Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU20

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlar utskottet också några motioner från den allmänna motionstiden 2014/15. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer och avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns fem reservationer (M, SD, C, FP, KD).

Den ekonomiska utvecklingen

Den svenska ekonomin väntas återhämta sig gradvis de kommande åren. BNP växer enligt regeringens prognos med 2,6 procent i år och med 2,7 respektive 2,5 procent 2016 och 2017. I omvärlden ser konjunkturläget ut att förstärkas, även om återhämtningen väntas gå långsamt särskilt i euroområdet. En starkare utveckling i omvärlden ökar efterfrågan på svenska export-varor och tjänster, vilket i sin tur väntas bidra till ökade investeringar i nä-ringslivet, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. I princip bedöms ekonomin vara i konjunkturell balans 2017–2019. Läget på arbetsmarknaden ser ut att förbättras relativt långsamt, och det kommer att krävas insatser under mandatperioden för att bidra till en mer påtaglig nedgång i arbetslösheten.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Ordning och reda i de offentliga finanserna är grunden för fler jobb och en hållbar välfärd. År 2014 uppgick underskottet i de offentliga finanserna till 74 miljarder kronor. Detta är inte hållbart. För att återföra de offentliga finanserna till en hållbar bana krävs därför inkomstförstärkningar under de kommande åren. Steg för steg minskas underskotten. Det finansiella sparandet bör gradvis stärkas så att det uppgår till omkring 0 procent av BNP 2018. Först under nästa mandatperiod bedöms ett sparande om 1 procent kunna uppnås. Med nuvarande prognoser är regeringens utgångspunkt att samtliga reformer i budget-

1

2014/15:FiU20 SAMMANFATTNING

propositionen för 2016 bör vara finansierade fullt ut. Utskottet delar regeringens bedömning och menar att denna inriktning av finanspolitiken innebär en rimlig avvägning mellan att både skapa marginaler för att hantera en djup konjunkturnedgång och att inte riskera den pågående konjunkturåterhämtningen.

Det finanspolitiska ramverk som infördes efter krisen på 1990-talet har tjänat Sverige väl, och den politiska uppslutningen för det har successivt breddats. I likhet med regeringen anser utskottet att flera av de argument som framfördes för den nuvarande målnivån för det finansiella sparandet har försvagats. Som regeringen framhåller skulle en eventuell sänkning av målnivån inte innebära att det skapas något budgetutrymme i närtid, utan först på längre sikt frigörs det ett utrymme för reformer.

Regeringen bedömer att utgiftstaket bör uppgå till 1 319 miljarder kronor 2018 och till 1 378 miljarder kronor 2019. Utskottet diskuterar i betänkandet storleken på budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna. Som regeringen framhåller kan reformer på utgiftssidan genomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet.

Utskottet tycker att det är bra att regeringen vägleds av ett tydligt sysselsättningsmål som innebär att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU. Att målet ska nås genom ökad sysselsättning är enligt utskottet helt väsentligt. Regeringen har för avsikt att följa upp sysselsättningsmålet i kommande ekonomiska propositioner. Det ger riksdagen ett transparent beslutsunderlag och förutsättningar för regeringen att komplettera eller ändra politiken för att nå målet.

Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning för fler jobb som bygger på investeringar i bostäder, infrastruktur, en aktiv näringspolitik samt kunskapsreformer för en förbättrad matchning. Utskottet konstaterar att även om alla skatter påverkar ekonomins funktionssätt är det minst lika viktigt att väga in vad skatterna används till och att företagen efterfrågar mer än låga skattenivåer. Liksom regeringen anser utskottet att fler unga behöver påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, att fler vuxna måste ges möjlighet till livslångt lärande och att nyanländas etablering på arbetsmarknaden måste snabbas upp. Högskolan behöver också byggas ut. Utskottet ställer sig bakom regeringens inriktning på politiken för att vända resultaten i skolan.

Utskottet välkomnar regeringens höjda ambitionsnivå i klimat- och miljöpolitiken och konstaterar att ett klimatpolitiskt ramverk kan bidra till att Sverige minskar utsläppen i en takt som behövs för att vi ska nå våra internationella åtaganden. Utskottet tycker att det är bra att regeringen under mandatperioden avser att utveckla nya mått för samhällsutvecklingen som utöver BNP också tar hänsyn till miljöpåverkan, livskvalitet och sociala faktorer.

Utskottet håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten och betonar i det sammanhanget vikten av att politiken präglas av en feministisk grundsyn och verkar för jämställdhet.

2

2014/15:FiU20

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut...............................................................   5
Redogörelse för ärendet ..................................................................................   6
Utskottets överväganden.................................................................................   7
1 Den ekonomiska utvecklingen.....................................................................   7
1.1 Propositionen..........................................................................................   7
1.2 Motionerna ...........................................................................................   13
1.3 Kompletterande information.................................................................   15
1.4 Finansutskottets bedömning .................................................................   19
2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken....................   22
2.1 Propositionen........................................................................................   22
2.2 Motionerna ...........................................................................................   38
Allianspartiernas gemensamma riktlinjer.................................................   38
Moderaternas riktlinjer.............................................................................   40
Sverigedemokraternas riktlinjer ...............................................................   44
Centerpartiets riktlinjer ............................................................................   48
Folkpartiets riktlinjer................................................................................   52
Kristdemokraternas riktlinjer ...................................................................   56
Övriga motioner .......................................................................................   60
2.3 Yttranden från andra utskott .................................................................   62
2.4 Kompletterande information.................................................................   65
Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2015........................   65
Den europeiska planeringsterminen 2015 ................................................   69
Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna ..................................   70
Övrig kompletterande information...........................................................   71
2.5 Finansutskottets ställningstagande........................................................   73
Reservationer ................................................................................................   82
1. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (M) ..... 82
2. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD).... 86
3. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (C) ...... 89
4. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FP) .... 93
5. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD) ... 97
Bilaga 1    
Förteckning över behandlade förslag..........................................................   101
Propositionen ..........................................................................................   101
Följdmotionerna ......................................................................................   101
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 .......................................   101
Bilaga 2    
Skatteutskottets yttrande 2014/15:SkU7y...................................................   103
Bilaga 3    
Utbildningsutskottets yttrande 2014/15:UbU5y .........................................   136
Bilaga 4    
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2014/15:MJU5y ...........................   165
Bilaga 5    
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2014/15:AU3y ....................................   193
Bilaga 6    
Protokoll från öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport    
2015 ............................................................................................................   218

3

2014/15:FiU20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING  
  Tabeller  
  Tabell 1.1 BNP omvärlden ............................................................................. 8
  Tabell 1.2 Nyckeltal 2015–2019..................................................................... 9
  Tabell 1.3 Försörjningsbalans....................................................................... 10
  Tabell 1.4 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling .......................... 11
  Tabell 1.5 Prognosjämförelse ....................................................................... 12
  Tabell 1.6 Aktuella prognoser av ekonomins utveckling.............................. 15
  Tabell 2.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn och  
  indikatorer för avstämning mot överskottsmålet........................................... 23
  Tabell 2.2 Utgiftstak för staten och ålderspensionssystemet vid sidan  
  av statens budget........................................................................................... 25
  Tabell 2.3 Statens budgetsaldo ..................................................................... 26
  Tabell 2.4 Den offentliga sektorns finanser .................................................. 27
  Tabell 2.5 Finansiellt sparande enligt olika bedömare.................................. 29
  Tabell 2.6 Aktuella bedömningar av finansiellt sparande............................. 70

4

2014/15:FiU20

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och skattepolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:100 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP),

2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (M), 2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD),

2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C), 2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD), 2014/15:1178 av Sara Karlsson och Lawen Redar (S),

2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP) yrkandena 1 och 2, 2014/15:2086 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S), 2014/15:2408 av Finn Bengtsson m.fl. (M), 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3, 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP), 2014/15:2792 av Krister Örnfjäder m.fl. (S) och

2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (FP)

Reservation 5 (KD)

Stockholm den 11 juni 2015

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Jörgen Hellman (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Ingela Nylund Watz (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Hans Unander (S), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (FP), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Niklas Karlsson (S), Fredrik Schulte (M), Börje Vestlund (S) och Maria Malmer Stenergard (M).

5

2014/15:FiU20

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar finansutskottet 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100). Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Finansutskottets behandling avser propositionens yrkande 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och yrkande 2 om riktlinjerna för skattepolitiken samt de motioner som väckts med anledning av propositionen i dessa delar. Propositionens övriga yrkanden om dels ändring i riksdagsordningen, dels ändringar i utgiftsområdesindelningen behandlas av konstitutionsutskottet i betänkande 2014/15:KU17. I betänkandet behandlas också några motioner från allmänna motionstiden 2014/15. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1.

Förslaget till riksdagsbeslut avser ett samlat ställningstagande till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för budgetpolitiken. Riksdagsbehandlingen av den ekonomiska vårpropositionen är tänkt att ägnas åt makroekonomiska bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt åt en övergripande diskussion med utgångspunkt i de samlade politiska alternativen för den ekonomiska politiken på medellång och lång sikt.

Skatteutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över propositionen och motionerna. Yttrandena finns i bilaga 2–5 i betänkandet.

