattat beslut den 21 augusti 2014 hade det då gått mellan ett och två år sedan den senaste dokumenterade handläggningsåtgärden. I 3 av dessa ärenden (N2011/3235/TE, N2011/3933/TE och N2011/4368/TE), som avser beslut om indragning från allmänt underhåll av väg, skickade Näringsdepartementet Trafikverkets yttrande till de klagande för svar senast i november 2012. Ett yttrande kom in i 1 ärende inom tidsfristen. Ärendena innehåller inga ytterligare uppgifter om den fortsatta handläggningen. Ytterligare 3 (M2012/694/Me, M2012/2493/Me och M2012/3367/Me) av de 8 ärendena gäller beslut om tillstånd till uppförande av vindkraftverk. Underinstansernas yttranden översändes i dessa ärenden till de klagande bolagen i februari 2013 för svar senast den 14 mars 2013. I 2 ärenden lämnade bolagen yttranden. Någon ytterligare skriftväxling i ärendena synes därefter inte ha ägt rum. I ärende M2010/1100/Me, som gäller ett beslut om tillstånd för miljöfarlig verksamhet vid ett skjutfält, kom ett yttrande in från Försvarsmakten den 12 april 2013. Därefter har ingen ytterligare skriftväxling ägt rum. I ärende M2012/2837/Me, som avser ett beslut om bildande av vattenskyddsområde, erbjöds en klagande tillfälle att styrka sin rätt att överklaga senast den 20 augusti 2013. Därefter synes inga ytterligare handläggningsåtgärder ha vidtagits. Den 13 mars 2014 kom det en förfrågan om handläggningen av ärendet från länsstyrelsen med anledning av att andra ärenden uppfattas vara avhängiga beslut i det överklagade ärendet. Departementet svarade att något besked om när regeringen förväntas fatta beslut i ärendet inte kunde ges.

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	Utifrån genomgången kan konstateras att i princip hela handläggningstiden
	i flera ärenden består av tidsutdräkter då ingen skriftväxling eller andra doku-
	menterade handläggningsåtgärder vidtagits. Det gäller t.ex. vid Miljödeparte-
	mentet de 3 ärenden som avser beslut om tillstånd att uppföra vindkraftverk
	(M2012/694/Me, M2012/2493/Me och M2012/3367/Me) och vid Näringsde-
	partementet 2 ärenden om beslut om nätkoncession (N2007/403/E och
	N2007/406/E), 3 ärenden om beslut om indragning från allmänt underhåll av
	väg (N2011/3235/TE, N2011/3933/TE och N2011/4368/TE), 1 ärende om be-
	slut om vägvisning (N2012/2645/TE), 4 ärenden om beslut om fastställande
	av arbetsplan för väg m.m. (N2012/2692/TE, N2012/2695/TE,
	N2012/3150/TE och N2012/3495/TE) samt 1 ärende om beslut om bearbet-
	ningskoncession för torvtäkt (N2012/4039/E). I de 6 sistnämnda ärendena har
	beslut fattats under 2014. I 4 av dessa beslutade regeringen att helt avslå eller
	avvisa överklagandena.
	Tidsutdräkter mellan inkommen överklagan och begäran om komplettering
	Vid genomgången har vidare uppmärksammats att det i flera ärenden har gått
	lång tid mellan det att ett överklagande har kommit in till det att komplette-
	ringar av överklagan begärts. I ärendena N2007/403/E och N2007/406/E, båda
	om beslut av Energimarknadsinspektionen om nätkoncession, ombads klagan-
	den efter nästan sju och ett halvt år styrka sin rätt att överklaga besluten. I
	ärende N2010/5361/TE, som gäller ett beslut om fastställelse av arbetsplan för
	väg och indragning av vägområde, synes det ha dröjt nästan fyra år innan en
	av de klagande parterna den 3 juli 2014 gavs tillfälle att styrka sin rätt att över-
	klaga.
	I ärende N2012/2881/E, som gällde ett beslut om förlängning av bearbet-
	ningskoncession för torvtäkt, kom ett överklagande in till Näringsdepartemen-
	tet den 4 juni 2012. Drygt sex månader senare (den 8 januari 2013) fick de
	klagande tillfälle att styrka sin rätt att överklaga. Svar kom in den 18 januari
	2013. Ingen ytterligare skriftväxling ägde rum med parterna i fråga innan re-
	geringen den 12 juni 2014 beslutade att inte ta upp överklagandena till pröv-
	ning då de klagande inte ansågs berörda så att de hade rätt att överklaga. I
	ytterligare ett ärende (N2012/3495/TE) vid Näringsdepartementet, om ett be-
	slut om att fastställa en arbetsplan för ombyggnad av väg, dröjde det nästan ett
	år från det att överklagandena kom in till departementet till dess att de kla-
	gande den 8 juli 2013 ombads komplettera överklagandena med fullmakter
	och styrkande av sakägarskap. Svar kom in från samtliga klagande under au-
	gusti 2013. Regeringen fattade beslut om att avslå respektive avvisa överkla-
	gandena den 15 maj 2014.
	I ett ärende (M2011/2499/Me) vid Miljödepartementet, gällande ett beslut
	om strandskydd, ombads en klagande i en skrivelse den 9 februari 2012 – sju
	månader efter det att överklagandet kom in till departementet – styrka sin rätt
	att överklaga. Svar kom in den 23 februari, varefter den klagande åter ombads
	styrka sakägarskap (den 11 april 2012). Den 5 juni 2014 meddelade regeringen
	i sitt beslut att överklagandet inte tagits upp till prövning.

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

I ärende M2012/1516/Me, om ett beslut om vattenskyddsområde, fick en klagande efter elva månader (den 12 juli 2013) tillfälle att komplettera ett överklagande. I ytterligare ett ärende (M2012/2837/Me) om beslut om vattenskyddsområde dröjde det nästan ett halvår från det att ett överklagande kom in (den 25 oktober 2012) till dess att ingivaren ombads styrka sakägarskap (den 19 april 2013). Ytterligare en skrivelse översändes den 10 juli 2013. Per den 31 juli 2014 hade inget svar kommit in, och ingen ytterligare skriftväxling med de klagande hade ägt rum.

Ärenden som avser utlämnande av allmän handling

Gällande ordning

Rätten att ta del av allmänna handlingar

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk och utländsk medborgare enligt 2 kap. 1 § och 14 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen (1949:105), förkortad TF, ha rätt att ta del av allmänna handlingar. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet. En handling anses enligt 2 kap. 6 § TF inkommen till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller kommit någon behörig befattningshavare till handa. Enligt 2 kap. 7 § första stycket TF anses en handling upprättad hos en myndighet när den har expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende som den rör har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte rör ett visst ärende, när den har justerats eller på annat sätt färdigställts av myndigheten.

Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § TF endast begränsas om det krävs med hänsyn till vissa grundläggande intressen som anges i TF, t.ex. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, det allmännas ekonomiska intresse eller skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Begränsningarna ska anges noga i bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, eller i en annan lag som OSL hänvisar till.

Utlämnande av allmänna handlingar

Enligt 2 kap. 12 § TF ska en allmän handling som får lämnas ut på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Om en handling inte kan tillhandahållas utan att en sådan del av handlingen som inte får lämnas ut röjs, ska den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i en avskrift eller kopia. Utgångspunkten är således att handlingar ska lämnas ut i direkt anslutning till begäran, dvs. i princip omgående (Bohlin, Offentlighetsprincipen, 8 uppl., 2010, s. 131 f.). Av 2 kap. 13 § TF framgår att den som önskar ta del av en allmän handling även har rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut samt att begäran att få en avskrift eller kopia av en allmän handling ska behandlas skyndsamt.

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	Enligt 2 kap. 14 § TF ska begäran att få ta del av allmän handling göras hos
	den myndighet som förvarar handlingen och begäran prövas av myndigheten.
	Om det finns särskilda skäl får det dock föreskrivas att prövningen ska göras
	av en annan myndighet.
	Enligt 6 kap. 3 § OSL är det i första hand den anställde vid en myndighet
	som enligt arbetsordningen eller ett särskilt beslut har ansvar för vården av en
	handling som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska
	den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt
	dröjsmål.
	Hantering av framställningar om att få ut allmänna handlingar som förvaras
	hos Regeringskansliet
	Enligt 18 § förordningen med instruktion för Regeringskansliet ska en begäran
	om utlämnande av allmän handling prövas inom det departement som förvarar
	handlingarna, om något annat inte är särskilt föreskrivet. I tveksamma fall eller
	om sökanden begär det, ska en sådan fråga prövas av ett statsråd i departemen-
	tet eller – när det gäller handlingar hos Regeringskansliets förvaltningsavdel-
	ning – av ett statsråd i Statsrådsberedningen. Frågan får också överlämnas till
	regeringens prövning.
	Beslut i regeringskansliärenden
	I Gula boken – beslut och protokoll hos regeringen (SB PM 2012:2) finns vissa
	riktlinjer för beredning av och beslut i regeringskansliärenden. Enligt riktlin-
	jerna finns tre huvudformer för beslut i regeringskansliärenden: adresserade
	beslut, beslut i protokollform och beslut i form av en anteckning på en hand-
	ling i akten (s. 29 f.). Oavsett vilken form som används ska det alltid finnas en
	handling som anger vad beslutet innehåller, när beslutet fattades och vem som
	fattade beslutet, i enlighet med 51 § Regeringskansliets instruktion. När det
	gäller arkivering av handlingar som har kommit till i samband med handlägg-
	ningen av ett regeringskansliärende anges i Gula boken (s. 30) att handlingarna
	i ett ärende ska föras samman till en akt och att samma rutiner för arkivering
	som gäller för regeringsärenden i övrigt bör tillämpas. Enligt dessa rutiner
	(s. 24 f.) arkiveras akten när ärendet har slutbehandlats och inom tre veckor
	från det att avgörandet i ärendet expedierades eller – om avgörandet inte ex-
	pedieras – inom tre veckor från dagen för avgörandet.
	Tidigare granskning
	Konstitutionsutskottet har vid flera tidigare tillfällen granskat Regerings-
	kansliets utlämnande av allmänna handlingar, särskilt mot bakgrund av tryck-
	frihetsförordningens krav på skyndsam handläggning. Utskottet har då betonat
	att rätten att ta del av allmänna handlingar är en hörnsten i den svenska rätts-
	ordningen och är av central betydelse för opinionsbildning, debatt och insyn i
	och granskning av myndigheternas verksamhet. En begäran om att få ta del av
	en allmän handling ska, enligt utskottet, behandlas med förtur, och inga obe-
	höriga dröjsmål eller någon omfattande tidsutdräkt får förekomma (se t.ex. bet.

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

2003/04:KU20 s. 134 f., bet. 2009/10:KU10 s. 14 f. och bet. 2010/11:KU10 s. 31).

När det gäller tidsaspekten framhöll utskottet hösten 2009 (bet. 2009/10:KU10 s. 18) att det i det enskilda fallet kan vara nödvändigt med ett visst dröjsmål för att t.ex. utreda om det finns någon sekretessgrund, men att en tidsutdräkt om sju veckor är för lång. Hösten 2010 (bet. 2010/11:KU10 s. 21 f.) konstaterade utskottet vid sin granskning av vissa utlämnandeärenden i Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet att det mot bakgrund av alltför långa genomsnittliga handläggningstider – mellan åtta och tolv veckor

– fanns anledning för Regeringskansliet att se över sina rutiner för handläggning av denna typ av ärenden.

Våren 2013 (bet. 2012/13:KU20 s. 219 f.) bedömde utskottet mot bakgrund av iakttagelser i sin granskning av Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar att Regeringskansliets organisation inte var anpassad till de krav som följer av offentlighetsprincipen. Utskottet förutsatte att man inom Regeringskansliet skulle påskynda det förbättringsarbete som hade inletts för att tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav ska kunna upprätthållas vid handläggningen av utlämnandeärenden. I betänkandet fanns en reservation (M, FP, C, KD) till ställningstagandet.

Våren 2014 (bet. 2013/14:KU20 s. 130 f.) granskade utskottet Utrikesdepartementets hantering av ett ärende där Sida bett om samråd med departementet om utrikessekretess i ett utlämnandeärende hos myndigheten. Beredningen av ärendet i Utrikesdepartementet tog drygt tre månader. Konstitutionsutskottet konstaterade att tidsutdräkten i det aktuella fallet, trots departementets hänvisning till att det krävde en noggrann sekretessprövning, svårligen kunde anses överensstämma med grundlagens skyndsamhetskrav. Ut- gångspunkten, framhöll utskottet, är att handlingar ska lämnas ut i direkt anslutning till begäran, dvs. i princip omgående. En sekretessprövning som fördröjer utlämnandet bör i enlighet med vad JO uttalat godtas om den framstår som rimlig, men ska då prioriteras framför den löpande verksamheten. Utskottet upprepade vikten av att Regeringskansliet har den organisation och de rutiner som krävs för att offentlighetsprincipen och kravet på skyndsamhet ska kunna upprätthållas och att det förbättringsarbete som har inletts påskyndas.

JO-beslut om Regeringskansliets utlämnande av allmänna handlingar

JO prövar årligen flera ärenden som gäller hanteringen av framställningar om att få ut allmänna handlingar. I ett flertal beslut har JO uttalat att besked i en utlämnandefråga normalt bör lämnas redan samma dag som begäran har gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan godtas om en sådan fördröjning är nödvändig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Dessutom är ett visst dröjsmål ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material. Då kan det många gånger vara lämpligt att successivt lämna besked om vad som kan lämnas ut (se t.ex. JO-beslut med dnr 611-2008).

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	Under 2012 kom det in flera anmälningar till JO från journalister om fram-
	ställningar om att ta del av utdrag ur Regeringskansliets administrativa system
	(JO-beslut den 27 mars 2013, dnr 639-2012, dnr 2463-2012 och dnr 2732-
	2012). Anmälningarna aktualiserade likartade frågeställningar och behandla-
	des därför gemensamt av JO i en relativt utförlig granskning (redog.
	2013/14:JO1 s. 31 f. och s. 585 f.). I samband med JO:s utredning uppmanades
	Regeringskansliet att i sitt yttrande över klagomålen särskilt redogöra för sin
	organisation och sina handläggningsrutiner vid framställningar om att ta del
	av allmänna handlingar. I JO:s efterföljande bedömning framhölls att den nor-
	mala beredningsgången vid prövning av frågor om handlingsutlämnande i Re-
	geringskansliet inte är angiven i dess instruktion och att Regeringskansliets
	yttrande inte hade kastat något ytterligare ljus över vilka handläggningsrutiner
	som tillämpas. JO påtalade att handläggningen verkade ske ad hoc, utan till-
	räckligt stöd i fasta rutiner eller principer, och att Regeringskansliets organi-
	sation inte tycktes vara anpassad till de krav som följer av gällande bestäm-
	melser om tillgång till allmänna handlingar.
	I sitt beslut den 27 mars 2013 uttalade JO kritik mot Regeringskansliet för
	grundläggande brister i organisation, ansvarsförhållanden och rutiner när det
	gäller utlämnande av allmänna handlingar. JO betonade att det är särskilt vik-
	tigt att regeringens kansli respekterar allmänhetens insynsrätt. När det gäller
	sekretessprövningar som fördröjer utlämnandet anfördes att en viss tidsutdräkt
	bör godtas om den framstår som rimlig men att samma grundlagskrav gäller
	för sekretessprövningen som för handläggningen av handlingsutlämnandefrå-
	gor i övrigt, nämligen att uppgiften ska prioriteras framför den löpande verk-
	samheten.
	I ett beslut den 17 november 2014 (dnr 6276-2012, dnr 6867-2012, dnr
	1112-2013, dnr 2786-2013 och dnr 3107-2013) uttalade JO kritik mot Utrikes-
	departementet, som i flera fall inte uppfyllt grundlagens krav på att allmänna
	handlingar ska lämnas ut skyndsamt. Beslutet baseras dels på JO:s utredning
	av fem separata anmälningar mot Utrikesdepartementet, som gällde handlägg-
	ningen av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar, dels på en
	närmare granskning av departementets handläggningsrutiner med anledning
	av dessa utredningar. Inom ramen för granskningen genomförde JO bl.a. en
	inspektion hos departementet den 12 maj 2014. JO fann vid sin utredning av
	de fem anmälningarna att handläggningstiderna i de aktuella ärendena varit
	oacceptabelt långa i samtliga fall, från cirka två till minst fyra månader.
	Granskningen visade vidare att det generellt förekommer långa handlägg-
	ningstider vid Utrikesdepartementet och att detta huvudsakligen beror på att
	personalresurserna för arbetet med handlingsutlämnande varit otillräckliga.
	Enligt utredningen drabbar detta framför allt framställningar som avser hand-
	lingar av något större omfattning och där sekretessprövningen därmed tar viss
	tid i anspråk. I beslutet noterar JO att departementet nu har tillfört resurser som
	ansvariga tjänstemän bedömer som tillräckliga. Samtidigt konstateras att det
	är oförenligt med tryckfrihetsförordningens bestämmelser att framställningar
	om att få ta del av allmänna handlingar får ligga i balans och inte handläggs
34

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

aktivt. JO ser allvarligt på detta, och Utrikesdepartementet kritiseras för att situationen har tillåtits uppstå. JO framhåller bl.a. att en myndighet måste se till att det finns en rimlig beredskap för att handlägga framställningar som avser ett omfattande material. I beslutet behandlas också gränsdragningen mellan åtgärder som en myndighet är skyldig att vidta enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser och myndighetens serviceåtgärder. I detta avseende betonar JO att en hög servicenivå i grunden är positiv, men att en myndighets serviceåtgärder inte får fördröja utlämnandet av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen.

Iakttagelser vid den nu aktuella granskningen

Den nu aktuella granskningen har omfattat totalt 20 ärenden som avser utlämnande av allmän handling och som vid årsskiftet 2013/14 fanns med på Justitiedepartementets (11), Arbetsmarknadsdepartementets (5) respektive Näringsdepartementets (4) förteckningar över ärenden som väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte hade avgjorts. Inledningsvis kan konstateras att ärendena, i de fall där handläggningen har kunnat följas, förekommer i departementens balansförteckningar på grund av att de inte har lagts till handlingarna och inte på grund av att handlingarna inte har lämnats ut. I 2 ärenden i Näringsdepartementet har utlämnandet av begärda handlingar, som delvis omfattats av sekretess, dröjt i omkring tre månader. I det ena ärendet har emellertid en viss tidsutdräkt kommunicerats och överenskommits med ingivaren, och i det andra ärendet har vissa handlingar lämnats ut successivt. Samtliga ärenden utom 1 (Ju2012/3991/P), där beslut om brevsvar fattades i maj 2012, lades till handlingarna under perioden den 10 december 2013–31 juli 2014.

I det följande redovisas de 20 ärendena utifrån de iakttagelser som har gjorts i fråga om tidsåtgången för utlämnandet.

I 2 ärenden (Ju2011/4134/L6 och N2012/4237/E) framgår av handlingar i akten att den inkommande begäran har tillgodosetts samma dag, och i 3 ärenden (A2010/488/ADM, A2010/1884/ADM och A2012/3961/ADM) har de efterfrågade handlingarna lämnats ut inom två till fyra arbetsdagar. I de 2 sistnämnda ärendena, där begäran avser handlingar vid flera departement, har en sammanställning gjorts vid Regeringskansliets förvaltningsavdelning för gemensamt utlämnande. I ytterligare 1 ärende (Ju2012/3991/P) har ingivaren meddelats inom två arbetsdagar att de efterfrågade handlingarna har sammanställts men endast finns tillgängliga i pappersform, varför en adress efterfrågats. Det är oklart om utlämnandet har kunnat verkställas då akten inte innehåller några ytterligare uppgifter om kontakt med ingivaren. Vid genomgången har vidare noterats att den inkommande begäran saknas i 3 (Ju2011/4134/L6, Ju2012/3991/P och N2012/4237/E) av dessa ärenden.

I 1 ärende (Ju2011/6405/KRIM), som kom in till Regeringskansliet den 13 september 2011, tycks de begärda handlingarna ha lämnats ut efter tio dagar. Justitiedepartementet har inte återfunnit någon akt i ärendet, men konstitutionsutskottet har delgetts ett utgående brevsvar i ärendet daterat den 23 september 2011, i vilket det hänvisas till att tre efterfrågade handlingar bifogas.

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	I 3 ärenden har delar av de begärda handlingarna omfattats av sekretess. I
	1 ärenden i Justitiedepartementet (Ju2012/2703/EU) avser begäran rapporter
	och inbjudningar i samband med möten i rådet för rättsliga och inrikes frågor.
	En första begäran i ärendet avser sex handlingar och tillgodoses inom en re-
	spektive två arbetsdagar. En senare begäran avser ytterligare åtta handlingar,
	varvid de delar av handlingarna som inte är föremål för sekretessprövning läm-
	nas ut inom två arbetsdagar. Resterande handlingar lämnas ut med sekretess-
	markeringar efter ytterligare två arbetsdagar.
	I ett annat ärende (N2012/1897/FIN) begärs tio handlingar ut från Närings-
	departementet den 4 april 2012. Ingivaren underrättas per telefon samma dag
	om att utlämnandet kan ske först efter påsk, varvid ingivaren uppger att det
	inte är akut. Efter drygt tolv veckor översänds handlingarna den 29 juni 2012.
	Totalt omfattar handlingarna omkring 280 sidor, varav ca 80 med sekretess-
	markeringar.
	Det tredje ärendet (N2012/4915/FIN) avser en begäran den 27 september
	2012 om att få ta del av e-post mellan regeringen och vissa mottagare om Saab.
	Efter två veckor lämnas de sex första handlingarna (totalt 17 sidor) i ärendet
	ut, varav en innehåller en sekretessmarkering. Efter ytterligare tio dagar över-
	sänds ytterligare fyra handlingar (totalt 12 sidor), varav två innehåller sekre-
	tessmarkeringar. Den 30 oktober 2012 meddelar ingivaren via e-post att han
	vore tacksam om ärendet kunde behandlas skyndsamt. Departementet svarar
	samma dag att handlingarna fortsättningsvis ska lämnas ut löpande och att
	handläggaren nu jobbar enbart med detta ärende. Dagen därpå översänds 18
	handlingar, varav hälften innehåller sekretessmarkeringar. Efter ytterligare en
	dryg månad, den 5 december 2012, översänds ytterligare 20 handlingar, varav
	9 innehåller sekretessmarkeringar. Den 20 december föreslår departementet
	ingivaren att man ska ha en telefonkontakt den 8 januari 2013 för att stämma
	av slutförandet av begäran. Av en tjänsteanteckning i samband med att ärendet
	lagts till handlingarna den 27 maj 2014 framgår att begäran återtagits och att
	detta bekräftats per telefon med ingivaren den 8 januari 2013.
	I 3 ärenden (Ju2011/2721/KRIM, N2010/1508/FIN, A2012/3152/ADM)
	har tidpunkten för utlämnandet av begärda handlingar inte kunnat fastställas.
	Utifrån tillgängliga handlingar i ärendena har emellertid inga brister kunnat
	konstateras när det gäller tidsåtgången för utlämnandet.
	I 7 ärenden har det inte varit möjligt att utröna om begäran handlagts eller
	inte. Av dessa är 4 ärenden i Justitiedepartementet där inga handlingar har
	återfunnits. I en tjänsteanteckning från den 4 juli 2014 i ett av dessa ärenden
	(Ju2012/8413/L4) uppges att nyhetsbyrån Sirén under denna tid varje vecka
	kom in med en begäran om att få ut ansökningarna i enhetens samtliga nyin-
	komna nådeärenden. Enligt enhetens rutiner skulle inget ärende registreras om
	det inte förekom någon sekretess i de begärda handlingarna, och det uppges
	att rutinen sannolikt har frångåtts av misstag i det aktuella ärendet, trots att de
	begärda handlingarna omedelbart har lämnats ut. Ärendet lades därmed till
	handlingarna. Utifrån diarieuppgifter i ärendena kan konstateras att nyhets-
	byrån Sirén är ingivare i ytterligare 2 av de ärenden där några handlingar inte
36

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN

HANDLING

har kunnat återfinnas (Ju2012/1258/L4 och Ju2012/4055/L4) och att de har handlagts vid samma enhet inom Justitiedepartementet. Det fjärde ärendet (Ju2011/7639/LED) avser enligt diariet en begäran som har vidarebefordrats till berörda departement från Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Av handlingar i Försvarsdepartementet (Fö2011/1602/ESL) som utskottet tagit del av i samband med granskningen framgår att begäran avser frågor om statsråds ersättningar för dubbel bosättning och inkomstgarantier till f.d. statsråd.

I ytterligare 2 ärenden i Justitiedepartementet innehåller akterna endast en inkommande begäran om att få ta del av allmän handling. Den ena begäran (Ju2009/5323/LED) avser uppgifter om resor och ersättningsanspråk som en tidigare tjänsteman vid departementet framställt under sin anställning där. Den andra begäran (Ju2011/7770/LED) avser uppgifter om transaktioner mellan regeringen och ett konsultbolag.

Slutligen avser 1 ärende (A2012/1439/EXPCH) en begäran som kom in till Arbetsmarknadsdepartementet den 23 april 2012 om uppgifter om statsråds aktie- eller fondinnehav i Lundin Petroleum. Enligt en promemoria i akten från den 1 juli 2014 är det oklart om ärendet handlagts. Det anges att det i samtal med ingivaren framkommit att hon inte minns om hon fått svar eller att hon reagerat på att hon inte fått något. Med hänvisning till att frågan var överspelad och att det inte går att få reda på om förfrågan besvarats eller inte lades ärendet därmed till handlingarna.

Promemorior från Regeringskansliet

Utskottet har genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet begärt svar på vissa frågor. Som svar överlämnades den 6 november 2014 fyra promemorior upprättade inom Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet (bilaga 4.2).

Ärenden som rör överklaganden från enskild part

Utskottet har i sin skrivelse begärt svar på följande frågor med anledning av granskningen av de 32 ärenden vid Miljödepartementet och Näringsdepartementet som rör överklaganden från enskild part:

–Vilka är skälen till att handläggningstiden för vissa ärenden, enligt vad som redogjorts för ovan, har varit så lång?

–Flera ärenden tycks under pågående utredning ha blivit liggande under längre perioder utan att några utredningsåtgärder har vidtagits. Vad är skälet till detta?

–I ett ärende (M2010/1100/Me) har Försvarsmakten efter längre tidsutdräkter och vid upprepade tillfällen beviljats anstånd för yttrande över överklagandena. Vilka omständigheter har utgjort skäl för att anstånd medgetts i detta fall?

–I flera av ärendena har tämligen lång tid förflutit mellan avslutad skriftväxling eller utredning och regeringsbeslut, och i några ärenden synes skriftväxlingen vara avslutad sedan en tid tillbaka utan att regeringsbeslut fattats ännu. Vad är skälet till detta?

2014/15:KU10

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN

HANDLING

–I flera ärenden har lång tid förflutit – i några fall flera år – mellan det att ett överklagande har inkommit till departementet till dess att den klagande har ombetts komplettera överklagandet med fullmakter eller styrkande av sakägarskap. Vad är skälet till detta?

–Vilka kommentarer i övrigt föranleder de i promemorian gjorda iakttagelserna?

Miljödepartementet har besvarat frågorna i ett sammanhang och anförde i huvudsak följande. I januari 2013 inrättades den nuvarande miljöprövningsenheten i departementet i syfte att på ett effektivt sätt handlägga förvaltningsärenden. Enheten består huvudsakligen av specialisthandläggare som endast arbetar med detta, men arbetsbelastningen är svår att förutsäga, vilket medför ständiga prioriteringar och krav på flexibilitet i enhetens arbete. Vad gäller handläggningstiderna i de nu granskade ärendena anförs vidare att de har påverkats av att miljöprövningsenheten har haft en hög personalomsättning. Ett flertal handläggare har varit involverade i de granskade ärendena, och när en ny handläggare tar över ett ärende krävs tid för instudering och analys. Vidare framhålls i svarsskrivelsen att majoriteten av de granskade ärendena är komplexa och omfattande miljöbalksärenden, där olika samhällsintressen ställs mot varandra, som kräver noggrann prövning både rättsligt och politiskt. Ärendena är tidskrävande då det krävs svåra avvägningar och det ofta är många klagande. I sammanhanget anförs att utgångspunkten för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Eftersom ärendena skiljer sig åt vad gäller komplexitet och omfattning varierar dock handläggningstiderna. I svaret konstateras vidare att beredningen av ett ärende även inrymmer handläggningsmoment som inte nödvändigtvis resulterar i in- och utgående skrivelser, t.ex. inläsning, överväganden och bedömningar och att denna handläggning kan innebära svåra och detaljrika överväganden mellan olika ansvarsområden inom regeringen och vara mycket tidskrävande. Som svar på utskottets fråga om vilka omständigheter som i ett specifikt ärende har varit skäl till att Försvarsmakten beviljats upprepade anstånd anförs att myndigheten har varit den enda aktiva parten i ärendet då de överklagande parterna inte har yttrat sig efter genomförd kommunicering.

Näringsdepartementet anför i sin svarspromemoria i fråga om skälen till att handläggningstiden för vissa ärenden har varit så lång att det i de tio ärenden som handlagts vid transportenheten kan hänföras bl.a. till att arbetsbördan har varit stor. Detta uppges vara det övervägande skälet till de långa handläggningstiderna i de sex ärenden som avgjorts sedan granskningen inleddes. I svarspromemorian anges att enheten tillfälligt utökades med två handläggare i cirka tre månader från den l april 2014 för att komma till rätta med de långa handläggningstiderna i överklagandeärenden, samtidigt som ärenden omfördelades och omprioriterades mellan befintliga handläggare. Ett resultat av

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

dessa insatser är enligt departementet att de aktuella ärendena kunde avgöras två till fyra månader efter det att respektive handläggare påbörjat handläggningen. Även i de övriga fyra ärenden vid enheten som omfattas av granskningen uppges stor arbetsbörda vara ett av skälen till de långa handläggningstiderna. I dessa ärenden anförs dock ytterligare skäl. Tre ärenden, som gäller indragning av allmän väg till kyrka, har väckts med anledning av att Trafikverket sedan Svenska kyrkan skildes från staten har initierat indragningsärenden regionalt i de fall vägen leder till en kyrka men inte samtidigt betjänar en allmän inrättning, t.ex. en begravningsplats. Dessa tre ärenden har enligt departementet beretts inom Regeringskansliet sedan kommuniceringen avslutades. Slutligen gäller ett ärende vid enheten en arbetsplan för en väg som redan byggts, vilket framhålls som helt unikt. Parallellt med överklagandeärendet finns ett ärende med en mängd skrivelser från de klagande om bl.a. påstådda brott som har samband med det vägbygge som arbetsplanen avser. Enligt departementet har överklagandeärendet, som är komplext, varit föremål för interna överväganden och andra handläggningsåtgärder sedan det kom in till Re- geringskansliet.

