|
|
Åklagardatalag
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:63 Åklagardatalag. Ingen motion har väckts med anledning av propositionen och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.
I propositionen föreslår regeringen att det införs en lag om behandling av personuppgifter i Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Lagen ska ersätta den nuvarande förordningen (2006:937) om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet. Lagen ska vidare gälla i stället för personuppgiftslagen (1998:204) men innehålla hänvisningar till vissa bestämmelser i personuppgiftslagen som ska vara tillämpliga i åklagarväsendets operativa verksamhet.
Syftet med den nya lagen är att ge åklagarväsendet möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin verksamhet och att samtidigt skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling. I lagen anges för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma.
Propositionen innehåller också förslag till en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Åklagardatalag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. åklagardatalag,
2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:63 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 4 juni 2015
På justitieutskottets vägnar
Beatrice Ask
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Beatrice Ask (M), Annika Hirvonen (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Kent Ekeroth (SD), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (FP), Andreas Carlson (KD), Lawen Redar (S) och Sanne Eriksson (S).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:63 Åklagardatalag. I propositionen föreslås att det införs en lag om behandling av personuppgifter i Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens verksamhet.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
Åklagardatalag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Bakgrund
Åklagarväsendet består av två myndigheter: Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.
Åklagarväsendets behandling av personuppgifter regleras i dag av bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) och i förordningen (2006:937) om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet. För den personuppgiftsbehandling som förekommer i register över strafförelägganden gäller bestämmelserna i förordningen (1997:902) om register över strafförelägganden.
Vid Ekobrottsmyndigheten bedrivs även viss polisiär verksamhet, t.ex. av polismän inom ramen för en förundersökning. Den personuppgiftsbehandling som förekommer i polisiärt arbete regleras av den registerlagstiftning som gäller för polisen, främst polisdatalagen (2010:361).
Propositionen
Behovet av en ny lagstiftning
I propositionen anför regeringen (s. 37 f.) att både riksdagen och regeringen har uttalat att myndighetsregister som innehåller ett stort antal registrerade och har ett särskilt känsligt innehåll bör regleras särskilt i lag, även om det inte tidigare har krävts lagform enligt regeringsformen (se bet. 1990/91:KU11 s. 11, bet. 1997/98:KU18 s. 48, prop. 1990/91:60 s. 58, prop. 1997/98:44 s. 41).
Den 1 januari 2011 trädde dessutom en ny lydelse av 2 kap. 6 § regeringsformen i kraft. Bestämmelsen innebär i dess nya lydelse att enskilda är skyddade mot åtgärder från det allmänna som innefattar betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Sammantaget med bestämmelsen i 2 kap. 20 § regeringsformen, som reglerar förutsättningarna för begränsningar av fri- och rättigheter, följer det av den nya lydelsen av 2 kap. 6 § att åtgärder som innebär betydande intrång i den personliga integriteten måste regleras i lag. Genom en särskild övergångsbestämmelse fortsätter dock äldre regleringar att gälla fram till 2016 även om de innebär betydande intrång.
I propositionen gör regeringen bedömningen att personuppgifts-behandlingen inom åklagarväsendets operativa verksamhet till stor del torde falla inom det grundlagsskyddade området. En begränsning av grundlagsskyddet måste därmed göras genom lag. Regeringen konstaterar vidare att motsvarande reglering för övriga brottsbekämpande myndigheter har lagform. Behandlingen av personuppgifter i åklagarväsendets verksamhet bör därför enligt regeringen regleras särskilt i lag. Utgångspunkten bör enligt regeringen vara att skapa en så teknikneutral och flexibel lagstiftning som möjligt.
Lagförslagen i huvuddrag
Syftet med den föreslagna åklagardatalagen är att ge åklagarväsendet möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i sin verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling.
I propositionen föreslås att lagen ska gälla vid behandling av personuppgifter i åklagarväsendets operativa verksamhet. Lagen ska inte vara tillämplig på behandlingen av personuppgifter i polisiär verksamhet vid Ekobrottsmyndigheten. Lagen ska vidare innehålla vissa bestämmelser om behandlingen av uppgifter om juridiska personer.
I den föreslagna lagen anges för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma. Ändamålen delas in i primära och sekundära. De primära ändamålen avser behandling av personuppgifter för att tillgodose de behov som finns inom åklagarväsendets operativa verksamhet. Dessa ändamål är uttömmande angivna i lagen. De sekundära ändamålen avser behandling för olika typer av utlämnande av personuppgifter. I fråga om behandling av personuppgifter för andra sekundära ändamål än de som anges i lagen tillämpas finalitetsprincipen. Finalitetsprincipen innebär att personuppgifter inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in (9 § första stycket c personuppgiftslagen).
När det gäller behandling av känsliga personuppgifter innebär förslaget att uppgifter om en person inte får behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv (känsliga personuppgifter). Uppgifter om en person som behandlas på någon annan grund ska dock få kompletteras med känsliga personuppgifter om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Känsliga personuppgifter ska också få behandlas om det är nödvändigt för diarieföring eller om uppgifterna har lämnats till åklagarväsendet i en anmälan eller liknande och behandlingen är nödvändig för handläggningen. Uppgifter som beskriver en persons utseende ska utformas på ett objektivt sätt med respekt för människovärdet.
Den föreslagna lagen ska gälla i stället för personuppgiftslagen, men innehålla hänvisningar till vissa bestämmelser i den lagen som ska vara tillämpliga i åklagarväsendets operativa verksamhet.
I propositionen föreslås även en ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslaget innebär att en sekretessbrytande bestämmelse ska införas som hänvisar till den nya åklagardatalagen och till föreskrifter som meddelats av regeringen med stöd av den.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Utskottets ställningstagande
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller några andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas. Med detta föreslår utskottet att riksdagen antar de lagförslag som läggs fram i propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2014/15:63 Åklagardatalag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till åklagardatalag.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bilaga 2