Den 21 april 2015 informerade statssekreterare Karolina Ekholm utskottet om Sveriges nationella reformprogram och konvergensprogram som regeringen sedan lade fram för EU-kommissionen den 23 respektive den 24 april 2015.

Den 19 maj 2015 anordnade finansutskottet en öppen utfrågning om Fi- nanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2015 med finansminister Magdalena Andersson och företrädare för Finanspolitiska rådet. Protokoll från utfrågningen finns i bilaga 6 i betänkandet. Rapporten är ställd till regeringen och är således inte ett formellt ärende för riksdagen. Utskottet har emellertid ändå skäl att beakta rapporten.

Den 9 juni 2015 informerade statssekreterare Karolina Ekholm finansutskottet om aktuella internationella frågor, bl.a. om det ekonomiska läget i Grekland.

6

2014/15:FiU20

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Den svenska ekonomin väntas återhämta sig gradvis de kommande åren. BNP växer enligt regeringens prognos med 2,6 procent i år och med 2,7 respektive 2,5 procent 2016 och 2017. I omvärlden ser konjunkturläget ut att förstärkas, även om återhämtningen väntas gå långsamt särskilt i euroområdet. En starkare utveckling i omvärlden ökar efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster, vilket i sin tur väntas bidra till ökade investeringar i näringslivet, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. I princip bedöms ekonomin vara i konjunkturell balans 2017–2019. Läget på arbetsmarknaden ser ut att förbättras relativt långsamt, och det kommer att krävas insatser under mandatperioden för att bidra till en mer påtaglig nedgång i arbetslösheten.

1.1 Propositionen

Regeringen redovisar i propositionen en prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden t.o.m. 2019. Prognosen är baserad på nu gällande regler samt på föreslagna och aviserade åtgärder i Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) respektive 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100).

Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2015 har prognosen för BNP-tillväxten 2015–2018 reviderats ned. Revideringen beror till viss del på att BNP-ökningen i slutet av 2014 bedöms vara tillfällig, framför allt när det gäller investeringarna. Därutöver har hushållens konsumtion reviderats ned på grund av ett svagare utfall än väntat och förväntade negativa effekter av kommunalskattehöjningar och av det aviserade amorteringskravet. Sysselsättningen och arbetskraften bedöms öka i en högre takt än vad som antogs i budgetpropositionen för 2015. Det förklaras bl.a. av en snabbare befolkningstillväxt. Arbetskraften har dock reviderats upp mer än sysselsättningen, vilket förklarar att prognosen för arbetslösheten reviderats upp 2015–2018. Också jämviktsarbetslösheten är uppreviderad från 6,0 till 6,4 procent 2018 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen. Prognosen för inflationen har reviderats ned till följd av en allmänt svagare prisutveckling och ett lägre oljepris än väntat.

7

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Omvärlden 2015 och 2016

Återhämtningen i världsekonomin fortsatte 2014 även om tillväxten i bl.a. euroområdet var låg. En mer expansiv penningpolitik och ett lägre oljepris bidrog till att tillväxten i många avancerade ekonomier tog fart i slutet av 2014. I flera framväxande ekonomier bromsade däremot tillväxten in. Regeringen bedömer att tillväxten ökar 2015 och 2016 i flertalet handelsländer som är viktiga för Sverige. I och med det förväntas även efterfrågan på svenska varor och tjänster bli högre. Regeringens tillväxtprognos över utvecklingen i omvärlden framgår av tabell 1.1.

Under inledningen av 2015 förefaller euroområdets konjunkturläge ha förbättrats, delvis som en följd av den mer expansiva penningpolitiken och det lägre oljepriset. En hög arbetslöshet i många ekonomier dämpar dock utvecklingen av efterfrågan. Därtill hålls den ekonomiska aktiviteten tillbaka av att företag, hushåll och den offentliga sektorn har ett högt sparande för att minska sina skulder.

Återhämtningen i USA tog fart under 2014. Att amerikanska hushåll i dagsläget är optimistiska om framtiden och att allt fler blir sysselsatta tyder på en fortsatt hög konsumtionstillväxt, enligt regeringen. Det bidrar till att BNP-till- växten i amerikansk ekonomi fortsätter att vara hög 2015 och 2016.

Sedan 2010 har BNP-tillväxten i Kina successivt blivit lägre. Det beror delvis på att det pågår en omställning i den kinesiska ekonomin från en investeringsdriven till en mer konsumtionsdriven tillväxt.

Tabell 1.1 BNP omvärlden

Procentuell förändring

  2015 2016 2017 2018 2019
           
BNP, euroområdet 1,4 1,7 1,6 1,6 1,5
BNP, USA 3,3 3,1 2,9 2,6 2,4
BNP, Kina 7,1 6,8 6,6 6,4 6,1
Svensk exportmarknad * 5,0 5,9 6,0 5,8 5,6

* Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

Svensk ekonomi 2015 och 2016

Regeringen konstaterar att den långsamma återhämtningen i omvärlden har medfört en dämpad utveckling av svensk export. Tillväxten i Sverige har i stället framför allt drivits av hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar. I takt med att återhämtningen i omvärlden fortsätter förväntas också tillväxten i svensk export öka. Även tillväxten i hushållens konsumtion bedöms tillta under 2015 och 2016. Utvecklingen beror bl.a. på låga räntor, en fortsatt gynnsam förmögenhetsutveckling och en gradvis förbättring av läget på arbetsmarknaden. De kommunalskattehöjningar som genomförts 2015 och de amorteringskrav som har aviserats av Finansinspektionen förväntas dock dämpa

8

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

konsumtionsutrymmet något, enligt regeringen. Tabell 1.2 visar några nyckeltal i regeringens prognos och tabell 1.3 försörjningsbalansen.

Tabell 1.2 Nyckeltal 2015–2019

Procentuell förändring om inte annat anges

  2015 2016 2017 2018 2019
           
BNP, fasta priser 2,6 2,7 2,5 2,4 2,0
BNP-gap, procent av BNP –1,4 –0,8 –0,1 0,1 0,0
Produktivitet i näringslivet 1,2 1,2 1,4 1,6 1,7
Arbetskraft 15–74 år 0,9 0,9 0,7 0,6 0,4
Sysselsatta 15–74 år 1,4 1,3 1,2 0,9 0,5
Arbetslöshet, procent av arbetskraften 7,5 7,1 6,7 6,4 6,4
KPI, årsgenomsnitt 0,0 0,9 1,7 2,7 3,2
Reporänta, årsgenomsnitt –0,1 –0,1 0,2 1,1 2,1

Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

Regeringen framhåller att en växande BNP inte är någon garanti för att landets invånare får högre levnadsstandard. Trots en viss återhämtning efter finanskrisen var BNP per capita inte högre 2014 än 2007. De kommande åren förväntas en något snabbare ökning av BNP per capita framför allt till följd av en högre produktivitetstillväxt.

Regeringens reformer inom bl.a. utbildningsområdet bidrar tillsammans med stigande utgifter för migration till att den statliga konsumtionen växer starkt 2015 och är oförändrad 2016, enligt regeringens bedömning. Den kommunala konsumtionen väntas fortsätta att öka i hög takt de närmaste åren. Konsumtionen drivs av demografiska förändringar med fler barn och äldre i befolkningen och ökade utgifter för nyanlända invandrare.

Bostadsinvesteringar och ökande investeringar i tjänstebranscherna förväntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten 2015 och 2016.

Framåtblickande indikatorer på efterfrågan på arbetskraft, som antal lediga jobb och företagens anställningsplaner, pekar på en fortsatt stark tillväxt i sysselsättningen. Detta, tillsammans med den stigande efterfrågan i ekonomin, innebär att sysselsättningen 2015 och 2016 förväntas öka i ungefär samma takt som 2014. I regeringens prognos är sysselsättningen i industrin ungefär oförändrad 2015 och 2016, men eftersom sysselsättningen samtidigt ökar i andra delar av ekonomin innebär det att andelen sysselsatta i industrin minskar. Det är i linje med den nedåtgående strukturella trend som pågått sedan mitten av 1990-talet. Sammantaget bedöms ca 130 000 fler personer vara sysselsatta 2016 än 2014. Även sysselsättningsgraden väntas fortsätta att stiga.

2014/15:FiU20

9

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 1.3 Försörjningsbalans

Procentuell förändring om inte annat anges

  Mdkr Genomsnitt      
  2013 1994–2014 2014 2015 2016
Hushållens konsumtion 1 761 2,4 2,4 2,7 2,7
Offentlig konsumtion 988 0,9 1,9 1,9 1,4
Fasta bruttoinvesteringar 834 3,8 6,5 2,9 4,5
Lagerinvesteringar 1 0,0 0,2 0,0 0,0
Export 1 660 5,6 3,3 4,4 5,3
Import 1 470 5,3 6,5 4,3 5,7
BNP 3 775 2,5 2,1 2,6 2,7
BNP per capita * 0,4 2,0 1,2 1,5 1,3

* BNP per person i totala befolkningen, miljoner kronor. Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

Till följd av en starkare efterfrågan bedöms produktivitetstillväxten i näringslivet bli högre 2015 och 2016 än genomsnittet de senaste åtta åren, men fortfarande lägre än genomsnittet de senaste 20 åren.