När det gäller de nio granskade ärenden som handlagts vid energienheten hänvisar Näringsdepartementet i sitt svar till att sex av dessa ärenden avser överklaganden av beslut om bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter eller därmed sammanhängande frågor. I lagen om vissa torvfyndigheter hänvisas till bestämmelser i miljöbalken vid koncessionsprövning. I samband med en ändring av miljöbalken (2012:907) som trädde i kraft den 7 januari 2013 förbisågs emellertid i lagstiftningsärendet att göra en följdändring i lagen om vissa torvfyndigheter, vilket medförde att regeringen var förhindrad att avgöra överklaganden av beslut om koncession enligt denna lag innan följdändringen (2013:759) kunde träda i kraft den 5 november 2013. Ett av ärendena uppges också ha krävt större utredningsinsatser, bl.a. i form av begäran om yttrande från en expertmyndighet, vilket ytterligare förlängde handläggningstiden något men var nödvändigt för prövningen. Samtliga sex ärenden har avgjorts genom regeringsbeslut under det första halvåret 2014. I övriga tre ärenden vid enheten, som avser överklagande av nätkoncession enligt ellagen (1997:857), uppges handläggarbyten ha fördröjt handläggningstiden. I fråga om de båda ärenden som kom in till departementet 2007 och som ännu inte avgjorts anförs vidare att ärendebalansen vid energienheten under en period mellan 2006 och 2010 var mycket hög och att många ärenden var komplexa. Viss prioritering mellan ärendena var därför nödvändig, och de aktuella ärendena, som avser samma ledningssträckning och därför bör avgöras i ett sammanhang, bedömdes som mindre brådskande med hänvisning till att de inte avser helt nya ledningssträckningar utan rör en partiell ändring i en del av en befintlig ledningssträcka respektive en ledningssträcka som i huvudsak är parallell med befintliga ledningar. Ärendena uppges dock ha varit föremål för interna överväganden och andra handläggningsmoment sedan de kom in, även om det inte alltid resulterat i in- och utgående skrivelser. Vidare framhålls att energienheten sedan våren 2013 har arbetat aktivt för att

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	avgöra samtliga äldre koncessionsärenden och att dessa två är de enda som
	återstår. I svarspromemorian anges också att de flesta beslut om nätkoncession
	och därmed sammanhängande frågor sedan den l juni 2013 överklagas till
	mark- och miljödomstol.
	På utskottets fråga om varför längre tidsperioder tycks ha förflutit i flera
	ärenden utan att några dokumenterade utredningsåtgärder har vidtagits svarar
	Näringsdepartementet att det ibland dröjer med kommunicering i ärendena
	med hänvisning till att det av kvalitets- och effektivitetshänsyn bedöms lämp-
	ligt att handläggaren har läst in sig på hela ärendet innan kommunicering sker.
	Det gör det möjligt att undvika flera kommuniceringsomgångar om handläg-
	garen bedömer att det behövs kompletteringar i ärendet. I övrigt hänvisar de-
	partementet till vad som redan anförts om att handläggningstiden i vissa ären-
	den fördröjts till följd av handläggarbyten respektive en förbisedd följdändring
	i lagen om vissa torvfyndigheter, samt att beredningen av ett ärende även in-
	rymmer handläggningsmoment som inte nödvändigtvis resulterar i in- eller
	utgående skrivelser.
	När det gäller tidsutdräkter mellan avslutad skriftväxling och regeringsbe-
	slut anger Näringsdepartementet att det finns flera skäl till detta. Ett skäl är att
	den gemensamma beredningen inom Regeringskansliet av utkast till regering-
	ens beslut ibland leder till viss tidsutdräkt. Ytterligare skäl som anförs är bl.a.
	att berörda enheter har haft stora arbetsbördor och att vissa ärenden har varit
	föremål för interna överväganden och andra handläggningsåtgärder som inte
	resulterat i skriftväxling.
	När det gäller frågan om varför det i flera ärenden har gått lång tid mellan
	det att ett överklagande har kommit in till departementet till dess att den kla-
	gande har ombetts komplettera överklagandet anför Näringsdepartementet i
	sin svarspromemoria att fullmakter etc. vanligen begärs in i samband med
	kommuniceringen av underinstansens yttrande till den klagande, men att det
	förekommer att det sker först senare under handläggningen. I två av de fem
	ärenden i Näringsdepartementet som i sammanhanget har noterats i gransk-
	ningen uppger departementet att det förmodligen rör sig om ett förbiseende
	vid den första kommuniceringen av yttrandet. Det bedöms dock i sig inte ha
	medfört någon förlängd handläggningstid för de aktuella ärendena.
	I övrigt anförs i svarspromemorian att Näringsdepartementet under en
	längre tid har uppmärksammat de balanser som finns när det gäller konces-
	sionsärenden på vissa enheter och att en kraftsamling har gjorts för att minska
	balanserna, bl.a. genom tillfälliga resursförstärkningar, vilket har gett resultat.
	Ärenden som avser en begäran om allmän handling
	Utskottet har i sin skrivelse vidare begärt svar på vissa frågor med anledning
	av granskningen av de 20 ärenden vid Justitiedepartementet, Arbetsmarknads-
	departementet och Näringsdepartementet som avser en begäran om allmän
	handling. På en inledande fråga från utskottet om föreskrifter och instruktioner
	i fråga om handläggningen av s.k. utlämnandeärenden i Regeringskansliet
	hänvisas till de bestämmelser och anvisningar i TF, OSL, Regeringskansliets

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

instruktion och Gula boken som redovisats i granskningen. Enligt promemoriorna finns i övrigt inga generella bestämmelser i Regeringskansliet för handläggning av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar, men i vissa arbetsordningar finns regler om hur sådana framställningar ska hanteras. Samtliga departement uppger vidare att nyanställda medarbetare utbildas i arbetet i Regeringskansliet, bl.a. i regelverket om offentlighet och sekretess och hur framställningar om att få ta del av allmänna handlingar eller av uppgifter ur sådana handlingar bör handläggas. Näringsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet uppger också att de har rutinbeskrivningar och checklistor till stöd för ansvariga handläggare vid den praktiska hanteringen av utlämnande av allmänna handlingar.

Som svar på utskottets fråga varför 19 av de 20 ärendena som väckts före 2013 har lagts till handlingarna först under 2014 anförs i huvudsak i svarspromemoriorna att detta beror på förbiseenden och brister i rutinerna för avslut av ärenden. Näringsdepartementet anför bl.a. också i sitt svar att tre av de fyra granskade ärendena vid departementet berör försäljningen och konkursen av Saab Automobile AB, som genererade många framställningar om utlämnande av allmänna handlingar, varav en del krävde en omfattande sekretessgranskning. I dessa lägen prioriterades själva utlämnandet, och av förbiseende kan beslutet att lägga ärendet till handlingarna i vissa fall ha dröjt. Arbetsmarknadsdepartementet anger vidare att fyra av de fem granskade ärendena vid departementet var registrerade på den administrativa enheten, där brister i rutinerna för avslut av ärenden upptäcktes vid genomgången av ärendebalanserna under 2013. Rutinerna har därefter förbättrats, och vid genomgångar under 2014 har det konstaterats att enheten inte längre har ett problem med att handlagda ärenden inte avslutas i diariet. I det femte ärendet har handläggningen överlämnats från en enhet till en annan och borde i samband med detta ha omregistrerats. Enligt departementet har så inte skett, och som framgår av granskningen har det inte gått att utreda om frågeställaren har fått svar på sina frågor. I svarspromemorian framhålls att man vid departementets genomgångar av ärendebalanser numera alltid betonar vikten av att omregistrera ärenden som lämnas över till en annan enhet och att det i diariet alltid anges vem som är ansvarig handläggare.

Av granskningen framgår också att det i flera av de granskade ärendena vid Justitiedepartementet saknas handlingar. Som svar på utskottets fråga vad detta beror på och vilka kommentarer det ger skäl till anför Justitiedepartementet med hänvisning till 5 kap. 1 § OSL att det normalt inte registreras något ärende med anledning av en begäran om utlämnande av allmän handling om utlämnandet görs omedelbart av den som ansvarar för vården av handlingen. Enligt promemorian har departementet i fyra av ärendena lämnat ut handlingarna omedelbart, men av förbiseende inte uppmärksammat att rutinen i fråga om ärenderegistrering frångåtts. Detta framhålls i ytterligare två ärenden som en trolig förklaring till att handlingar inte har diarieförts. Vidare anförs att framställningen om att få ta del av allmänna handlingar i två av ärendena har

2014/15:KU10	4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN
	HANDLING
	kommit in till mer än ett departement och därför har diarieförts på mer än ett
	ställe.

Utskottets ställningstagande

Utskottets granskning omfattar dels ett antal överklagandeärenden, som är regeringsärenden, dels ett antal ärenden som avser framställningar om att få ta del av allmänna handlingar, som är s.k. regeringskansliärenden.

Utskottet uppmärksammar varje år i sin granskning någon eller några grupper av förvaltningsärenden. Årets granskning har omfattat 32 överklagandeärenden vid Näringsdepartementet och Miljödepartementet. Utskottet kan återigen konstatera att handläggningstiderna i flera fall är långa, vilket givetvis inte är tillfredsställande. I flera ärenden förekommer också långa tidsutdräkter utan dokumenterade handläggningsåtgärder.

Regeringskansliet anför en ansträngd arbetssituation för medarbetarna och omsättning av personal som förklaring till de långa handläggningstiderna i flera av de nu granskade överklagandeärendena. Som framkommit i en tidigare granskning återinrättades en särskild miljöprövningsenhet inom Miljödepartementet i januari 2013 i syfte att effektivisera handläggningen av förvaltningsärenden (bet. 2013/14:KU10 s. 30). I departementets svar i den aktuella granskningen uppges dock arbetet vid enheten ha präglats av en svårförutsägbar arbetsbelastning och hög personalomsättning. Näringsdepartementet anför i sitt svar att de enheter inom departementet som berörs av den aktuella granskningen har vidtagit vissa tillfälliga åtgärder för att minska sina ärendebalanser. Utskottet vill framhålla att det inte är godtagbart att sådana lägen uppkommer i departementen att handläggningen av ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda fördröjs på grund av att personalsituationen inte är tillfredsställande (bet. 2001/02:KU10 s. 38).

Utskottet noterar vidare vad Regeringskansliet framhåller i fråga om att vissa ärenden ställer krav på omfattande inläsning och utredning samt svåra överväganden mellan olika ansvarsområden inom regeringen, och att inte alla åtgärder i ärendehandläggningen leder till in- och utgående skrivelser. Granskningen visar emellertid att långa tidsutdräkter kan förekomma även i föga omfångsrika och till synes okomplicerade ärenden. Utskottet vill också påminna om sitt uttalande i andra sammanhang att befintliga offentligrättsliga krav på dokumentation självfallet inte utesluter värdet av ytterligare dokumentation, både för den interna ärendehanteringen och för att i ett senare skede underlätta granskningen av handläggningen (bet. 2013/14:KU10 s. 76).

Utskottet finner mot bakgrund av den aktuella granskningen anledning att påminna om de uttalanden om snabb handläggning som gjordes i förarbetena till förvaltningslagen. Konstitutionsutskottet framhöll då att myndigheternas handläggningstider är en central fråga för de enskilda människorna men även för myndigheterna. Om behandlingen i många ärenden drar ut på tiden skapas lätt stora ärendebalanser som medför merarbete, t.ex. genom att ärendena

4 VISSA ÄRENDEN I REGERINGSKANSLIET: ÖVERKLAGANDEN OCH BEGÄRAN OM ALLMÄN	2014/15:KU10
HANDLING

måste läsas in av olika handläggare. Det är dock den enskilde som blir hårdast drabbad av att ärendehandläggningen drar ut på tiden.

När det sedan gäller Regeringskansliets handläggning av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar har utskottet i tidigare ställningstaganden understrukit vikten av att Regeringskansliet har den organisation och de rutiner som krävs för att offentlighetsprincipen och kravet på skyndsamhet ska kunna upprätthållas, och har därmed förutsatt att det förbättringsarbete som har inletts i Regeringskansliet i detta syfte påskyndas. Utskottet noterar att JO i en nyligen avslutad granskning av handläggningstider i ärenden om handlingsutlämnande vid Utrikesdepartementet framhåller bilden av ett ambitiöst arbete med framställningar som ofta avser ett mycket omfattande material, samtidigt som departementet kritiseras av JO för att otillräckliga personalresurser orsakat oacceptabelt långa handläggningstider (JO-beslut den 17 november 2014). Utskottet kan komma att uppmärksamma frågor som rör Re- geringskansliets hantering av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar i kommande granskningar.

Konstitutionsutskottets nu aktuella granskning omfattar 20 ärenden om handlingsutlämnande i Justitiedepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Näringsdepartementet som enligt de balansförteckningar som upprättades vid årsskiftet 2013/14 hade kommit in för mer än ett år sedan och ännu inte avgjorts. I de fall där handläggningen har kunnat följas kan utskottet konstatera att ärendena förekommer i balansförteckningarna på grund av att de inte har lagts till handlingarna och inte på grund av att handlingarna inte har lämnats ut. Av svaren från Regeringskansliet framgår att rutinerna för att avsluta ärenden i Justitiedepartementet och Näringsdepartementet har frångåtts av misstag och att detta har åtgärdats i samband med departementens ärendeinventeringar. Arbetsmarknadsdepartementet anför att bristande rutiner bl.a. för avslut av ärenden har upptäckts och åtgärdats. Med anledning av att det i ett par av de granskade ärendena har förekommit en viss tidsutdräkt vill utskottet liksom tidigare framhålla att en begäran om att få ta del av en allmän handling ska behandlas med förtur och att inga obehöriga dröjsmål eller någon omfattande tidsutdräkt får förekomma. Vidare konstaterar utskottet att dokumentationen i hälften av de granskade ärendena är sådan att det inte har varit möjligt att fastställa tidsåtgången för handläggningen eller, i flera fall, om ärendena alls har handlagts. Utskottet understryker återigen vikten av välfungerande rutiner för akthantering, dokumentation och diarieföring, både i syfte att säkerställa en grundlagsenlig och effektiv ärendehantering i Regeringskansliet och i syfte att möjliggöra en efterföljande kontroll av ärendenas handläggning. Ge- nom omsorgsfull dokumentation uppnås den spårbarhet och öppenhet i regeringens arbete som är en förutsättning för den kontroll som de grundlagsfästa organen, bland dem konstitutionsutskottet, har till uppgift att utföra.

2014/15:KU10

5 Regeringen, myndigheterna och EU: EU- kommissionens genomförandekommittéer

Ärendet

I samband med ett granskningsärende i konstitutionsutskottet våren 2014 (bet. 2013/14:KU20 s. 94 f.) väcktes ett antal frågor av mer generell karaktär om förhållandet mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna i samband med behandlingen av frågor inom EU, med särskilt fokus på Europeiska kommissionens (kommissionen) roll i förhållande till den nationella förvaltningen. Det rörde sig om frågor om regeringens information till riksdagen och regeringens hantering i övrigt i fall där kommissionen vänder sig direkt till en myndighet under regeringen, hur regeringen säkerställer att myndigheterna håller regeringen informerad om förhållanden av betydelse för samarbetet inom EU, och hur medlemskapet i EU har påverkat relationerna mellan regeringen och myndigheterna. Utskottet återkommer i denna granskning till några aspekter av dessa frågor.

I den nu aktuella granskningen behandlas regeringens styrning och hantering av arbetet i kommissionens genomförandekommittéer1. I genomförandekommittéerna har medlemsstaterna genom sina representanter möjlighet att påverka och kontrollera de förslag till rättsakter som kommissionen har befogenhet att anta för genomförandet av unionens lagstiftning. Den svenska förvaltningsmodellen innebär att det förekommer att tjänstemän från förvaltningsmyndigheterna företräder Sverige i EU:s organ. För att upprätthålla den demokratiska styr- och ansvarskedjan ställer detta förhållande krav på en välfungerande instruktionsgivning till och återrapportering från de tjänstemän som för den svenska regeringens talan. Studier av Sveriges deltagande i kommittéförfarandet har tidigare visat på vissa brister i dessa avseenden.

Syftet med granskningen är att undersöka vilka bestämmelser och rutiner som finns och tillämpas inom Regeringskansliet i fråga om instruktionsgivning till och återrapportering från de myndighetstjänstemän som företräder Sverige i kommissionens genomförandekommittéer.

Granskningen omfattar arbetet i sammanlagt 20 genomförandekommittéer där Sverige under 2013 representerades av myndighetsföreträdare inom Justitiedepartementets (5), Landsbygdsdepartementets (4), Miljödepartementets (5) och Näringsdepartementets (6) ansvarsområden. De granskade genomförandekommittéerna förtecknas i bilaga 5.1.

Till grund för granskningen har legat en genomgång av departementens förteckningar över genomförandekommittéer samt, för ett urval av kommittéer, en genomgång av de instruktioner som upprättats inom Regeringskansliet inför Sveriges deltagande i kommittéernas möten under 2013 och de rapporter

1 Systemet med genomförandekommittéer benämns ibland kommittologin. Genomförandekommittéerna benämns ibland verkställighetskommittéer eller kommittologikommittéer.

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

som lämnats till Regeringskansliet efter mötena. Uppgifter om de granskade kommittéernas verksamhet under 2013 har hämtats från kommissionens register över kommittéhandlingar och redovisas i bilaga 5.1. Vidare finns en promemoria från Regeringskansliet med svar på frågor från utskottet, bilaga 5.2. Till grund för granskningen har också legat bl.a. Statsrådsberedningen promemoria om samrådsformer i Regeringskansliet (SB PM 2012:1 rev. 2013), bilaga 5.3.

Utredning i ärendet

Bakgrund

Kommissionens delegerade befogenheter och kommittéförfarandet

Europeiska unionens råd (rådet) och Europaparlamentet (parlamentet) antar bindande rättsakter i form av förordningar, direktiv och beslut. Medlemsstaterna ansvarar för att vidta de nationella lagstiftningsåtgärder som krävs för att genomföra den lagstiftning som beslutats på unionsnivå. Rådet och parlamentet kan emellertid delegera vissa befogenheter att anta bindande rättsakter till kommissionen, i syfte att effektivisera lagstiftningsarbetet och harmonisera tillämpningen av EU-rätten. I vilken utsträckning och på vilket sätt sådan delegering får ske regleras i EU:s fördrag.

Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, delades den rättsliga grunden för delegering till kommissionen upp i två nya artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), en för delegerade akter och en för genomförandeakter. Enligt artikel 290 i EUF-fördraget kan lagstiftaren tilldela kommissionen befogenhet att anta akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Kontrollen över kommissionens delegerade befogenhet sker i detta fall genom att parlamentet eller rådet kan återkalla delegeringen eller invända mot att en delegerad akt antagen av kommissionen träder i kraft. Enligt artikel 291 kan kommissionen vidare tilldelas befogenhet att anta genomförandeakter då enhetliga villkor för genomförande av unionens lagstiftning krävs. Detta anges då i den grundläggande rättsakt som genomförandebefogenheterna avser. Då kommissionen tilldelas befogenhet att anta genomförandeakter kontrolleras utövandet av dessa befogenheter enligt fördraget av medlemsstaterna.

Hur medlemsstaternas kontroll över kommissionens antagande av genomförandeakter ska ske regleras i dag i den s.k. kommittéförfarandeförordningen2 (KFF), som trädde i kraft den 1 mars 2011. Av KFF (art. 3) framgår att kommissionen ska biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande. Ordföranden ska förelägga kommittén utkastet till den genomförandeakt som ska antas av

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

2014/15:KU10	5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER
	kommissionen. Kommittén ska yttra sig över utkastet inom en tidsfrist som
	ordföranden får fastställa med hänsyn till hur brådskande frågan är. Ordföran-
	den får när det är motiverat av lämpliga skäl även inhämta kommitténs ytt-
	rande genom ett skriftligt förfarande.
	I KFF har antalet kommittéförfaranden minskats från tidigare fyra till två,
	det rådgivande förfarandet och granskningsförfarandet. Enligt det rådgivande
	förfarandet (art. 4) ska kommissionen vid beslut om en genomförandeakt ta
	största hänsyn till kommitténs yttrande, som avges med enkel majoritet av dess
	ledamöter. Enligt granskningsförfarandet (art. 5) kan kommissionen enligt hu-
	vudbestämmelserna endast anta en genomförandeakt om kommittén yttrar sig
	positivt eller inte avger något yttrande. Om yttrandet är negativt, kan kom-
	missionen antingen föreslå en ändrad version av utkastet inom två månader,
	eller inom en månad hänskjuta det till en omprövningskommitté (art. 6). Vid
	granskningsförfarandet ska kommittén yttra sig med kvalificerad majoritet,
	definierad enligt samma fördragsbestämmelser som gäller för beslutsfattande
	i rådet. Enligt undantagsbestämmelser (art. 7) får kommissionen utan dröjsmål
	anta en genomförandeakt trots ett negativt yttrande om det är nödvändigt för
	att undvika en allvarlig störning av marknaderna på jordbruksområdet eller en
	risk för unionens ekonomiska intressen.
	Valet av förfarande föreskrivs i den grundläggande rättsakt som ger kom-
	missionen genomförandebefogenheter. Enligt KFF (art. 2) ska gransknings-
	förfarandet särskilt tillämpas vid antagande av genomförandeakter med allmän
	räckvidd och andra genomförandeakter med anknytning till program som får
	betydande konsekvenser, den gemensamma jordbrukspolitiken och den ge-
	mensamma fiskeripolitiken, miljö, säkerhet eller skydd av människors, djurs
	eller växters hälsa eller säkerhet, den gemensamma handelspolitiken samt be-
	skattning. Det rådgivande förfarandet tillämpas som allmän regel för alla öv-
	riga genomförandeakter. Under en övergångsperiod tillämpas också det före-
	skrivande förfarandet med kontroll (art. 12), som ger parlamentet eller rådet
	möjlighet att stoppa kommissionens rättsakter. Förfarandet, som infördes
	2006, avskaffades då Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 och tillämpas en-
	dast för de akter där det redan föreskrivs till dess att de upphör eller ändras.
	Sedan ordningen infördes i början av 1960-talet har den andel bindande
	rättsakter som kommissionen antar genom kommittéförfarandet ökat i förhål-
	lande till den andel som rådet och parlamentet antar. Kvantitativt sett utgörs
	numera den största delen av EU-rätten av sådana akter som kommissionen an-
	tar inom ramen för dess delegerade befogenheter. Enligt kommissionens rap-
	port om kommittéernas arbete 2013 uppgick antalet genomförandekommittéer
	per den 31 december 2013 till 302. Sammanlagt avgav kommittéerna drygt
	1 900 yttranden under 2013 och antalet efterföljande genomförandeakter som
	antogs av kommissionen under året uppgick till drygt 1 700.
	De rättsakter som antas av kommissionen avser ofta mycket specifika till-
	lämpningsföreskrifter, t.ex. ändringar i tekniska bilagor till de grundläggande
	rättsakterna. Vissa frågor av teknisk art kan dock även ha politisk betydelse.

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

Det kan gälla beslut om standarder för djurhälsa och kontroll av djursjukdomar, såsom förbud mot användning av benmjöl i djurfoder och obligatoriska BSE-tester av nötkreatur, eller beslut om uppdateringar av listor över geografiska områden av gemenskapsintresse som omfattas av vissa skyddsbestämmelser med konsekvenser för den verksamhet som kan bedrivas inom området, t.ex. vindkraft eller flyganläggningar. Utöver behandlingen av förslag till rättsakter innefattar genomförandekommittéernas arbete bl.a. att följa upp tillämpningen av lagstiftningen i medlemsstaterna och att uppmärksamma behov av ändringar av regelverket. Vidare kan kommittéerna t.ex. komma med tolkningsbesked om hur regelverket ska tillämpas i medlemsstaterna. Kommitté- erna kan också behandla mer policyinriktade frågor, t.ex. planering av fleråriga program eller utformning av gemensamma strategier inom olika politikområden. Genom kommittéförfarandet tillförsäkras medlemsstaterna insyn i processerna och politisk kontroll över de rättsakter som antas av kommissionen.

Sveriges deltagande i genomförandekommittéerna

Den svenska förvaltningsmodellen kännetecknas av en organisatorisk tudelning mellan politik och förvaltning med fristående förvaltningsmyndigheter som i grundlagen garanteras självständighet i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag. Denna modell, med ett förhållandevis litet regeringskansli, innebär att förvaltningsmyndigheterna, som har relativt sett stora personella resurser och ofta den expertis som efterfrågas, ibland företräder Sverige i EU-arbetet. I det sammanhanget ska de dock representera regeringen och då ledas av det ansvariga departementet för att upprätthålla den demokratiska styr- och ansvarskedjan.

Sedan Sveriges inträde i EU har den svenska förvaltningsmodellens betydelse för möjligheten till demokratiskt ansvarsutkrävande inom EU-arbetet diskuterats i forskning och utredningar. I sammanhanget har ofta framhållits att den nära samverkan mellan politik och förvaltning som krävs i EU-arbetet, samt förhållandet att styrningen av förvaltningen i EU-arbetet ofta är informell, riskerar att leda till att det blir svårt att avgöra var politiken utformas och vem som styr arbetet. Förvaltningens involvering i EU-arbetet har också väckt frågan om risken för en byråkratisering av politiken, dvs. om EU-inträdet har lett till en maktförskjutning på nationell nivå från regering till förvaltning genom att opolitiska tjänstemän företräder regeringen i olika organ.3 SNS De- mokratiråd framhöll i 2010 års rapport (s. 46 f.) att det stora antal rättsakter

3 Se t.ex. Hegeland, H. & Mattson, I. (2000), “Another link in the chain: the effects of EU Membership on Delegation and accountability in Sweden”, i Bergman, T. & Damgaard, E. (red.) Delegation and accountability in European integration, Frank Cass, London; Vifell, Å. (2006), Enklaver i staten: Internationalisering, demokrati och den svenska statsförvaltningen, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet; Jakobsson, B. & Sundström, G. (2006), Från hemvävd till invävd. Europeiseringen av svensk förvaltning och politik, Liber, Malmö; Reichel, J. (2010), Ansvarsutkrävande – svensk förvaltning i EU, Jure, Stockholm; Tallberg, J. m.fl. (2010), Demokratirådets rapport 2010. Europeiseringen av Sverige, SNS Förlag, Stockholm; Bull, T. m.fl. (2012), Arvet från Oxenstierna: reflektioner kring den svenska förvaltningsmodellen och EU, Sieps 2012:2op.

2014/15:KU10

2014/15:KU10	5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER
	som antas genom kommittéförfarandet indikerar ”en europeisering och för-
	stärkning av den nationella förvaltningen genom en direkt kommunikation
	med kommissionen, som ofta passerar riksdagen och kanske även regeringen
	obemärkt.” De offentliga utredningar som har belyst frågan om den svenska
	förvaltningsmodellens lämplighet i ett EU-perspektiv, både vid tiden för Sve-
	riges EU-inträde och senare, har bedömt att den rådande modellen i stort sett
	är ändamålsenlig. Ett behov av förbättringar i fråga om styrning och samver-
	kan mellan regeringen och myndigheterna har dock ofta framhållits.4
	När det gäller förvaltningsmyndigheternas deltagande i kommissionens ge-
	nomförandekommittéer har flera studier visat på stora variationer och ibland
	brister i hanteringen av arbetet, bl.a. när det gäller rutiner för instruktionsgiv-
	ning till och återrapportering från de tjänstemän som företräder regeringen i
	kommittéerna. I det följande redovisas några studier i korthet.
	Statskontorets studie Fem år i EU – en utvärdering av statsförvaltningens
	medverkan i EU-samarbetet (2000:20) visade bl.a. (s. 8 f., s. 12 f. och s. 18 f.)
	att flera departement saknade kunskap om det svenska deltagandet i genomfö-
	randekommittéer inom det egna ansvarsområdet. I rapporten konstaterades att
	regeringen därmed saknade underlag för att följa upp en stor del av det svenska
	EU-arbetet och hålla riksdagen informerad om detta. Av studien framgick att
	departementen hade utökat sitt deltagande i genomförandekommittéerna sedan
	EU-inträdet men att det fortfarande främst var myndigheterna som svarade för
	det svenska deltagandet. I fråga om instruktionsgivning och återrapportering
	framgick (s. 9, s. 16 f. och s. 86 f.) att formella rutiner hade fått ett ökat ge-
	nomslag i det praktiska förhandlingsarbetet sedan Sveriges EU-inträde. Rap-
	porten pekade emellertid på att instruktionsgivningen, särskilt inför deltagande
	i genomförandekommittéerna, fortfarande var alltför informell med stora in-
	slag av muntliga eller oprecisa instruktioner. Medan informella kontakter
	framhölls (s. 28 f.) som ett viktigt komplement till den formella styrningen
	menade Statskontoret att de informella inslagen var av sådan omfattning att
	rollfördelningen mellan departementen och myndigheterna blivit otydlig, vil-
	ket ansågs påverka möjligheterna till insyn och ansvarsutkrävande i förhand-
	lingsarbetet. I en underlagsrapport (2000:20C) till utvärderingen som särskilt
	behandlade genomförandekommittéernas arbete konstaterades (s. 9, s. 13 f.)
	att Regeringskansliet hade svårt att leva upp till de ambitioner man gav uttryck
	för i sina interna riktlinjer i fråga om politisk styrning och uppföljning av kom-
	mittéernas arbete.
	I Kommerskollegiums rapport Europa – ja, men hur? (dnr 100-172-2004)
	från 2005 redovisades en intervjuundersökning om svenska myndigheters
	uppfattning om EU:s inre marknad. Undersökningen visade (s. 14 f.) bl.a. att
	det fanns frågetecken kring om tjänstemän vid myndigheterna visste att de fö-
	reträdde regeringen och att det fanns stora skillnader i hur myndigheterna
	handskades med instruktioner till möten i t.ex. genomförandekommittéer. En
	4 Se särskilt SOU 1993:14 s. 170 f., SOU 1993:80 s. 185 f., SOU 2003:123 s. 119 och SOU
	2008:118 s. 82 f.
48

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

grupp myndigheter uppvisade enligt studien extremt stor självständighet och utformade i allt väsentligt sina instruktioner själva. Vidare framgick att de instruktioner som skickades till det ansvariga departementet för godkännande sällan justerades eller försågs med politiska bedömningar. Det framkom också att myndigheternas företrädare ibland saknade kunskap om att frågor redan kunde vara avgjorda av riksdagen och positionerna därmed förhållandevis låsta. Vissa myndigheter uppgav att de hade ett mycket bra samarbete med sitt departement, genom kontakten med enskilda erfarna handläggare, medan andra tvärtom upplevde en problematisk situation med kontaktpersoner som var relativt orutinerade. Myndigheterna efterlyste bättre styrning i EU-frågor och påtalade en osäkerhet om vilka mandat man har vid förhandlingar och risken att myndigheterna styr Regeringskansliet i stället för det omvända.

Forskarna Bengt Jacobsson och Göran Sundström publicerade 2006 en studie om statsförvaltningen och EU-arbetet i boken Från hemvävd till invävd. Studien, som baserades på omfattande enkätundersökningar vid myndigheter och departement 1998 och 2003, visade bl.a. (s. 57 f.) att relativt omfattande kontakter förekom mellan förvaltningsmyndigheter och departement i EU-frå- gor, i hög grad i form av informella utbyten. Samtidigt ansåg en fjärdedel av de svarande förvaltningsmyndigheterna att de inte fick någon styrsignal alls från politisk nivå när de deltog i EU:s olika arbetsgrupper och kommittéer. Då styrsignaler förekom låg de ofta på en allmän nivå och lämnades i hög grad muntligt och informellt.

I ett yttrande (yttr. 2005/06:UU4y) över riksdagsstyrelsens framställning Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3) uppmärksammade utrikesutskottet särskilt frågan om Sveriges deltagande i den s.k. kommittologin. Utrikesutskottet pekade på att kommittologin är omfattande och årligen fattar ett stort antal bindande beslut och på vissa områden förvaltar betydande budgetmedel. Enligt utskottets mening fanns det därför starka skäl för riksdagen att känna ett ansvar för att följa utvecklingen även inom denna del av EU:s samarbete. I utrikesutskottets uppföljning av Sveriges deltagande i EU:s biståndspolitik (rapport från riksdagen 2006/07:RFR7) undersöktes mot den bakgrunden vilka bestämmelser som gällde för tjänstemän som företräder Sverige i EU-arbetet och hur de hade tillämpats. Av uppföljningen framgick (s. 8 och s. 89) att de interna riktlinjerna för arbetet i genomförandekommittéerna följdes i varierande utsträckning, att det fanns brister i Utrikesdepartementets förteckning över genomförandekommittéer och att en överblick över det svenska EU-ar- betet inom biståndsområdet därmed saknades, att frågor som bereddes i expertgrupper och genomförandekommittéer regelmässigt inte hade behandlats eller beretts i departementet, samt att återrapportering från möten i kommitté- erna inte alltid hade gjorts. När det gällde instruktionsgivningen framkom (s. 97 f. och s. 172) att departementet normalt inte var involverat i framtagningen av instruktioner inför möten i de kommittéer där Sverige representerades av tjänstemän från Sida. Enligt tjänstemännen förekom då inget informationsutbyte mellan departementet och myndigheten före kommittémötet. Tjänstemännen uppgav dock att de på eget initiativ vände sig till den ansvariga

2014/15:KU10

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

tjänstemannen i departementet för att få vägledning om svenska ståndpunkter när det rörde sig om projekt eller frågor som var politiskt känsliga.

