|
|
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Utskottet behandlar regeringens förslag i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2015 och att regeringen bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2015.
Anslagen för utgiftsområdet uppgår till 40 126 178 000 kronor för 2015. I betänkandet framhåller utskottet, liksom tidigare år, att budgetpolitiken i EU ska präglas av restriktivitet och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Anslag och bemyndiganden inom utgiftsområde 27
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Utskottets anslagsförslag
Förslag till beslut om anslag för 2015 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
|
Anslagen inom utgiftsområde 27 |
a) Anslagen för 2015
Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 27 punkt 2.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2015. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 27 punkt 1.
Stockholm den 9 december 2014
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Hans Unander (S), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (FP), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Marie Granlund (S), Niklas Karlsson (S), Börje Vestlund (S) och Maria Malmer Stenergard (M).
Den 3 december 2014 fastställde riksdagen utgiftsramen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen till 40 126 178 000 kronor (bet. 2014/15:FiU1). Utgiftsområdets anslag får enligt 11 kap. 18 § riksdagsordningen inte överskrida den fastlagda ramen för utgiftsområdet.
I betänkandet tar utskottet ställning till förslaget i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1 utg.omr. 27) om anslag för budgetåret 2015 inom utgiftsområde 27 och till ett bemyndigande för regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2015.
Den 4 november 2014 hölls en överläggning i utskottet med statssekreterare Max Elger om den pågående processen med EU:s årsbudget för 2015.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har, med bifall till allianspartiernas (M, C, FP, KD) reservation, bestämt utgiftsramen för 2015 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen till 40 126 178 000 kronor (motion. 2014/15:3002,
bet. 2014/15:FiU1, rskr. 2014/15:29). I detta ärende ska finansutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen i enlighet med regeringens förslag samt bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2015.
Målet med den svenska budgetpolitiken i EU
Enligt beslut i riksdagen i december 1994 ska målet för den svenska budgetpolitiken i EU vara att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt för att belastningen på statsbudgeten ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit.[1]
EU:s allmänna budget upprättas inom en flerårig budgetram. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera. Det betyder att utgiftsnivån styr behovet av inkomster. EU-budgetens inkomster utgörs i princip av avgifter från medlemsländerna. Utgifterna i EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar både det aktuella budgetåret och kommande år. Betalningarna motsvarar däremot faktiska utgifter.
Anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen
Utfallet för den svenska EU-avgiften för 2013 blev 37 412 000 000 kronor, dvs. något lägre än vad som anvisades i statens budget för 2013. För budgetåret 2014 beräknas utgifterna ligga i nivå med 2013. Sveriges särskilda reduktioner uppgick 2013 till 5 845 000 000 kronor.
I nedanstående tabell redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet.
Tabell Avgiften till EU, utgiftsutvecklingen
Miljoner kronor
|
|
Utfall 2013 |
Budget 2014 |
Prognos 2014 |
Förslag 2015 |
Beräknat 2016 |
Beräknat 2017 |
Beräknat 2018 |
|
EU- avgiften |
37 412 |
37 700 |
37 905 |
40 126 |
30 530 |
36 245 |
37 947 |
Källa: Budgetpropositionen
EU:s årsbudget för 2014 antogs av Europaparlamentet i slutet av november 2013 och uppgår till totalt 142,6 miljarder euro i åtagandeanslag och
135,5 miljarder euro i betalningsanslag. Det motsvarar en ökning på ca
2 procent av betalningsanslagen i förhållande till budgeten för 2013.
Det finns för närvarande förslag på ändringsbudgetar för innevarande år. Vidare pågår arbete med revision av samtliga medlemsstaters faktiska BNI- och mervärdesskattebas, vilket kan komma att påverka EU-budgeten.
Bemyndiganden att ingå ekonomiska åtaganden
I Europeiska kommissionens budgetförslag för 2015 föreslås att åtagandebemyndiganden om 145 599 miljarder euro ska ställas till förfogande för 2015. Sveriges totala andel beräknas uppgå till 3,2 procent, vilket motsvarar ca 4 659 miljoner euro.