Arbetskraften fortsätter att öka 2015 och 2016, enligt prognosen. Utvecklingen ser dock inte ut att bli lika stark som under de närmast föregående åren. Arbetskraftsdeltagandet, dvs. arbetskraften i procent av befolkningen, väntas minska något 2016, vilket bl.a. beror på att grupper med lägre genomsnittligt arbetskraftsdeltagande som äldre och nyanlända förväntas utgöra en allt större del av den arbetsföra befolkningen.

Arbetslösheten väntas minska i takt med att konjunkturåterhämtningen ökar efterfrågan på arbetskraft. Regeringen bedömer också att aktiva insatser är nödvändiga för att minska arbetslösheten. Cirka 380 000 personer bedöms vara arbetslösa 2016, vilket motsvarar 7,1 procent av arbetskraften. Av dem kommer sannolikt en stor andel att tillhöra grupper som har svårt att få en fast förankring på arbetsmarknaden.

Regeringen bedömer att det fortfarande finns lediga resurser i svensk ekonomi. Därmed kan sysselsättningen fortsätta att stiga och arbetslösheten minska utan att det leder till snabbt ökande löner och priser.

I takt med att arbetslösheten gradvis blir lägre bedöms lönerna stiga i en högre takt 2015 och 2016. Löneökningstakten i nominella termer förväntas ändå bli lägre än genomsnittet för 1994–2014.

Inflationstakten bedöms tillta fr.o.m. 2015. Stigande enhetsarbetskostnader bidrar till uppgången i inflationen. Ett svagt internationellt pristryck och en förstärkning av kronan 2016 talar dock för en relativt långsam uppgång i inflationstakten. Reporäntan förväntas bli fortsatt låg 2015 och 2016 enligt regeringens prognos.

10

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utvecklingen 2017–2019

De kommande åren förväntas en gradvis förbättring i världsekonomin, men de regionala skillnaderna väntas alltjämt vara stora. I USA väntas BNP-tillväxten vara fortsatt hög 2017–2019 medan återhämtningen i euroområdet går långsamt, enligt regeringens bedömning. I Kina förväntas BNP-tillväxten gradvis mattas av till följd av att ekonomin fortsätter omställningen till en mer konsumtionsdriven tillväxt. Det håller tillbaka tillväxten i de framväxande ekonomierna som helhet.

Sammantaget innebär de förbättrade konjunkturutsikterna i omvärlden att efterfrågan på svenska varor och tjänster stärks. Den relativt sett låga tillväxten i euroområdet fortsätter dock att hålla tillbaka tillväxten i svensk export något. Regeringen bedömer att ekonomin i princip är i konjunkturell balans 2017– 2019. Hushållens konsumtion väntas fortsätta att lämna ett stort bidrag till BNP-tillväxten 2017–2019. Investeringarna bedöms öka i en något långsammare takt framöver men stiger mätt som andel av BNP. Flera år med låga investeringar i spåren av finanskrisen bedöms ha skapat ett uppdämt investeringsbehov. Sysselsättningen och arbetskraften bedöms växa långsammare 2017–2019. Arbetslösheten fortsätter att minska och bedöms uppgå till 6,4 procent 2019. Inflationen mätt med KPIF väntas nå 2 procent 2019. Riksbanken antas börja höja reporäntan 2017 och sedan höja den gradvis under de följande åren, se tabell 1.2.

Risker och alternativa scenarier

Enligt regeringen är en försämrad ekonomisk utveckling i euroområdet den enskilt största risken för en sämre utveckling än den i prognosen. Samtidigt kan utvecklingen bli starkare om återhämtningen i euroområdet skulle gå snabbare än vad som antagits i prognosen. Regeringen presenterar två alternativa scenarier i propositionen. Dessa framgår av tabell 1.4.

Tabell 1.4 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling

    2015 2016 2017 2018 2019
BNP, procentuell förändring 2,4 2,5 2,7 2,5 2,0
Alt. 1 Svagare omvärldsutveckling 2,3 2,0 2,3 2,5 2,6
Alt. 2 Starkare inhemsk efterfrågan 2,5 2,7 2,7 2,0 2,1
Arbetslöshet, % av arbetskraften 7,5 7,1 6,7 6,4 6,4
Alt. 1 Svagare omvärldsutveckling 7,5 7,5 7,4 7,3 6,8
Alt. 2 Starkare inhemsk efterfrågan 7,5 6,8 6,5 6,4 6,4
Offentligt finansiellt sparande, % av BNP –1,4 –0,7 –0,4 0,0 0,4
Alt. 1 Svagare omvärldsutveckling –1,4 –0,9 –0,7 –0,3 0,3
Alt. 2 Starkare inhemsk efterfrågan –1,4 –0,5 –0,2 0,1 0,6

Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

2014/15:FiU20

11

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN    
  I alternativscenario 1 antas en svagare utveckling i euroområdet medföra en
  lägre efterfrågan på svensk export. Sammantaget innebär den svagare export-
  tillväxten att BNP ökar långsammare 2015–2017 och att arbetslösheten inte
  minskar i samma utsträckning som i huvudscenariot. Också den offentliga sek-
  torns finansiella sparande försämras jämfört med huvudscenariot.  
  I alternativscenario 2 antas att hushållen ökar sin konsumtion mer än i hu-
  vudscenariot. Den starkare konsumtionstillväxten medför en högre BNP-till-
  växt 2015–2017 och att ekonomin tidigare når ett balanserat resursutnyttjande.
  Arbetslösheten blir lägre och den offentliga sektorns finansiella sparande
  högre jämfört med huvudscenariot.    
  Prognosjämförelse och utvärdering av prognoser    
  Regeringen jämför i propositionen sin prognos över BNP, arbetslöshet, infla-
  tion och BNP-gap med prognoser från Konjunkturinstitutet, Europeiska kom-
  missionen och Riksbanken, se tabell 1.5.    
  Tabell 1.5 Prognosjämförelse    
       
    2015 2016
  BNP    
  Regeringen 2,6 2,7
  Konjunkturinstitutet mars 2015 3,1 3,3
  Europeiska kommissionen februari 2015 2,3 2,6
  Riksbanken februari 2015 2,7 3,3
  Arbetslöshet    
  Regeringen 7,5 7,1
  Konjunkturinstitutet mars 2015 7,8 7,4
  Europeiska kommissionen februari 2015 7,7 7,5
  Riksbanken februari 2015 7,6 7,1
  Inflation    
  Regeringen 0,0 0,9
  Konjunkturinstitutet mars 2015 0,2 1,1
  Europeiska kommissionen februari 2015    
  Riksbanken februari 2015 0,1 1,9
  BNP-gap    
  Regeringen –1,4 –0,8
  Konjunkturinstitutet mars 2015 –0,9 0,0
  Europeiska kommissionen februari 2015 –1,0 –0,3
  Riksbanken februari 2015 –0,5 0,5
  Anm.: BNP avser procentuell förändring, arbetslöshet avser i procent av arbetskraften 15–74 år, inflation
  avser procentuell förändring årsgenomsnitt för KPI respektive HIKP och BNP-gap avser procentuell av-
  vikelse från potentiell BNP-nivå. Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.    
12      
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Regeringen konstaterar att dess prognos för BNP-utvecklingen 2015 är i linje med de flesta andra bedömares. För 2016 skiljer sig prognoserna åt i en större utsträckning även om skillnaderna får anses vara små, enligt regeringen. Re- geringens prognos för arbetslösheten 2015 och 2016 är något lägre än de andra bedömarnas prognoser. De flesta bedömare delar regeringens syn att inflationen kommer att vara dämpad de kommande två åren. Riksbanken gör dock bedömningen att priserna kommer att stiga snabbare. Såväl regeringen som andra prognosmakare bedömer att det finns lediga resurser i svensk ekonomi 2015. Det finns dock skillnader i bedömningarna av BNP-gapets storlek, där framför allt Riksbanken gör bedömningen att BNP-gapet är mindre negativt än vad regeringen antar.

Regeringen redovisar i propositionen också en utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten som några olika bedömare gjort 1994–2014, däribland regeringen. I utvärderingen rangordnas regeringens prognosprecision relativt högt för prognoser utfärdade samma år som utfallet, och relativt lågt för prognoser utfärdade året före utfallet.

Hur effekter av reformer ska beaktas i prognoserna framöver

De reformer som föreslås och aviseras i propositionerna Vårändringsbudget för 2015 och 2015 års ekonomiska vårproposition bedöms sammantaget lämna ett litet positivt bidrag till BNP-tillväxten och bidra till något högre sysselsättning och något lägre arbetslöshet 2016. För att prognosen ska bli så träffsäker som möjligt är det enligt regeringen önskvärt att man beaktar hur hushållens och företagens beteenden kan påverkas av förändringar på budgetens inkomstrespektive utgiftssida och andra relevanta regelförändringar. Enligt regeringen råder det emellertid en betydande osäkerhet om i vilken utsträckning och i vilken takt sådana beteendeförändringar uppkommer. Mot den bakgrunden har regeringen för avsikt att i 2016 års ekonomiska vårproposition redovisa principiella utgångspunkter för hur eventuella beteendeeffekter ska beaktas i de makroekonomiska prognoserna framöver.

1.2 Motionerna

Allianspartiernas motioner

I de fyra partimotionerna från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet respektive Kristdemokraterna presenteras en gemensam bild av utsikterna för svensk ekonomi. Det görs i motion 2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson båda (M), motion 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C), motion 2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP) och i motion 2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD).