Inom ramen för forskningsprogrammet Regeringskansliet och samhällets organisering redovisade forskaren Anna Ullström 2009 en undersökning av de politiska stabernas syn på möjligheten att styra den egna organisationen i ljuset av europeiseringen.5 I studien framkom (s. 38 f.) att det ibland var oklart vem de tjänstemän som företrädde Sverige i EU-arbetet representerade, särskilt då de kom från förvaltningsmyndigheterna, vilket försvårade politikernas styrning. Statssekreterarna i studien framförde vidare att lojalitetskonflikter uppstår då tjänstemän under längre perioder representerar regeringen i kommitté- erna och att tjänstemän ibland driver en linje som den politiska ledningen inte står bakom eller inte har kännedom om. En slutsats i studien (s. 41) var att EU- arbetet ägde rum inom ramen för en styrningsprocess som Regeringskansliets organisation inte var anpassad för och att slitningar uppstod mellan politiker och tjänstemän i frågor som ”vem som ska representera Sverige, vem som agerar på vems mandat och vem som ska hålla i pennan när slutversionerna till de svenska ståndpunkterna skrivs”.

Gällande ordning

Regeringsformen

Enligt 1 kap. 6 § regeringsformen (RF) är det regeringens uppgift att styra riket under ansvar inför riksdagen. Den närmare innebörden av att regeringen styr riket framgår av bestämmelserna i olika kapitel i RF. I 10 kap. 1 § RF anges att regeringen ingår överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer. Av bestämmelsen om att regeringen styr riket följer att det också är regeringen som företräder Sverige i sådana sammanhang.

Enligt bestämmelserna i 12 kap. RF om den statliga förvaltningen lyder en förvaltningsmyndighet under regeringen om myndigheten inte lyder under riksdagen (12 kap. 1 §). I förarbetena anförs att detta innebär att myndigheterna står till regeringens förfogande som organ vid styrandet av riket och att de i princip har att följa de föreskrifter av allmän natur eller direktiv för särskilda fall som regeringen meddelar (SOU 1972:15 s. 122, prop. 1973:90 s. 397). Myndigheterna garanteras självständighet i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag (12 kap. 2 §).

I RF finns också övergripande bestämmelser om regeringsarbetet. I 7 kap. 2 § uttrycks ett allmänt beredningskrav när det gäller regeringsärenden. Enligt bestämmelsen ska nödvändiga upplysningar och yttranden inhämtas från de berörda myndigheterna vid beredningen av regeringsärenden. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som

5 Ullström, A. (2009), ”Styrning i maktens centrum – europeisering och decentralisering i de politiska stabernas vardag” i Pierre, J. och Sundström, G. (red.) Samhällsstyrning i förändring, Liber, Malmö.

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

behövs ges möjlighet att yttra sig. Regeringsärenden avgörs enligt 7 kap. 3 § av regeringen vid regeringssammanträde.

Myndighetsförordningen

Av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) följer bl.a. att förvaltningsmyndigheternas ledning ansvarar för verksamheten inför regeringen och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Enligt 7 § ska myndigheterna ge regeringen stöd vid Sveriges deltagande i verksamheten inom Europeiska unionen och i annat internationellt samarbete, ställa den personal till förfogande för deltagandet som regeringen begär och fortlöpande hålla regeringen informerad om förhållanden av betydelse för samarbetet.

Förordning med instruktion för Regeringskansliet

Förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet innehåller bestämmelser om beredningen av regeringsärenden. Av 14 § framgår att departementschefen enligt huvudregeln ansvarar för beredningen av regeringsärenden i departementet. I 15 § anges att regeringsärenden som faller inom flera departements verksamhetsområden ska beredas i samråd med de övriga berörda statsråden, s.k. gemensam beredning. Ansvaret för att den gemensamma beredningen kommer till stånd vilar i regel på huvudmännen i departementen (25 och 28 §§). Enligt 16 § får Regeringskansliet begära in förklaringar, upplysningar och yttranden i regeringsärenden.

Förordningen innehåller även vissa bestämmelser om ärenden som avgörs av Regeringskansliet och vem som beslutar i dessa ärenden. Enligt 20 § 2 ska Regeringskansliet utse Sveriges representanter i det löpande arbetet inom Europeiska unionens råd samt föreslå och utse Sveriges representanter i kommittéer under Europeiska kommissionen. Regeringskansliet ska också enligt 20 § 7 avge svenska svar och kommentarer inom förfaranden som följer av Sveriges medlemskap i unionen eller av andra internationella överenskommelser. Som huvudprincip gäller enligt 30 § att myndighetschefen, dvs. statsministern, beslutar i regeringskansliärenden. Genom föreskrifter i 30–32 §§ kan emellertid beslutanderätten i regeringskansliärenden i många fall överlåtas till andra statsråd och tjänstemän i Regeringskansliet. Hur detta ska ske anges i en arbetsordning för Regeringskansliet eller det enskilda departementet eller i särskilda beslut. När det gäller dokumentationen av beslut i regeringskansliärenden anges i 51 § att det i fråga om varje beslut av Regeringskansliet ska finnas ett protokoll eller någon annan handling som anger vad beslutet innehåller, när beslutet fattades och vem som fattade det.

I 26 b § slås fast att chefen för kansliet för samordning av EU-frågor kan ge ut handböcker, riktlinjer och annat material i syfte att uppnå enhetlighet och hög kvalitet vid handläggningen inom Regeringskansliet av frågor som rör Europeiska unionen.

2014/15:KU10

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

Utredningar om den rättsliga regleringen av EU-ärenden

Frågan om hur hanteringen av EU-ärenden bör regleras i olika avseenden har varit föremål för utredningar både inför och efter det svenska inträdet i EU.

Inför EU-medlemskapet utreddes frågan om vilka bestämmelser som skulle anses tillämplig i förhållande till EU-ärenden av Grundlagsutredningen inför EG. I betänkandet EG och våra grundlagar (SOU 1993:14) anförde utredningen (s. 172 f. och s. 176 f) att EU-ärenden inte skulle anses utgöra regeringsärenden, eftersom de inte ger anledning till något beslut av regeringen, utan av EU:s institutioner. Kraven på beredning och kollektivt beslutsfattande i RF ansågs därmed inte direkt tillämpliga. Eftersom en förvaltningsmyndighet som agerar inför EU representerar regeringen ansågs inte heller de begränsningar som RF ställer upp för regeringen när det gäller styrningen av myndigheterna tillämpliga. Ansvaret för att utarbeta svenska ståndpunkter inför förhandlingsarbetet inom EU, liksom instruktioner till dem som företräder Sverige, ansågs därmed åligga respektive departement.

Frågor om förordnanden, instruktionsgivning liksom flera andra aspekter på statsförvaltningens samverkan med regeringen i EU-frågor belystes inför Sveriges EU-inträde av Utredningen om statsförvaltningen och EG. I betänkandet Statsförvaltningen och EG (SOU 1993:80) framhölls (s. 181 och s. 209 f.) att ett EU-inträde, med krav på svenskt deltagande i ett stort antal gemenskapsorgan, skulle medföra nya krav på utrednings-, berednings- och förhandlingsinsatser från Regeringskansliets och förvaltningsmyndigheternas sida. Utredningen konstaterade (s. 197) att regeringen ytterst hade ansvaret för Sveriges ställningstaganden i den gemensamma berednings- och beslutsprocessen i dåvarande EG och därmed också ansvarade för beredningen av frågor rörande instruktioner och förhandlingspositioner. Även om sådana frågor inte formellt är regeringsärenden menade utredningen att principerna i 7 kap. 2 § RF bör vara vägledande för hur beredningen bör gå till. När det gäller instruktionsgivningen föreslog utredningen (s. 218 f.) dels att instruktioner som regel bör lämnas i alla ärenden som behandlas i gemenskapsorganen, dels att en instruktion bör utarbetas av det sakansvariga departementet efter gemensam beredning med bl.a. andra berörda departement och förvaltningsmyndigheter. Utredningen ansåg vidare (s. 221) att instruktionerna bör vara så avfattade att mottagaren ska kunna förstå dem utan att söka vidare upplysningar i tidigare instruktioner och att de klart ska ange Sveriges ståndpunkt och delegatens förhandlingsutrymme. Utredningen ansåg att Sveriges företrädare i bl.a. rådets arbetsgrupper och kommissionens verkställighetskommittéer bör få skriftliga instruktioner och att i de fall muntliga instruktioner ges, t.ex. av tidsskäl, ska dessa bekräftas skriftligen. Slutligen ansåg utredningen att svenska ombud och representanter bör åläggas en strikt återrapporteringsskyldighet.

I regeringens proposition Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19 s. 453 f.) framhölls att det är regeringens uppgift att forma Sveriges EU-politik och att regeringen har det yttersta ansvaret för Sveriges agerande i EU:s gemensamma berednings- och beslutsprocess. Därmed

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

(s. 455) ansvarar regeringen för beredning av frågor rörande förhandlingspositioner och instruktioner för dem som företräder Sverige i olika EU-organ, och den politiska ledningen måste se till att det finns en effektiv kommunikation mellan departementen och mellan departementen och förvaltningsmyndigheterna.

I december 2001 tillsattes Utredningen om översyn av verksförordningen, som bl.a. hade att överväga om det förhållandet att det krävs effektiva och tydliga former för beredning och samordning mellan regeringen och dess myndigheter i EU-relaterade ärenden ytterligare behövde tydliggöras i verksförordningen samt om de krav som EU-medlemskapet i övrigt ställer på statsförvaltningen borde ge anledning till någon ändring i förordningen. Utredningen redovisade sina överväganden, bl.a. utifrån en enkät till myndigheter och departement, i betänkandet Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23). Utredningen konstaterade (s. 204 f.) att några myndigheter efterfrågade uppstramning av samordningen mellan departementen och myndigheterna medan andra menade att det saknades behov av en mer detaljerad instruktionsordning, att de informella möten och kontakter som förekommer är tillräckliga och att mer formaliserade rutiner skulle bli alltför resurskrävande. Vidare framkom att det inom Regeringskansliet hade framförts synpunkter på att myndigheterna i större utsträckning borde ta initiativ för att få instruktioner inför möten. Utredningen framförde här uppfattningen att det är regeringen som ytterst ansvarar för de tjänstemän som agerar inom olika EU- organ och att det därmed är det ansvariga departementets uppgift att lämna instruktioner till den som företräder Sverige i ett EU-organ och dennes uppgift att se till att en återrapportering görs. Utredningen menade att myndigheterna självklart ska medverka i arbetet med instruktionen och bidra med all den sakkunskap som kan finnas på myndigheten och även samråda med departementet om vilken person från myndigheten som regeringen bör förordna. Ansvaret för att en instruktion tas fram ska dock ligga på regeringen. För att detta ska fungera menade utredningen att det är viktigt att Regeringskansliet tillämpar goda rutiner och skriftliga förordnanden och instruktioner. Sammantaget ansåg utredningen (s. 205 f.) att den redan då gällande regleringen, enligt vilken myndigheterna ska ge regeringen det stöd den behöver och ställa den personal som regeringen begär till förfogande, var väl avvägd och skapade goda förutsättningar för den nära samverkan mellan Regeringskansliet och myndigheterna som är en nödvändig grund för Sveriges agerande i EU.

Frågan om förhållandet mellan regeringen, Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheterna i det gemensamma EU-arbetet utreddes även av Förvaltningskommittén, som tillsattes av regeringen i december 2006. I kommitténs slutbetänkande Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118) gjordes bedömningen (s. 80 f.) att den svenska förvaltningsmodellen inte är oproblematisk i EU-medlemskapet och att en rad frågor kvarstod att lösa i synnerhet när det gällde regeringens styrning av myndigheterna. Kommittén framhöll att sakkunskapen i EU-ärenden riskerar att hamna på av-

2014/15:KU10

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

stånd från den politiska nivån på grund av den dualistiska förvaltningsmodellen och att arbetet därmed blir svårstyrt och sårbart. Kommittén betonade bl.a. (s. 86) vikten av tydliga förordnanden för de tjänstemän som företräder regeringen i EU-arbetet i syfte att undvika otydliga ansvarsförhållanden och stärka möjligheterna till ansvarsutkrävande. Kommittén bedömde vidare (s. 87 f.) att regleringen av EU-arbetet i riktlinjer med låg rättslig status inte svarade mot rimliga krav på öppenhet och insyn och föreslog att grundläggande besluts- och ansvarsregler i EU-frågor skulle ges i lag, att tillämpningsföreskrifter skulle ges i Regeringskansliets instruktion och att myndigheternas EU-arbete skulle regleras genom förordning. När det gäller beredningen av EU-ärenden ansåg kommittén (s. 89 f.) att de i princip bör behandlas som regeringsärenden. Kommittén framhöll att varje enskilt ställningstagande i beredningen av ett EU-ärende och varje enskild förhandlingsinstruktion inte behöver behandlas som regeringsärende, men att de övergripande och grundläggande ställningstagandena bör vara föremål för regeringsbeslut.

Förvaltningskommitténs förslag behandlades i 2010 års förvaltningspolitiska proposition (prop. 2009/10:175). I propositionen (s. 47 f.) underströk regeringen vikten av en tydlig samordning och ett nära samarbete mellan regeringen och statsförvaltningen i EU-arbetet. Regeringen framhöll bl.a. bättre insyn och öppenhet, tydligare ansvarsfördelning, nya arbetssätt och bättre rutiner som viktiga utvecklingsområden för att kunna bedriva ett strategiskt, samlat, tydligt, korrekt och effektivt EU-arbete. Vidare (s. 49 f.) betonades vikten av att regeringen och Regeringskansliet löpande försäkrar sig om att statsförvaltningens EU-arbete följer de riktlinjer och prioriteringar som lagts fast på central nivå av regeringen och ytterst riksdagen och att Sveriges agerande i EU:s förhandlingsprocesser kännetecknas av ett helhetsperspektiv som säkerställs genom dialog med de berörda parterna. Regeringen uppgav att den delade Förvaltningskommitténs bedömning om betydelsen av öppenhet och insyn i EU- arbetet men framhöll samtidigt att EU-arbetet är en del av myndigheternas normala ansvarsområde och att det därför inte finns anledning till en långtgående särreglering. Regeringen hänvisade i propositionen till det pågående arbetet med att tydligare reglera myndigheternas EU-arbete inom ramen för deras instruktioner och en förstärkning av regeringens styrning av Sveriges agerande i EU:s förhandlingsprocesser.

Regeringskansliets riktlinjer

Utöver vad som följer av de bestämmelser om regeringens respektive förvaltningsmyndigheternas skyldigheter som redovisats ovan finns i dag ingen rättslig reglering av representanternas deltagande i kommissionens genomförandekommittéer. De riktlinjer som finns är Regeringskansliets interna cirkulär (nr 1–13) för handläggning, beredning och samordning av EU-ärenden. Därutöver finns vissa andra tillämpliga interna riktlinjer som t.ex. rör samrådsformer i Regeringskansliet och hanteringen av EU-handlingar.

Cirkulär 3 innehåller riktlinjer för beredningen av EU-frågor i Regeringskansliet. Den senaste versionen av cirkuläret beslutades i januari 2014 och gäl-

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

ler från och med den 10 mars 2014. Eftersom den aktuella granskningen avser ärenden under 2013 utgår redogörelsen nedan från den tidigare versionen av cirkuläret (2008-01-29). Även lydelsen i den nu gällande versionen redovisas dock i de fall de skiljer sig åt.

I cirkuläret anges att departementen ansvarar för att departementens EU- frågor bereds på ett ändamålsenligt sätt och att EU-frågor omfattas av kravet på gemensam beredning med hänvisning till vad som gäller för övriga ärenden inom Regeringskansliet. Det gäller alla EU-frågor, t.ex. faktapromemorior, instruktioner och andra underlag inför möten i EU-institutioner där regeringen företräds. Enhetschefen för den berörda sakenheten svarade enligt de tidigare riktlinjerna för att det fanns gemensamt beredda ståndpunkter och instruktioner. I den nya versionen anges att den ansvariga huvudmannen svarar för detta. När det gäller själva förfarandet anges i den tidigare versionen att EU- frågor alltid ska beredas gemensamt med den sektorsansvariga tjänstemannen på Statsrådsberedningens EU-kansli (SB EUK) och med Finansdepartementets budgetavdelning (Fi BA) och att frågor inom vissa verksamhetsområden ska beredas med berörda enheter vid övriga departement (inremarknadsfrågor ska t.ex. beredas med enheten för främjande och EU:s inre marknad, UD FIM). I det reviderade cirkuläret anges de huvuddrag som gäller för gemensam beredning enligt följande. EU-frågor bereds gemensamt med den departementsansvariga tjänstemannen vid SB EUK och i samråd med de berörda handläggarna vid Brysselrepresentationen. EU-rättsliga frågor och ärenden om svenska lagar och förordningar med anknytning till EU-rätten bereds gemensamt genom den ansvariga kontaktpersonen i rättssektionen vid SB EUK. EU- frågor med ekonomiska, budgetära eller organisatoriska konsekvenser bereds gemensamt med Fi BA. Frågor som gäller den inre marknaden bereds gemensamt med Utrikesdepartementet genom (UD FIM). Frågor där konflikt kan uppstå mellan EU:s regelverk och de svenska grundlagarna bereds gemensamt med Justitiedepartementet genom grundlagsenheten (Ju L6). När det i ett departement finns en enhet eller funktion för särskild bevakning eller samordning av en viss typ av departementsövergripande eller sektorsövergripande frågor bereds alla ärenden som kan rymma en sådan fråga gemensamt genom den enheten eller funktionen.

Enligt Statsrådsberedningens riktlinjer för samrådsformer i Regeringskansliet (SB PM 2012:1 rev. 2013) måste gemensam beredning alltid äga rum i så god tid före ett beslut att de som berörs har en reell möjlighet att föra fram sina synpunkter och påverka ärendets beredning och avgörande. Hur förfarandet rent praktiskt ska gå till – om samrådet ska ske muntligen eller skriftligen, i vilken utsträckning och på vilket sätt överenskommelser ska dokumenteras etc. – får dock enligt riktlinjerna avgöras från fall till fall.

I cirkulär 3 hänvisas också till RF:s beredningskrav i förhållande till EU- frågor. I den tidigare versionen av cirkuläret hänvisas uttryckligen till att varje departement ska informera och samråda med intresseorganisationer inom sitt sakområde och till betydelsen av att samråda med företrädare för kommuner, landsting och andra organisationer när det gäller rättsakter som direkt berör

2014/15:KU10	5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER
	deras verksamhet eller när de har det slutliga ansvaret för att genomföra rätts-
	akten. För detta ändamål bör beredningsgrupper för EU-frågor inrättas av de-
	partementen. Även i den reviderade versionen hänvisas till RF:s berednings-
	krav, och därefter följer en mer översiktlig skrivning om att departementen bör
	involvera de berörda aktörerna både under förhandlingsfasen och genomför-
	andefasen, t.ex. genom att etablera berednings- eller referensgrupper.
	Handläggningen av frågor som rör kommissionens befogenhet att anta ge-
	nomförandeakter behandlas särskilt i cirkulär 5 (2011-07-15). I cirkuläret
	anges vad gäller tillsättningen av representanter i genomförandekommittéerna
	att varje medlemsstat enligt standardmallen för arbetsordningen för kommit-
	téerna endast får representeras av en person, men att detta inte hindrar ett de-
	partement från att utse en eller flera suppleanter. Ett beslut som rör tillsättning
	av svenska representanter i genomförandekommittéer bör innehålla kommit-
	téns namn, rättsakten där kommitténs mandat nämns samt namnen på de
	svenska representanterna och deras anställningsmyndighet. Enligt cirkuläret
	framgår av 3 § 5 Regeringskansliets arbetsordning att beslut om att utse repre-
	sentanter får fattas av chefen för ett departement och att respektive departe-
	ments arbetsordning kan ange att någon annan än chefen för departementet får
	fatta beslut. I en bilaga till cirkulär 5 finns förslag till utformning av beslut om
	förordnande för genomförandekommitté.
	När det gäller instruktioner till representanterna framhålls i cirkulär 5 att
	samtliga svenska ledamöter i kommittéerna företräder Sverige och således för
	regeringens talan, oavsett om de är tjänstemän från en myndighet eller från ett
	departement. Det är därför viktigt att instruktioner lämnas av det ansvariga
	departementet, efter sedvanlig gemensam beredning. Detta görs enligt cirku-
	läret på samma sätt som när det gäller instruktioner inför möten med rådsar-
	betsgrupper, som behandlas i cirkulär 3. Vidare anges att det ofta kan vara
	lämpligt att den svenska representanten förutom nödvändiga särskilda in-
	struktioner inför det aktuella mötet ges en allmän instruktion för det svenska
	deltagandet i genomförandekommittén.
	Enligt både den tidigare och den nu gällande versionen av cirkulär 3 gäller
	för instruktioner till kommissionens genomförandekommittéer ”i tillämpliga
	delar” detsamma som för rådsarbetsgrupper. Enligt det tidigare cirkuläret ska
	instruktioner till rådsarbetsgrupperna normalt utgå från en gemensamt beredd
	ståndpunktspromemoria, som utformats i enlighet med anvisningar i en bilaga
	till cirkuläret. I riktlinjerna anges att en ståndpunktspromemoria tillhör Reger-
	ingskansliets interna dokument, och att dess syfte är att underlätta påverkans-
	och förhandlingsarbetet. Ståndpunktspromemorian ska bl.a. innehålla den
	svenska målsättningen och en handlingsplan. I cirkuläret anges att innehållet i
	ståndpunktspromemorian ibland kan räcka som instruktion, men att det för
	ståndpunkter som inte har behandlats i ståndpunktspromemorian eller som har
	ändrats i förhållande till vad som ursprungligen angetts alltid ska finnas en
	särskild skriftlig instruktion.
	I den gällande versionen av cirkuläret anges att instruktioner med svenska
	ståndpunkter normalt bör utvecklas i mallen för EU-instruktioner. Av mallen
56

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

framgår att en EU-instruktion t.ex. bör innehålla en svensk målsättning för det slutliga förhandlingsresultatet, en förhandlingsstrategi, svenska ståndpunkter gällande förslaget när det har presenterats, förslagets förenlighet med de svenska grundlagarna, bakgrund och konsekvensanalys samt eventuella effekter för EU-budgeten och statens budget. När det är aktuellt anges syftet, förhandlingsläget och handlingslinjen för mötet. I cirkuläret anges att mallen anpassas efter behovet i det enskilda fallet. Instruktionen uppdateras och bereds gemensamt inför varje förhandlingstillfälle när nya ställningstaganden aktualiseras eller ny information tillkommit. Under en särskild rubrik i cirkuläret behandlas instruktioner för svenska ställningstaganden i unionens institutioner. När det gäller instruktioner till rådsarbetsgrupper bör dessa enligt cirkuläret normalt utgöras av de ovan redovisade EU-instruktionerna med svenska ståndpunkter och i huvudsak följa anvisningarna i mallen. Instruktionen inleds med en beskrivning av vad mötet ska behandla och den svenska handlingslinjen för det aktuella mötet. Om det bedöms lämpligt och om flera frågor ska förhandlas på ett och samma möte kan en separat instruktion skrivas för varje sådan dagordningspunkt.

I cirkulär 5 anförs vidare att det är viktigt att varje departement är väl underrättat om vad som behandlas i en genomförandekommitté inom dess ansvarsområde och att samma rutiner gäller för rapportering från genomförandekommittéer som från rådsarbetsgrupper enligt cirkulär 3. Detta innebär att en skriftlig rapport ska lämnas efter varje möte, normalt inom 24 timmar efter det att mötet har avslutats. Om en fullständig rapport inte hinner sammanställas ska en kortfattad rapport ändå skrivas inom denna frist. Rapporterna ska enligt anvisningarna inledas med en kort sammanfattning som dels redovisar de viktigaste resultaten av mötet, dels är operativt framåtblickande. Rapporten delges de berörda personerna inom Regeringskansliet. I en bilaga till cirkulär 5 finns ett förslag till mall för rapportering.

Som en förutsättning för att de rutiner som redovisats ovan ska kunna fungera framhålls i cirkulär 5 att det är viktigt att varje departement har kunskap om genomförandekommittéer inom det egna ansvarsområdet. En aktuell förteckning över genomförandekommittéer bör därför finnas och i början av varje år lämnas till Statsrådsberedningens kansli för samordning av EU-frågor. För varje genomförandekommitté bör det finnas uppgifter om kommitténs namn, grundläggande rättsakt, kategori, arbetsuppgifter, ansvarigt generaldirektorat, ansvarigt departement, mötesfrekvens och svenska representanter. I en bilaga till cirkuläret finns en mall för redovisning av uppgifter om genomförandekommittéer.

Statsrådsberedningen har också meddelat riktlinjer för hanteringen av EU- handlingar i Regeringskansliet (SB PM 2009:1). Av riktlinjerna framgår att EU-handlingar som kommer in direkt från en EU-institution eller från myndigheter i Sverige blir allmänna handlingar och ska registreras i Regeringskansliet. Enligt riktlinjerna gäller vidare att handlingar som rör EU-samar- betet, och som upprättas av anställda i Regeringskansliet eller av andra före-

2014/15:KU10

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

trädare för Sverige, med vissa undantag är allmänna handlingar och ska registreras i Regeringskansliet. En handling är upprättad när den har expedierats, när det ärende som den hör till har slutbehandlats eller, om handlingen inte hör till något ärende, när handlingen har justerats eller på annat sätt färdigställts. Exempel på sådana upprättade EU-handlingar som ska registreras är rapporter från möten med rådsarbetsgrupper och genomförandekommittéer samt ståndpunktspromemorior. När det gäller frågan om när och var handlingar ska registreras framhålls i promemorian att en handling i enlighet med 5 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, ska registreras så snart den kommit in eller upprättats. I riktlinjerna framhålls vidare att det är ganska vanligt att den som har ett uppdrag av regeringen eller Regeringskansliet att företräda Sverige är anställd vid någon annan myndighet. Handlingar som personen i fråga tar emot eller upprättar inom ramen för uppdraget registreras också i sådana fall i departementet.

Redovisning av genomförandekommittéer

Med hänvisning till vad som framkommit i Statskontorets rapport Fem år i EU (jfr ovan) föreslog riksdagsstyrelsen i sin framställning med anledning av Riksdagskommitténs förslag Riksdagen inför 2000-talet (framst. 2000/01:RS1 s. 129) att en samlad redovisning av genomförandekommittéerna borde ges i regeringens årliga EU-skrivelse. Enligt förslaget skulle riksdagen efter att ha tagit del av den första redovisningen få ta ställning till hur ofta redovisningen borde ges och om det fanns anledning att begära något annat slags information. Vid behandlingen i konstitutionsutskottet (bet. 2000/01:KU23 s. 30) tillstyrktes riksdagsstyrelsens förslag om ett tillkännagivande till regeringen om en redovisning av genomförandekommittéerna, och riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr. 2000/01:276).

Med anledning av tillkännagivandet lämnades en förteckning över svenska ledamöter i kommissionens genomförandekommittéer i ett annex till regeringens skrivelse (skr. 2001/02:30) om verksamheten i EU under 2000. Vid utrikesutskottets behandling (bet. 2001/02:UU10) av regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2001 konstaterades (s. 48) att en redovisning av genomförandekommittéer i enlighet med Riksdagskommitténs förslag hade gjorts i samband med den föregående EU-skrivelsen och att det enligt bedömningen inte behövdes någon ny förteckning i den aktuella skrivelsen eftersom den tidigare redovisningen fortfarande var aktuell. Utrikesutskottet menade dock att en redovisning av verksamma genomförandekommittéer borde göras i kommande skrivelser. Utskottet konstaterade vidare att redovisning av arbetet i vissa genomförandekommittéer förekommer i skrivelsen.

Tidigare granskning

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen granskat Regeringskansliets organisation för handläggning av EU-frågor ur olika aspekter. Vid två tillfällen har granskningen innefattat instruktionsgivning till och återrapportering från

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

dem som företräder Sverige i EU, i båda fallen med fokus på arbetet i rådsarbetsgrupperna.

Hösten 1998 (bet. 1998/99:KU10 s. 19 f.) granskade konstitutionsutskottet Regeringskansliets organisation för handläggningen av EU-frågor i olika hänseenden, bl.a. framtagandet av ståndpunktspromemorior och instruktionsgivningen till dem som företräder Sverige i EU. Av granskningen framgick bl.a. att frågan om huruvida instruktioner ska ha skriftlig form fick avgöras från fall till fall men att de skulle vara skriftliga om de avsåg frågor som inte behandlats i en tidigare ståndpunktspromemoria eller ståndpunkter som ändrats i förhållande till vad som ursprungligen angetts. Utskottets undersökning gav vid handen att hanteringen av EU-frågorna hade förbättrats efter hand sedan Sveriges EU-inträde men att detta inte hindrade att hanteringen kunde förbättras ytterligare. Ett exempel var att mer uppmärksamhet kunde ägnas kommissionens verksamhet. Utskottet uttalade också att det avsåg att återkomma till Regeringskansliets hantering av EU-frågorna. En aspekt som kunde vara aktuell att följa var regeringens förhållande till myndigheterna och hur den svenska förvaltningstraditionen fungerar när EU-frågor behandlas, framhöll utskottet.

