|
Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:94 Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.
Den 1 januari 2015 omorganiserades den svenska polisen. Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium slogs samman till en myndighet – Polismyndigheten – och Säkerhetspolisen blev en fristående myndighet. De lagändringar som krävdes för att genomföra omorganisationen har redan trätt i kraft. I propositionen föreslår regeringen vissa kompletterande ändringar med anledning av omorganisationen.
Ändringarna rör framför allt Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. I polisdatalagen införs bl.a. bestämmelser om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas i den forensiska verksamheten, sökbegränsningar för känsliga uppgifter och längsta tid för bevarande av uppgifter.
Regeringen föreslår även att regleringen av jäv för polisanställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter görs mer heltäckande. Vidare föreslås att Polismyndigheten ges möjlighet att medge Tullverket och Kustbevakningen direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Ytterligare några konsekvensändringar föreslås som framför allt rör Säkerhetspolisen.
Ändringar föreslås också i lagen om unga lagöverträdare och lagen om visst stöldgods m.m. Ändringarna hör samman med nyligen beslutade ändringar i andra propositioner.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
3. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,
4. lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m.,
5. lag om ändring i polislagen (1984:387),
6. lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000),
7. lag om ändring i vapenlagen (1996:67),
8. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
9. lag om ändring i lagen (2003:367) om lastning och lossning av bulkfartyg,
10. lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter,
11. lag om ändring i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
12. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
13. lag om ändring i barlastvattenlagen (2009:1165),
14. lag om ändring i polisdatalagen (2010:361).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:94 punkterna 1–14.
Stockholm den 4 juni 2015
På justitieutskottets vägnar
Beatrice Ask
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Beatrice Ask (M), Annika Hirvonen (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Kent Ekeroth (SD), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (FP), Andreas Carlson (KD), Lawen Redar (S) och Sanne Eriksson (S).
I proposition 2014/15:94 Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. lämnar regeringen förslag till lagändringar som främst hänger samman med den nyligen genomförda omorganisationen av polisen.
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Propositionen
Den 1 januari 2015 omorganiserades den svenska polisen. Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium slogs samman till en myndighet – Polismyndigheten – och Säkerhetspolisen blev en fristående myndighet. De lagändringar som krävdes för att genomföra omorganisationen har redan trätt i kraft. I proposition 2014/15:94 föreslås vissa kompletterande ändringar med anledning av omorganisationen.
Inledningsvis behandlar regeringen frågeställningen om Polismyndighe- tens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. I den verksamhet som bedrevs av Statens kriminaltekniska laboratorium före omorganisationen behandlades personuppgifter huvudsakligen med stöd av personuppgiftslagen (1998:204). Att Statens kriminaltekniska laboratorium nu har införlivats i Polismyndigheten, där avdelningen Nationellt forensiskt centrum har bildats, innebär att man på nytt måste överväga vilka regler som ska gälla för behandlingen av personuppgifter i den forensiska verksamheten.
Regeringen bedömer att reglerna i polisdatalagen i vissa delar kan tillämpas vid behandling av personuppgifter för forensiska ändamål men att det bl.a. krävs särskilda ändamålsbestämmelser. Regeringen föreslår bl.a. att regleringen av Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål ska samlas i ett nytt kapitel i polisdatalagen. Det ska införas bestämmelser om bl.a. för vilka ändamål personuppgifter får behandlas i den forensiska verksamheten, sökbegränsningar för känsliga uppgifter och längsta tid för bevarande av uppgifter.
Regeringen anför att bestämmelser om för vilka ändamål personuppgifter får behandlas har en central roll i registerförfattningar. Genom ändamålen sätts ramen för vilken behandling som är tillåten. I polisdatalagen delas ändamålen för behandling in i primära ändamål och sekundära ändamål. De primära ändamålen avser behandling av personuppgifter för att tillgodose de behov som finns i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens brottsbekämpande verksamhet, medan de sekundära ändamålen anger när personuppgifter, som redan behandlas i den brottsbekämpande verksamheten, får användas i andra delar av myndighetens verksamhet eller lämnas ut till andra myndigheter eller organisationer för deras behov.