Motionärerna konstaterar att med allt bättre utsikter för världsekonomin och en fortsatt stark inhemsk konsumtion tar tillväxten fart i svensk ekonomi. Motionärerna anser samtidigt att tillväxten på sikt kommer att dämpas av såväl den inriktning regeringen har valt för sin ekonomiska politik i den ekonomiska

13

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  vårpropositionen som av de förslag som regeringen lägger fram i vårändrings-
  budgeten för 2015.
  Motionärerna framhåller att regeringens prognos över svensk ekonomi är
  försiktig jämfört med andra prognosmakare. Resursutnyttjandet i ekonomin
  bedöms öka långsamt och vara i balans först 2019. Både Konjunkturinstitutet
  och Ekonomistyrningsverket räknar med en påtagligt snabbare tillväxt i efter-
  frågan, skriver motionärerna. Det är enligt motionärerna viktigt att politiken
  både värnar den efterfrågeuppgång vi nu ser och säkerställer att tillgängliga
  resurser och arbetsutbud i ekonomin inte begränsas om resursutnyttjandet ökar
  snabbare än förväntat. Samtidigt konstaterar motionärerna att det finns nedåt-
  risker i ekonomin. Regeringens skattehöjningar på arbete och osäkerheten om
  en rad viktiga politiska beslut gör att hushållens optimism riskerar att dämpas,
  vilket i sin tur kan leda till lägre konsumtion än vad regeringen prognostiserar.
  Även företagens investeringsvilja kan dämpas av ökad osäkerhet om exempel-
  vis skattenivåer, energiförsörjning och infrastruktur.
  Vidare skriver motionärerna att bostadsprisernas utveckling och hushållens
  jämförelsevis höga skuldsättning utgör en risk på längre sikt. Det finns också
  risker vad gäller utvecklingen i omvärlden. Nya risker har bl.a. uppstått kring
  Greklands förmåga att sanera sina statsfinanser och stanna i euroområdet. En
  global risk är också att den mycket expansiva penningpolitiken som bedrivs
  av centralbanker runt om i världen kan leda till en övervärdering av riskfyllda
  tillgångar, enligt motionärerna.

Sverigedemokraternas motion

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) konstaterar i motion 2014/15:3090 att BNP-till- växten i den svenska ekonomin väntas fortsätta att återhämta sig, medan arbetslösheten stannar på oroväckande höga nivåer under hela mandatperioden. Motionärerna framhåller att de geopolitiska osäkerheterna är stora och att det finns risker för statsfinansiella härdsmältor inom EMU och då i första hand i Grekland. Positiva tecken i ekonomin är att den svenska exporten väntas fortsätta att öka och likaså de äldres arbetskraftsdeltagande. Demografiska förändringar med fortsatt hög asyl- och anhöriginvandring leder enligt motionärerna till markant högre utgifter för den offentliga konsumtionen. Motionärerna hänvisar också till att Konjunkturinstitutet bedömer att de stora migrationsströmmarna bidrar till högre arbetslöshet och högre jämviktsarbetslöshet.

Motionärerna påpekar att hushållen behåller en hög sparkvot. Det är i grunden inte negativt, men förklaringen är en mer pessimistisk syn på den ekonomiska utvecklingen, enligt motionärerna. Motionärerna lyfter också fram att Sverige trots en hyfsad BNP-tillväxt under de senaste åren haft en BNP-ut- veckling per capita som legat under jämförbara länder. I normalfallet borde bl.a. generella produktivitetshöjningar ha bidragit till att höja även BNP per capita, enligt motionärerna.

14

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

1.3 Kompletterande information

Aktuella bedömningar av ekonomins utveckling

Regeringen jämför i propositionen sina prognoser över den svenska ekonomins utveckling med motsvarande prognoser från andra bedömare, se tabell 1.5 ovan. Efter det att vårpropositionen presenterades har bl.a. Riksbanken, IMF, EU-kommissionen och OECD publicerat nya prognoser. Hur dessa förhåller sig till regeringens bedömningar i vårpropositionen framgår av tabell 1.6.

Tabell 1.6 Aktuella prognoser av ekonomins utveckling

  2015 2016
BNP    
Regeringen 2,6 2,7
IMF april 2015 2,7 2,8
Europeiska kommissionen maj 2015 2,5 2,8
Riksbanken april 2015 3,2 3,4
OECD juni 2015 2,8 3,0
Arbetslöshet    
Regeringen 7,5 7,1
IMF april 2015 7,7 7,6
Europeiska kommissionen maj 2015 7,7 7,6
Riksbanken april 2015 7,6 7,2
OECD juni 2015 7,7 7,6
Inflation    
Regeringen 0,0 0,9
IMF april 2015 0,2 1,1
Europeiska kommissionen maj 2015 0,7 1,6
Riksbanken april 2015 0,3 2,1
OECD juni 2015 0,2 1,4

Anm.: BNP avser procentuell förändring, arbetslöshet avser i procent av arbetskraften 15–74 år och inflation avser procentuell förändring årsgenomsnitt för KPI (EU-kommissionens prognos avser HIKP). Källor: 2015 års ekonomiska vårproposition, IMF World Economic Outlook från april 2015, Riksbankens penningpolitiska rapport från april 2015 och EU-kommissionens vårprognos från maj 2015.

IMF:s prognos från april 2015

Enligt IMF:s prognos från april 2015 väntas Sveriges BNP öka med 2,7 respektive 2,8 procent 2015 och 2016. Arbetslösheten sjunker marginellt från 7,7 procent 2015 till 7,6 procent 2016.

Den globala tillväxten uppgår till 3,5 procent under 2015, vilket är i linje med fondens bedömning från januari i år. Jämfört med förra året har utsikterna

15

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  för de avancerade ekonomierna förbättrats medan tillväxten i de framväxande
  ekonomierna och utvecklingsekonomierna väntas bli lägre. Det sistnämnda
  speglar framför allt de svagare utsikterna för några av de stora framväxande
  ekonomierna och för oljeexporterande länder. Trots det står fortfarande de
  framväxande ekonomierna tillsammans med utvecklingsekonomierna för mer
  än 70 procent av den globala tillväxten 2015, enligt IMF.
  I de avancerade ekonomierna dämpas de potentiella produktionsutsikterna
  enligt IMF av åldrande befolkningar, svaga investeringar och avsaknad av pro-
  duktivitetstillväxt. Förväntningar om lägre potentiell tillväxt dämpar investe-
  ringarna. IMF framhåller också att främst många avancerade ekonomier även
  i fortsättningen måste hantera efterdyningar av finanskrisen i form av persi-
  stenta negativa BNP-gap och hög offentlig och/eller privat skuldsättning. In-
  flationen och inflationsförväntningarna är i flertalet avancerade ekonomier un-
  der målet och i några fall även fortsatt sjunkande, vilket är särskilt problema-
  tiskt för högt skuldsatta länder med låg tillväxt och litet eller inget utrymme
  för expansiv penningpolitik. Enligt IMF har riskerna för en recession i euro-
  området minskat något, och likaså risken för deflation. Samtidigt har finansi-
  ella och geopolitiska risker ökat.
  Riksbankens prognos från april 2015
  I Riksbankens penningpolitiska rapport från den 28 april har BNP-tillväxten i
  Sverige reviderats upp samtliga år 2015–2017 jämfört med bedömningen från
  februari i år. Den svenska arbetsmarknaden förstärks därmed också lite snabb-
  bare. Arbetskraften väntas dock växa i nästan lika snabb takt som sysselsätt-
  ningen, vilket gör att arbetslösheten minskar endast långsamt de kommande
  åren. Den globala konjunkturen fortsätter att långsamt förbättras i linje med
  den penningpolitiska rapporten i februari. Riksbanken menar att även om osä-
  kerheten om konjunkturutvecklingen i omvärlden fortfarande är stor ser åter-
  hämtningen i euroområdet ut att stå på en fastare grund.
  Den expansiva penningpolitiken bedöms enligt Riksbanken ha en positiv
  effekt på svensk ekonomi och bidrar till att inflationen nu stiger. Det är för att
  säkerställa att denna utveckling fortsätter som Riksbankens direktion beslutat
  att utöka köpen av statsobligationer och reviderat ned reporäntebanan jämfört
  med den penningpolitiska rapporten i februari. Riksbanken anger att den har
  fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om det
  behövs för att inflationen ska stiga tillräckligt snabbt.
  Europeiska kommissionens prognos, maj 2015
  I EU-kommissionens vårprognos bedöms BNP-tillväxten i Sverige öka de
  närmaste åren tack vare en robust inhemsk efterfrågan och förbättrade utsikter
  för exporten. BNP-tillväxten är ett par tiondelar högre såväl 2015 som 2016
  jämfört med kommissionens prognos från februari. Riksbankens åtgärder vän-
  tas leda till en gradvis ökande inflation. Underskottet i den offentliga sektorns

16

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

finansiella sparande väntas successivt krympa i takt med att ekonomin stärks och finanspolitiken samtidigt väntas vara neutral.