Hösten 2010 (bet. 2010/11:KU10 s. 76 f) granskade utskottet framtagande av ståndpunkter och instruktioner inför möten i EU. Till grund för granskningen låg en genomgång av de instruktioner och ståndpunktspromemorior som upprättats inom Regeringskansliet inför möten i rådsarbetsgrupper inför antagandet av ett antal rättsakter under 2009. Utskottet framhöll betydelsen av att även arbetet med att ta fram svenska ståndpunkter och instruktioner i möjligaste mån uppfyller det beredningskrav som föreskrivs i RF. Granskningen gav inte anledning till någon annan bedömning än att beredningen av ståndpunkter och instruktioner i dessa delar fungerat väl. Granskningen innefattade även en genomgång av akternas fullständighet och diarieföringen av handlingar som hörde till de granskade ärendena och visade på vissa brister i dessa avseenden. Utskottet betonade att kraven på diarieföring och dokumentation är viktiga för offentlighetsprincipens upprätthållande och även torde kunna bidra till en effektiv intern beredning av dessa ärenden i Regeringskansliet. Ut- skottet noterade vidare i sitt ställningstagande att det inom Regeringskansliet pågick en översyn av arbetsmetoderna i EU-frågor och att riktlinjerna för framtagande och beredning av ståndpunkter och instruktioner kunde komma att revideras inom ramen för översynen. I sammanhanget påpekade utskottet att det föreföll finnas vissa problem med efterlevnaden av de gällande riktlinjerna och framförde att de bör vara utformade så att de motsvarar de krav som ställs och är möjliga att efterleva. Utskottet ville också fästa uppmärksamheten på att det saknades gemensamma kriterier för hela Regeringskansliet för s.k. angelägenhetsgrader. I den mån det finns behov av att i instruktioner ange angelägenhetsgrader skulle det enligt utskottet kunna vara ändamålsenligt att inom ramen för den pågående översynen införa gemensamma kriterier för sådana angelägenhetsgrader. Utskottet anförde slutligen att det endast undantagsvis bör förekomma att instruktioner inte upprättas i frågor som är föremål

2014/15:KU10	5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER
	för förhandling i EU och att ett minimikrav är att den svenska ståndpunkten
	alltid dokumenteras skriftligen i någon form.
	Iakttagelser vid den aktuella granskningen
	Underlag för granskningen
	Den aktuella granskningen omfattar arbetet i totalt 20 genomförandekommit-
	téer inom Justitiedepartementets (5), Landsbygdsdepartementets (4), Miljöde-
	partementets (5) och Näringsdepartementets (6) ansvarsområden, där Sverige
	under 2013 har representerats av tjänstemän från förvaltningsmyndigheter. Ur-
	valet av genomförandekommittéer har främst baserats på kriterierna att tjäns-
	temän från förvaltningsmyndigheter har representerat Sverige vid mötena och
	att kommittén i fråga har haft mötesverksamhet under 2013. Därutöver har
	avsikten varit att få en spridning över ett antal olika departement och politik-
	områden och att få ett underlag med rimlig omfattning. Enligt kommissionens
	register över kommittéhandlingar hölls under 2013 sammanlagt 93 möten i de
	granskade kommittéerna. Inför 63 av dessa möten hade kommissionen fram-
	ställt ett eller flera förslag till genomförandeakter för omröstning i kommittén.
	Arbetet i de granskade kommittéerna omfattar ett brett spektrum av frågor
	inom olika politikområden, bl.a. beslut om gränsvärden för bekämpningsme-
	delsrester i livsmedel, beslut om ekonomiska bidrag till medlemsstater för be-
	kämpning av vissa djursjukdomar, beslut om nationella åtgärder för att för-
	hindra införandet av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur, beslut om ämnen
	som ingår i regleringen av export och import av farliga kemikalier, beslut om
	kategorisering av överträdelser inom yrkestrafikområdet samt beslut om vilka
	resehandlingar som krävs för inresa i unionen och vilka handlingar som krävs
	från olika länder för utfärdande av visum.
	Redovisning av genomförandekommittéerna
	De förteckningar över genomförandekommittéer som departementen har re-
	dovisat i den aktuella granskningen omfattar totalt ca 275 kommittéer. Några
	kommittéer är redovisade mer än en gång då olika departement eller olika av-
	delningar inom samma departement ansvarar för kommittén beroende på vilka
	frågor som är aktuella, och vid åtminstone tre departement är även vissa ex-
	pertgrupper under kommissionen inkluderade i redovisningen. Flertalet av för-
	teckningarna är daterade i augusti 2014, några är odaterade och ett par är da-
	terade i maj och juni 2014. En förteckning är daterad november 2013. Utför-
	ligheten i redovisningen av kommittéerna varierar såväl mellan departementen
	som mellan olika enheter inom samma departement. Några departement redo-
	visar endast kommitténs namn och den svenska representanten och när det
	gäller den senare uppgiften anges ofta bara namn på myndigheten. Flertalet
	förteckningar följer emellertid i huvudsak mallen i cirkulär 5, men det saknas
	ofta uppgifter om kommitténs grundläggande rättsakt och endast undantagsvis
	anges kommitténs typ, dvs. om kommittén arbetar enligt det rådgivande eller
	det granskande förfarandet.

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

Instruktionsgivning

När det gäller instruktionsgivningen till de svenska representanter som deltog i arbetet i de 20 genomförandekommittéerna under 2013 visar granskningen att allmänna, s.k. stående instruktioner hade upprättats för två kommittéer och att någon form av särskild skriftlig instruktion hade upprättats inför 76 av totalt 93 möten. Inför 54 av dessa 76 möten hade kommissionen framställt förslag till genomförandeakter. I 14 av de 20 genomförandekommittéerna hade skriftliga instruktioner upprättats inför samtliga möten.

De särskilda instruktionerna är i nästan samtliga fall utförliga, med angiven ståndpunkt och/eller handlingslinje för respektive dagordningspunkt på det aktuella mötet. För drygt hälften av kommittéerna förekommer att angelägenhetsgrad anges för respektive dagordningspunkt i instruktionerna. I knappt hälften av kommittéerna innehåller instruktionerna inför mötena också regelmässigt en bakgrundsbeskrivning av arbetet i kommittén och det aktuella beredningsläget.

I två kommittéer, Viseringskommittén och den s.k. Sjöfartsskyddskommittén6, är dock de totalt sju skriftliga instruktionerna inför mötena i kommittéerna utformade som annoterade dagordningar, och det framgår inte tydligt vem som har upprättat dem. När det gäller Viseringskommittén är instruktionerna diarieförda i Justitiedepartementet. I ytterligare två kommittéer, Kommittén för tillämpning av de gemensamma skyddsreglerna för den civila luftfarten och Kommittén för tillämpning av gemensamma säkerhetsbestämmelser på det civila luftfartsområdet, framgår att instruktionerna är upprättade av Transportstyrelsen. I Kommittén för tillämpning av de gemensamma skyddsreglerna för den civila luftfarten omfattas uppgifter i handlingarna av sekretess med hänsyn till intresset av att förebygga brott enligt 18 kap. 8 § OSL. När det gäller Kommittén för tillämpning av gemensamma säkerhetsbestämmelser på det civila luftfartsområdet framgår av återrapporteringen att den har behandlat frågor där Sveriges representant har framfört tydliga synpunkter.

I Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa – sektionen för djurhälsa och djurens välbefinnande är de särskilda instruktionerna utformade som komplement till tidigare särskilda instruktioner eller den stående instruktionen för kommittén. I några fall är instruktionen utformad endast som en tjänsteanteckning om att mötet omfattas av tidigare instruktioner.

I nio av de sjutton fall då någon särskild skriftlig instruktion inte hade upprättats inför ett möte hade förslag till genomförandeakter lagts fram för kommittéerna. Av dessa avser emellertid sju fall möten i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa – GMO-sektionen7, där en stående instruktion upprättats inför deltagandet i kommittén. I den stående instruktionen anges att dagordningspunkterna vid kommitténs möten ofta är mycket tekniska, regelbundet återkommande och av rutinkaraktär och att syftet med en stående instruktion är att göra det möjligt för myndigheterna, departementet och den

6Kommittén för genomförande av lagstiftningen om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar.

7Sektionen för genetiskt modifierade livsmedel och foder samt miljörisken.

2014/15:KU10

2014/15:KU10	5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER
	svenska delegationen vid mötet att i sådana ärenden handla utan en instruktion
	skriven för det enskilda tillfället. På så vis kan resurser frigöras för att fokusera
	på mer resurskrävande ärenden och dagordningspunkter, framhåller man. I in-
	struktionen anges att departementen och myndigheterna inför varje möte ska
	göra en gemensam bedömning av vilka dagordningspunkter som omfattas av
	den stående instruktionen. För övriga dagordningspunkter ska myndigheten
	lämna underlag till departementet som tar fram en instruktion. Av gransk-
	ningen framgår att den stående instruktionen är relativt utförlig med angiven
	angelägenhetsgrad för respektive typ av dagordningspunkt som omfattas av
	den.
	I två fall där förslag till genomförandeakter har lagts fram för en kommitté
	inför ett möte saknas såväl stående som särskilda skriftliga instruktioner. I
	båda fallen rör det sig om möten i kommittéer inom Justitiedepartementets
	ansvarsområde. Det ena fallet avser ett möte i Kommittén för resehandlingar
	den 19 mars 2013, när ett genomförandebeslut antogs enligt det rådgivande
	förfarandet. Rättsakten avsåg upprättandet av en förteckning över resehand-
	lingar utfärdade av tredjeländer som möjliggör inresa i Schengenområdet och
	erhållande av visum. Det andra fallet avser ett möte den 13 juni 2013 i Kom-
	mittén om enhetlig utformning av visumhandlingar, där Sverige representera-
	des av Rikspolisstyrelsen. Vid mötet ägde en omröstning rum enligt gransk-
	ningsförfarandet om två rättsakter gällande tekniska specifikationer för ut-
	formning av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare respektive säker-
	hetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfär-
	das av medlemsstaterna. Av kommissionens protokoll och återrapporteringen
	från kommitténs möten framgår att det senare ärendet innefattade en fråga om
	certifikatspolicy vid hantering av biometriska resehandlingar, i vilken vissa
	medlemsstater hade framfört uppfattningen att beslutet kunde få politiska kon-
	sekvenser för hur man skyddar och hanterar EU-medborgares fingeravtryck. I
	båda fallen avgav kommittéerna ett positivt yttrande över den föreslagna ge-
	nomförandeakten.
	I åtta av de sjutton fall då särskilda skriftliga instruktioner saknades inför
	ett kommittémöte lades inget förslag till genomförandeakt fram för kommittén
	inför mötet. Fyra av dessa fall avser möten i kommittéer inom Justitiedeparte-
	mentets område: dels ett möte vardera i de båda kommittéer som redovisats i
	det föregående, dvs. Kommittén för resehandlingar och Kommittén om enhet-
	lig utformning av visumhandlingar, dels två möten i Kommittén för konsu-
	mentskyddssamarbete, där Sverige representeras av tjänstemän från Konsu-
	mentverket. För dessa tre kommittéer gäller att inga skriftliga instruktioner,
	vare sig allmänna eller särskilda, verkar ha upprättats för verksamheten under
	2013. Av dagordningen till mötet i Kommittén om enhetlig utformning av vi-
	sumhandlingar den 12 april 2013 framgick att det kunde bli aktuellt med en
	omröstning om två förslag till genomförandebeslut om tekniska specifika-
	tioner för resehandlingar av olika slag, som lagts fram för kommittén tidigare.
	Det rörde sig om de båda förslag där en omröstning kom att hållas vid mötet

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

den 13 juni 2013 (jfr ovan). Av dagordningarna inför de båda mötena i Kommittén för konsumentskyddssamarbete framgår att kommittén bl.a. skulle diskutera kommande prioriteringar och strategier för arbetet inom konsumentskyddsområdet.

Av de fyra återstående möten där skriftliga instruktioner saknades var tre möten i den s.k. Nitratkommittén8 inom Landsbygdsdepartementets ansvarsområde. I kommittén hölls totalt fyra möten under 2013. Inför det möte då ett förslag till rättsakt lagts fram för kommittén upprättades en skriftlig instruktion. Vid de övriga tre mötena avhandlades enligt dagordningarna dels informationspunkter, dels diskuterades inriktningen på kommitténs arbete 2014. Slutligen rör det sig i ett fall om ett möte den 6 februari 2013 i Sjöfartsskyddskommittén, där Sverige representeras av Transportstyrelsen. I detta fall framgår av ett e-postmeddelande från myndigheten till Näringsdepartementet att den tjänsteman som företräder Sverige i kommittén med kort varsel hade fått förhinder och skulle ersättas av en annan tjänsteman, och att något förslag på instruktion inte hade hunnit tas fram. I meddelandet anges vidare att myndighetens representant skulle kontakta den ansvariga handläggaren vid departementet för direkt avstämning om det skulle bli diskussion om någon fråga som kräver ett tydligt svenskt ställningstagande.

För en kommitté, Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa

– sektionen för djurhälsa och djurens välbefinnande, finns både en stående instruktion och särskilda instruktioner inför varje möte. Genomgången av handlingarna för kommittén visar emellertid att den stående instruktionen upprättades den 22 april 2013 men att det i återrapporteringen från tre av kommitténs möten (den 7 maj 2013, den 26 augusti 2013 och den 7 oktober 2013) uppges att representanten har arbetat efter en stående instruktion från 2007. Vidare noteras att det i en tjänsteanteckning i Landsbygdsdepartementet inför mötet i kommittén den 7 maj 2013 anges en överenskommelse per telefon med Jordbruksverkets representant om att de svenska ståndpunkterna omfattas av tidigare mötesinstruktioner eller den stående instruktionen. I myndighetens återrapport från mötet hänvisas emellertid till (s. 6) att delegaten på en dagordningspunkt som rör hästpass har arbetat efter en specifik instruktion som är framtagen för mötet. Även i återrapporteringen från mötet den 8 november 2013 hänvisas (s. 7) till en specifik instruktion framtagen för det aktuella mötet vid två dagordningspunkter. Av den särskilda instruktion som upprättats inför mötet (den 7 november 2013) framgår dock att den endast omfattar en dagordningspunkt eftersom de övriga punkterna på dagordningen antingen inte ger anledning till någon instruktion eller omfattas av kommitténs stående instruktion. Vidare har i granskningen uppmärksammats att en slutlig instruktion inför ett möte i kommittén den 19 november 2013 är daterad den 22 november 2013.

8 Kommittén för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och för tillämpning av direktivet om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

2014/15:KU10

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

När det gäller beredningen av instruktionerna framgår av granskningen att de två förekommande stående instruktionerna, som upprättats av Landsbygdsdepartementets djur- och livsmedelsenhet, har beretts gemensamt i Regeringskansliet med åtta respektive sju andra enheter, i båda fallen med Fi BA, SB EUK, SB SAM och UD FIM. När det gäller de totalt 76 särskilda instruktioner som upprättats inför möten i genomförandekommittéerna under 2013 framgår av handlingarna i 41 fall att instruktionen har varit föremål för en gemensam beredning eller ligger inom ramen för en tidigare beredd handlingslinje. I de 38 fall då uppgifter om den gemensamma beredningen förekommer uppges den i samtliga fall utom ett ha involverat Fi BA och SB EUK. Av instruktionen inför mötet den 22 april 2013 i den s.k. Sjösäkerhetskommittén9 framgår att den beretts gemensamt med JU L3, UD EU och N RS. I de övriga 37 fallen har den gemensamma beredningen utöver Fi BA och SB EUK involverat ytterligare mellan tre och elva enheter inom Regeringskansliet. I flertalet fall anges att den gemensamma beredningen är avslutad och att instruktionen är slutlig. I några fall anges emellertid att en gemensam beredning pågår. Det gäller instruktioner inför vissa möten i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa – sektionen för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder samt i Sjösäkerhetskommittén.

Återrapportering

Av de 93 möten som hölls i de granskade genomförandekommittéerna under 2013 har skriftliga återrapporter upprättats i 83 fall. Merparten av återrapporterna är utförliga med en kort inledande sammanfattning och framåtblickande genom att uppföljning från svensk sida av resultaten från mötet kommenteras. Relativt vanligt är också att återrapporterna är utformade som mötesanteckningar på dagordningen för det aktuella mötet, med mer eller mindre utförliga kommentarer under respektive dagordningspunkt, i vissa fall med en inledande sammanfattning. Endast i enstaka fall är återrapporteringen mycket kortfattad i form av minnesstolpar.

Av de granskade handlingarna framgår att drygt hälften av återrapporterna har upprättats inom 24 timmar efter det att mötet har avslutats. I övriga fall varierar denna tidsåtgång från två dagar till uppemot en månad. Av handlingarna framgår dock inte alltid om rapporterna också har lämnats till Regeringskansliet i samband med att de har upprättats, eftersom de inte har registrerats som inkommande handlingar i Regeringskansliet. I drygt hälften av fallen är återrapporterna inte diarieförda i departementen. I några kommittéer (Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa – sektionen för djurhälsa och djurens välbefinnande, Avfallskommittén10, Nitratkommittén, Kommittén för tillämpning av de gemensamma skyddsreglerna för den civila luftfarten och Kommittén för tillämpning av gemensamma säkerhetsbestämmelser på det ci-

9Kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg.

10Kommittén för anpassning till den vetenskapliga utvecklingen och för genomförande av

direktiv 2008/98/EG om avfall.

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

vila luftfartsområdet) gäller detta samtliga återrapporter, och i några kommittéer (t.ex. Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa – GMO- sektionen, Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa – sektionen för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder och Ständiga kommittén för biocidprodukter) gäller det vissa återrapporter. I några fall då handlingarna har registrerats framgår att det kan förekomma ett visst dröjsmål mellan det att en återrapport har upprättats och det att den har lämnats in till och registrerats i Regeringskansliet. Exempelvis upprättades en återrapport från ett möte i den s.k. Ozonkommittén11 den 3 oktober 2013 av Naturvårdsverket en vecka efter mötet men registrerades i Miljödepartementet först den 30 oktober 2013. En återrapport från Kommittén för vägtransporter upprättades samma dag som mötet hölls men registrerades i Näringsdepartementet fem dagar senare.

När det gäller Kommittén för leksakers säkerhet, där Kemikalieinspektionen har representerat regeringen vid mötena, verkar de skriftliga återrapporterna vara upprättade i Justitiedepartementet.

För tio möten, varav ett inbegrep en omröstning om ett förslag till rättsakt, saknas skriftlig återrapportering. Det gäller bl.a. de båda mötena i Kommittén för konsumentskyddssamarbete, där således varken instruktionsgivning eller återrapportering förekommit under 2013 (jfr ovan). Ett fall avser ett möte i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa – GMO-sektionen den 20 mars 2013, där Jordbruksverket företrädde regeringen. Vid mötet sköts en planerad omröstning upp på grund av invändningar mot förslaget från medlemsstater.

I tre fall gäller det möten i Kommittén för genomförandet av direktivet om upprättandet av en ram för gemenskapens vattenpolitik, där Havs- och vattenmyndigheten företräder regeringen. Kommittén hade under 2013 totalt fyra möten, varav myndigheten har rapporterat skriftligt från ett tillfälle då omröstning om en rättsakt ägde rum. Vid de tre möten som inte har återrapporterats skriftligt innehöll dagordningen i ett fall (den 4 november 2013) bl.a. en inledande diskussion om en ändring av bilagorna till det s.k. grundvattendirektivet12, där kvalitetsnormer för grundvatten på gemenskapsnivå fastställs. Vid de övriga två mötena (den 22 mars 2013 och den 30 september 2013) stod endast procedur- och protokollsfrågor på dagordningen.

Skriftlig återrapportering saknas även från två möten i Avfallskommittén. I Miljödepartementets akt i ärendet återfinns endast en kopia av kommissionens protokoll från respektive möte. Av granskningen framgår att det ena mötet (den 4 juli 2013) avhandlade informationspunkter som enligt den instruktion som upprättats inför mötet hade låg angelägenhetsgrad. Vid det andra mötet (den 18 oktober 2013) avhandlades dels informations- och diskussionspunkter, dels ägde en omröstning rum om ett genomförandebeslut om fastställande av ett format för anmälan av information om avfallshanteringsplaner och av-

11Kommittén för ämnen som bryter ned ozonskiktet och för fluorerade växthusgaser.

12Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd

för grundvatten mot föroreningar och försämring.

2014/15:KU10

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

fallsförebyggande program. Förslaget antogs efter ett positivt yttrande i kommittén. Enligt instruktionen skulle Sverige rösta för förslaget men om det bedömdes lämpligt framföra vissa kritiska synpunkter. Vidare angavs i instruktionen att Sverige under en diskussionspunkt på dagordningen om en formel för en s.k. klimatkorrigeringsfaktor skulle framföra att man motsatte sig denna.

Slutligen saknas skriftlig återrapportering från två av tre möten i Europeiska ITS-kommittén (den 25 januari 2013 och den 3 december 2013) inom Näringsdepartementets ansvarsområde, där Transportstyrelsen och Trafikverket företrädde regeringen. Enligt dagordningarna avhandlades vid mötena huvudsakligen informationspunkter och vissa diskussionspunkter bl.a. om tilllämpningen av tidigare beslutade genomförandeakter på området i medlemsstaterna.

Skriftligt förfarande

Av kommissionens register över kommittéhandlingar framgår att yttranden över förslag till genomförandeakter i 24 fall inhämtades genom skriftligt förfarande i 8 av de granskade genomförandekommittéerna under 2013.

Som exempel på förslag till genomförandeåtgärder där skriftligt förfarande tillämpades under 2013 kan nämnas följande: en förordning om ändring av förordningen om klassificering och märkning av kemikalier för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen13 (Reach-kommittén14); ett genomförandebeslut riktat till företag i tre medlemsstater om ändring av ett beslut om användningen av kontrollerade ämnen i tillverkningsprocesser enligt den s.k. ozonförordningen15 (Ozonkommittén); en genomförandeförordning om bl.a. utformningen av pass för vissa sällskapsdjur (Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa – sektionen för djurhälsa och djurens välbefinnande); ett ändringsdirektiv i fråga om gränsvärden för bisfenol A i leksaker (Kommittén för leksakers säkerhet); en genomförandeförordning om ändring av den bilaga till kommissionens förordning om erkännande av likvärdighet av säkerhetsstandarder i tredjeländer16 där de länder listas som bedöms tilllämpa likvärdiga säkerhetsstandarder (Kommittén för tillämpning av de gemensamma skyddsreglerna för den civila luftfarten).

Promemoria från Regeringskansliet

Genom en skrivelse som sänts till Regeringskansliet har utskottet begärt svar på ett antal frågor. Som svar översändes den 6 november 2014 en promemoria upprättad inom Statsrådsberedningen (bilaga 5.2). Promemorian bygger på un-

13Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.

14En kommitté som inrättats genom förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.

15Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet.

16Kommissionens förordning (EU) nr 185/2010 av den 4 mars 2010 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luft-

fartsskydd.

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

derlag från Justitiedepartementet, Landsbygdsdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet och kansliet för samordning av EU-frågor (SB EUK).

I svarspromemorian hänvisas inledningsvis till arbetet med cirkulären för handläggning, beredning och samordning av EU-ärenden i Statsrådsberedningen. Det anförs bl.a. att cirkulären är icke-bindande riktlinjer som syftar till att skapa enhetliga rutiner som departementen rekommenderas att följa och att departementens EU-samordningsfunktioner har till uppgift att sprida information om cirkulären och verka för att de efterföljs. Med hänvisning till cirkulär 5 anförs vidare att SB EUK i den kontinuerliga dialogen med departementen har understrukit vikten av att de har kunskap om genomförandekommittéer inom sina respektive ansvarsområden, att beslut om tillsättning av representanter fattas i enlighet med arbetsordningen för respektive departement samt att instruktionsgivning och rapportering sker i linje med cirkulär 5 och cirkulär 3. Det framhålls också att SB EUK utför kontinuerliga utbildningsinsatser inom Regeringskansliet bl.a. om de frågor som cirkulär 5 behandlar och att vissa departement även håller interna utbildningar om cirkulär 5.

Som svar på utskottets fråga om hur departementen i dag säkerställer att de har kunskap om de genomförandekommittéer som är verksamma inom deras ansvarsområden uppges att de departement som har varit föremål för den aktuella granskningen upprättar förteckningar över genomförandekommittéer inom sina ansvarsområden och att dessa förteckningar tas emot av SB EUK.

På utskottets fråga om det vid de departement som omfattas av granskningen har antagits särskilda riktlinjer för deltagande i genomförandekommittéer inom departementets ansvarsområde anförs att departementen följer de riktlinjer som framgår av cirkulär 5 och att några särskilda riktlinjer inte föreligger. Transportenheten vid Näringsdepartementet har dock utarbetat kompletterande riktlinjer som bifogas svarspromemorian.

Utskottet ställde i sin skrivelse frågan om hur förordnandet av representanter till genomförandekommittéer sker i de departement som berörs av den aktuella granskningen. I sammanhanget efterfrågades om ett formellt förordnande alltid föreligger och om så inte är fallet hur detta överensstämmer med föreskrifterna i Regeringskansliets instruktion och cirkulär 5. Enligt svarspromemorian sker dessa förordnanden i enlighet med en fastställd delegationsordning som framgår av respektive departements arbetsordning. Vanligen fattas beslut på enhetschefsnivå. Av svaret framgår vidare att det vid Miljödepartementet alltid föreligger ett beslut om förordnande, liksom vid Näringsdepartementet där besluten tas in i departementsprotokollet. Inom Justitiedepartementet förekommer det emellertid att föreskrifterna i Regeringskansliets instruktion och i departementets arbetsordning om att utse representanter tolkas och tillämpas så att uppgiften fullgörs på annat sätt än genom ett formellt förordnande, och inom Landsbygdsdepartementet sker inte alltid förordnandet i skriftlig form.

Utskottets granskning visar att skriftliga instruktioner saknas för några möten i de granskade genomförandekommittéerna under 2013 och att det i två

2014/15:KU10	5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER
	fall rör sig om möten där förslag till rättsakter lagts fram för kommittén inför
	mötet. Utskottet ställde i sin skrivelse en fråga om vilka kommentarer detta
	ger anledning till mot bakgrund av föreliggande riktlinjer och konstitutionsut-
	skottets tidigare uttalande om att det endast undantagsvis bör förekomma att
	instruktioner inte upprättas i frågor som är föremål för förhandling i EU. I
	svarspromemorian anges att instruktioner med svenska ståndpunkter i EU-frå-
	gor enligt riktlinjerna normalt bör utvecklas i mallen för EU-instruktioner. En-
	klare instruktioner i form av en kort mejlväxling kan dock i enstaka fall ha
	förbisetts i diarieföringen. När det gäller de två möten i genomförandekom-
	mittéer inom Justitiedepartementets ansvarsområde då förslag till rättsakter
	framställts inför mötet och instruktion saknas anförs att departementet har
	gjort bedömningen att någon skriftlig instruktion inte behövde tas fram. Detta
	motiveras med att de beslut om erkännande av resehandlingar som fattas i
	Kommittén för resehandlingar inte är EU-gemensamma och att Kommittén om
	enhetlig utformning av visumhandlingar genomgående hanterar frågor av tek-
	nisk karaktär.
	Av utskottets granskning framgår vidare att det ibland är oklart vem som
	har upprättat instruktionerna och att det i några fall då instruktionerna verkar
	vara upprättade av den representerande myndigheten är oklart om de har varit
	föremål för beredning i Regeringskansliet, eftersom de endast undantagsvis är
	diarieförda där. Som svar på utskottets frågor om detta och vilka kommentarer
	det ger anledning till anförs i fråga om Viseringskommittén inom Justitiede-
	partementets ansvarsområde att instruktionerna i form av kommenterade dag-
	ordningar har upprättats av den svenska representanten och att departementet
	mot bakgrund av informationen i dagordningarna har gjort bedömningen att
	någon gemensamt beredd instruktion från Regeringskansliet inte behövde tas
	fram inför de aktuella mötena. Inom Näringsdepartementets ansvarsområde
	anges att det ibland är myndigheterna själva som utarbetar ett förslag till in-
	struktion som sedan lämnats till departementet för beredning och godkän-
	nande. I vissa enstaka fall kan det enligt departementet ha förekommit att in-
	struktionen av förbiseende inte har diarieförts. När det gäller instruktioner in-
	för möten i Sjöfartsskyddskommittén uppges att det är vanligt att den ansva-
	riga myndigheten skickar ett underlag till instruktion till departementet inför
	ett kommande möte i form av en kommenterad dagordning, varvid departe-
	mentet tar ställning till om underlaget behöver beredas gemensamt. Det kan
	enligt svarspromemorian av förbiseende ha inträffat att den dokumentation
	som sedan lämnats med e-post till myndigheten om huruvida underlaget för
	instruktion är korrekt eller har ändrats genom beredningen i Regeringskansliet
	inte har diarieförts.
	Utskottet begärde i sin skrivelse en kommentar till att det anges olika an-
	gelägenhetsgrader i instruktionerna i omkring hälften av de granskade kom-
	mittéerna. Begäran gjordes mot bakgrund bl.a. av att konstitutionsutskottet i
	samband med en tidigare granskning har anfört att det skulle kunna vara ända-
	målsenligt att införa gemensamma kriterier för sådana angelägenhetsgrader i

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

Regeringskansliet. I svarspromemorian anges att det av Regeringskansliets nuvarande instruktionsmall för EU-frågor framgår att prioriteringsgrad ska anges (hög, medel eller låg) och att det till rubriken finns en förklarande kommentar om hur detta kan göras. Enligt anvisningarna avgörs prioriteringsgraden av om frågan är politiskt intressant eller kontroversiell, principiellt eller strategiskt viktig, får eller kan få konsekvenser av vikt för svensk lagstiftning eller svenska förhållanden samt om den får eller kan få samhällsekonomisk, budgetär eller organisatorisk påverkan.

Med hänvisning till iakttagelsen att uppgifter om gemensam beredning förekommer i omkring hälften av de granskade instruktionerna ställde utskottet vidare frågan om hur departementen säkerställer att gemensam beredning genomförs och om gemensam beredning inte har genomförts hur det överensstämmer med de gällande riktlinjerna. I svaret anger de berörda departementen följande. Justitiedepartementet följer Statsrådsberedningens riktlinjer om samrådsformer i Regeringskansliet, och den som i det enskilda fallet ansvarar för genomförandet av en gemensam beredning har också ansvar för att ta ställning till i vilken utsträckning och på vilket sätt träffade överenskommelser ska dokumenteras. Landsbygdsdepartementet uppger att samtliga instruktioner som omfattas av granskningen har varit föremål för gemensam beredning. Miljödepartementet anger att instruktioner inför möten i genomförandekommitté- erna bereds gemensamt och att det framgår av den slutliga instruktionen vilka departement som har ingått i beredningen. Näringsdepartementet hänvisar till att respektive huvudman på enheterna ansvarar för att den gemensamma beredningen gått till på ett korrekt sätt. Vidare uppges att det förekommer att frågor som är föremål för beslut i en kommitté har beretts i ett annat sammanhang och att huvudmannen därför kan göra bedömningen att en ny gemensam beredning inte är aktuell.

När det gäller återrapportering från möten i genomförandekommittéerna visar utskottets granskning att skriftliga återrapporter i enstaka fall saknas och att de i flera fall inte har lämnats inom de 24 timmar som anges i Regeringskansliets riktlinjer. Som svar på utskottets fråga om vilka kommentarer detta ger anledning till har Justitiedepartementet anfört att det i de två fall då återrapporter från möten i en genomförandekommitté inom departementets ansvarsområde saknas beror på att den aktuella kommittén hanterar frågor som rör operativt samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter och att departementet har löpande kontakt med myndigheten om arbetet i kommittén. Vidare anges att återrapporter som har lämnats till departementet kort tid efter ett möte i en genomförandekommitté i förekommande fall har överförts till Regeringskansliets mall, vilket har fördröjt hanteringen. Departementet uppger att förfarandet har uppmärksammats för att undvika fördröjningar av detta slag. Landsbygdsdepartementet har uppgett att i de fall återrapportering inte har skett inom 24 timmar beror detta på delegatens arbetsbelastning. I ett fall där utskottet i granskningen har noterat att skriftlig återrapportering saknats har närmare efterforskningar i departementet visat att en återrapport från mötet

2014/15:KU10	5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER
	inkommit till departementet men att rutinen för diarieföring har brustit. Miljö-
	departementet har med anledning av utskottets iakttagelser angett att man av-
	ser att tydliggöra återrapporteringsreglerna i cirkulär 3 för myndigheterna. I
	fråga om avsaknaden av återrapporter från tre av fyra möten i Kommittén för
	genomförandet av direktivet om upprättandet av en ram för gemenskapens vat-
	tenpolitik anförs att en beslutspunkt endast förekom på det möte som har åter-
	rapporterats skriftligt. Departementet hänvisar vidare till att kommissionen för
	minnesanteckningar från samtliga möten, men att dessa inte registreras som
	inkommande till Regeringskansliet då de laddas ned från EU-kommissionens
	bibliotek. Näringsdepartementet har anfört att det följer de riktlinjer om åter-
	rapportering som ges i Statsrådsberedningens cirkulär, men framhåller samti-
	digt att återrapporteringen från genomförandekommittéer bör skiljas från åter-
	rapportering från rådsarbetsgrupper, där arbetet oftast sker under större tids-
	press. Eftersom arbetet i många av kommittéerna är av ett annat slag och har
	andra tidsperspektiv anser man att återrapporteringen kan göras vid en senare
	tidpunkt utan att arbetet hemmavid påverkas.
	Granskningen visar även att drygt hälften av myndigheternas återrapporter
	inte har diarieförts i departementen. Som svar på utskottets fråga om skälet till
	detta och hur det överensstämmer med gällande bestämmelser uppges i svars-
	promemorian att sådana återrapporter ska diarieföras och att det rör sig om
	misstag när detta inte har gjorts.
	Utskottet önskade i sin skrivelse även svar på vissa frågor om instruktions-
	givning och återrapportering i samband med skriftliga förfaranden i genomfö-
	randekommittéerna. I Statsrådsberedningens svarspromemoria hänvisas till de
	riktlinjer för handläggning av skriftliga beslutsförfaranden i EU-frågor som
	ges i cirkulär 1 och som avser rådet. Några särskilda riktlinjer för det skriftliga
	förfarande som regleras i KFF finns inte, men enligt promemorian sker ge-
	mensam beredning av svaren i dessa fall i regel på motsvarande sätt som för
	skriftliga förfaranden i rådet.
	Utskottets frågor rörde även vissa enskilda iakttagelser i olika ärenden. En
	av dessa frågor rörde förhållandet att de instruktioner som redovisas för arbetet
	i en genomförandekommitté i Landsbygdsdepartementet enligt vad som fram-
	går av granskningen inte alltid överensstämmer med de instruktioner som re-
	presentanten hänvisar till i återrapporteringen. I svarspromemorian uppger de-
	partementet att detta beror dels på att felaktiga datumhänvisningar till den stå-
	ende instruktionen för genomförandekommittén av misstag har angetts i åter-
	rapporterna, dels på att hänvisningar i återrapporterna till specifika instruk-
	tioner framtagna för de aktuella mötena avser tidigare framtagna instruktioner
	och att det i en instruktion av förbiseende saknas en referens till en sådan tidi-
	gare framtagen instruktion för en dagordningspunkt. Enligt departementet
	hade emellertid myndigheten medverkat i framtagandet av de aktuella in-
	struktionerna och myndighetsrepresentanten var därmed väl förtrogen med
	vilka instruktioner och ståndpunkter som var relevanta inför mötena i kommit-
	tén.