Kompletterande upplysningar
Förhandlingarna om EU:s årsbudget 2015
Den 19 juni 2014 höll utskottet en överläggning med statssekreterare Hans Lindberg om kommissionens förslag till EU:s årsbudget för 2015. Den
14 juli 2014 inkom regeringen till riksdagen med en faktapromemoria om förslaget till EU:s årsbudget för 2015 (2013/14:FPM99). Av promemorian framgår att regeringens målsättning fortfarande är att nå en så restriktiv budget som möjligt och att den med god marginal ska rymmas inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen för perioden 2014‒2020. Anslagsnivåerna ska utgå från realistiska bedömningar av behov och absorptionsförmåga.
Regeringen konstaterar vidare att ökningstakten i kommissionens förslag till budget för 2015 om 5 procent för betalningar är anmärkningsvärd. Kommissionen har lagt ett förslag för betalningar som dessutom går över betalningstaket i den fleråriga budgetramen, vilket är mycket problematiskt. Kommissionens förslag innehåller för små marginaler på åtaganden och obefintliga marginaler för betalningar. Tillräckliga marginaler på både åtagandeanslag och betalningsanslag är nödvändiga för att följa sunda budgetprinciper och därigenom kunna omhänderta och finansiera oförutsedda händelser inom ram.
Ytterligare en överläggning hölls med statssekreterare Max Elger den
4 november 2014 om den pågående processen med EU:s årsbudget för 2015.
Vid tidpunkten för detta betänkande hade Europaparlamentet och ministerrådet ännu inte enats om budgeten för 2015. Kommission kommer att lägga fram ett nytt budgetförslag.
Om en budget inte har blivit slutligt antagen när ett nytt budgetår börjar får, enligt artikel 315 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av anslagen i den aktuella avdelningen i budgeten för det föregående budgetåret användas varje månad av den avdelningen.
Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2013
Den 6 november 2014 lämnade Europeiska revisionsrätten sin årsrapport för 2013. Revisionsrätten bedömer att inkomsterna för 2013 inte innehöll några väsentliga fel. För utgiftsbudgeten som helhet uppgår felprocenten till
4,7 procent, vilket lett till att revisionsrätten utfärdat ett uttalande med avvikande mening om utgifternas korrekthet.
Det utgiftsområde som innehåller mest fel är regionalpolitik, energi och transport med en uppskattad felprocent på 6,9 procent. Därefter kommer landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa på 6,6 procent. Revisionsrätten konstaterar att i merparten av de transaktioner som innehöll fel på områdena med delad förvaltning (t.ex. jordbruk och sammanhållning) hade medlemsstaternas myndigheter tillgång till tillräckligt mycket information för att kunna upptäcka och korrigera felen.
När EU-medel användes under programperioden 2007‒2013 låg inriktningen snarare på anslagsutnyttjande och regelefterlevnad än på goda resultat. Kommissionen hävdar att programperioden 2014‒2020 är mer inriktad på resultat, och det främsta incitamentet är resultatreserver. Genom dessa reserver kommer kommissionen att hålla inne 6 procent av de öronmärkta medlen till en enskild medlemsstat till dess att resultatet bedöms vara tillfredsställande. Hur ändamålsenligt resultatreserverna kommer att fungera hänger, enligt revisionsrätten, på hur kommissionen lyckas med att förhandla fram lämpliga mål och delmål i början av programperioden och få in exakta och tillförlitliga uppgifter från medlemsstaterna i tid för att bedöma om målen har uppnåtts.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet stöder, liksom tidigare, regeringens inriktning för en restriktiv budgetpolitik i EU. Det innebär en inriktning mot att reformera och modernisera EU:s budget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och bemyndiganden.
Bilaga 1
____
Förteckning över behandlade förslag
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2015 (avsnitt 3).
2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2015 ett ramanslag inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt uppställning.
Bilaga 2
____
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
1:1 Avgiften till Europeiska unionen |
±0 |
40 126 178 |
|
Summa för utgiftsområdet |
±0 |
40 126 178 |
[1] Prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67.