Enligt kommissionen har tillväxtutsikterna i EU ljusnat, även om osäkerheten i prognosen är fortsatt hög. Den konjunkturella uppgången drivs av privat konsumtion och får en extra skjuts av lågt oljepris, svagare euro och kvantitativa lättnader från Europeiska centralbanken (ECB). Samtidigt fortsätter tillväxten att tyngas av geopolitiska spänningar med Ryssland och hög arbetslöshet i vissa medlemsstater. I EU som helhet förväntas tillväxten öka från 1,4 procent 2014 till 1,8 procent 2015 och 2,1 procent 2016.

Även om några krisrelaterade faktorer fortfarande dämpar investeringarna, särskilt i euroområdet, väntas investeringarna öka något i år och än mer 2016. Den investeringsplan för Europa som kommissionen tagit initiativ till väntas enligt kommissionen ha en positiv effekt på investeringar både i privat och offentlig sektor de närmaste åren. Inflationen mätt med harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) väntas öka från 0,1 procent i år till 1,5 procent nästa år i både EU och euroområdet. Den försiktiga återhämtningen av arbetsmarknaden i EU väntas fortsätta.

OECD:s prognos från juni 2015

Enligt OECD:s senaste prognos från början av juni 2015 väntas Sveriges ekonomi växa med 2,8 procent i år och med 3,0 procent nästa år. Privat konsumtion och investeringar väntas fortsätta att växa snabbt, medan utrikeshandeln väntas bidra mer måttligt till tillväxten. Arbetslösheten i Sverige väntas sjunka endast svagt på grund av att arbetskraften ökar och att integrationen av nyanlända tar tid. OECD bedömer att inflationstakten ökar successivt i takt med att löner ökar och att deflationseffekten av fallande oljepriser klingar av.

När det gäller utsikterna för världen i stort bedömer OECD att den globala tillväxten blir 3,1 procent 2015 och 3,8 procent 2016. Det är en svagare tillväxt jämfört med OECD:s tidigare prognos från november 2014, främst till följd av den oväntat svaga utvecklingen under första kvartalet 2015. Den globala tillväxten väntas tillta under 2015 och 2016 tack vare lågt oljepris, expansiv penningpolitik och mindre dämpning av finanspolitisk konsolidering i de stora ekonomierna. OECD prognostiserar en mer jämnt fördelad tillväxt mellan olika regioner i världen. Riskerna för deflation har minskat.

Aktuella siffror över läget i ekonomin

Nedan redovisas några aktuella utfallssiffror och indikatorer som publicerats under senare tid.

Enligt Nationalräkenskaperna för första kvartalet 2015 ökade Sveriges BNP med 0,4 procent första kvartalet, säsongsrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2014. Byggproduktionen och tjänsteproduktionen bidrog till ökningen. På användningssidan var det framför allt investeringar i bostäder samt maskiner och inventarier som ökade. Kalenderkorrigerat och jämfört med första kvartalet föregående år steg BNP med 2,5 procent.

17

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,1 procent första kvartalet
  jämfört med fjärde kvartalet 2014. Höjda utgifter noterades bl.a. för möbler
  och hushållsutrustning och för hälso- och sjukvård. Offentliga konsumtionsut-
  gifter ökade med 0,1 procent första kvartalet. Såväl statens konsumtionsutgif-
  ter som de kommunala myndigheternas konsumtion utvecklades svagt.
  Fasta bruttoinvesteringar minskade totalt med 0,1 procent jämfört med fö-
  regående kvartal. Investeringar i bostäder ökade med 6,0 procent, och maski-
  ner och inventarier ökade med 4,8 procent. Investeringar i immateriella till-
  gångar minskade kraftigt.
  Exporten minskade med 0,7 procent och importen med 1,5 procent. Export-
  nettot ökade och bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen första
  kvartalet.
  Produktionen inom näringslivet ökade med 0,5 procent jämfört med kvar-
  talet innan. Tillverkningsindustrin backade med 1,1 procent medan byggpro-
  duktionen steg med 1,4 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade
  produktionen med 1,0 procent. Ökningen var stark bl.a. inom företagstjänster,
  utbildning, vård och omsorg. Offentliga myndigheters produktion sjönk med
  0,3 procent.
  Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 3,6 procent rensat för
  inflation första kvartalet 2015 jämfört med första kvartalet 2014. (Källa: SCB,
  publicerad den 29 maj 2015.)
  Enligt Konjunkturbarometern steg indikatorn som sammanfattar hushållens
  och företagens syn på det ekonomiska läget med 2,2 enheter till 101,4 i maj,
  en nivå som indikerar en något starkare ekonomisk tillväxt än normalt. Bakom
  förändringen sedan förra månaden ligger bl.a. att indikatorerna för tillverk-
  ningsindustrin och hushållen har ökat sedan förra månaden samtidigt som in-
  dikatorerna för detaljhandeln, privata tjänstenäringar och bygg- och anlägg-
  ningsverksamhet har gått ner. Om man ser till nivåer visar indikatorn för till-
  verkningsindustrin nu på ett normalläge medan läget i bygg- och anläggnings-
  verksamhet och de privata tjänstenäringarna är starkare än normalt. Konfiden-
  sindikatorn för detaljhandeln ligger över 110, vilket indikerar ett mycket starkt
  läge. Hushållens bedömning av sin egen ekonomi är betydligt mer positiv än
  normalt och har förbättrats ytterligare något i maj. Hushållens syn på den
  svenska ekonomin är fortfarande mer negativ än normalt. På frågan om vilket
  påstående som bäst beskriver hushållets nuvarande ekonomiska situation upp-
  ger 76 procent att de sparar, medan 4 procent svarar att de skuldsätter sig
  och/eller utnyttjar sparade medel. Hushållens inflationsförväntningar på ett års
  sikt uppgick i maj till 1,6 procent, vilket är en påtaglig ökning från föregående
  månad. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad den 27 maj 2015.)
  Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) uppgick antalet sysselsatta till
  4 740 000 personer, en ökning med 80 000 personer jämfört med motsvarande
  kvartal föregående år. Sysselsättningsgraden ökade med 0,6 procentenheter till
  65,5 procent. Antalet arbetslösa uppgick till 425 000, och arbetslösheten var
  8,2 procent, en minskning med 0,4 procentenheter. Säsongsrensade data visar
  på en fortsatt ökning av antalet sysselsatta samt på små förändringar av antalet
18  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

och andelen arbetslösa. Säsongsrensat uppgick arbetslösheten till 7,8 procent under första kvartalet. Ungdomsarbetslösheten uppgick till 23,6 procent under första kvartalet, vilket är en minskning med 2,1 procentenheter eller med 13 000 personer jämfört med motsvarande kvartal 2014. (Källa: SCB, publicerad den 12 maj 2015.)

Antalet nyanmälda lediga platser var drygt 96 000 i april jämfört med drygt 71 000 i april ett år tidigare. Antalet nya varsel var samma månad 3 000, vilket var 600 färre än ett år tillbaka. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 11 maj 2015.)

Löneökningstakten enligt konjunkturlönestatistiken har under de senaste månaderna uppvisat en tydlig inbromsning enligt Medlingsinstitutet. De hittills uppmätta löneökningarna för hela ekonomin t.o.m. februari uppgick till 2,1 procent jämfört med motsvarande månader föregående år. För privat sektor uppgick löneökningarna till 1,9 procent. (Källa: Medlingsinstitutet, publicerad den 5 maj 2015.)

Inflationstakten var –0,2 procent i april, vilket är en nedgång sedan mars då den var 0,2 procent. Inflationstakten enligt KPIF (KPI med fast ränta) var 0,7 procent i april. (Källa: SCB, publicerad den 12 maj 2015.)

Riksbanken beslutade i slutet av april att behålla reporäntan på –0,25 procent och samtidigt sänka räntebanan påtagligt. Först under andra halvåret 2016 väntas reporäntan långsamt höjas. Reporäntebanan avspeglar också att det är möjligt att sänka räntan ytterligare. För att säkerställa att inflationen stiger tillräckligt snabbt beslutade Riksbanken samtidigt att utöka köpen av nominella statsobligationer med ytterligare 40–50 miljarder kronor. De hittills beslutade köpen från Riksbanken omfattar därmed 80–90 miljarder kronor. (Källa: Riksbankens reporäntebeslut, publicerat den 29 april 2015.)

Den årliga tillväxttakten för utlåning till hushåll ökade i april med 0,2 procentenheter till 6,5 procent. Totalt uppgick hushållens lån hos monetära finansinstitut till 3 128 miljarder kronor i april. Det är en ökning med 187 miljarder kronor jämfört med motsvarande månad föregående år, varav bostadslånen stod för 164 miljarder kronor. (Källa: SCB, Finansmarknadsstatistik, publicerad den 29 maj 2015.)

Statistik över färdigställda nybyggnader visar att det under 2014 färdigställdes totalt 29 164 bostadslägenheter i nybyggda hus. Dessa fördelade sig på 8 410 lägenheter i småhus och 20 754 lägenheter i flerbostadshus. Av de färdigställda lägenheterna var 52 procent hyresrätter. Det är ungefär lika många färdigställda lägenheter som under 2013. (Källa: SCB, publicerad den 7 maj 2015.)