5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER

2014/15:KU10

En annan av dessa frågor, som avsåg samma genomförandekommitté inom Landsbygdsdepartementets ansvarsområde, gällde iakttagelsen att en instruktion inför ett möte i kommittén är daterad efter det att mötet ägt rum. Som skäl till detta anförs i svarspromemorian att dokument från kommissionen inför möten i kommittéerna generellt skickas ut mycket sent, vilket innebär att den gemensamma beredningen i Regeringskansliet kan pågå mycket nära inpå mötet och ibland avslutas först på mötesdagen. Så förhöll det sig enligt Landsbygdsdepartementet i det specifika fallet. Då den ansvariga handläggaren i departementet dessutom var på tjänsteresa den aktuella dagen och genomförde den gemensamma beredningen på distans kunde den praktiska hanteringen av ärendet inte slutföras förrän vid ett senare datum. I sammanhanget framhåller departementet att en förutsättning för att Sverige ska kunna påverka besluten i EU är att vårt arbetssätt så långt som möjligt anpassas efter de inte alltid optimala förutsättningar som kommissionen ger.

Ytterligare en fråga från utskottet med anledning av en enskild iakttagelse rörde den gemensamma beredningen av en instruktion inför ett möte i Sjösäkerhetskommittén, där varken Fi BA eller SB EUK uppges ha deltagit. På utskottets fråga om skälet till detta och hur det överensstämmer med gällande riktlinjer uppger Näringsdepartementet att det kan bero på förbiseende i det aktuella fallet. Samtidigt anges att det förekommer att frågor som är föremål för beslut i en kommitté har beretts med Fi BA och SB EUK i ett annat sammanhang och att man därför inte tar med dem i den gemensamma beredningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens styrning och hantering av arbetet i kommissionens genomförandekommittéer under 2013 med avseende på hur den demokratiska styr- och ansvarskedjan upprätthålls då tjänstemän från förvaltningsmyndigheterna representerar regeringen. Detta är första gången som konstitutionsutskottet granskar arbetet i genomförandekommittéerna. Utskottet har tidigare granskat instruktionsgivning till och återrapportering från regeringens representanter i EU, men då med fokus på arbetet i rådsarbetsgrupperna.

Tidigare studier har visat på vissa brister i regeringens styrning och uppföljning av arbetet i genomförandekommittéerna när regeringen företräds av tjänstemän från förvaltningsmyndigheterna. Utskottets iakttagelser ger emellertid inte anledning till någon annan bedömning än att departementen i dag har god kunskap om de genomförandekommittéer som finns inom deras respektive ansvarsområden och att instruktionsgivningen till och återrapporteringen från företrädarna i de granskade kommittéerna i stort har fungerat väl. Av granskningen framgår att det endast undantagsvis har förekommit att instruktioner inte har upprättats i frågor som har varit föremål för förhandling och beslut vid möten i de granskade genomförandekommittéerna och att skriftliga återrapporter har upprättats för 86 av 93 möten i kommittéerna.

2014/15:KU10	5 REGERINGEN, MYNDIGHETERNA OCH EU: EU-KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEKOMMITTÉER
	Utskottet noterar samtidigt att det finns vissa svårigheter att leva upp till de
	ambitioner som Regeringskansliets interna cirkulär med riktlinjer för hanter-
	ingen av EU-ärenden ger uttryck för, exempelvis i fråga om att hålla tidsfristen
	för återrapportering från möten i genomförandekommittéerna. De svar som
	lämnats på utskottets frågor i detta avseende antyder också att departementens
	syn på tillämpningen av riktlinjerna varierar. Utskottet vill återigen framföra
	att Regeringskansliets interna riktlinjer bör vara utformade så att de motsvarar
	kraven och är möjliga att efterleva så att det uttalade syftet – enhetlighet och
	hög kvalitet vid handläggningen av frågor som rör EU – uppnås (jfr bet.
	2010/11:KU10 s. 98).
	I granskningen görs vidare vissa iakttagelser när det gäller dokumentation
	och diarieföring av instruktioner och återrapporter i de aktuella ärendena.
	Bland annat framgår att diarieföringen i Regeringskansliet ibland har blivit
	fördröjd och att vissa handlingar inte har diarieförts fastän detta borde ha
	gjorts. I Regeringskansliets svar anförs att ett ineffektivt förfarande i enstaka
	fall har orsakat fördröjningar i registreringen av inkommande handlingar, men
	förbiseende framstår som den främsta orsaken. Av svaren på utskottets frågor
	framgår vidare att det förekommer att mer informella rutiner, t.ex. korta mejl-
	växlingar eller muntliga kontakter, anses ändamålsenliga för att förmedla kort-
	are ståndpunkter eller få återrapporter från möten. Utskottet vill i samman-
	hanget understryka att kraven på diarieföring och dokumentation är viktiga för
	offentlighetsprincipens upprätthållande. Genom att instruktioner och återrap-
	porter är skriftliga och dokumenterade ges möjlighet till insyn i förhandlings-
	arbetet och i förlängningen ansvarsutkrävande.
	Inom ramen för granskningen har vidare uppmärksammats att rutinerna för
	förordnande av representanter till genomförandekommittéerna varierar mellan
	de departement som omfattas av granskningen. Utskottet konstaterar att den
	nu aktuella granskningen inte ger några indikationer på att detta orsakat oklar-
	het om vem som företräder Sverige i genomförandekommittéerna, men erinrar
	om att det enligt Regeringskansliets instruktion i fråga om varje beslut av Re-
	geringskansliet ska finnas en handling som anger vad beslutet innehåller, när
	det fattades och av vem.

2014/15:KU10

6 Försenade interpellationssvar

Ärendet

I en anmälan till konstitutionsutskottet (dnr 1805-2013/14), bilaga 6.1, begärs att utskottet granskar om finansminister Anders Borg kan anses ha fullgjort sin skyldighet som statsråd mot riksdagen med hänsyn till de enligt anmälaren väldigt långa svarstiderna för interpellationer. Anmälaren anför att Anders Borg vid tidpunkten för anmälan hade besvarat 90 procent av interpellationerna för sent. Hälften av interpellationerna hade besvarats eller skulle komma att besvaras inom en tid som enligt anmälaren kraftigt överstiger de föreskrivna två veckorna.

Konstitutionsutskottet har beslutat att låta granskningen omfatta samtliga statsråds svarstider för interpellationssvar.

Till grund för granskningen har legat statistik framtagen inom riksdagens kammarkansli, bilaga 6.2–6.5, och en promemoria upprättad inom Statsrådsberedningen, bilaga 6.6.

Utredning i ärendet

Gällande ordning

Riksdagsledamöter får enligt 13 kap. 5 § regeringsformen (RF) framställa interpellationer och frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets tjänsteutövning. Närmare bestämmelser om interpellationer finns i riksdagsordningen (RO). Enligt 8 kap. 2 § RO ska en interpellation vara skriftlig och ställas till ett visst statsråd. Den ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering. En interpellation ska besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den har överlämnats till statsrådet. Om planeringen av kammarens arbete medför att interpellationen inte kan besvaras en viss vecka, förlängs svarstiden till dess att planeringen medger att svar lämnas. Om ett statsråd inte besvarar en interpellation inom den föreskrivna tiden ska han eller hon meddela riksdagen varför svaret uteblir eller blir försenat. Meddelandet, ett s.k. förseningsbrev, anmäls i kammaren. Meddelandet får inte följas av överläggning. En interpellation faller om den inte har besvarats under den valperiod då den väcktes (8 kap. 4 § RO).

Enligt tilläggsbestämmelse 8.4.1 i RO bestämmer talmannen efter samråd med statsrådet och den ledamot som har framställt interpellationen (interpellanten) vid vilket sammanträde svaret ska lämnas.

Denna regel har sedan riksmötet 2004/05 tillämpats på så sätt att interpellanten i princip måste vara beredd att ta emot svaret i kammaren under den tvåveckorsperiod då interpellationen ska besvaras. Alternativet för ledamoten är att återkalla interpellationen. Undantagsvis kan talmannen tillåta att en annan ledamot tar emot interpellationssvaret. För försenat svar gäller sedan juni

2014/15:KU10	6 FÖRSENADE INTERPELLATIONSSVAR
	2009 att ledamoten har rätt att neka högst tre förslag till debattider från stats-
	rådet. Hittar man ingen tid får statsrådet i dessa fall läsa upp svaret i kammaren
	utan debatt med interpellanten (rapporten 2011/12:RFR6 s. 55 f.).
	Tidigare granskningar
	Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen granskat förseningar vid be-
	svarandet av interpellationer.
	Utskottet har då bl.a. uttalat att det självfallet är omöjligt att helt undvika
	vissa förseningar vid besvarandet av interpellationer. En försening kan exem-
	pelvis orsakas av sjukdom eller tjänsteresa. Utskottet har dock framhållit vik-
	ten av att förseningar undviks så långt det är möjligt. Inte minst ur allmänhet-
	ens synvinkel är det enligt utskottet av stor vikt att en fråga inte har förlorat
	sin aktualitet när den besvaras (bet. KU 1977/78:35 s. 16 f.). Liknande ställ-
	ningstaganden gjordes i betänkande KU 1979/80:50 (s. 13 f.).
	Utskottet erinrade vidare hösten 2001 om att riksdagsledamöternas möjlig-
	het att ställa interpellationer till statsråd är en del av riksdagens kontrollmakt,
	som ger riksdagens ledamöter insyn i regeringens politiska arbete (bet.
	2001/02:KU10 s. 30 f.). Utskottet konstaterade i denna granskning att mer än
	hälften av alla interpellationer hade besvarats efter tvåveckorsperioden och
	ansåg att detta förhållande var anmärkningsvärt. Regeringen kunde enligt ut-
	skottet inte undgå kritik för detta.
	Vid granskningen våren 2006 (bet. 2005/06:KU20 s. 40 f.) sa utskottet att
	det förutsatte att regeringen fortsatte att arbeta för att samtliga interpellationer
	skulle besvaras inom den tid som anges i RO.
	Hösten 2009 anförde utskottet att en avgörande förutsättning för att fråge-
	instituten ska ha den verkan och funktion som förutsätts i RF och RO är att
	statsråden respekterar gällande reglering och praxis. Det är enligt utskottet av
	särskild vikt att fördröjda svar i möjligaste mån undviks. Utskottet konstate-
	rade att andelen fördröjda svar varit hög under den granskade perioden (mellan
	42 och 55 procent). Utskottet såg allvarligt på detta förhållande och ansåg att
	det, förutom att äventyra aktualiteten hos interpellationsdebatterna, i förläng-
	ningen också kan riskera att allmänt försvaga frågeinstituten som kontrollin-
	strument (bet. 2009/10:KU10 s. 148 f.).
	I utskottets granskning våren 2011 uppgav Regeringskansliet som svar på
	utskottets frågor att konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden analyse-
	rades och diskuterades i expeditions- och rättschefskretsen samt bland stats-
	sekreterarna. Att vissa förseningar trots detta riskerade att uppstå kunde bl.a.
	bero på olika åtaganden, tjänsteresor eller andra tidigare inbokade engage-
	mang. Vid möten för samråd och information mellan företrädare för kammar-
	kansliet och Statsrådsberedningen togs frågor upp om hanteringen av riksdags-
	frågor och interpellationer. Ambitionen var att fler svar skulle lämnas inom
	den föreskrivna tiden. Utskottet konstaterade i sitt ställningstagande att det
	hade förväntat sig en förbättring av statistiken beträffande svarstiderna men
	att granskningen hade visat att trenden med en ökande andel för sent besvarade

6 FÖRSENADE INTERPELLATIONSSVAR

2014/15:KU10

interpellationer, trots upprepade påpekanden från utskottet genom åren, tvärtom hade fortsatt. Detta gällde både den totala andelen sena svar (62 procent) och andelen svar som var försenade med flera veckor (26 procent av interpellationerna besvarade mer än två veckor för sent). Det var enligt utskottet otillfredsställande att utvecklingen hade fortsatt i fel riktning (bet. 2010/11:KU20 s. 64).

Utvärdering av frågeinstituten som kontrollinstrument

På uppdrag av konstitutionsutskottet har f.d. kanslichefen i utskottet Magnus Isberg genomfört en brett upplagd utvärdering av frågeinstituten i riksdagen i syfte att analysera dem från konstitutionell synpunkt. Till utredaren knöts en parlamentarisk referensgrupp. Rapporten Frågeinstituten som kontrollinstrument (2011/12:RFR6) överlämnades till utskottet i februari 2012.

Frågan om försenade interpellationssvar berörs i rapporten. Utredaren konstaterar att både den totala andelen försenade svar och andelen svar som är försenade mer än två veckor ökade från mandatperioden 2002–2006 till mandatperioden 2006–2010. I rapporten redovisas vidare de vanligaste orsakerna till dröjsmålen, och vilka mer övergripande förklaringar som har lämnats av Regeringskansliet när konstitutionsutskottet har genomfört sina granskningar av försenade interpellationssvar. Exempelvis framhölls den generellt ökade arbetsbelastningen i Regeringskansliet, det ökade internationella engagemanget som har minskat flexibiliteten i planeringen och det ökade antalet interpellationer (s. 57 f.).

I rapporten konstateras att Regeringskansliets tjänstemän samstämmigt uppgett att det som regel inte är några problem att iaktta tidsfristerna för interpellationerna ur deras perspektiv. De försenade interpellationssvaren beror därmed inte på arbetssituationen på departementen eller samordningen mellan departementen, utan på statsrådens kalendrar.

En förlängning av svarstiden för interpellationer skulle enligt utredaren sannolikt inte lösa problemet. Tvärtom skulle en förlängning av svarstiden sammantaget kunna medföra att den genomsnittliga svarstiden blev längre och att svaren i större utsträckning är inaktuella när de lämnas.

En annan metod vore enligt utredaren (s. 62 f.) i stället att statsråden reserverar tid i sina kalendrar för att besvara interpellationer under de veckor som kammaren sammanträder under ett kommande riksmöte, uppdelat på tre perioder: från starten på hösten till jul, från starten i januari t.o.m. mars och fr.o.m. april till sammanträdesperiodens slut i juni. I princip bör alla statsråd reservera en tid varje vecka som riksdagen sammanträder. De kammartider som ska vara tillgängliga för statsrådens reservationer ska vara desamma som i dag, dvs. i första hand tisdagar efter kl. 13 och i andra hand fredagar efter kl. 9. Även torsdagar efter kl. 12 kan vara aktuella för interpellationsdebatter. När statsråden anmält vilka tider de önskar få reserverade för interpellationssvar får riksdagens kammarkansli pussla ihop ett schema. Detta schema annonseras ut på lämpligt sätt så att informationen når alla ledamöter.

2014/15:KU10	6 FÖRSENADE INTERPELLATIONSSVAR
	En interpellation som en ledamot vill få besvarad av ett visst statsråd en
	viss reserverad dag ska väckas senast 14 dagar före den dagen. Om inga inter-
	pellationer ställs till ett visst statsråd en viss reserverad dag vet statsrådet detta
	två veckor i förväg och kan planera om sin kalender. Metoden skulle enligt
	utredaren efter en överenskommelse mellan riksdagen och regeringen kunna
	prövas under något eller några riksmöten. Tillämpningen av metoden får dis-
	kuteras närmare mellan kammarkansliet och Regeringskansliet.
	Konstitutionsutskottet	behandlade	utvärderingen	i	betänkandet

2012/13:KU4. Utskottet anförde då att den statistik som redovisats i utredningen hade visat att andelen försenade interpellationssvar får sägas vara förhållandevis hög. Det är enligt utskottet angeläget att regeringen arbetar för att andelen försenade interpellationssvar minskar. I likhet med utredaren ansåg utskottet vidare att den gällande regleringen, som innebär att en interpellation ska besvaras inom två veckor, är en rimlig avvägning mellan behovet av tid för att förbereda svaret och intresset av att snabbt få svar på en aktuell fråga. Tidsramen bör därför enligt utskottet inte utökas.

Detta innebar enligt utskottet att Regeringskansliet måste ta ett större ansvar för att statsråden ska kunna planera sin tid för att kunna svara på interpellationer. Utskottet ansåg att Regeringskansliet och kammarkansliet gemensamt bör överväga hur framförhållningen för statsråd och interpellanter kan förbättras, samtidigt som andelen försenade svar minskas.

Riksdagsstyrelsen anförde i framställningen Översyn av riksdagsordningen (framst. 2013/14:RS3 s. 133 f.) med anledning av vad utskottet uttalat, att riksdagens kammarkansli arbetar kontinuerligt och med betydande ansträngningar för att interpellationer ska besvaras i tid och för att förseningar i förekommande fall ska bli så korta som möjligt. Förseningar följs upp kontinuerligt och redovisas för talmannen och gruppledarna. Längre och upprepade förseningar rapporteras också till talmannen. Därtill kommer enligt riksdagsstyrelsen att vikten av att interpellationer och frågor besvaras i tid understryks också vid kontakter med Regeringskansliet, exempelvis vid det samråd som regelbundet förekommer med Statsrådsberedningen. Kammarkansliet kommer att fortsätta detta arbete. Riksdagsstyrelsen ansåg att det för närvarande inte var nödvändigt att vidta någon ytterligare särskild åtgärd i saken.

Statistik framtagen av riksdagens kammarkansli

Av statistik framtagen inom kammarkansliet framgår i huvudsak följande (bilaga 6.2–6.5).

Riksmötet 2010/11

Under riksmötet 2010/11 ställdes totalt 446 interpellationer, varav 411 besvarades och 35 återkallades. Av de besvarade interpellationerna besvarades 171 (42 procent) efter den föreskrivna tvåveckorsperioden. Av dessa var 78 fördröjda 1–7 dagar, 35 fördröjda 8–14 dagar, 29 fördröjda 15–21 dagar och 29 fördröjda mer än 21 dagar.

6 FÖRSENADE INTERPELLATIONSSVAR

2014/15:KU10

De tre statsråd som under riksmötet fick flest interpellationer var arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, infrastrukturminister Catharina Elmsä- ter-Svärd och näringsminister Maud Olofsson.

Hillevi Engström besvarade 61 interpellationer; 28 (46 procent) besvarades för sent, varav 7 med en fördröjning som översteg två veckor.

Catharina Elmsäter-Svärd besvarade 44 interpellationer; 22 (50 procent) besvarades för sent, varav 8 med en fördröjning som översteg två veckor.

Maud Olofsson besvarade 30 interpellationer; 26 (87 procent) besvarades för sent, varav 9 med en fördröjning som översteg två veckor.

Sedan tidigare inplanerade tjänsteresor respektive andra inbokade engagemang var de vanligast förekommande anmälda orsakerna till fördröjningarna.

Riksmötet 2011/12

Under riksmötet 2011/12 ställdes totalt 449 interpellationer, varav 424 besvarades och 25 återkallades eller föll. Av de besvarade interpellationerna besvarades 202 (48 procent) efter den föreskrivna tvåveckorsperioden. Av dessa var 68 fördröjda 1–7 dagar, 57 fördröjda 8–14 dagar, 36 fördröjda 15–21 dagar och 40 fördröjda mer än 21 dagar.

De tre statsråd som under riksmötet som fick flest antal interpellationer var finansminister Anders Borg, arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och utbildningsminister Jan Björklund.

Anders Borg besvarade 47 interpellationer; 38 (81 procent) besvarades för sent, varav 17 med en fördröjning som översteg två veckor.

Hillevi Engström besvarade 41 interpellationer; 30 (73 procent) besvarades för sent, varav 5 med en fördröjning som översteg två veckor.

Jan Björklund besvarade 38 interpellationer; 15 (39 procent) besvarades för sent, varav 5 med en fördröjning som översteg två veckor.

Orsaken till fördröjningarna angavs i de flesta fall vara sedan tidigare inbokade tjänsteresor och engagemang.

Riksmötet 2012/13

Under riksmötet 2012/13 ställdes totalt 513 interpellationer, varav 470 besvarades och 43 återkallades eller föll. Av de besvarade interpellationerna besvarades 245 (52 procent) efter den föreskrivna tvåveckorsperioden. Av dessa var 93 fördröjda 1–7 dagar, 69 fördröjda 8–14 dagar, 38 fördröjda 15–21 dagar och 45 fördröjda mer än 21 dagar.

2014/15:KU10

6 FÖRSENADE INTERPELLATIONSSVAR

De tre statsråd som under riksmötet som fick flest antal interpellationer var finansminister Anders Borg, arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.17

Anders Borg besvarade 54 interpellationer; 48 (89 procent) besvarades för sent, varav 27 med en fördröjning som översteg två veckor.

Hillevi Engström besvarade 54 interpellationer; 33 (61 procent) besvarades för sent, varav 9 med en fördröjning som översteg två veckor.

Catharina Elmsäter-Svärd besvarade 42 interpellationer; 15 (36 procent) besvarades för sent, varav 1 med en fördröjning som översteg två veckor.

Inbokade tjänsteresor och andra engagemang var även detta riksmöte den vanligast förekommande anmälda orsaken till fördröjningarna. Även kammarens brist på tider för debatt angavs emellertid som orsak.

Riksmötet 2013/14

Under riksmötet 2013/14 ställdes totalt 540 interpellationer, varav 498 besvarades och 42 återkallades eller föll. Av de besvarade interpellationerna besvarades 283 (57 procent) efter den föreskrivna tvåveckorsperioden. Av dessa var 76 fördröjda 1–7 dagar, 85 fördröjda 8–14 dagar, 36 fördröjda 15–21 dagar och 86 fördröjda mer än 21 dagar.

De tre statsråd som under riksmötet fick flest antal interpellationer var arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson, finansminister Anders Borg och infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Elisabeth Svantesson besvarade 67 interpellationer; 41 (61 procent) besvarades för sent, varav 11 med en fördröjning som översteg två veckor.

Anders Borg besvarade 57 interpellationer; 54 (95 procent) besvarades för sent, varav 39 med en fördröjning som översteg två veckor. Av de besvarade interpellationerna besvarades 33 mer än 21 dagar efter den föreskrivna tvåveckorsperioden.

Catharina Elmsäter-Svärd besvarade 47 interpellationer; 14 (30 procent) besvarades för sent, varav 3 med en fördröjning som översteg två veckor.

Den vanligaste anmälda orsaken till fördröjningarna var tjänsteresor och sedan tidigare inbokade engagemang.

I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen av de försenade interpellationssvaren under de tre senaste valperioderna.

17 Catharina Elmsäter-Svärd var även försvarsminister under perioden 30 mars–17 april 2012.

6 FÖRSENADE INTERPELLATIONSSVAR

Tabell 6.1 Försenade interpellationssvar 2002/03–2013/14

Riksmöte	Antal	Antal	Andel	Antal	Andel
	besvarade	fördröjda	fördröjda	fördröjda	fördröjda
				> 14 dgr	> 14 dgr
2002/03	396	166	42 %	52	13 %
2003/04	505	217	43 %	48	10 %
2004/05	653	340	52 %	84	13 %
2005/06	459	209	46 %	63	14 %
2002–06	2 013	932	46 %	247	12 %
2006/07	644	305	47 %	78	12 %
2007/08	768	422	55 %	157	20 %
2008/09	563	274	49 %	116	21 %
2009/10	466	287	62 %	121	26 %
2006–10	2 441	1 288	53 %	472	19 %
2010/11	411	171	42 %	58	14 %
2011/12	424	202	48 %	76	18 %
2012/13	470	245	52 %	83	18 %
2013/14	498	284	57 %	122	24 %
2010–14	1 803	902	50 %	339	19 %

Källa: Kammarkansliets statistik över interpellationer. Uppgifterna för 2002/03–2009/10 redovisas i rapporten 2011/12:RFR6 s. 57.

Promemoria från Regeringskansliet

I en skrivelse till Regeringskansliet har utskottet begärt dels en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits efter utskottets granskning våren 2011 för att undvika försenade interpellationssvar, dels ett svar på varför andelen försenade svar trots det har ökat.

Som svar lämnades den 6 november 2014 en promemoria upprättad inom Statsrådsberedningen, bilaga 6.6. Ambitionen inom Regeringskansliet är enligt promemorian att fler interpellationssvar ska lämnas inom den föreskrivna tiden. I expeditions- och rättschefskretsen samt i statssekreterarkretsen diskuteras konstitutionsutskottets granskningsbetänkanden och andra underlag rörande försenade interpellationssvar. De försenade svaren beror enligt promemorian till stor del på statsrådens kalendrar, t.ex. tjänsteresor och sedan tidigare inbokade engagemang. Regeringskansliet kommer i kontakterna med riksdagens kammarkansli fortsätta att verka för att hitta lösningar för frågor som rör hanteringen av riksdagsfrågor och interpellationer.

Uppgifter från Statsrådsberedningen

Statsrådsberedningen har till utskottet sagt sig vara positiv till att en sådan ordning med schemaläggning av interpellationssvar som föreslagits i rapporten 2011/12:RFR6 tillämpas under en försöksperiod och därefter utvärderas.

2014/15:KU10

6 FÖRSENADE INTERPELLATIONSSVAR

Utskottets ställningstagande

Som utskottet tidigare har konstaterat är en avgörande förutsättning för att frågeinstituten ska ha den verkan och funktion som förutsätts i regeringsformen och riksdagsordningen att statsråden respekterar gällande reglering och praxis. Det är av särskild vikt att fördröjda svar i möjligaste mån undviks. Utskottet har vid ett flertal tidigare granskningar kunnat konstatera att svarstiden för interpellationer, trots upprepade påpekanden från utskottet genom åren, åsidosatts i en mycket stor del av fallen, och utskottet har förutsatt att regeringen skulle fortsätta att arbeta för att samtliga interpellationer besvaras inom den tid som anges i riksdagsordningen.

Årets granskning har emellertid visat att svarstiderna har blivit längre jämfört med föregående år och att andelen försenade interpellationssvar därmed fortfarande är anmärkningsvärt stor. Andelen försenade interpellationssvar har minskat om man jämför hela mandatperioden 2010–2014 med mandatperioden 2006–2010, men andelen är högre än mandatperioden 2002–2006. Ut- skottet ser kritiskt på den negativa utvecklingen.

Utskottet välkomnar att Statsrådsberedningen är positiv till att en ordning med schemaläggning av interpellationssvar tillämpas under en försöksperiod. Syftet med en sådan metod är att minska andelen försenade interpellationssvar; riksdagsordningens bestämmelser om att en interpellation ska besvaras inom två veckor gäller alltjämt. Den närmare tillämpningen av ordningen får diskuteras närmare mellan kammarkansliet och Regeringskansliet. Efter att ordningen har tillämpats en tid bör en utvärdering ske.

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

7 Beredningskravet: tid mellan lagrådsgranskning och proposition

Ärendet

I detta ärende granskar konstitutionsutskottet vilken tid som används för den del av beredningen av lagärenden som sker efter det att Lagrådet har lämnat yttranden över lagförslag. Granskningen avser lagförslag som remitterats till Lagrådet under åren 2002, 2004, 2006, 2008, 2010, 2012 och första halvåret 2014.

Till grund för granskningen har legat bl.a. en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet, bilaga 7.1. Översikter över ärenden som remitterats till Lagrådet per departement och år respektive sammantaget finns i bilaga 7.2–7.3. Granskningen avser de förslag som remitterats till Lagrådet som har föranlett propositioner.

Utredning i ärendet

Lagrådets granskning

För att lämna yttranden över lagförslag ska det enligt 8 kap. 20 § regeringsformen finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Vidare föreskrivs att närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Denna lag är lagen (2003:333) om Lagrådet.

Enligt 8 kap. 21 § första stycket regeringsformen inhämtas yttrande från Lagrådet av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott. Av andra stycket följer att ett yttrande från Lagrådet ska inhämtas innan riksdagen beslutar

1.grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt tekniska upptagningar

2.lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar

3.lag som avses i 2 kap. 14–16 §§, 20 § eller 25 § (grundläggande fri- och rättigheter)

4.lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad

5.lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna

6.lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 (enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes samt förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas

2014/15:KU10

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

personliga eller ekonomiska förhållanden) eller lag som avses i 11 eller 12 kap. (rättskipningen och förvaltningen), eller

7. lag som ändrar eller upphäver lag enligt 1–6.

Vidare sägs i tredje stycket att vad som nu har sagts dock inte gäller om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer.

Om regeringen föreslår att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som anges ovan och Lagrådets yttrande dessförinnan inte har inhämtats ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen.

Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas.

Av 8 kap. 22 § regeringsformen följer att Lagrådets granskning ska avse

1.hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt

2.hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra

3.hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav

4.om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och

5.vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Den nuvarande regleringen i regeringsformen om Lagrådets granskning trädde i kraft den 1 januari 2011. Förslagen lades fram i proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag. Förslagen i propositionen stämde överens med de förslag som arbetats fram av den parlamentariska kommittén Grundlagsutredningen (SOU 2008:125).

I motiven framhöll regeringen att den fakultativa regeln om lagrådsgranskning i praktiken tillämpades som en obligatorisk regel (prop. 2009/10:80 s. 143). Det kunde därför enligt regeringen inte förväntas att antalet granskningsärenden i Lagrådet skulle komma att öka nämnvärt om regeln att yttrande av Lagrådet borde inhämtas ändrades på så sätt att det blev obligatoriskt att inhämta yttrande i fråga om lagar som faller inom granskningsområdet. Regeringen anförde vidare att denna ändring skulle innebära en principiell och önskvärd förstärkning av Lagrådets ställning och att betydelsen av förhandsgranskningen betonas, bl.a. när det gäller lagförslagens grundlagsenlighet. Vikten av Lagrådets granskning markerades ytterligare genom att det s.k. viktighetskriteriet togs bort. Det innebär att Lagrådets hörande inte längre begränsas till lagar som är viktiga för enskilda eller från allmän synpunkt.

Beredning av regeringsärenden

I regeringsformen finns inga bestämmelser som, förutom vad gäller lagrådsgranskningen, särskilt tar sikte på regeringens beredning av lagärenden.

Däremot gäller allmänt för beredning av regeringsärenden att det ska finnas ett regeringskansli (7 kap. 1 § regeringsformen). I detta ingår departement för

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

2014/15:KU10

olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen.