Om verksamheten med forensiska uppslag ska kunna utvecklas förutsätter det enligt regeringen att personuppgifter som behandlas för forensiska syften får behandlas vid andra undersökningar än de som har begärts och att man systematiserar och återför de samlade resultaten. Eftersom den forensiska verksamheten kommer att utgöra ett viktigt inslag i Polismyndighetens framtida verksamhet, ter det sig nödvändigt att dela upp de forensiska ändamålen för behandling i primära och sekundära ändamål på samma sätt som i polis-datalagen i övrigt. De primära ändamålen anger då den behandling som utförs för forensiska syften vid Polismyndigheten, medan de sekundära ändamålen anger när uppgifter som behandlas för forensiska ändamål får användas i andra delar av myndighetens verksamhet eller lämnas ut till andra myndigheter eller organisationer för deras behov. I propositionen lämnar regeringen förslag om för vilka primära respektive sekundära forensiska ändamål som personuppgifter får behandlas.
Vidare avhandlas i propositionen, med anledning av att Säkerhetspolisen blivit en fristående myndighet, frågan om behandling av personuppgifter i Säkerhetspolisens brottsbekämpande verksamhet. Regeringen föreslår bl.a. att regleringen i polisdatalagen av de primära ändamålen för Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling ska anpassas till hur Säkerhetspolisens uppgifter beskrivs i polislagen. Som nytt primärt ändamål föreskrivs att Säkerhetspolisen även får behandla personuppgifter om det behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra annan verksamhet som anges i lag eller förordning eller i särskilda beslut av regeringen. Vidare anför regeringen att Säkerhetspolisen har samma behov som Polismyndigheten av att ha ett sekundärt ändamål som innebär att Säkerhetspolisen får behandla uppgifter för att lämna ut dem till en myndighet om det enligt lag eller förordning åligger Säkerhetspolisen att bistå myndigheten med en viss uppgift. Regeringen föreslår därför även att ett sådant sekundärt ändamål införs i polisdatalagen.
Regeringen föreslår vidare ändringar i vapenlagen som innebär att Tullverket och Kustbevakningen ska medges direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Regeringen anför att ett av huvudändamålen med ett vapenregister är att ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller för att beivra brott med anknytning till skjutvapen. Fortsatta insatser för att motverka införsel av illegala vapen är en prioriterad fråga för samhället. Vidare anförs att de personuppgifter som finns i vapenregistren inte är integritetskänsliga. Att ge Tullverket tillgång till uppgifter i vapenregister ligger enligt regeringen helt i linje med de ändamål för vilka registren förs. Att ge Kustbevakningen tillgång till uppgifter i vapenregister på ett enklare sätt än i dag ligger också i linje med de ändamål för vilka registren förs.
I propositionen föreslår regeringen även att det för anställda vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska införas en mer heltäckande jävsregel i polislagen som både ersätter den nuvarande jävsregeln i rättegångsbalken och som reglerar jäv i ordningshållande verksamhet. Den nya jävsregeln innebär en utvidgning i förhållande till den gamla regleringen då den innebär att all brottsbekämpande verksamhet omfattas. Jäv vid beslut eller åtgärder i polisens ordningshållande verksamhet regleras särskilt. Dessutom föreslår regeringen att jävsregeln i rättegångsbalken för anställda vid Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket utvidgas till att omfatta beslut och åtgärder i all brottsbekämpande verksamhet. Regleringen ska även omfatta andra anställda vid Ekobrottsmyndigheten än åklagare.
I propositionen lämnas även vissa ytterligare förslag till ändringar i flera lagar. Dessa ändringar hör samman med nyligen beslutade ändringar i andra lagar och rör bl.a. ökade befogenheter för civilanställd personal i utredningsverksamheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens rätt att få del av uppgifter i belastningsregistret, underrättelse till Försvarsmakten om olämplighet att inneha skjutvapen och ändringar i stöldgodslagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015.
Utskottets ställningstagande
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet finner att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas. Med detta föreslår utskottet att riksdagen antar de lagförslag som läggs fram i propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:367) om lastning och lossning av bulkfartyg.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i barlastvattenlagen (2009:1165).
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i polisdatalagen (2010:361).
Bilaga 2