1.4 Finansutskottets bedömning

Den svenska ekonomin väntas återhämta sig gradvis de kommande åren. En- ligt regeringens prognos växer BNP med 2,6 procent i år och med 2,7 respektive 2,5 procent 2016 och 2017. I omvärlden ser konjunkturläget ut att förstärkas, även om återhämtningen väntas gå långsamt särskilt i euroområdet. En

19

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  starkare utveckling i omvärlden ökar efterfrågan på svenska exportvaror och
  tjänster, vilket i sin tur väntas bidra till ökade investeringar i näringslivet, lägre
  arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. Utskottet kan konstatera att lä-
  get på arbetsmarknaden ser ut att förbättras relativt långsamt och att det kom-
  mer att krävas insatser under mandatperioden för att bidra till en mer påtaglig
  nedgång i arbetslösheten. I princip bedöms ekonomin vara i konjunkturell ba-
  lans 2017–2019.
  Utskottet noterar att regeringens prognos för BNP-tillväxten 2015 och 2016
  har reviderats ned med knappt en halv procentenhet respektive år jämfört med
  bedömningen i budgetpropositionen för 2015. Det är framför allt hushållens
  konsumtion och investeringarna som nu bedöms bli lägre. Samtidigt väntas
  sysselsättningen och arbetskraften öka i en högre takt än vad som antogs i
  budgetpropositionen. Arbetskraften har emellertid reviderats upp mer än
  sysselsättningen, vilket medför att också prognosen för arbetslösheten revide-
  rats upp för 2015–2018. Även jämviktsarbetslösheten är nu högre, 6,4 procent
  jämfört med 6,0 procent i bedömningen i budgetpropositionen. Det sistnämnda
  förklaras bl.a. av att prognosen för migration reviderats upp och att regeringen
  bedömer att det tar tid innan nyinträdande på arbetsmarknaden blir sysselsatta.
  I likhet med regeringen vill utskottet understryka att riskerna för en svagare
  utveckling än den i prognosen fortfarande är betydande. En försämrad ekono-
  misk utveckling i euroområdet bedöms vara den enskilt största risken. Utskot-
  tet noterar att också motionärerna framhåller riskerna för ekonomin när det
  gäller osäkerheten i omvärlden. Den politiska osäkerheten i euroområdet har
  som regeringen framhåller ökat sedan årsskiftet 2014/15, främst till följd av
  det ansträngda förhandlingsläge som uppstått mellan den nya regeringen i Gre-
  kland och dess långivare. Även om riskerna för en spridning av en grekisk kris
  till andra euroländer förefaller vara mindre nu än 2012, när det var en liknande
  situation, kan avbrutna förhandlingar få negativa effekter på de finansiella
  marknaderna och för realekonomin. En annan betydande risk är kopplad till
  den osäkra geopolitiska situationen med pågående väpnade konflikter i
  Ukraina och Mellanöstern. Det är svårt att förutse hur konflikterna kommer att
  utvecklas och vilka makroekonomiska konsekvenser de kan föra med sig. Den
  9 juni informerade statssekreterare Karolina Ekholm utskottet om det aktuella
  läget i bl.a. Grekland och Ukraina.
  Efter det att vårpropositionen lämnades till riksdagen har bl.a. Riksbanken,
  IMF, EU-kommissionen och OECD publicerat nya prognoser över ekonomins
  utveckling. Utskottet kan konstatera att regeringens prognos för svensk BNP-
  tillväxt 2015 och 2016 är i linje med de bedömningar som IMF och EU-kom-
  missionen gör av den svenska ekonomin. Riksbanken och OECD prognostise-
  rar båda en något starkare BNP-tillväxt än regeringen för såväl 2015 som
  2016. I Riksbankens bedömning ligger också en betydligt högre inflationstakt.
  När det gäller utvecklingen i omvärlden framhåller samtliga bedömare en fort-
  satt relativt stor osäkerhet i prognoserna.
  De utfallssiffror och indikatorer som publicerats under senare tid tyder en-
  ligt utskottet på en fortsatt återhämtning i den svenska ekonomin. Enligt na-
20  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

tionalräkenskaperna för första kvartalet 2015 växte BNP med 2,5 procent i årstakt under första kvartalet och med 0,4 procent jämfört med sista kvartalet 2014. Enligt Konjunkturbarometern steg barometerindikatorn i maj till en nivå som indikerar en något starkare ekonomisk tillväxt än normalt. Sysselsättningen fortsatte att öka under första kvartalet enligt SCB:s arbetskraftsundersökning medan förändringarna i arbetslösheten emellertid var små. Säsongsrensat uppgick arbetslösheten till 7,8 procent under första kvartalet.

Utskottet kan konstatera att inflationen har varit låg och under Riksbankens målnivå en längre tid. Aktuella utfallssiffror visar att inflationstakten var –0,2 procent i april, vilket är en nedgång med 0,4 procentenheter sedan mars. In- flationen har pressats ned av låga importpriser och av ett lågt resursutnyttjande. Även förväntningarna om inflationen i framtiden har blivit lägre. För att understödja en uppgång i inflationen har Riksbanken det senaste året sänkt reporäntan från 0,75 procent i januari 2014 till –0,25 procent i mars 2015. Därutöver har Riksbanken påbörjat ett program för köp av statsobligationer. I slutet av april beslutade Riksbanken om att utöka köpen av statsobligationer med ytterligare 40–50 miljarder kronor. De hittills beslutade köpen från Riksbanken omfattar därmed 80–90 miljarder kronor. Vid samma tidpunkt beslutade Riksbanken att behålla reporäntan på –0,25 men att samtidigt sänka prognosen för räntebanan påtagligt. Riksbanken angav i samband med beslutet att man har fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om det behövs för att inflationen ska stiga tillräckligt snabbt.

Såväl regeringen som allianspartierna tar upp risker kopplade till bostadsprisernas snabba utveckling och hushållens höga skuldsättning. Utskottet noterar att finansmarknadsstatistiken för april visar att tillväxttakten för utlåning till hushåll fortsatte att öka något i den senaste mätningen, från 6,3 procent i mars till 6,5 procent i april. Som regeringen framhåller skulle ett stort prisfall på bostäder i kombination med höga skulder hos hushållen riskera att få negativa konsekvenser för konsumtionen, tillväxten och arbetslösheten. En rad åtgärder har vidtagits de senaste åren för att stärka motståndskraften i det finansiella systemet och begränsa hushållens skuldsättning. I vårpropositionen tar regeringen upp att Finansinspektionen remitterat ett förslag om amorteringskrav på nya bolån som planerades träda i kraft i augusti 2015. Regeringen anger att amorteringskravet har räknats in i prognosen och att det dämpar konsumtionsutrymmet något. Under remissförfarandet framkom att det var tveksamt om Finansinspektionen har stöd i lagstiftningen för att införa regler om amortering, och Finansinspektionen valde därför att inte gå vidare med förslaget. Utskottet noterar att finansmarknadsminister Per Bolund därefter uttalat att regeringen vill se över möjligheten att ändra lagstiftningen för att möjliggöra ett amorteringskrav. Av vårpropositionen framgår också att regeringen och ansvariga myndigheter noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning för att se om ytterligare åtgärder kan komma att bli nödvändiga.

21

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riksdagen godkänner också regeringens riktlinjer för skattepolitiken. Det finansiella sparandet bör gradvis stärkas så att det uppgår till ca 0 procent 2018. Först under nästa mandatperiod bedöms ett sparande om 1 procent kunna uppnås. Ut- gångspunkten bör vara att samtliga reformer i budgetpropositionen finansieras fullt ut. Denna inriktning av finanspolitiken innebär en rimlig avvägning mellan att både skapa marginaler för att hantera en djup konjunkturnedgång och att inte riskera den pågående konjunkturåterhämtningen. Utgiftstaket för staten bedöms uppgå till 1 319 miljarder kronor 2018 och till 1 378 miljarder kronor 2019.

Ett tydligt sysselsättningsmål är en viktig del för att nå resultat och tydliggöra prioriteringarna för den ekonomiska politiken. Det är helt väsentligt att målet om att Sverige har lägst arbetslöshet i EU 2020 ska nås genom ökad sysselsättning. För nya företag och arbetstillfällen behövs ökade investeringar i bostäder, infrastruktur, en aktiv näringspolitik och kunskapsreformer för ökad matchning. Fler unga behöver påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, fler vuxna behöver ges möjlighet till livslångt lärande och etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden måste gå snabbare. Skolans resultat måste vändas. Samhället måste utvecklas på ett sätt som är socialt och ekologist hållbart. Den ekonomiska politiken ska därför användas för att öka den ekonomiska jämlikheten och präglas av en feministisk grundsyn som verkar för jämställdhet.

Jämför reservationerna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (FP) och 5 (KD).

2.1 Propositionen

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Finanspolitikens inriktning

Omfattande ofinansierade åtgärder tillsammans med den utdragna ekonomiska återhämtningen har enligt regeringen bidragit till betydande underskott i de offentliga finanserna. Den offentliga sektorn hade 2014 ett underskott på närmare 2 procent av BNP, vilket var det största underskottet sedan 1990-talskri- sen. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under 2015 och 2016. Arbetslösheten är dock fortsatt hög, och den utdragna lågkonjunkturen riskerar att leda till att arbetslösheten biter sig fast på

22

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

höga nivåer. Ur det perspektivet är det enligt regeringen angeläget att finanspolitiken understöder konjunkturåterhämtningen, t.ex. genom ökade offentliga investeringar som bidrar till att pressa ned arbetslösheten.