Vidare följer av 7 kap. 2 § regeringsformen att vid beredningen av regeringsärendena ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig.

I Regeringskansliet finns interna riktlinjer, bl.a. i Statsrådsberedningens skrift Propositionshandboken (Ds 1997:1). En utförlig beskrivning finns i konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU10 (s. 81–83). Här kan nämnas att när det gäller riktlinjer i fråga om arbetet med att utarbeta en proposition efter lagrådsremissen påpekas att Lagrådets granskning resulterar i ett granskningsyttrande i form av ett protokoll (s. 98 f.). Med anledning av protokollet måste departementet ta ställning till de synpunkter och förslag som Lagrådet har framfört i protokollet. Detta görs när propositionen utarbetas.

Ärenden där Lagrådet har avstyrkt ett lagförslag i dess helhet eller allvarligt ifrågasatt det anmäls till Statsrådsberedningens granskningskansli (SB PM 2012:1 rev. 2013).

Vidare kan nämnas att det i handboken anförs att propositionen sedan ska skickas ut på delning. I handbokens avsnitt om delning anges att sådan ska genomföras i så god tid att de mottagande departementen disponerar minst fem arbetsdagar för att granska texten och lämna synpunkter (s. 89). Undantag från femdagarsregeln kan enligt handboken beviljas av departementens kontaktperson i Statsrådsberedningen. Enligt den promemoria om den politiska samordningen som statsministerns statssekreterare gav ut i mars 2010 är det ansvarig samordnare i Statsrådsberedningen som kan medge undantag (s.k. förkortad delningstid), anges det i promemorian Samrådsformer i Regeringskansliet (SB PM 2012:1, rev. 2013). I promemorian framhålls att förkortad delningstid används endast undantagsvis och att delningarna måste planeras så att man inte hamnar i tidsnöd.

I fråga om delningen anförs vidare att det bör avsättas rejält med tid för arbetet med delningssynpunkterna (s. 90). Det framhålls att det inte är ovanligt att detta arbetsmoment kräver dels upprepade kontakter, diskussioner och föredragningar, dels en bearbetning av texten.

När propositioner ska lämnas

Enligt 9 kap. 3 § riksdagsordningen beslutar riksdagen på förslag av talmannen när propositioner som enligt regeringen bör behandlas under det pågående riksmötet senast ska lämnas. Denna tidpunkt brukar benämnas stoppdatum. Sista dag för att lämna propositioner brukar fastställas till omkring den 20 mars (Holmberg m.fl., Grundlagarna, 3 uppl. 2012, s. 723.) Om en särskild tidpunkt föreskrivs i riksdagsordningen, gäller den tidpunkten.

2014/15:KU10	7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION
	Undantag gäller dels om regeringen genom en proposition underställer riks-
	dagen en utfärdad förordning för prövning enligt lag, dels om regeringen anser
	att det finns synnerliga skäl att lämna en proposition senare.

Konstitutionsutskottets tidigare granskning

Utskottet har vid flera tillfällen granskat beredningen av lagförslag och då särskilt regeringens remittering av lagförslag till Lagrådet. En redovisning av sådana granskningar sedan 1975 finns i utskottets betänkande 2013/14:KU10 (s. 83–88). Nämnas kan att utskottet har understrukit vikten av att arbetet med lagstiftningsärendena planeras så att tillräckligt med tid, i enlighet med Statsrådsberedningens riktlinjer, kan avsättas för delning av propositionerna efter Lagrådets yttrande och för arbetet med delningssynpunkterna. Om Lagrådets synpunkter är av principiell eller mer kvalificerad art borde det enligt utskottet självfallet behövas en längre beredningstid. I detta sammanhang noterade utskottet att i några lagärenden som utskottet särskilt granskat uppgick tidsperioden mellan Lagrådets yttrande och propositionens beslutsdatum till högst två veckor, varav i ett fall endast tre dagar. Att tillräckligt med tid avsätts för beredning av Lagrådets synpunkter är enligt utskottet av stor vikt, inte minst i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter.

Under hösten 2013 gjorde utskottet en närmare granskning av regeringens remisser till Lagrådet (bet. 2013/14:KU10 s. 78–107). En översiktlig genomgång gjordes av de propositioner som regeringen överlämnade till riksdagen 2012. Genomgången avsåg de propositioner som innehåller lagförslag. Bland annat uppmärksammades hur frågan om inhämtande av yttrande från Lagrådet hade hanterats och redovisats i de genomgångna propositionerna. I de lagärenden där regeringen inhämtat yttranden från Lagrådet var genomgången inriktad på Lagrådets synpunkter och förslag i dessa ärenden. Vid genomgången uppmärksammades bl.a. om regeringen hade följt Lagrådets synpunkter och förslag eller inte samt vilka eventuella beredningsåtgärder Lagrådets yttranden föranlett i Regeringskansliet. Dessutom studerades hur Lagrådets synpunkter och omhändertagandet av dessa redovisats i propositionerna.

Här kan nämnas att utskottet hösten 2013 bl.a. underströk vikten av att arbetet med lagärendena planeras så att det finns tillräckligt med tid för beredning av propositionerna efter Lagrådets yttranden. Om Lagrådets synpunkter är av principiell eller mer kvalificerad art torde självfallet en längre beredningstid behövas. I detta sammanhang noterade utskottet att i två av de lagärenden där utskottet har ställt närmare frågor var tidsperioden mellan Lagrådets yttrande och propositionens beslutsdatum cirka två veckor. Att tillräckligt med tid avsätts för beredning av Lagrådets synpunkter är av stor vikt, anförde utskottet, inte minst i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter.

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

2014/15:KU10

Den aktuella genomgången

En genomgång har gjorts av de ärenden där Lagrådet på begäran av regeringen lämnat yttranden åren 2002, 2004, 2006, 2008, 2010 och 2012 samt året 2014 t.o.m. den 30 juni. Genomgången har främst varit inriktad på hur lång tid som förflutit mellan protokollet från Lagrådet och regeringens beslut om proposition.

År för år 2002–2014

Tabeller över 2002–2014 finns i bilaga 7.2.

År 2002 beslutade regeringen i 19 ärenden proposition mindre än 2 veckor efter lagrådets protokoll; detta är 32 procent av de propositioner som föregåtts av lagrådsgranskning det året.

Beredande departement var

–Justitiedepartementet i 4 ärenden

–Utrikesdepartementet i 1 ärende

–Socialdepartementet i 3 ärenden

–Finansdepartementet i 2 ärenden

–Näringsdepartementet i 8 ärenden.

I ett av dessa ärenden beslutade regeringen proposition mindre än en vecka efter Lagrådets protokoll. Lagrådet hade i det fallet framfört synpunkter på förslaget. Beredande departement var Finansdepartementet. Ärendet var sådant att det finns anledning att här nämna något om förhållandena.

Regeringen beslutade propositionen Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning av vissa andelsbyten (prop. 2002/03:15) 3 dagar efter att Lagrådet hade yttrat sig. Protokollet från Lagrådet är daterat den 4 november 2002, som var en tisdag, och propositionen beslutades den 7 samma månad. Lagändringarna i propositionen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2003.

Lagrådet framförde i sitt yttrande bl.a. att det med hänsyn till ärendets komplexitet hade varit önskvärt om framför allt förslaget till ikraftträdande- och övergångsbestämmelser hade blivit föremål för en mer omsorgsfull beredning. Lagrådet föreslog även vissa justeringar av lagtexten.

I propositionens redogörelse för ärendet och dess beredning (s. 19) framgår att riksdagen, på förslag av skatteutskottet, den 16 maj 2002 tillkännagav för regeringen att regeringen senast i augusti 2002 skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning i ett närmare angivet avseende. Nämnas kan även att regeringen med hänvisning till att riksdagens uppdrag ansåg att det fanns skäl för att propositionen avlämnades vid en tidpunkt då budgetpropositionen för 2003 redan hade avlämnats. På grund av frågornas komplexitet hade det enligt regeringen inte varit möjligt att avsluta beredningen av förslagen före budgetpropositionens avlämnande till riksdagen. När det gällde Lagrådets synpunkter förklarade sig regeringen i huvudsak ha följt dessa.

2014/15:KU10

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

År 2004 beslutade regeringen i 27 ärenden proposition mindre än 2 veckor efter Lagrådets protokoll; detta är 27 procent av de propositioner som föregåtts av lagrådsgranskning det året.

Beredande departement var

–Justitiedepartementet i 4 ärenden

–Finansdepartementet i 16 ärenden

–Näringsdepartementet i 6 ärenden och

–Jordbruksdepartementet i 1 ärende.

I 6 av dessa ärenden från 2004 beslutade regeringen proposition mindre än 1 vecka efter Lagrådets protokoll, vilket innebär 6 procent av de propositioner som föregåtts av att Lagrådet yttrat sig över förslagen. Beredande departement var

–Finansdepartementet i 4 ärenden

–Näringsdepartementet i 2 ärenden.

I samtliga dessa 6 ärenden hade Lagrådet framfört synpunkter på förslagen. Ärendena var

–Slopad arvsskatt och gåvoskatt (prop. 2004/05:25), Finansdepartementet, 3 dagar efter Lagrådets protokoll

–Utökade möjligheter till överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond m.m. (prop. 2004/05:32), Finansdepartementet, 3 dagar efter Lagrådets protokoll

–Räntebeläggning av periodiseringsfonder (prop. 2004/05:38), Finansde-

partementet, 6 dagar efter Lagrådets protokoll

– Handel med utsläppsrätter (prop. 2004/05:18), Näringsdepartementet, 2 dagar efter Lagrådets protokoll

–Trängselskatt (prop. 2003/04:145), Finansdepartementet, 6 dagar efter Lagrådets protokoll

–Arbetstagarinflytande i europabolag (prop. 2003/04:122), Näringsdepartementet, 6 dagar efter Lagrådets protokoll.

År 2006 beslutade regeringen i 41 ärenden proposition mindre än 2 veckor efter Lagrådets protokoll; detta är 37 procent av de propositioner som föregåtts av lagrådsgranskning det året.

Beredande departement var

–Justitiedepartementet i 15 ärenden

–Socialdepartementet i 4 ärenden

–Finansdepartementet i 9 ärenden

–Näringsdepartementet i 6 ärenden

–Miljödepartementet i 7 ärenden.

I 6 ärenden beslutade regeringen proposition mindre än en vecka efter Lagrådets protokoll. De 6 ärenden då regeringen beslutade proposition mindre än en vecka efter Lagrådets protokoll var

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

2014/15:KU10

–En arbetslöshetsförsäkring för arbete (prop. 2006/07:15), 6 dagar efter Lagrådets protokoll

–Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad (prop. 2006/07:19), Finansdepartementet, 2 dagar efter Lagrådets protokoll

–En kronofogdemyndighet i tiden (prop. 2005/06:200) Finansdepartementet, 6 dagar efter Lagrådets protokoll

–Förstärkning och förenkling - ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (prop. 2005/06:185), Näringsdepartementet, 1 dag efter Lagrådets protokoll

–Miljöbalkens sanktionssystem, m.m. (prop. 2005/06:182), Miljödepartementet, 1 dag efter Lagrådets protokoll

–Miljöansvaret i Antarktis (prop. 2005/06:179), Miljödepartementet, 3 dagar efter Lagrådets protokoll.

År 2008 beslutade regeringen i 26 ärenden proposition mindre än 2 veckor efter Lagrådets protokoll; detta är 23 procent av de propositioner som föregåtts av lagrådsgranskning det året. Beredande departement var

–Justitiedepartementet i 6 ärenden

–Socialdepartementet i 2 ärenden

–Finansdepartementet i 8 ärenden

–Utbildningsdepartementet i 1 ärende

–Integrations- och jämställdhetsdepartementet i 1 ärende

–Näringsdepartementet i 3 ärenden

–Miljödepartementet i 2 ärenden

–Arbetsmarknadsdepartementet i 3 ärenden.

I 2 ärenden beslutade regeringen proposition mindre än 1 vecka efter Lagrådets protokoll, vilket innebär 3 procent av de propositioner som föregåtts av att Lagrådet yttrat sig över förslagen. Beredande departement var Finansdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet i var sitt ärende. I båda dessa ärenden hade Lagrådet framfört synpunkter på förslagen.

De ärenden då regeringen beslutade proposition mindre än en vecka efter Lagrådets protokoll var

–Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet (prop. 2008/09:61), Finansdepartementet, 2 dagar efter Lagrådets protokoll

–En effektivare arbetslöshetsförsäkring (prop. 2007/08:118), Arbetsmarknadsdepartementet, 2 dagar efter Lagrådets protokoll.

När det gäller propositionen Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet (prop. 2008/09:61), som beslutades 2 dagar efter Lagrådets protokoll, kan noteras att det efter lagrådsbehandlingen infördes en ny paragraf i lagen om statligt stöd till kreditinstitut (8 kap. 2 §) som behandlar skyldighet för bl.a. Riksbanken och Riksgäldskontoret att lämna sådana uppgifter till stödmyndigheten som den behöver i ärenden enligt den nämnda lagen. Med

2014/15:KU10

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

anledning av den tillkommande bestämmelsen gjordes även justeringar i den föreslagna ändringen av 8 kap. 24 § sekretesslagen (1980:100) för att uppgifter som finns hos Riksbanken och Riksgäldskontoret ska få ett motsvarande sekretesskydd som de har hos dessa myndigheter när uppgifterna lämnas till stödmyndigheten. I propositionen anfördes, i avsnittet Ärendet och dess beredning, att det var mycket angeläget att den i ärendet föreslagna stödlagstiftningen kunde träda i kraft så snart som möjligt så att planerade åtgärder för att stärka stabiliteten i det svenska finansiella systemet kunde vidtas. En lagrådsgranskning av de nu nämnda ändringsförslagen skulle enligt regeringen innebära en fördröjning av ärendet som skulle vara till avsevärt men. Efter lagrådsbehandlingen hade vidare några mindre justeringar gjorts i 7 kap. 1 § tredje stycket i den föreslagna lagen om statligt stöd till kreditinstitut. De är av mindre beskaffenhet och regeringen bedömde att Lagrådets hörande över dem inte var nödvändigt. Slutligen hade vissa redaktionella ändringar gjorts i förhållande till lagrådsremissen.

År 2010 beslutade regeringen i 43 ärenden proposition mindre än 2 veckor efter Lagrådets protokoll; detta är 38 procent av de propositioner som föregåtts av lagrådsgranskning det året.

Beredande departement var

–Justitiedepartementet i 14 ärenden

–Utrikesdepartementet i 1 ärende

–Socialdepartementet i 3 ärenden

–Finansdepartementet i 9 ärenden

–Utbildningsdepartementet i 2 ärenden

–Näringsdepartementet i 7 ärenden

–Integrations- och jämställdhetsdepartementet i 1 ärende

–Miljödepartementet i 3 ärenden

–Arbetsmarknadsdepartementet i 1 ärende

–Jordbruksdepartementet i 2 ärenden.

Av dessa 43 ärenden beslutade regeringen proposition mindre än 1 vecka efter Lagrådets protokoll i 4 ärenden eller i 4 procent av ärendena. Det gällde

–Ny konsumentkreditlag (prop. 2009/10:242), Justitiedepartementet, 2 dagar efter Lagrådets protokoll; propositionen beslutades den 23 juni 2010, och lagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2011

–Ett förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang (prop. 2009/10:241), Justitiedepartementet, 6 dagar efter Lagrådets protokoll; propositionen beslutades den 23 juni 2010, och lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2011

–Några körkorts- och fordonsfrågor (prop. 2009/10:198), Näringsdepartementet, 6 dagar efter Lagrådets protokoll

–Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175), Finansdepartementet, 6 dagar efter Lagrådets protokoll.

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

År 2012 beslutade regeringen i 14 ärenden proposition mindre än 2 veckor efter Lagrådets protokoll; detta är 15 procent av de propositioner som föregåtts av lagrådsgranskning det året. Beredande departement var

–Justitiedepartementet i 2 ärenden

–Socialdepartementet i 1 ärenden

–Finansdepartementet i 2 ärenden

–Utbildningsdepartementet i 1 ärende

–Arbetsmarknadsdepartementet i 1 ärende

–Näringsdepartementet i 4 ärenden

–Miljödepartementet i 3 ärenden.

Inte i något ärende det året beslutade regeringen proposition mindre än 1 vecka efter Lagrådets protokoll.

Under det första halvåret 2014 beslutade regeringen i 25 ärenden proposition mindre än 2 veckor efter Lagrådets protokoll; detta är 24 procent av de propositioner som föregåtts av lagrådsgranskning det året. Beredande departement var

–Justitiedepartementet i 9 ärenden

–Socialdepartementet i 2 ärenden

–Utbildningsdepartementet i 3 ärenden

–Näringsdepartementet i 5 ärenden

–Miljödepartementet i 3 ärenden

–Landsbygdsdepartementet i 3 ärenden.

Inte i något ärende beslutade regeringen proposition mindre än 1 vecka efter Lagrådets protokoll.

Samlad bild 2002–2014

De år som genomgången avser (2002, 2004, 2006, 2008, 2010, 2012 och första halvåret 2014) beslutade regeringen proposition inom 2 veckor från Lagrådets protokoll i 197 ärenden, vilket är 28 procent av ärendena, och inom 1 vecka från Lagrådets protokoll i 19 ärenden, eller 3 procent av ärendena. Regeringsbeslut om proposition fattades inom 2 veckor från Lagrådets protokoll i mellan 15 och 38 procent av ärendena (2012 respektive 2010). En tabell finns i bilaga 7.3.

Promemoria från Regeringskansliet

Genom en skrivelse som sändes till Regeringskansliet den 9 oktober 2014 begärde utskottet svar på bl.a. frågor som gällde

–vilka förhållanden som beaktas generellt vid beslut att bereda en proposition kortare tid än en respektive två veckor efter Lagrådets protokoll

–vilka skäl som har medfört beredning kortare tid än en vecka efter Lagrådets protokoll i 19 särskilt angivna ärenden

2014/15:KU10

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

–att vissa departement till synes mer regelmässigt återkommer som beredande departement för propositioner som beretts kortare tid än två veckor efter Lagrådets protokoll (Justitiedepartementet och Näringsdepartementet varje år som omfattas av genomgången, Finansdepartementet och Socialdepartementet alla år utom ett).

Som svar överlämnades den 6 november 2014 en promemoria som har upprättats inom Regeringskansliet (bilaga 7.1). I promemorian finns svar från Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet, Socialdepartementet, Finansdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Kulturdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet. I det följande presenteras det huvudsakliga innehållet i promemorian. För det fullständiga innehållet hänvisas till bilagan.

När det gäller förhållanden som beaktas generellt vid beslut att bereda en proposition kortare tid än en respektive två veckor efter Lagrådets protokoll anförs i promemorian att karaktären och omfattningen av Lagrådets synpunkter påverkar vilken tid som behövs för beredning av en proposition efter lagrådsgranskningen. Att lagförslagen måste genomföras inom en viss tid eller att det av någon annan anledning är brådskande att lämna propositionen till riksdagen är andra omständigheter som påverkar vilken tid som behövs för beredning.

Vidare uppmärksammas i promemorian att beredningen av en proposition många gånger kan påbörjas redan i anslutning till föredragningen i Lagrådet, eftersom det då ofta tas upp frågor som Lagrådet kommer att behandla i sitt yttrande. I många fall kan därför tiden för beredning efter det att departementet har fått Lagrådets protokoll hållas mycket kort.

I promemorian betonas också att det, som konstitutionsutskottet har pekat på, är viktigt att arbetet med lagärendena planeras så att det finns tillräckligt med tid för beredning av propositionerna efter Lagrådets yttranden.

I redogörelserna i promemorian för ärenden som har beretts kortare tid än en vecka efter Lagrådets protokoll, finns några tydligt avgränsade situationer, såsom att

–EU-direktiv skulle vara genomförda senast en viss dag (propositionerna Ny konsumentkreditlag, prop. 2009/10:242, Handel med utsläppsrätter II, prop. 2004/05:18, Arbetstagarinflytande i europabolag, prop. 2003/04:122)

–ett överträdelseärende var inlett, och det var därför angeläget att lagförslagen kunde träda i kraft så snart som möjligt (propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, prop. 2009/10:175)

–de svenska bestämmelserna stred mot EU-rätten, vilket snarast behövde åtgärdas (propositionen Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad, prop. 2006/07:19)

–propositionen Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet (prop. 2008/09:61) togs fram skyndsamt med anledning av den globala finansiella krisen hösten 2008.

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

2014/15:KU10

Därutöver finns en grupp ärenden som beretts kortare tid än en vecka efter Lagrådets protokoll som enligt promemorian gällde förändringar som varit angelägna, i ett fall därför att den berörda branschen behövde tid att anpassa sina interna dokument och rutiner till de nya reglerna (propositionen Ett förstärkt integritetsskydd i försäkringssammanhang, prop. 2009/10:241). I ett annat fall bedömdes det angeläget att vissa oönskade negativa effekter av tidigare lagstiftning ändrades så snart som möjligt (propositionen En effektivare arbetslöshetsförsäkring, prop. 2007/08:118).

I en grupp ärenden som beretts kortare tid än en vecka efter Lagrådets protokoll framgår av promemorian endast att det varit angeläget att lagändringarna kunde träda i kraft eller att ärendena hade samband med sådana lagändringar (propositionerna Slopad arvsskatt och gåvoskatt, prop. 2004/05:25, Ut- ökade möjligheter till överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond m.m., prop. 2004/05:32, Räntebeläggning av periodiseringsfonder, prop. 2004/05:38, Trängselskatt, prop. 2003/04:145, En kronofogdemyndighet i tiden, prop. 2005/06:200, En arbetslöshetsförsäkring för arbete, prop. 2006/07:15, Förstärkning och förenkling – ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen, prop. 2005/06:185).

När det gäller det stora flertalet av dessa ärenden hade Lagrådet, enligt promemorian, lämnat förslagen utan erinran eller haft endast begränsade synpunkter eller synpunkter av redaktionell art som kunde arbetas in i propositionen på kort tid. Dessa frågor hade, framhålls det i fråga om flera ärenden, berörts vid lagrådsföredragningen.

I ett ärende framhålls att i den del regeringen gick vidare med ett förslag och beslutade proposition blev Lagrådets synpunkter omhändertagna under beredningen, och i en annan del valde regeringen att i enlighet med vad Lagrådet förordade fortsätta beredningen av lagen och alltså inte lämna något förslag i den delen i den aktuella propositionen (Trängselskatt, prop. 2003/04:145). I två fall framhålls det angelägna i ärendet, utan att Lagrådets synpunkter och omhändertagandet av dessa i den fortsatta beredningen berörs (En arbetslöshetsförsäkring för arbete, prop. 2006/07:15, En effektivare arbetslöshetsförsäkring, prop. 2007/08:118).

I några fall har det i promemorian endast redovisats varför det bedömts vara möjligt att besluta om proposition kortare tid än en vecka efter Lagrådets protokoll (Förnybar el med gröna elcertifikat, prop. 2005/06:154, Miljöbalkens sanktionssystem, m.m., prop. 2005/06:182, Miljöansvaret i Antarktis, prop. 2005/06:179, Några körkorts- och fordonsfrågor, prop. 2009/10:198).

När det gäller förhållandet att vissa departement till synes mer regelmässigt

återkommer som beredande departement för propositioner som beretts kortare tid än två veckor efter Lagrådets protokoll, framhålls i promemorian bl.a. att allt lagstiftningsarbete ska bedrivas så effektivt som möjligt.

I promemorian framhålls också att behovet av beredningsåtgärder med anledning av Lagrådets synpunkter varit begränsat och kunnat tillgodoses på relativt kort tid, och att den faktiska tiden för analys och inarbetande av Lagrå-

2014/15:KU10	7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION
	dets synpunkter oftast är längre än tiden mellan Lagrådets protokoll och be-
	slutet om proposition eftersom frågorna ofta lyfts redan under lagrådsföredrag-
	ningen.
	När det gäller ärenden som beretts i Finansdepartementet framhålls i pro-
	memorian bl.a. att de flesta lagrådsremisser med förslag som har ekonomiska
	konsekvenser numera som regel lämnas till Lagrådet för granskning före
	Lagrådets sommaruppehåll. Lagrådet brukar då lämna sitt yttrande före som-
	maren. Detta medför att det i dessa fall finns gott om tid för att ta hand om
	Lagrådets synpunkter innan propositionen beslutas under hösten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att tillräckligt med tid avsätts för beredning av Lagrådets synpunkter. Det gäller inte minst när dessa synpunkter är av principiell eller mer kvalificerad art, eller då regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter.

Sådana förhållanden som att ett EU-direktiv ska vara genomfört senast en viss dag eller att ett överträdelseärende är inlett, kan enligt utskottets mening vara godtagbara skäl för att beredningen efter Lagrådets protokoll hålls kort. Detsamma gäller när det av andra skäl är angeläget att ny lagstiftning snabbt kommer på plats. Även i sådana situationer ska behandlingen av Lagrådets synpunkter självfallet ges tillräcklig tid.

Hur lång tid som behövs för beredningen av Lagrådets synpunkter påverkas naturligtvis av synpunkternas karaktär och omfattning. Vidare framgår det i granskningen att Lagrådet i samband med lagrådsföredragningen ofta tar upp frågor som kommer att behandlas i yttrandet, och att beredningen av propositionen därför många gånger kan påbörjas redan i anslutning till föredragningen. Detta kan, enligt utskottets mening, givetvis medverka till en kortare beredningstid efter Lagrådets protokoll.

När det gäller lagärenden som inte brådskar är rena effektivitetsskäl, enligt utskottets mening, i regel inte tillräcklig anledning för att frångå normala beredningsrutiner efter mottagandet av Lagrådets protokoll, även om Lagrådets synpunkter varit sådana att det i och för sig skulle vara möjligt att beakta dem vid en kortare beredning. Att det kan vara godtagbart i enskilda fall kan emellertid inte uteslutas.

Utskottet noterar att vissa departement till synes regelmässigt återkommer som beredande departement för propositioner som beretts kortare tid än två veckor efter Lagrådets protokoll. Utskottet välkomnar det som framhållits beträffande ärenden som beretts i Finansdepartementet, att de flesta lagrådsremisser med förslag som har ekonomiska konsekvenser numera som regel lämnas till Lagrådet för granskning före Lagrådets sommaruppehåll, vilket brukar få till följd att Lagrådet lämnar sitt yttrande före sommaren och det i dessa fall finns gott om tid för att ta hand om Lagrådets synpunkter innan propositionen beslutas under hösten.

7 BEREDNINGSKRAVET: TID MELLAN LAGRÅDSGRANSKNING OCH PROPOSITION

2014/15:KU10

Avslutningsvis vill utskottet på nytt framhålla vikten av att arbetet med lagstiftningsärenden planeras väl, så att det finns tillräckligt med tid för beredning av propositionerna efter Lagrådets yttranden.

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Utredningsmaterial

Bilaga 1.1

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

100

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

101

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

102

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

103

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

104

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

105

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

106

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

107

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

108

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

109

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

110

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

111

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

112

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

113

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

114

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

115

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

116

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

117

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

118

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

119

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

120

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

121

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

122

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

123

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

124

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

125

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 2.1

126

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

127

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

128

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

129

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

130

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

131

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

132

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

133

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

134

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

135

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

136

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

137

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

138

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

Bilaga 2.2

139

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

140

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

141

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

142

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

143

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

144

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

145

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

146

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

147

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

148

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

149

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

150

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

151

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

152

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

153

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

154

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

155

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

156

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

157

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

158

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

159

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

160

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

161

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 2.3

162

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

163

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

164

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

165

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

166

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

167

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

168

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

169

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

170

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

171

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

172

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

173

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

174

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

175

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

176

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

177

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

178

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

179

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

180

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

181

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

182

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

183

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

184

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

185

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

186

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

187

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

188

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

189

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

190

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

191

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

192

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

193

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

194

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

195

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

196

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

197

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

198

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

199

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

200

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

201

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

202

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

203

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

204

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

205

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

206

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

207

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

208

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

209

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

210

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

211

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

212

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

213

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

214

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

215

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

216

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

217

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

218

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

Bilaga 2.4

219

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 3.1

220

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

221

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

222

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

223

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

224

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

225

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

226

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

227

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

228

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

Bilaga 3.2

229

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

230

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

231

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 4.1

232

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

233

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

234

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

235

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 4.2

236

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

237

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

238

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

239

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

240

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

241

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

242

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

243

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

244

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

245

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

246

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

247

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

248

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

249

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

250

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

251

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

252

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

Bilaga 5.1

253

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

254

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

255

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 5.2

256

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

257

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

258

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

259

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

260

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

261

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

262

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

263

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

264

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

265

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

266

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

267

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

268

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

269

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

270

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

271

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

272

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

273

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

274

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

275

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

276

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

277

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

278

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

279

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

280

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

281

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

282

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

283

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 5.3

284

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

285

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

286

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

287

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

288

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

289

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

290

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

291

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

292

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

293

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

294

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

295

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

296

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

297

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

298

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

299

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

300

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

301

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

302

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

303

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

304

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

305

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 6.1

306

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

307

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

308

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

Bilaga 6.2

309

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

310

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

311

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

312

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

313

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

314

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

315

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

316

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

Bilaga 6.3

317

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

318

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

319

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

320

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

321

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 6.4

322

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

323

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

324

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

325

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 6.5

326

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

327

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

328

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

329

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 6.6

330

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

331

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

332

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

Bilaga 7.1

333

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

334

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

335

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

336

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

337

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

338

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

339

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

340

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

341

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

342

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

343

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

344

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

345

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

346

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

347

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

348

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

349

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

350

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

351

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 7.2

352

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

353

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

354

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

355

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

356

UTREDNINGSMATERIAL 2014/15:KU10

357

2014/15:KU10 UTREDNINGSMATERIAL

Bilaga 7.3

358

SAKREGISTER 2000/01–2013/14 2014/15:KU10

Sakregister 2000/01–2013/14

§ 5-förordnande ...................................................................	2005/06:20 s. 143
3G ........................................................................................	2004/05:20 s. 116
AB Svensk Bilprovning (Bilprovningen) ............................	2012/13:20 s. 186
AB Svenska Spel ...................................................................	2003/04:10 s. 29
Affärsmässighet ...................................................................	2008/09:20 s. 121
Afrikanska utvecklingsbankgruppen ...................................	2005/06:20 s. 192
Aktiebolagslagen ...................................................................	2003/04:10 s. 31
......................................................................................	2013/14:20 s. 229
Aktier, försäljning................................................................	2009/10:20 s. 175
Aktieägaravtal......................................................................	2011/12:20 s. 207
Allmänna arvsfonden.............................................................	2005/06:10 s. 22
Allmänna handlingar .............................................................	2006/07:10 s. 51
Näringsdepartementets hantering av begäran
om att ta del av .............................................................	2012/13:20 s. 219
registrering och gallring................................................	2012/13:20 s. 268
rätten att ta del av............................................................	2012/13:10 s. 22
.......................................................................2012/13:20 s. 119, 220, 267
........................................................................................	2013/14:10 s. 38
......................................................................................	2013/14:20 s. 121
utlämnande av.................................................................	2009/10:10 s. 18
........................................................................................	2010/11:10 s. 21
......................................................................................	2012/13:20 s. 221
........................................................................................	2013/14:10 s. 38
.............................................................................. 2013/14:20 s. 122, 124
Utrikesdepartementets hantering av begäran
om att ta del av .............................................................	2013/14:20 s. 120
A-lotteriet ..............................................................................	2001/02:20 s. 92
Amerikanska ambassadens övervakning i Sverige ..............	2011/12:20 s. 116
Anhörigkommittén...............................................................	2001/02:20 s. 197
Anslag i tilläggsbudget ........................................................	2008/09:20 s. 109
Anslaget 24:2 i 2007 års budgetproposition ..........................	2007/08:20 s. 77
Ansvarsfördelning regeringen – Regeringskansliet vid kris	... 2005/06:8 s. 52
Antiterrorismsamarbete .........................................................	2005/06:20 s. 61
AP-fonder ..............................................................................	2009/10:20 s. 79
......................................................................................	2012/13:20 s. 175
Apoteket AB ........................................................................	2009/10:20 s. 207
försäljning av ................................................................	2011/12:20 s. 102
styrning av ....................................................................	2007/08:20 s. 226
......................................................................................	2009/10:20 s. 207
Apoteket Omstrukturering AB (OAB).................................	2009/10:20 s. 207
Apoteksbranschen, vertikal integration................................	2011/12:20 s. 102

359

2014/15:KU10

360

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
Apoteksmarknaden, omreglering av ....................................	2011/12:20 s. 102
Arbetslivsinstitutet, avveckling av.......................................	2006/07:20 s. 162
Arbetslöshetsförsäkringen ...................................................	2006/07:20 s. 162
......................................................................................	2009/10:20 s. 139
Arbetsmiljön, överklagningsärenden avseende......................	2003/04:10 s. 34
Arbetsskadeärenden, skillnader i utfall för kvinnor
och män ............................................................................	2012/13:20 s. 164
Arvsfondsdelegationen ..........................................................	2005/06:10 s. 22
Assi Domän .........................................................................	2001/02:20 s. 104
Asylprocedurdirektivet ........................................................	2004/05:20 s. 142
Asylprocessen, barn i.............................................................	2006/07:20 s. 73
Asylärenden, handläggningstid i............................................	2004/05:20 s. 89
Avidentifierade ansökningshandlingar ..................................	2005/06:10 s. 16
Avräkning från biståndsramen.............................................	2013/14:20 s. 205
Avtal
med tjeckiska staten om flygplan....................................	2005/06:20 s. 23
mellan myndigheter ........................................................	2005/06:10 s. 21
mellan svenska staten och Saab ......................................	2011/12:20 s. 82
om merkostnadsersättning plusjobb................................	2008/09:20 s. 40
om militärt samarbete, Saudiarabien...............................	2005/06:20 s. 59
..............................................................................	2012/13:20 s. 264, 288
om svavelutsläpp i Östersjön ........................................	2010/11:20 s. 243
skatteavtal med Danmark .............................................	2010/11:20 s. 264
upphörandeavtal av entreprenadkontrakt
om banhållning .............................................................	2011/12:20 s. 101
återtagandeavtal med Irak.............................................	2010/11:20 s. 275
Avvisning
till Egypten ...................................................................	2001/02:20 s. 128
............................................................................................	2005/06:2 s. 7
......................................................................................	2008/09:20 s. 283
till Marocko ..................................................................	2008/09:20 s. 263
Bankkrisen 1990–1994 ..........................................................	2009/10:10 s. 53
Barnomsorg, riksdagens beslut om ........................................	2005/06:20 s. 36
Behörighetsförordningen .......................................................	2011/12:20 s. 55
Beredning, se Beredningskravet
Beredningskravet ...................................................................	2013/14:10 s. 74
anslag..............................................................................	2004/05:20 s. 29
besparingar inom försvarets materielförsörjning ............	2012/13:20 s. 92
bidrag..............................................................................	2009/10:10 s. 32
brister i kvalitet...............................................................	2011/12:20 s. 61
dispenser .........................................................................	2009/10:10 s. 32
EG-direktiv .....................................................................	2004/05:10 s. 74
........................................................................................	2008/09:10 s. 65
EU-samarbetet, vissa frågor............................................	2008/09:10 s. 65

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
ex gratia ..........................................................................	2009/10:10 s. 32
förordningar....................................................................	2009/10:10 s. 32
Försvarsmaktens grundorganisation .............................	2004/05:20 s. 122
genomförande av EG-direktiv ........................................	2009/10:10 s. 78
kommissionens förslag .................................................	2004/05:20 s. 142
lagförslag ........................................................................	2003/04:10 s. 36
........................................................................................	2005/06:20 s. 99
........................................................................................	2013/14:10 s. 78
lagändringar..................................................................	2009/10:20 s. 139
omlokaliseringsbeslut .....................................................	2005/06:20 s. 93
proposition om krediter till Island ..................................	2009/10:20 s. 13
proposition om kvalitetsutvärderingssystem
för högskolor ..................................................................	2010/11:20 s. 79
rambeslut ........................................................................	2002/03:10 s. 64
........................................................................................	2008/09:10 s. 79
regeringsärenden...........................................................	2006/07:20 s. 162
........................................................................................	2008/09:10 s. 46
..................................................................................	2008/09:20 s. 69, 86
........................................................................................	2009/10:10 s. 66
................................................................................	2012/13:20 s. 83, 194
remissvar ........................................................................	2013/14:20 s. 10
statens skolor för vuxna..................................................	2001/02:20 s. 66
styrelsevalen vid Systembolaget AB ............................	2003/04:20 s. 114
svenska ståndpunkter......................................................	2004/05:10 s. 74
under kristid....................................................................	2008/09:20 s. 51
........................................................................................	2009/10:10 s. 45
Beslut i regeringsärenden ”utom listan” ................................	2002/03:10 s. 24
Beslut på tredje pelarens område inom EU-samarbetet .........	2002/03:10 s. 58
Beslutanderätt, överlåtelse av ................................................	2011/12:10 s. 38
Beslutsfattande på utrikespolitikens område..........................	2004/05:10 s. 89
Betalningstjänster, statens ansvar för vissa............................	2008/09:20 s. 76
Betyg, nya betygssteg i grund- och gymnasieskolan ...........	2012/13:20 s. 166
Bidrag till organisationer .......................................................	2006/07:10 s. 20
beredningen av ärenden angående bidragsgivning .........	2009/10:10 s. 21
spårbarhet och öppenhet .................................................	2009/10:10 s. 31
Bistånd...................................................................................	2005/06:10 s. 21
avräkning från biståndsramen.......................................	2013/14:20 s. 205
FN:s klimatkonvention ...................................................	2012/13:20 s. 29
hantering av UD:s egna biståndsmedel.........................	2013/14:20 s. 205
lön till biståndsministern...............................................	2013/14:20 s. 205
multilateralt...................................................................	2005/06:20 s. 192
styrning av biståndsverksamheten ................................	2013/14:20 s. 205
utformning av biståndsramen........................................	2006/07:20 s. 122
Bisysslor
anställdas ........................................................................	2001/02:10 s. 18
		361

2014/15:KU10

362

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
statsråds ....................................................................	2006/07:20 s. 37, 69
Blogginlägg, statsråds..........................................................	2009/10:20 s. 328
......................................................................................	2010/11:20 s. 166
Bonusar..................................................................................	2009/10:20 s. 68
Brev
från kulturministern till Skånes landshövding ..............	2012/13:20 s. 258
statsråds utskick av .......................................................	2007/08:20 s. 241
Budgetlagen ...........................................................................	2003/04:10 s. 30
........................................................................................	2003/04:20 s. 91
......................................................................................	2009/10:20 s. 107
......................................................................................	2011/12:20 s. 101
........................................................................................	2012/13:20 s. 84
................................................................................	2013/14:20 s. 35, 229
Budgetpropositionen, distribuering av broschyr ..................	2005/06:20 s. 201
Carnegie Investment Bank AB ............................................	2009/10:20 s. 175
Censurförbud .........................................................................	2006/07:20 s. 13
Centrala studiestödsnämnden, utbildningsministerns
ansvar................................................................................	2001/02:20 s. 182
CIA-plan ..............................................................................	2009/10:20 s. 296
Datalagringsdirektivets genomförande, regeringens
hantering av ........................................................................	2010/11:20 s. 65
Delegation och subdelegation ................................................	2011/12:10 s. 40
........................................................................................	2012/13:10 s. 58
Diarier
Regeringskansliets ....................................................	2012/13:10 s. 22, 26
Utrikesdepartementets huvuddiarium .............................	2012/13:10 s. 45
Diplomatiska garantier.............................................................	2005/06:2 s. 19
Direktiv till en myndighet....................................................	2005/06:20 s. 120
DIS-fartyg, skattevillkor för svenska sjömän på..................	2006/07:20 s. 220
Disposition av medel .............................................................	2010/11:10 s. 71
Djurskyddsmyndigheten, avveckling av ..............................	2006/07:20 s. 162
Dokumentation
aktbildning......................................................................	2005/06:10 s. 26
av annonser och intresseanmälningar ...........................	2009/10:10 s. 145
av externt rekryteringsstöd ...........................................	2009/10:10 s. 144
av kommunikation med EU-kommissionen..................	2006/07:20 s. 203
av kontakter mellan myndigheter och regeringen.........	2012/13:10 s. 100
av kravprofiler ..............................................................	2009/10:10 s. 142
av muntliga uppgifter......................................................	2007/08:10 s. 44
bristande .......................................................................	2012/13:20 s. 108
utnämningsärenden.......................................................	2008/09:20 s. 127
......................................................................................	2009/10:10 s. 135
Domare, ordinarie................................................................	2006/07:20 s. 147

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
förflyttningsskyldighet..................................................	2006/07:20 s. 148
oavsättlighet..................................................................	2006/07:20 s. 148
Domstolarnas oberoende ställning.......................................	2009/10:20 s. 345
Dröjsmålsränta på tullavgift till EU.....................................	2009/10:20 s. 104
Dumpningar av kemiska vapen och radioaktivt avfall
i Östersjön.........................................................................	2010/11:20 s. 177
Ekonomisk styrning ...............................................................	2005/06:10 s. 21
Ekonomiska vårpropositionen ...............................................	2002/03:10 s. 65
Elprisområden, införande av..................................................	2013/14:20 s. 73
En bok för alla AB.................................................................	2007/08:20 s. 49
Engagemang i organisationer, statsråds ...............................	2007/08:20 s. 194
Ersättning ex gratia................................................................	2002/03:10 s. 56
Ersättning till statsråd utöver statsrådsarvodet.....................	2002/03:30 s. 136
Ersättning till vissa ledande befattningshavare ....................	2011/12:20 s. 209
Estonia, M/S ........................................................................	2001/02:20 s. 147
........................................................................................	2006/07:20 s. 80
videoupptagningar från vraket av .................................	2004/05:20 s. 258
Etikprövningsnämnden ........................................................	2011/12:20 s. 175
Etiopien, fängslade svenska medborgare i...........................	2008/09:20 s. 250
EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik ..................	2004/05:10 s. 91
......................................................................................	2012/13:10 s. 120
EU:s långtidsbudget...............................................................	2012/13:20 s. 41
EU:s uppförandekod för vapenexport....................................	2008/09:20 s. 16
EU-avgiften, senareläggning av...........................................	2003/04:20 s. 105
EU-frågor...............................................................................	2003/04:10 s. 78
asylprocedurdirektivet ..................................................	2004/05:20 s. 142
beredning av kommissionsförslag ................................	2004/05:20 s. 142
genomförande av EU-rätten..........................................	2012/13:10 s. 101
regeringens företrädare vid samråd och
överläggningar samt vid rådsmöten..............................	2013/14:10 s. 153
samråd med riksdagen ..................................................	2006/07:20 s. 105
........................................................................................	2007/08:20 s. 14
överträdelseärenden ......................................................	2012/13:10 s. 101
EU-nämnden........................................................................	2006/07:20 s. 107
..................................................................................	2012/13:20 s. 41, 66
bristande samråd från stats- och
utrikesministrarnas sida ..................................................	2002/03:30 s. 29
information angående ny kommissionsordförande .......	2004/05:20 s. 163
information till................................................................	2009/10:20 s. 54
samråd ............................................................................	2001/02:20 s. 58
......................................................................................	2006/07:20 s. 105
........................................................................................	2007/08:20 s. 14
........................................................................................	2008/09:20 s. 16
........................................................................................	2009/10:20 s. 25
		363

2014/15:KU10

364

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
..................................................................................	2011/12:20 s. 11, 23
samråd i ett sent skede ..................................................	2013/14:10 s. 136
samråd inför bl.a. lämnande av brev och
s.k. non-papers................................................................	2003/04:20 s. 25
statsråds närvaro .............................................................	2005/06:20 s. 86
......................................................................................	2013/14:10 s. 153
Europeiska rådet ..................................................................	2006/07:20 s. 105
........................................................................................	2012/13:20 s. 43
Europeiska utvecklingsfonden, avgiften till...........................	2004/05:10 s. 17
Exklusivitetsgrundsatsen .....................................................	2004/05:20 s. 108
Expeditionsministärers befogenheter.....................................	2007/08:10 s. 17
Faktapromemorior .................................................................	2003/04:10 s. 78
Fastighetsskatt, avsaknad av ................................................	2004/05:20 s. 259
Fideikommissärenden ............................................................	2004/05:10 s. 54
Fildelning.................................................................................	2007/08:6 s. 42
Finansiella intressen, statsråds .........................................	2006/07:20 s. 36, 69
Finansiella krisen 2008–2009 ................................................	2009/10:10 s. 56
Finansinspektionens sponsoravtal med affärsbankerna .......	2001/02:20 s. 214
Finansmakten.........................................................................	2005/06:10 s. 20
Fiskeförhandlingar
jordbruksministerns agerande i samband med ................	2007/08:20 s. 87
jordbruksministerns information om...............................	2008/09:20 s. 25
Flickaprojektets mediekampanj ...........................................	2004/05:20 s. 108
Flodvågskatastrofen 2004.................................................................	2005/06:8
fortsatt granskning av .........................................................	2007/08:6 s. 7
Flygbolag, statlig garanti till..................................................	2001/02:20 s. 69
Flygutbildningar, lokalisering av ...........................................	2001/02:20 s. 18
FN:s klimatkonvention ..........................................................	2012/13:20 s. 29
FN:s Olja-för-mat-program..................................................	2009/10:20 s. 308
FN-sanktioner ......................................................................	2001/02:20 s. 115
........................................................................................	2005/06:20 s. 71
Folkmord i Osmanska riket 1915...........................................	2010/11:20 s. 47
Fordonsindustrin, stöd till ......................................................	2008/09:20 s. 51
......................................................................................	2009/10:20 s. 261
Formerna för utrikespolitiska beslut ......................................	2000/01:10 s. 32
......................................................................................	2001/02:20 s. 229
Forska och väx, anslaget till ..................................................	2007/08:20 s. 82
Forskningens frihet ..............................................................	2005/06:20 s. 133
Forskningsmedel, hantering av ..............................................	2008/09:20 s. 94
Forum för levande historia...................................................	2007/08:20 s. 159
Fristående myndigheter .........................................................	2006/07:10 s. 53
Fryshuset, hantering av ärende om bidrag till........................	2001/02:20 s. 96
Frågeinstituten .....................................................................	2009/10:10 s. 148
........................................................................................	2011/12:20 s. 36

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
Frågestund, uppgift om partibidrag........................................	2011/12:20 s. 36
Fångtransporter, hemliga .....................................................	2009/10:20 s. 296
Fängslad svensk medborgare på Guantánamobasen ..............	2002/03:30 s. 99
Fängslade svenska medborgare i Etiopien ...........................	2008/09:20 s. 250
Författningsreglering .............................................................	2003/04:10 s. 23
........................................................................................	2005/06:10 s. 22
........................................................................................	2010/11:10 s. 40
........................................................................................	2012/13:10 s. 16
Författningsutgivningen.........................................................	2004/05:10 s. 39
........................................................................................	2009/10:10 s. 17
Förflyttning av generaldirektör............................................	2012/13:20 s. 248
för Arbetsförmedlingen ................................................	2008/09:20 s. 149
för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket................	2009/10:20 s. 58
Förhandsgranskning, förbud mot ...........................................	2006/07:20 s. 13
Förhandsprövning av nya programtjänster ..........................	2010/11:20 s. 112
Förkortad motionstid, ordning vid .........................................	2009/10:10 s. 47
Förmögenhetsinnehav, statsråds ............................................	2006/07:20 s. 36
Förordnande av statsråd.........................................................	2006/07:20 s. 30
Förordning, undantag från en...............................................	2012/13:10 s. 100
Förordningsmakten..............................................................	2006/07:20 s. 128
Försvarets materielförsörjning...............................................	2012/13:20 s. 92
Försvarsmakten
beredning av regeringsärenden .....................................	2012/13:20 s. 114
fråga om dåvarande försvarsministerns styrning av......	2011/12:20 s. 161
........................................................................................	2013/14:20 s. 32
försvarsministerns ansvar för agerande inom ...............	2003/04:20 s. 162
grundorganisation ...........................................................	2010/11:20 s. 40
grundorganisation, remissberedning av ........................	2004/05:20 s. 122
insatsorganisationen........................................................	2013/14:20 s. 32
lokalisering av samlade flygutbildningar inom...............	2001/02:20 s. 18
nordisk snabbinsatsstyrka ...............................................	2010/11:20 s. 10
organisationsförändring inom.........................................	2000/01:20 s. 16
........................................................................................	2010/11:20 s. 38
personalförsörjning.........................................................	2009/10:20 s. 39
........................................................................................	2010/11:20 s. 24
........................................................................................	2013/14:20 s. 32
subarktisk förmåga .........................................................	2005/06:20 s. 17
vinterklimat, förmåga att verka i.....................................	2010/11:20 s. 38
Försäkringskassan
handläggning av ärenden om arbetsskadeförsäkring ....	2012/13:20 s. 153
omorganisering 2005, beredningen av..........................	2008/09:20 s. 205
statsrådets ansvar ..........................................................	2008/09:20 s. 221
Försäkringskassans servicekontor, regeringens
hantering av beslut som rör.................................................	2013/14:20 s. 58
Försäljningen av Apoteket AB ............................................	2011/12:20 s. 102
		365

2014/15:KU10

366

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
Förteckning över innehav av finansiella instrument ............	2013/14:20 s. 298
Förvaltningen, regeringens styrning av................................	2012/13:20 s. 267
Förvaltningsbeslut eller författningsreglering........................	2003/04:10 s. 23
Förvaltningsmyndigheter
regeringens ansvar för.....................................................	2011/12:20 s. 49
regeringens styrning av...................................................	2012/13:10 s. 80
........................................................................................	2013/14:20 s. 34
Förvaltningsärenden
befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ..................	2006/07:10 s. 15
beredningskravet.............................................................	2008/09:10 s. 46
........................................................................................	2011/12:10 s. 13
brevsvar ..........................................................................	2001/02:10 s. 33
dispens från arvs- och gåvoskatt.....................................	2000/01:10 s. 30
dispens från stämpelskatt................................................	2000/01:10 s. 30
fideikommissärenden......................................................	2004/05:10 s. 54
friköp av s.k. fjällägenheter ............................................	2009/10:10 s. 19
försäljning av mark ovan odlingsgränsen .......................	2009/10:10 s. 19
handläggningstiden.........................................................	2011/12:10 s. 13
........................................................................................	2012/13:10 s. 17
permutationsärenden.......................................................	2004/05:10 s. 51
skriftliga riktlinjer för handläggning av..........................	2011/12:10 s. 13
undantag enligt 6 kap. 17 § lagen
om offentlig upphandling ...............................................	2000/01:10 s. 30
överklaganden i vissa miljöärenden................................	2007/08:10 s. 16
överklagandeärenden i Miljödepartementet....................	2013/14:10 s. 26
överklagandeärenden i Näringsdepartementet ................	2001/02:10 s. 35
........................................................................................	2010/11:10 s. 34
överklagandeärenden om arbetsmiljön ...........................	2003/04:10 s. 34
Föräldraledighet och förvärvsarbete ......................................	2004/05:10 s. 27
Gemensam myndighet för statens skolor för vuxna...............	2001/02:20 s. 66
Generaldirektörs deltagande i konferens..............................	2012/13:20 s. 257
Grönbok om mervärdesskattens framtid, hantering av
riksdagens utlåtande om......................................................	2012/13:20 s. 74
Guantánamobasen, fängslad svensk på....................................	2005/06:2 s. 58
Göteborg, EU-toppmötet i ...................................................	2001/02:20 s. 152
Handlande i regeringens eller utrikesministerns namn ..........	2007/08:10 s. 45
Handlingsplanen för etnisk och kulturell mångfald ...............	2005/06:10 s. 15
Handläggning av ett tillsättningsärende...............................	2001/02:20 s. 102
Havsövervakningssystem till Libyen, statsråds roll i
marknadsföring av ............................................................	2010/11:20 s. 198
Heby kommun, kommun- och landstingstillhörighet.............	2001/02:20 s. 54
Hedersdoktorat.....................................................................	2005/06:20 s. 206
Helikopter NH 90, upphandling av........................................	2001/02:20 s. 80

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
Hemliga handlingar, Regeringskansliets hantering av...........	2012/13:10 s. 22
Hindrande åtgärder ................................................................	2006/07:20 s. 13
Hiv/aids..................................................................................	2005/06:10 s. 20
Hyresråd ..............................................................................	2006/07:20 s. 147
Hållbarhetskommission .........................................................	2006/07:20 s. 85
Hälsoforum ............................................................................	2005/06:10 s. 20
Hävande av ett vapenembargo...............................................	2001/02:20 s. 88
A-punkter........................................................................	2001/02:20 s. 89
samråd med EU-nämnden...............................................	2001/02:20 s. 89
Högskolor och universitet, utseende av styrelseledamöter ..	2004/05:20 s. 135
........................................................................................	2013/14:20 s. 95
Identitetshandling för utländska medborgare bosatta i
Sverige ...............................................................................	2008/09:20 s. 77
Illojal maktutövning.............................................................	2006/07:20 s. 232
Indelningsärenden..................................................................	2001/02:10 s. 39
handläggning av..............................................................	2004/05:20 s. 57
Individuellt kompetenssparande ............................................	2004/05:20 s. 76
Indragningen av transportstödet från årsskiftet 2000.............	2000/01:20 s. 68
Industriella utvecklingscentrum.............................................	2004/05:20 s. 34
Information till
EU-nämnden...................................................................	2009/10:20 s. 54
EU-nämnden angående ny kommissionsordförande.....	2004/05:20 s. 163
riksdagen i EU-frågor, regeringens.................................	2008/09:10 s. 89
riksdagen om fiskeförhandlingar ....................................	2008/09:20 s. 25
riksdagen om insatsorganisation 2014 ............................	2013/14:20 s. 32
Informationsbroschyr i samband med Sveriges
EU-medlemskap .................................................................	2000/01:20 s. 76
Informella informationsutbyten med USA ..........................	2010/11:20 s. 255
Informella kontakter mellan Regeringskansliet
och myndigheterna............................................................	2012/13:10 s. 100
......................................................................................	2012/13:20 s. 248
Inlandsinnovation AB..........................................................	2013/14:20 s. 224
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)........................	2005/06:20 s. 189
Instruktioner inför möten i EU, framtagande av ....................	2010/11:10 s. 76
Insynsråd, tillsättande av .....................................................	2012/13:20 s. 115
Integrationsverkets utbetalning av schablonersättning,
statsrådens ansvar ...............................................................	2007/08:20 s. 55
Internationella valfångstkommissionens möte,
svenskt agerande vid...........................................................	2002/03:30 s. 72
Internationella överenskommelser .........................................	2004/05:10 s. 67
......................................................................................	2012/13:10 s. 120
bemyndiganden att ingå..................................................	2011/12:10 s. 58
förteckning över..............................................................	2011/12:10 s. 58
förvaltningsmyndigheternas ...........................................	2004/05:10 s. 67
		367

2014/15:KU10

368

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
........................................................................................	2011/12:10 s. 58
ingående av...................................................................	2010/11:20 s. 243
.............................................................................. 2012/13:20 s. 264, 288
publicering i Sveriges internationella
överenskommelser (SÖ) ...............................................	2010/11:20 s. 254
........................................................................................	2011/12:10 s. 58
......................................................................................	2012/13:10 s. 120
Internet, tillståndsgivning till spel på.....................................	2001/02:20 s. 92
Interpellationer
besvarande av .................................................................	2001/02:10 s. 30
........................................................................................	2001/02:20 s. 29
........................................................................................	2002/03:30 s. 17
debatt, uppgifter i (statsrådet Freivalds) .........................	2004/05:20 s. 45
debatt, uppgifter i (statsrådet Pagrotsky) ........................	2004/05:20 s. 50
debatt, uppträdande (arbetsmarknadsminister Littorin) ..	2008/09:20 s. 35
debatt, uppträdande (statsrådet Bodström)......................	2005/06:20 s. 43
frågeinstituten ...............................................................	2009/10:10 s. 148
hinder för att besvara ......................................................	2003/04:20 s. 87
interpellationssvar, sena..................................................	2005/06:20 s. 40
........................................................................................	2010/11:20 s. 61
till statsministern.............................................................	2002/03:30 s. 14
Interregnum på skolministerposten........................................	2001/02:20 s. 29
Intressekonflikter för statsråd ................................................	2006/07:20 s. 42
........................................................................................	2006/07:20 s. 69
Irakkriget och vapenexport m.m. .........................................	2003/04:20 s. 204
Israel, militärt samarbete med................................................	2006/07:20 s. 93
Jas 39 Gripen-plan
avtal om leasing ..............................................................	2005/06:20 s. 23
bemyndigande avseende offert till Norge .....................	2008/09:20 s. 117
Järnvägsunderhållet .............................................................	2013/14:20 s. 246
Jäv..........................................................................................	2006/07:20 s. 36
........................................................................................	2006/07:20 s. 69
......................................................................................	2009/10:20 s. 117
........................................................................................	2012/13:20 s. 84
Jävssituation
på Försvarsdepartementet .............................................	2004/05:20 s. 118
på Kulturdepartementet ................................................	2008/09:20 s. 298
Karantän för f.d. statsråd......................................................	2002/03:30 s. 119
Klimatmålet för 2020, regeringens beräkning .......................	2013/14:20 s. 21
Klustervapen, internationellt förbud mot ...............................	2008/09:20 s. 12
Koldioxidutsläpp, EU-mål för .............................................	2006/07:20 s. 121
Kommandomål ......................................................................	2002/03:10 s. 52
Kommittéordförande, utseende av .......................................	2004/05:20 s. 128

SAKREGISTER 2000/01–2013/14			2014/15:KU10
Kommittéväsendet .................................................................		2005/06:10 s. 13
........................................................................................		2012/13:20 s. 85
Anhörigkommittén........................................................		2001/02:20 s. 197
Kommunala indelningen, ändringar i ....................................		2001/02:10 s. 39
Kommundelning avseende stadsdelen Torslanda ..................		2001/02:20 s. 49
Kommunikation mellan Regeringskansliet och
EU-kommissionen ............................................................		2006/07:20 s. 195
Konstitutionsutskottets rätt att få ut handlingar .....................		2011/12:10 s. 39
Konsultavtal, Regeringskansliets...........................................		2001/02:10 s. 14
Konsultföretag för olika utredningsuppdrag ..........................		2012/13:20 s. 82
Konsulär biståndsverksamhet ..............................................		2012/13:20 s. 145
Kravprofiler, arkivering av ..................................................		2005/06:20 s. 184
Kretsloppsmiljarden...............................................................		2000/01:10 s. 22
Krigsmateriel till Natoländerna, fråga om ...........................		2000/01:20 s. 118
Krigsmateriel, export av ..............................................	2012/13:20 s. 266, 291
Krigsmaterielsamarbete .......................................................		2004/05:20 s. 105
Krisberedskap och krishantering, flodvågskatastrofen 2004		............2005/06:8
Krishantering i Statsrådsberedningen, statsministerns
ansvar................................................................................		2007/08:20 s. 169
Kunskapslyftet .......................................................................		2000/01:10 s. 24
Könsmaktsperspektiv vid universitet och högskolor ...........		2005/06:20 s. 123
Könsneutral lagstiftning, utredning om .................................		2004/05:20 s. 72
Lagrådets granskning.............................................................		2003/04:10 s. 36
........................................................................................		2013/14:10 s. 78
Ledamöter i
statliga styrelser, nominering av ...................................		2005/06:20 s. 143
styrelser för högskolor och universitet, utseende av .....		2004/05:20 s. 135
Levande historia ....................................................................		2000/01:10 s. 25
Lokalisering av Försvarsmaktens flygutbildningar................		2001/02:20 s. 18
Lotterier på internet ...............................................................		2001/02:20 s. 92
Lyftet, agerande gentemot statliga myndigheter gällande....		2010/11:20 s. 158
Lågprisavtal .........................................................................		2006/07:20 s. 239
Lärarlegitimationsreformen, förseningen av..........................		2011/12:20 s. 43
beredningskravet.............................................................		2011/12:20 s. 43
Meddelarfrihet vid genomförande av EU-direktiv...............		2012/13:20 s. 125
Meddelarskydd, beaktande av..................................................		2007/08:6 s. 34
Medel från Europeiska socialfonden .....................................		2002/03:30 s. 91
Mediekampanj .....................................................................		2004/05:20 s. 108
Migrationsverkets insynsråd ................................................		2012/13:20 s. 115
Militära övningar, rutiner för, beslut om (Snowflake) ...........		2005/06:20 s. 48
Militärt samförståndsavtal med Saudiarabien........................		2005/06:20 s. 59
..............................................................................	2012/13:20 s. 264, 288
Miljöbalken, notifiering av ..................................................		2001/02:20 s. 110
			369

2014/15:KU10

370

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
Miljökonsekvensutredning, regeringens ansvar för
utebliven ...........................................................................		2004/05:20 s. 116
Ministerrådsmöten
statsråds agerande vid ...................................................		2006/07:20 s. 107
........................................................................................		2011/12:20 s. 22
statsråds deltagande i ......................................................		2005/06:20 s. 86
Ministerstyre........................................................	2012/13:20 s. 204, 219, 257
Museichef ............................................................................		2005/06:20 s. 140
Myndigheter och organ
dokumentation av kontakter..........................................		2012/13:10 s. 100
hos Regeringskansliet .....................................................		2006/07:10 s. 51
hålla chefen för Utrikesdepartementet underrättad		....... 2012/13:20 s. 218
inom kommittéväsendet..................................................		2006/07:10 s. 53
uppdrag till....................................................................		2012/13:10 s. 100
Myndigheternas självständighet...........................................		2005/06:20 s. 113
..........................................................................................		2007/08:6 s. 42
Myndigheters genomförandeåtgärder, regeringens
ansvar för ..........................................................................		2009/10:10 s. 104
Myndigheters information till regeringen ............................		2011/12:20 s. 101
........................................................................................		2012/13:20 s. 12
Myndigheters rätt att bilda bolag .........................................		2012/13:20 s. 269
Myndighetsförordning ...........................................................		2006/07:10 s. 55
Nationell samordnare...........................................................		2005/06:20 s. 103
för barn i asylprocessen, utnämning av...........................		2006/07:20 s. 73
Nominering av styrelseledamot ...........................................		2005/06:20 s. 151
Non-papers.............................................................................		2002/03:30 s. 29
........................................................................................		2003/04:10 s. 90
Nordiska snabbinsatsstyrkan..................................................		2010/11:20 s. 10
Normgivning........................................................................		2006/07:20 s. 131
........................................................................................		2011/12:10 s. 40
........................................................................................		2012/13:10 s. 78
Notifiering .............................................................................		2007/08:10 s. 24
miljöbalken ...................................................................		2001/02:20 s. 110
presstödet..............................................................		2006/07:20 s. 195, 202
återkallande av..............................................................		2006/07:20 s. 202
........................................................................................		2007/08:10 s. 24
Nuon, Vattenfalls förvärv av ...............................................		2013/14:20 s. 132
Nyckeltal................................................................................		2004/05:10 s. 38
Nystartsjobb, upphandling av informationstjänster om		....... 2006/07:20 s. 204
Nådeärenden, regeringens handläggning av ..........................		2002/03:10 s. 39
........................................................................................		2013/14:10 s. 17
Nämndmyndigheter ...............................................................		2006/07:10 s. 55
Näringsdepartementet
förvaltningsärenden (överklagningsärenden)..................		2001/02:10 s. 35