Regeringen bedömer att de reformer som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2015 måste vara finansierade fullt ut. Denna inriktning på finanspolitiken är enligt regeringen rimlig både när det gäller att skapa marginaler för att hantera en djup konjunkturnedgång och att inte riskera den pågående konjunkturåterhämtningen. Givet nuvarande prognoser är regeringens utgångspunkt vidare att samtliga reformer i budgetpropositionen för 2016 bör vara finansierade fullt ut.

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Regeringen bedömer att det finansiella sparandet avviker tydligt från den målsatta nivån om 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Regeringen avser att bedriva en ansvarsfull finanspolitik som leder till att sparandet successivt stärks tills sparandet når målnivån.

I tabell 2.1 redovisas det genomsnittliga finansiella sparandet under den senaste tioårsperioden tillsammans med de indikatorer som används för att stämma av målet för det finansiella sparandet i ett framåtblickande perspektiv. Regeringen använder fr.o.m. denna proposition en ny disaggregerad modell för att beräkna det strukturella sparandet. Skillnaden mot tidigare beräkningsmodell är framför allt att skattebasernas sammansättning beaktas i den nya modellen.

Tabell 2.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn och indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP

  2014 2015 2016 2017 2018 2019
             
Finansiellt sparande –1,9 –1,4 –0,7 –0,4 0,0 0,4
Bakåtblickande tioårssnitt 0,4          
Sjuårsindikatorn –1,0 –1,0 –0,8      
Strukturellt sparande –0,9 –0,5 –0,4 –0,3 –0,1 0,4

Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

Den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg, inte minst i ett internationellt perspektiv. Det innebär enligt regeringen att sparandet kan återföras till den målsatta nivån i en takt som tar hänsyn till att det alltjämt finns lediga resurser i ekonomin, utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras.

Trots den tydliga avvikelsen från målet bedömer regeringen inte att det är lämpligt att bedriva en kraftigt åtstramande finanspolitik de närmaste åren. Först under nästa mandatperiod bedömer regeringen att ett finansiellt sparande på 1 procent av BNP ska kunna nås. Regeringen anser att en återgång till den

2014/15:FiU20

23

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  målsatta nivån bör ske i en takt som tar hänsyn till att det alltjämt finns lediga
  resurser i ekonomin och att arbetslösheten är hög. Regeringen framhåller
  också att riskerna är betydande för att utvecklingen i ekonomin ska bli svagare
  än i prognosen. Avvikelsen från den målsatta nivån är enligt regeringen så stor
  att ett finansiellt sparande på 1 procent av BNP inte kan förväntas uppnås un-
  der denna mandatperiod utan att återhämtningen i svensk ekonomi hotas.
  Översyn av målnivån för finansiellt sparande
  Enligt regeringen medför Sveriges låga statsskuld och stora nettoförmögenhet
  att Sverige har god motståndskraft för att klara av framtida finansiella och
  konjunkturella kriser utan att förtroendet för de offentliga finanserna skulle
  äventyras. Även en lägre målnivå för det finansiella sparandet bör enligt reger-
  ingen ge tillräckliga marginaler för att hantera kommande lågkonjunkturer.
  Regeringen konstaterar vidare att det demografiska tryck på de offentliga fi-
  nanserna som förutsågs när överskottsmålet etablerades nu är här. En konse-
  kvens av den åldrande befolkningen är att sparandet i ålderspensionssystemet
  minskar. Eftersom sparandet i ålderspensionssystemet inkluderas i det totala
  offentligfinansiella sparandet kräver en bibehållen målnivå på 1 procent av
  BNP att staten höjer sitt sparande för att kompensera för ett lägre sparande i
  ålderspensionssystemet. Regeringen har bl.a. mot den bakgrunden gett Kon-
  junkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av att ändra den mål-
  satta nivån för det finansiella sparandet från 1 till 0 procent av BNP i genom-
  snitt över en konjunkturcykel. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast
  den 14 augusti 2015. Regeringen understryker att en eventuell förändring av
  målnivån inte skulle innebära att det skapas något budgetutrymme i närtid. På
  längre sikt frigörs dock ett utrymme för angelägna offentliga investeringar i
  välfärd, infrastruktur, bostäder, klimatomställning, forskning och utbildning.
  Regeringen skriver vidare att om målnivån för det finansiella sparandet skulle
  ändras av riksdagen till ett sparande på 0 procent av BNP över en konjunktur-
  cykel bedöms denna nivå kunna uppnås under innevarande mandatperiod.
  Bedömning av utgiftstakets nivåer 2018 och 2019
  I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen att de redan
  fastställda nivåerna på utgiftstaken för 2015 till 2017 ska höjas av finanspoli-
  tiskt motiverade skäl, se tabell 2.2. De föreslagna taknivåerna för 2015–2017
  är i nivå med de utgiftstak som regeringens föreslog i budgetpropositionen för
  2015. Regeringen anför att det är förenligt med såväl praxis som med det fi-
  nanspolitiska ramverket att en ny regering lämnar förslag om ändrade nivåer
  på utgiftstaket som en del av en ändrad inriktning på finanspolitiken.
  För åren 2018 och 2019 bedömer regeringen i den ekonomiska vårpropo-
  sitionen att utgiftstaket bör uppgå till 1 319 miljarder kronor respektive 1 378
  miljarder kronor.

24

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljarder kronor om inget annat anges

  2014 2015 2016 2017 2018 2019
Utgiftstak som beslutats av riksdagen 1 107 1 125 1 163 1 210    
Utgiftstak föreslagna i VÄB 2015   1 158 1 204 1 262    
Regeringens bedömning av utgiftstak         1 319 1 378
Utgiftstak, procent av BNP 28,3 28,4 28,3 28,4 28,5 28,6
Takbegränsade utgifter 1 096 1 117 1 166 1 213 1 249 1 274
Budgeteringsmarginal 11 41 38 49 70 104
Procent av takbegränsade utgifter 1,0 3,7 3,3 4,0 5,6 8,1
Procent av BNP 0,3 1,0 0,9 1,1 1,5 2,1

Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna, uppgår till 70 miljarder kronor för 2018. Det är den maximala utgiftsökning för 2018 som utgiftstakets nivå medger. Samtidigt bör motsvarande minst 20 miljarder kronor lämnas obudgeterat under utgiftstaket som en buffert för oförutsedda händelser när budgetpropositionen för 2018 lämnas till riksdagen, i enlighet med riktlinjerna för säkerhetsmarginalen. Jämfört med prognosen för de takbegränsade utgifterna för 2018 medger utgiftstaket därmed att de takbegränsade utgifterna blir ca 50 miljarder kronor högre i budgetpropositionen för 2018. Motsvarande möjliga ökning av de takbegränsade utgifterna för 2019, fram tills budgetpropositionen för 2019 lämnas till riksdagen, uppgår till ca 85 miljarder kronor, enligt regeringen.

Att det finns ett utrymme under utgiftstaket betyder enligt regeringen inte i sig att det finns ett utrymme för reformer som ökar utgifterna. Enligt regeringen kan reformer på utgiftssidan genomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet och den höjning av skatteuttaget som kan komma att krävas.

Uppföljning av och prognoser över statens budget och de offentliga finanserna

I tabell 2.3 framgår regeringens prognos över statens inkomster, utgifter och budgetsaldo. Statens budgetsaldo visade 2014 ett underskott på 72 miljarder kronor, vilket är 6 miljarder kronor lägre än den prognos som gjordes i budgetpropositionen för 2015. Skillnaden förklaras främst av att Kärnavfallsfonden minskade sina behållningar och av att Riksbankens skuld hos Riksgälden för refinansiering av den förstärkta valutareserven ökade mer än förväntat.

25

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 2.3 Statens budgetsaldo

Miljarder kronor

  2014 2015 2016 2017 2018 2019
             
Inkomster 790 837 898 935 979 1016
Utgifter 841 878 891 927 953 965
därav statsskuldsräntor 3 29 13 20 28 32
Riksgäldskontorets nettoutlåning 22 15 11 7 9 6
Kassamässig korrigering 0 0 0 0 0 0
Statens budgetsaldo –72 –57 –3 1 17 46

Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

Prognosen för de totala skatteintäkterna har reviderats upp med 3–5 miljarder kronor per år 2015–2018 jämfört med den beslutade budgeten för 2015, trots att konjunkturutsikterna försvagats. Om man endast ser till effekterna av de regeländringar på skatteområdet som regeringen föreslår i Vårändringsbudget för 2015 ökar skatteintäkterna brutto med 6,5 miljarder kronor 2015, 19,8 miljarder kronor 2016 och därefter med 23,4 miljarder kronor per år. Övriga inkomster på statsbudgeten beräknas bli 6–14 miljarder kronor lägre än beslutad budget för 2015, främst till följd av att regeringen reviderat ned det beräkningstekniska antagandet om intäkter från försäljning av statlig egendom med 10 miljarder kronor.