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
som beredningsorgan....................................................	2000/01:20 s. 112
Nätmyter om invandring, publicering på regeringens
webbplats..........................................................................	2011/12:20 s. 154
OAB, Apoteket Omstrukturering AB ..................................	2009/10:20 s. 207
Obemannat stridsflygplan (Neuron) ......................................	2005/06:20 s. 30
Objektivitetsprincipen..........................................................	2011/12:20 s. 157
Offentliggörande av aktieförsäljning ...................................	2001/02:20 s. 261
Offentlighetsprincipen ...........................................................	2006/07:10 s. 51
......................................................................................	2012/13:20 s. 245
......................................................................................	2013/14:20 s. 126
Officiellt besök utomlands av statsråd...................................	2004/05:20 s. 42
Omlokalisering av Riksantikvarieämbetet .............................	2007/08:20 s. 44
Omplacering av stabschef....................................................	2011/12:20 s. 188
Omregleringar, regeringens arbete med...............................	2013/14:20 s. 266
Organisationsformer ..............................................................	2006/07:10 s. 55
Osmanska riket, folkmord......................................................	2010/11:20 s. 47
Osmo Vallo-fallet ................................................................	2006/07:20 s. 138
Pandemikrisen .......................................................................	2009/10:10 s. 66
Parlamentarisk utredning, socialförsäkringar.........................	2004/05:20 s. 66
Penninglotteriet......................................................................	2003/04:10 s. 31
Permutationsärenden..............................................................	2004/05:10 s. 51
Pirate Bay ................................................................................	2007/08:6 s. 42
uttalande av statsråd......................................................	2009/10:20 s. 345
Politikerundantaget i tryckfrihetsförordningen ......................	2013/14:10 s. 74
Politisk överenskommelse .....................................................	2002/03:10 s. 62
Politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet......................	2000/01:10 s. 6
..........................................................................................	2001/02:10 s. 7
........................................................................................	2002/03:10 s. 14
........................................................................................	2003/04:10 s. 16
........................................................................................	2004/05:10 s. 25
........................................................................................	2005/06:10 s. 11
........................................................................................	2006/07:10 s. 11
..........................................................................................	2007/08:10 s. 8
........................................................................................	2008/09:10 s. 10
........................................................................................	2009/10:10 s. 10
..........................................................................................	2010/11:10 s. 9
..........................................................................................	2011/12:10 s. 9
........................................................................................	2012/13:10 s. 10
Posten AB............................................................................	2006/07:20 s. 225
riksdagens bemyndigande.............................................	2011/12:20 s. 193
samgåendet mellan Post Danmark A/S och ..................	2011/12:20 s. 193
Praktikplatser, agerande gentemot statliga myndigheter
gällande.............................................................................	2010/11:20 s. 158
		371

2014/15:KU10

372

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
Presskonferens .....................................................................	2006/07:20 s. 238
Pressmeddelande, publicering på regeringens webbplats ....	2011/12:20 s. 145
Presstödet
handläggningen av frågan...............................................	2007/08:20 s. 30
regeringens handlande efter riksdagens beslut
om ändringar.................................................................	2006/07:20 s. 183
Propositioner avlämnade under kristid ..................................	2009/10:10 s. 45
Propositionsavlämnandet .......................................................	2001/02:10 s. 26
........................................................................................	2008/09:10 s. 28
........................................................................................	2012/13:10 s. 47
anhopning .......................................................................	2005/06:20 s. 13
Propositionsförteckning .........................................................	2005/06:20 s. 14
Radio- och tv-lagsutredningens uppdrag om skydd för
barn mot olämpligt programinnehåll.................................	2001/02:20 s. 204
Radiokommunikationssystem baserat på Tetrastandard ........	2001/02:20 s. 34
Radiotjänst, polisanmälningar av statsråd............................	2006/07:20 s. 217
Rambeslut och beslut.............................................................	2002/03:10 s. 59
Redaktionell självständighet ................................................	2004/05:20 s. 190
......................................................................................	2010/11:20 s. 215
......................................................................................	2011/12:20 s. 154
Regelförenkling, regelförbättring ..........................................	2005/06:10 s. 37
Regeringens arbete för att nå klimatmålen med hjälp
av infrastrukturplanering.....................................................	2012/13:20 s. 12
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser..................	2000/01:10 s. 42
Regeringens förändrade styrning av myndigheter .................	2012/13:10 s. 99
Regeringens roll och ansvar vid kris........................................	2005/06:8 s. 35
Regeringens sammansättning och regeringsarbetets
organisation ..........................................................................	2000/01:10 s. 3
..........................................................................................	2001/02:10 s. 6
..........................................................................................	2002/03:10 s. 8
..........................................................................................	2003/04:10 s. 9
..........................................................................................	2004/05:10 s. 8
..........................................................................................	2005/06:10 s. 7
..........................................................................................	2006/07:10 s. 9
..........................................................................................	2007/08:10 s. 5
..........................................................................................	2008/09:10 s. 8
..........................................................................................	2009/10:10 s. 8
..........................................................................................	2010/11:10 s. 7
..........................................................................................	2011/12:10 s. 7
..........................................................................................	2012/13:10 s. 8
........................................................................................	2013/14:10 s. 10
Regeringens webbplats
användning av...............................................................	2011/12:20 s. 154
publicering på ...............................................................	2011/12:20 s. 154

	SAKREGISTER 2000/01–2013/14	2014/15:KU10
ändring och rättelse av sakinnehåll på ..........................	2010/11:20 s. 231
Regeringskanslibeslut, se Regeringskansliärenden
Regeringskansliet som myndighet ...........................................	2000/01:10 s. 8
........................................................................................	2001/02:10 s. 21
........................................................................................	2002/03:10 s. 19
........................................................................................	2003/04:10 s. 18
........................................................................................	2004/05:10 s. 31
Regeringskansliet.....................................................................	2005/06:10 s. 7
anställningsvillkor för politiskt sakkunniga..................	2002/03:30 s. 128
integrationsfrågor m.m. ..................................................	2001/02:10 s. 13
........................................................................................	2005/06:10 s. 15
jämställdhetsfrågor ...........................................................	2001/02:10 s. 9
........................................................................................	2003/04:10 s. 16
........................................................................................	2004/05:10 s. 27
konsultavtal.....................................................................	2001/02:10 s. 14
kvinnliga chefer ..............................................................	2003/04:10 s. 16
........................................................................................	2004/05:10 s. 28
........................................................................................	2005/06:10 s. 14
organisering för särskilda projekt ...................................	2000/01:10 s. 16
........................................................................................	2004/05:10 s. 38
personalutvecklingen ........................................................	2000/01:10 s. 4
........................................................................................	2003/04:10 s. 14
........................................................................................	2004/05:10 s. 24
..........................................................................................	2005/06:10 s. 9
..........................................................................................	2009/10:10 s. 8
..........................................................................................	2010/11:10 s. 7
..........................................................................................	2012/13:10 s. 8
politiska samordningsfunktioner.....................................	2013/14:10 s. 42
Riksrevisionens tillgång till handlingar ........................	2004/05:20 s. 244
samordningskansliet .....................................................	2012/13:20 s. 264
utrustning och material, statsråds bruk av.....................	2007/08:20 s. 241
Regeringskansliärenden, beslut i ...........................................	2006/07:10 s. 25
........................................................................................	2011/12:10 s. 17
Regeringskonferensen..........................................................	2006/07:20 s. 105
Regeringsombildning...............................................................	2004/05:10 s. 9
Regeringsprotokollen.............................................................	2000/01:10 s. 28
........................................................................................	2001/02:10 s. 24
........................................................................................	2002/03:10 s. 21
........................................................................................	2003/04:10 s. 20
........................................................................................	2004/05:10 s. 16
........................................................................................	2005/06:10 s. 18
........................................................................................	2006/07:10 s. 13
..........................................................................................	2007/08:10 s. 9
........................................................................................	2008/09:10 s. 14
........................................................................................	2009/10:10 s. 14
		373

2014/15:KU10

374

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
........................................................................................	2010/11:10 s. 13
........................................................................................	2011/12:10 s. 11
........................................................................................	2012/13:10 s. 12
........................................................................................	2013/14:10 s. 14
utfärdande av vissa lagar ................................................	2007/08:10 s. 11
Regeringsskiftet 2006 ..............................................................	2006/07:10 s. 6
Register, inrättande av ...........................................................	2008/09:20 s. 69
Registerförordningar..............................................................	2012/13:10 s. 78
Regleringsbrev.......................................................................	2012/13:10 s. 87
för AMS och Arbetsförmedlingen ..................................	2009/10:20 s. 95
för Vägverket..................................................................	2000/01:20 s. 20
utformning av ...............................................................	2011/12:20 s. 101
villkor i ...........................................................................	2003/04:10 s. 27
........................................................................................	2010/11:10 s. 40
Rehabilitering av långtidssjukskrivna....................................	2006/07:20 s. 88
Rekryteringsföretag, avtal med............................................	2007/08:20 s. 188
Rekryteringsförfaranden, öppna ............................................	2011/12:10 s. 97
Remissförfarande...................................................................	2002/03:10 s. 64
........................................................................................	2013/14:10 s. 78
Remissvar, hantering av i viss fråga ......................................	2013/14:20 s. 10
Resultatredovisning ...............................................................	2004/05:10 s. 31
........................................................................................	2013/14:20 s. 35
Riksbankens självständighet ................................................	2009/10:20 s. 280
Riksdagens ombudsmän, behandlingen av
framställningar och beslut från ...........................................	2006/07:10 s. 63
........................................................................................	2013/14:10 s. 31
Riksdagsledamöter som ledamöter i styrelser........................	2013/14:20 s. 95
Riksförsäkringsverket, uppdrag om beräkningsgrunder ......	2004/05:20 s. 208
Riksgäldskontoret ..................................................................	2004/05:20 s. 21
........................................................................................	2011/12:20 s. 82
Riksrevisionen
tillgång till handlingar i Regeringskansliet ...................	2004/05:20 s. 244
åtgärder med anledning av iakttagelser...........................	2006/07:10 s. 63
Riksrevisionens granskningar ................................................	2008/09:10 s. 34
Rikstrafiken ...........................................................................	2009/10:20 s. 52
Riksutställningar, omlokalisering av .....................................	2005/06:20 s. 93
Riktlinjer för anställningsvillkor
i AP-fonderna .................................................................	2009/10:20 s. 79
i företag med statligt ägande...........................................	2009/10:20 s. 68
......................................................................................	2011/12:20 s. 209
Ringhals...............................................................................	2011/12:20 s. 170
Rådsrekommendation om rökfria miljöer ..............................	2009/10:20 s. 26
Rådsslutsatser om den gemensamma
sysselsättningsrapporten .....................................................	2011/12:20 s. 11
Ränta för lån till hemutrustning .............................................	2003/04:10 s. 23

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
Rättsinformationssystemet.....................................................	2004/05:10 s. 46
Saab Automobil AB...............................................................	2011/12:20 s. 82
Saklighetskravet.......................................................................	2007/08:6 s. 14
......................................................................................	2011/12:20 s. 156
vid uttalande av statsråd..................................................	2011/12:20 s. 46
Samordnare............................................................................	2006/07:10 s. 59
SAS kartellsamarbete med Maersk......................................	2001/02:20 s. 160
Saudiarabien, militärt samförståndsavtal med .......................	2005/06:20 s. 59
.............................................................................. 2012/13:20 s. 264, 288
SDU-verksamhet .................................................................	2011/12:20 s. 143
Sekretess och meddelarfrihet ...............................................	2012/13:20 s. 125
Sekretess p.g.a. ”pusselläggning” ..........................................	2013/14:10 s. 38
Sekretess, enligt lagen om offentlig upphandling ...............	2004/05:20 s. 201
SF:s ”Smultronstället”, kulturministerns agerande ..............	2007/08:20 s. 202
Sida........................................................................................	2005/06:10 s. 20
Sidarapport ..........................................................................	2004/05:20 s. 248
Signalspaning, beredning av lagförslag om ...........................	2008/09:20 s. 86
Sjukförsäkring .....................................................................	2009/10:20 s. 139
Skatteavtal med Danmark....................................................	2010/11:20 s. 264
Skattelagstiftningen .............................................................	2006/07:20 s. 162
Skolministerposten, interregnum på ......................................	2001/02:20 s. 29
Skolverket
avveckling av avdelning vid .........................................	2005/06:20 s. 120
målöversyn ...................................................................	2005/06:20 s. 113
organisation av..............................................................	2005/06:20 s. 120
rapport om konfessionella friskolor..............................	2004/05:20 s. 200
styrning av ....................................................................	2008/09:20 s. 295
........................................................................................	2011/12:20 s. 45
tillbakadragande av en rapport från ..............................	2004/05:20 s. 204
uppdrag till....................................................................	2008/09:20 s. 295
Skriftlig fråga om utvecklingen av brottsligheten, svar på ....	2004/05:20 s. 52
Skuldavskrivningar..............................................................	2006/07:20 s. 122
Smittskyddsinstitutet, styrning av........................................	2008/09:20 s. 290
Socialministerns arbetsgivaransvar......................................	2011/12:20 s. 188
Solidaritetsförklaringen .......................................................	2011/12:20 s. 161
Sotningsmonopolet ................................................................	2001/02:20 s. 32
Statens ansvar vid kris .............................................................	2005/06:8 s. 39
Statens kulturråd, regleringsbrev för......................................	2007/08:20 s. 73
Statens maritima museer......................................................	2005/06:20 s. 140
Statens skolor för vuxna, gemensam myndighet för..............	2001/02:20 s. 66
Statens tillgångar .................................................................	2012/13:20 s. 195
Statliga bidrag till infrastrukturinvesteringar i Stockholm...	2001/02:20 s. 251
Statliga bolag
bolagsförvaltning..........................................................	2005/06:20 s. 145
		375

2014/15:KU10

376

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
......................................................................................	2013/14:20 s. 230
dokumentation och aktbildning vid styrning ..................	2005/06:10 s. 26
..............................................................................	2013/14:20 s. 132, 224
försäljning.......................................................................	2007/08:20 s. 94
......................................................................................	2008/09:20 s. 121
......................................................................................	2009/10:20 s. 175
medlemskap i arbetsgivarorganisation..........................	2005/06:20 s. 161
medlemskap i Svenskt Näringsliv.................................	2005/06:20 s. 161
regeringens roll som ägare och förvaltare av ................	2003/04:20 s. 117
regeringens ägarstyrning...............................................	2006/07:20 s. 231
......................................................................................	2011/12:20 s. 209
..............................................................................	2013/14:20 s. 230, 244
samordning .....................................................................	2010/11:10 s. 46
......................................................................................	2013/14:20 s. 132
styrning av ......................................................................	2003/04:10 s. 66
......................................................................................	2009/10:20 s. 207
...................................................................... 2013/14:20 s. 224, 230, 241
ägarförvaltning................................................................	2005/06:10 s. 26
......................................................................................	2005/06:20 s. 145
........................................................................................	2010/11:10 s. 46
Statligt tandvårdsstöd, beredning av proposition och
förordning ...........................................................................	2008/09:20 s. 69
Statligt ägande .....................................................................	2009/10:20 s. 175
Statsbesök (Brunei)................................................................	2004/05:20 s. 84
Statsflygplan, nyttjande av...................................................	2004/05:20 s. 253
......................................................................................	2010/11:20 s. 193
Statsministerns agerande
i fråga om en vald ordförande i Europeiska rådet ...........	2003/04:20 s. 41
i förhållande till ett medieföretag..................................	2003/04:20 s. 169
i samband med SVT:s intervjuprojekt ..........................	2002/03:30 s. 103
Statsministerns ansvar för krishanteringen i
Statsrådsberedningen ........................................................	2007/08:20 s. 169
Statsministerns utlandsresa till partikonferens.....................	2003/04:20 s. 182
Statsråds
affärer med och innehav av värdepapper
(inkl. sekretess)............................................................	2013/14:20 s. 298
agerande vid tillsättning av en parlamentarisk
utredning.........................................................................	2003/04:20 s. 24
agerande vid unionens råd ..............................................	2011/12:20 s. 22
ansvar för brister i kommuners skolverksamhet .............	2002/03:30 s. 68
ansvar för sina ärenden ...................................................	2013/14:10 s. 77
ansvar för styrningen av Sida........................................	2008/09:20 s. 164
ansvar generellt.................................................................	2005/06:8 s. 55
medverkan vid utfrågningar..........................................	2013/14:20 s. 205

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
uttalande i samband med säkerhetsstopp i
kärnreaktorer.................................................................	2011/12:20 s. 170
uttalande vid samrådet med EU-nämnden ......................	2011/12:20 s. 22
Statsrådstjänstens innebörd......................................................	2005/06:8 s. 55
Statssekreterarbefattning, ansvar för kommunikation.............	2010/11:10 s.10
Statsstödsärenden, notifiering och avnotifiering av ...............	2007/08:10 s. 24
Stattum...................................................................................	2004/05:20 s. 22
Strålfors ...............................................................................	2006/07:20 s. 225
Styrning
av Försvarsmakten..........................................................	2013/14:20 s. 32
av Försäkringskassan genom uttalanden.......................	2009/10:20 s. 139
av Jordbruksverket........................................................	2010/11:20 s. 222
av polis och åklagare ........................................................	2007/08:6 s. 42
av Skogsstyrelsen .........................................................	2012/13:20 s. 245
av Trafikverket .............................................................	2013/14:20 s. 246
Ståndpunkter inför möten i EU, framtagande av ...................	2010/11:10 s. 76
Stängning av hemsida ............................................................	2006/07:20 s. 11
......................................................................................	2008/09:20 s. 305
Stöd till lokala investeringsprogram ......................................	2000/01:20 s. 24
Subsidiaritetsprincipen, regeringens bedömning av
tillämpningen av principen .................................................	2013/14:20 s. 18
Subsidiaritetsprövning, regeringens information till
riksdagen.............................................................................	2011/12:10 s. 67
Svavelutsläpp i Östersjön, avtal om.....................................	2010/11:20 s. 243
Svensk EU-kommissionär, utseende av kandidat till...........	2004/05:20 s. 155
Svensk författningssamling (SFS) .........................................	2004/05:10 s. 39
Svenska ambassaden i Israel
pressmeddelande från ...................................................	2009/10:20 s. 328
uttalande från ................................................................	2009/10:20 s. 326
Svenska Filminstitutet, brev från kulturministern................	2010/11:20 s. 231
Svenska kraftnät ....................................................................	2013/14:20 s. 73
Svenska ståndpunkter, remissberedning av ...........................	2004/05:10 s. 71
Svenskt Näringsliv, medlemskap i.......................................	2005/06:20 s. 156
Sveriges Television, fråga om försök att påverka
programinnehåll................................................................	2010/11:20 s. 215
Swift ......................................................................................	2009/10:20 s. 26
Sydafrika, samarbete med......................................................	2005/06:10 s. 20
Säkerheten på fängelser .........................................................	2004/05:20 s. 96
Säkerhetspolisens avlyssning av ett ungdomsparti ................	2002/03:30 s. 86
Säkerhetspolisens brister i organisationen ...........................	2010/11:20 s. 170
Säkerhetspolisens resultaträkningar, regeringens beslut
om sekretess för ................................................................	2012/13:20 s. 118
Säkerhetsstopp i kärnreaktorer, energiministerns
uttalande ...........................................................................	2011/12:20 s. 170
Särskild utlänningskontroll, handläggning av ärenden ..........	2005/06:20 s. 81
		377

2014/15:KU10

378

SAKREGISTER 2000/01–2013/14

Talmannen, vid riksdagens frågestund...................................	2011/12:20 s. 42
Telefon, möjlighet till tillgång till..........................................	2010/11:20 s. 84
Telia Sonera, försäljning av aktier i.....................................	2008/09:20 s. 121
Telias aktie, prissättning av .................................................	2000/01:20 s. 104
Telia–Telenor-affären, vissa frågor i samband med...............	2000/01:20 s. 79
Teracom AB ........................................................................	2001/02:20 s. 171
Terroristbrott, samband med USA:s aktioner i Irak...............	2005/06:20 s. 66
Tetra, radiokommunikationssystem baserat på ......................	2001/02:20 s. 34
Thailand, tsunamin ...........................................................................	2005/06:8
Thielska galleriet, hanteringen av verksamheten på ............	2013/14:20 s. 113
Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting...	2002/03:30 s. 61
Tillkännagivanden .................................................................	2001/02:20 s. 52
........................................................................................	2005/06:20 s. 36
........................................................................................	2009/10:20 s. 54
om barnomsorg...............................................................	2005/06:20 s. 36
om en hållbarhetskommission ........................................	2006/07:20 s. 85
om en parlamentarisk utredning om socialförsäkringar..	2004/05:20 s. 66
om en utredning om könsneutral lagstiftning .................	2004/05:20 s. 72
om folkmordet i Osmanska riket 1915............................	2010/11:20 s. 47
om Försäkringskassans servicekontor.............................	2013/14:20 s. 58
om lokala folkinitiativ.....................................................	2003/04:20 s. 36
om propositionsavlämnande kring de
s.k. 3:12-reglerna ............................................................	2002/03:30 s. 20
om Utlänningsnämnden ..................................................	2003/04:20 s. 29
om Östersjöns status som särskilt känsligt havsområde . 2003/04:20 s. 11
Tillstånd till vapenexport .....................................................	2001/02:20 s. 142
Tillståndsgivning till spel på internet.....................................	2001/02:20 s. 92
Torslanda, kommundelning avseende stadsdelen ..................	2001/02:20 s. 49
Tortyrförbudet .........................................................................	2005/06:2 s. 31
Trafikuppgifter (trafikdata)..................................................	2006/07:20 s. 108
Trafikverket
avtal med entreprenör ...................................................	2011/12:20 s. 101
regeringens bemyndiganden ........................................	2011/12:20 s. 101
Transportörsansvar ..............................................................	2001/02:20 s. 197
Tribunallagen.......................................................................	2009/10:20 s. 129
Tryck- och yttrandefrihet .....................................................	2004/05:20 s. 108
........................................................................................	2006/07:20 s. 12
......................................................................................	2011/12:20 s. 153
Trängselskatten, hantering av intäkter ...................................	2010/11:20 s. 52
Tsunamin ..........................................................................................	2005/06:8
Tvångsavvisningar...............................................................	2009/10:20 s. 347
Ubåtskränkningar i svenska vatten ......................................	2001/02:20 s. 219
Underlag från Regeringskansliet på begäran av riksdagen ....	2011/12:20 s. 31

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
Underrättelseskyldighet i utrikespolitiska frågor .................	2009/10:10 s. 107
......................................................................................	2013/14:20 s. 122
Uppgifter
av statsråd i massmedier ...............................................	2010/11:20 s. 230
av statsråd i skriftliga frågesvar i riksdagen..................	2010/11:20 s. 230
i proposition....................................................................	2005/06:20 s. 81
på regeringens webbplats..............................................	2010/11:20 s. 230
Upphandling
av helikopter NH 90 .......................................................	2001/02:20 s. 80
........................................................................................	2002/03:30 s. 44
av informationstjänster och rekryteringsstöd..................	2010/11:10 s. 32
........................................................................................	2012/13:20 s. 90
av informationstjänster rörande nystartsjobb................	2006/07:20 s. 204
av konsulter i Regeringskansliet .....................................	2001/02:10 s. 14
av konsulttjänster i samband med
Telia–Telenor-affären.....................................................	2000/01:20 s. 79
av konsulttjänster i stärkandet av SJ AB:s
finansiella ställning.......................................................	2003/04:20 s. 135
av konsulttjänster rörande styrningen av UD:s
biståndspolitiska verksamhet ........................................	2013/14:20 s. 205
av trafiken på Västkustbanan..........................................	2000/01:20 s. 52
från Hundskolan i Sollefteå av Försvarsmakten .............	2002/03:30 s. 37
utanför ramavtal............................................................	2013/14:20 s. 205
Uppsala flygplats .....................................................................	2013/14:20 s. 1
Uppträdande i kammaren.......................................................	2005/06:20 s. 43
USA:s aktioner i Irak, regeringens ansvar .............................	2005/06:20 s. 66
Utbetalning av medel som bl.a. disponeras av myndighet.....	2010/11:10 s. 70
Utdelning från statliga bolag..................................................	2004/05:20 s. 21
Utfärdande och kungörande av författningar .......................	2009/10:20 s. 139
Utlandsmyndigheterna, kvinnliga chefer vid .........................	2005/06:10 s. 14
Utlämnande från Djibouti till USA......................................	2012/13:20 s. 140
Utnämningar
av ambassadörer ...........................................................	2005/06:20 s. 178
av chef för Östasiatiska museet ....................................	2001/02:20 s. 102
av generaldirektör för Svenska kraftnät och
rikspolischef .................................................................	2008/09:20 s. 127
av generaldirektörer......................................................	2005/06:20 s. 178
enskilt ärende................................................................	2005/06:20 s. 189
handläggning av ett tillsättningsärende.........................	2001/02:20 s. 102
hänsyn till politisk bakgrund ........................................	2003/04:20 s. 146
kön vid tillsättning ..........................................................	2003/04:10 s. 58
........................................................................................	2005/06:10 s. 51
........................................................................................	2007/08:10 s. 55
......................................................................................	2009/10:10 s. 117
........................................................................................	2011/12:10 s. 95
		379

2014/15:KU10

380

SAKREGISTER 2000/01–2013/14
......................................................................................	2013/14:10 s. 125
politisk bakgrund vid tillsättning ....................................	2003/04:10 s. 58
........................................................................................	2005/06:10 s. 50
........................................................................................	2007/08:10 s. 55
......................................................................................	2009/10:10 s. 117
........................................................................................	2011/12:10 s. 92
......................................................................................	2013/14:10 s. 122
öppna rekryteringsförfaranden......................................	2013/14:10 s. 128
Utnämningsmakten ..............................................................	2001/02:20 s. 167
........................................................................................	2003/04:10 s. 58
........................................................................................	2005/06:10 s. 49
......................................................................................	2006/07:20 s. 134
........................................................................................	2007/08:10 s. 55
......................................................................................	2009/10:10 s. 117
........................................................................................	2011/12:10 s. 81
......................................................................................	2013/14:10 s. 108
”Utom listan”, beslut i regeringsärenden ...............................	2002/03:10 s. 24
Utrikesdepartementet, hantering av bidrag från
biståndsanslagen ...............................................................	2010/11:20 s. 144
Utrikesförvaltningen, ansvarsförhållanden inom .....................	2005/06:8 s. 77
Utrikespolitik, beslutsfattande inom ......................................	2004/05:10 s. 89
Utskottsinitiativ .....................................................................	2004/05:20 s. 31
........................................................................................	2011/12:20 s. 30
Uttalande från ambassadör...................................................	2009/10:20 s. 326
Uttalanden av statsråd..........................................................	2000/01:20 s. 135
angående räntenivån .....................................................	2003/04:20 s. 189
byggkonflikten i Vaxholm............................................	2004/05:20 s. 196
de avvisade egyptierna....................................................	2005/06:20 s. 61
finansministerns om skattevillkor
för svenska sjömän .......................................................	2006/07:20 s. 220
Forum för levande historia............................................	2007/08:20 s. 159
friheten för statsråd att yttra sig ....................................	2006/07:20 s. 210
hantering av sändningstillstånden för digital-tv............	2007/08:20 s. 163
i ett asylärende..............................................................	2003/04:20 s. 200
inhysning av asylsökande .............................................	2002/03:30 s. 150
med anledning av Irakkriget .........................................	2003/04:20 s. 214
motstridiga uttalanden ....................................................	2009/10:20 s. 78
nedladdning av musik från internet...............................	2000/01:20 s. 146
offentliggörande av aktieförsäljning .............................	2001/02:20 s. 261
om gränspolisens arbete med inre
utlänningskontroller......................................................	2013/14:20 s. 293
om Pirate Bay-målet .....................................................	2009/10:20 s. 345
Post- och telestyrelsens allmänna råd ...........................	2007/08:20 s. 154
Riksbankens räntehöjning.............................................	2005/06:20 s. 166

SAKREGISTER 2000/01–2013/14		2014/15:KU10
socialministerns om Regeringskansliets
arbetsuppgifter..............................................................	2007/08:20 s. 246
statliga bolags tillhörighet till
arbetsgivarorganisation.................................................	2005/06:20 s. 156
statligt ägande...............................................................	2002/03:30 s. 145
statsministerns om en ny flygplats i
Stockholmsregionen .....................................................	2000/01:20 s. 137
statsministerns om marknadsföring av
Kastrups flygplats .........................................................	2010/11:20 s. 212
statsministerns om Radiotjänsts polisanmälningar
av statsråd .....................................................................	2006/07:20 s. 217
statsministerns om socialbidrag....................................	2000/01:20 s. 140
tvist i arbetsrättsfrågor ..................................................	2004/05:20 s. 196
tv-program i SVT..........................................................	2004/05:20 s. 190
Vaxholmsmålet i EG-domstolen...................................	2005/06:20 s. 170
vid samråd med EU-nämnden.........................................	2011/12:20 s. 22
övergångsbestämmelser vid införandet av
lärarlegitimation..............................................................	2011/12:20 s. 51
Utvisningsärenden, regeringens handläggning av..................	2013/14:10 s. 17
Vapenembargo
hävande av ......................................................................	2001/02:20 s. 88
mot Kina, regeringens hantering av..............................	2004/05:20 s. 168
samråd med riksdagens EU-nämnd ................................	2001/02:20 s. 89
Vargstammen, bevarande och förstärkning av den svenska...	2010/11:20 s. 96
Vattenfall AB.......................................................................	2004/05:20 s. 216
förvärv av Nuon............................................................	2013/14:20 s. 132
statens roll som ägare .....................................................	2002/03:30 s. 54
styrning av ....................................................................	2004/05:20 s. 216
......................................................................................	2006/07:20 s. 230
......................................................................................	2009/10:20 s. 228
......................................................................................	2011/12:20 s. 209
Vaxholmstvisten ..................................................................	2007/08:20 s. 213
Verksförordning.....................................................................	2006/07:10 s. 55
Verkställighetsåtgärd ...........................................................	2012/13:20 s. 204
Vertikal integration, apoteksbranschen................................	2011/12:20 s. 102
Vindkraftsanläggning ..........................................................	2009/10:20 s. 132
Vägverket ..............................................................................	2005/06:10 s. 20
Värdepappersinnehav, statsråds.............................................	2006/07:20 s. 36
Värdmyndigheter ...................................................................	2006/07:10 s. 55
Världsarvskonventionen, statens åtagande enligt ................	2003/04:20 s. 153
Wienkonventionerna om diplomatiska respektive
konsulära förbindelser.......................................................	2012/13:20 s. 152

381

2014/15:KU10	SAKREGISTER 2000/01–2013/14
	Yttrandefrihet.........................................................................	2006/07:20 s. 12
	Återtagandeavtal med Irak...................................................	2009/10:20 s. 347
	......................................................................................	2010/11:20 s. 275
	Ägarprövning av utländsk affärsman.....................................	2011/12:20 s. 82
	Östersjömiljard 2 ...................................................................	2004/05:20 s. 14
	Östersjömiljarden...................................................................	2000/01:10 s. 23
	........................................................................................	2000/01:20 s. 45
	Överenskommelse mellan två myndigheter ...........................	2011/12:20 s. 62
	Överföringen av en fånge till svenskt fängelse ......................	2009/10:20 s. 92
	Överläkare, dåvarande forskningsministerns
	hantering av en..................................................................	2011/12:20 s. 175
	Överlämnande av förvaltningsuppgift som innefattar
	myndighetsutövning ...........................................................	2009/10:20 s. 95
	........................................................................................	2011/12:20 s. 83
	Överträdelseärenden ............................................................	2012/13:10 s. 101
	Övervakning av svenska medborgare, amerikanska
	ambassadens .....................................................................	2011/12:20 s. 116

382	7U\FN(ODQGHUV9lOOLQJE\