Regeringen beräknar i vårpropositionen utgifterna på statens budget till 878,5 miljarder kronor för 2015, vilket är 9,3 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten för 2015. Upprevideringen beror främst på högre ränteutgifter. De takbegränsade utgifterna (som exkluderar ränteutgifterna) är 0,8 miljarder kronor högre för 2015 än i den beslutade budgeten. För 2016–2018 bedöms de takbegränsade utgifterna bli mellan 23 och 34 miljarder kronor högre än i den beslutade budgeten. Upprevideringen förklaras i huvudsak av beslut och aviseringar av reformer samt av beräknade volymförändringar inom vissa transfereringssystem. Det sistnämnda förklaras i huvudsak av ett högre antal asylsökande och personer i etableringsuppdraget samt ett ökat inflöde av sjukfall och längre sjukfall. För 2016 har dessutom prognosen för anslagssparandet reviderats upp med 5 miljarder kronor (vilket minskar de totala utgifterna med lika mycket). Regeringen reviderar också upp de takbegränsade utgifterna 2016–2018 med 0,4, 2,8 respektive 2,9 miljarder kronor till följd av en beräkningsteknisk överföring till hushållen vid sidan av de 27 utgiftsområdena. Det är medel som regeringen avser att använda för finansiering av framtida reformer.

Pris- och löneomräkningen (PLO) av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål gör att utgifterna ökar med 1 miljard kronor 2015 och med drygt 3 miljarder kronor 2016. För åren 2017–2019 förväntas den årliga omräkningen uppgå till 3, 4 respektive 6 miljarder kronor.

26

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 2.4 visar det finansiella sparandet totalt och i delsektorerna staten, kommunerna och ålderspensionssystemet. Underskottet i de offentliga finanserna uppgick 2014 till 1,9 procent av BNP. Den förväntade konjunkturåterhämtningen och en ansvarsfull finanspolitik medför att det finansiella sparandet successivt förstärks och beräknas vara i balans från 2018.

De föreslagna och aviserade reformerna på budgetens inkomst- och utgiftssida medför sammantaget att det finansiella sparandet försvagas med 1,7 miljarder kronor 2015 jämfört med den beslutade budgeten för samma år. För 2016–2019 bedöms det finansiella sparandet vara oförändrat av regeringens politik (om man inkluderar den beräkningstekniska överföringen till hushållssektorn).

Tabell 2.4 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om inget annat anges

  2014 2015 2016 2017 2018 2019
             
Inkomster 1 896 1 981 2 087 2 191 2 295 2 392
Utgifter 1 970 2 038 2 118 2 208 2 297 2 373
Finansiellt sparande –74 –57 –31 –18 –1 19
Stat –56 –47 –21 –5 17 43
Ålderspensionssystem 3 6 0 –6 –10 –14
Kommunsektor –21 –16 –9 –7 –9 –10
Finansiellt sparande, procent –1,9 –1,4 –0,7 –0,4 0,0 0,4
av BNP            
Konsoliderad bruttoskuld 1 715 1 797 1 821 1 840 1 851 1 832
Konsoliderad bruttoskuld, 43,9 44,2 42,8 41,5 40,0 38,0
procent av BNP            
Finansiell förmögenhet, procent 20,8 18,4 16,9 15,7 14,9 14,5
av BNP            

Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet är positivt 2014 och 2015, i balans 2016 men svagt negativt från 2017. Den s.k. balanseringen i pensionssystemet förväntas vara aktiverad t.o.m. 2016.

Det finansiella sparandet i kommunsektorn försämrades 2014 jämfört med 2013. Detta förklaras av att skatteunderlaget utvecklades förhållandevis svagt och av att kommuner och landsting till skillnad från de föregående åren inte fick återbetalningar av försäkringspremier 2014. I takt med att arbetsmarknadsläget successivt förbättras stärks de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting fr.o.m. 2015.

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet uppgick 2014 till 811 miljarder kronor, vilket motsvarar 20,8 procent av BNP. Den finansiella förmögenheten minskar som andel av BNP under hela prognosperioden till 14,5 procent av BNP 2019.

2014/15:FiU20

27

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Av tabell 2.4 framgår också den offentliga sektorns konsoliderade brutto-
  skuld, vilken med god marginal understiger referensvärdet i stabilitets- och
  tillväxtpakten. EU-kommissionen bedömde i februari 2015 att Sveriges struk-
  turella sparande 2014 i procent av potentiell BNP uppgick till –1,3, vilket är
  något lägre än det medelfristiga budgetmålet för Sverige på –1,0 procent. Uti-
  från en helhetsbedömning bedömde dock kommissionen att Sverige efterlevde
  stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2014 och att Sverige förväntas göra det
  även 2015.
  Regeringens bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet
  Enligt de hållbarhetsberäkningar som regeringen redovisar i vårpropositionen
  är finanspolitiken långsiktigt hållbar. Jämfört med bedömningen i 2014 års
  ekonomiska vårproposition är bedömningen av hållbarheten något försvagad.
  Ett skäl till detta är skillnaden i utgångsläge för beräkningen. Det strukturella
  sparandet i slutåret av den medelfristiga beräkning som ligger till grund för
  långsiktsframskrivningen är lägre än i 2014 års ekonomiska vårproposition.
  Hållbarheten analyseras bl.a. med hjälp av den s.k. S2-indikatorn, som visar
  hur mycket budgeten måste förstärkas eller försvagas för att den offentliga
  nettoskulden som andel av BNP ska vara stabil på lång sikt. Därutöver bedöms
  hållbarheten även utifrån S1-indikatorn, som visar hur mycket budgeten måste
  förstärkas eller försvagas för att den konsoliderade bruttoskulden
  (Maastrichtskulden) ska motsvara 60 procent av BNP 2030.
  Regeringen gör en känslighetsanalys av vad som händer med den långsik-
  tiga hållbarheten om en stor del av budgeteringsmarginalen tas i anspråk
  2016–2019 utan att det antas ske någon motsvarande finansiering på budge-
  tens inkomstsida. I en sådan beräkning förskjuts det finansiella sparandet nedåt
  med ca 1,8 procent av BNP, och risken för att finanspolitiken blir ohållbar
  ökar, enligt regeringen.
  Det demografiska utgiftstrycket ökar framför allt 2020–2035. Utgifterna
  kan öka inte enbart på grund av en åldrande befolkning, utan även till följd av
  en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Att ett långt arbetsliv blir verklighet
  för fler är enligt regeringen en förutsättning för att alla ska kunna ha en god
  ekonomisk standard och för att skattefinansierade tjänster av god kvalitet ska
  kunna tillhandahållas i önskvärd omfattning. När medellivslängden ökar är det
  därför viktigt att antalet yrkesverksamma år också ökar. Om utträdet från ar-
  betsmarknaden inte senareläggs kommer den genomsnittliga ålderspensionen
  att öka betydligt långsammare än de förvärvsaktivas inkomster, vilket kan leda
  till hållbarhetsproblem, enligt regeringen.
  Förutsättningarna för en hållbar finanspolitik förbättras om befolkningens
  hälsa fortsätter att förbättras och om produktiviteten i den offentliga sektorn
  höjs. Ett försämrat offentligt sparande när det demografiska utgiftstrycket till-
  tar ökar enligt regeringen risken för att finanspolitiken drabbas av hållbarhets-
  problem.

28

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Regeringen gör i propositionen en jämförelse av olika bedömningar av det finansiella sparandet och det strukturella sparandet, se tabell 2.5. Jämförelsen visar att regeringen räknar med en snabbare återhämtning i de offentliga finanserna än vad framför allt de inhemska bedömarna gör. Skillnaderna mellan de olika prognoserna beror enligt regeringen framför allt på olika bedömningar av den ekonomiska återhämtningen, konsumtionsefterfrågan, utvecklingen på arbetsmarknaden och inflationsutvecklingen. När det gäller det strukturella sparandet konstaterar regeringen att även om det finns skillnader uppskattar samtliga inhemska bedömare att det strukturella sparandet ligger tydligt under 1 procent av BNP och att överskottsmålet vid en oförändrad finanspolitik inte förväntas nås under mandatperioden.

Tabell 2.5 Finansiellt sparande enligt olika bedömare

Procent av BNP

  2015 2016 2017 2018 2019
Finansiellt sparande          
Regeringen –1,4 –0,7 –0,4 0,0 0,4
Ekonomistyrningsverket –1,7 –1,5 –1,3 –1,1 –0,7
Konjunkturinstitutet –1,5 –0,9 –0,5 –0,4 –0,3
EU-kommissionen –1,6 –1,0      
Riksbanken –1,4 –0,8 –0,7    
IMF –0,8 –0,1 0,4 1,1 1,5
OECD –1,3 –0,6      
Strukturellt sparande          
Regeringen –0,5 –0,4 –0,3 –0,1 0,4
Ekonomistyrningsverket –1,6 –1,4 –1,3 –1,1 –0,7
Konjunkturinstitutet –1,1 –0,6 –0,6 –0,5 –0,3
EU-kommissionen –1,0 –0,9      
Riksbanken –0,6 –0,2 0,3 0,9 1,4
IMF –0,6 –0,2 0,3 0,9 1,4
OECD –0,6 –0,1      

Anm: Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos är från den 27 mars 2015 Konjunkturinstitutets (KI:s) från den 25 mars 2015, EU-kommissionens från den 5 februari 2015, Riksbankens från den 12 februari 2015, IMF:s från den 7 oktober 2014 och OECD:s från den 14 november 2014.

Källa: 2015 års ekonomiska vårproposition.

Nya riktlinjer för skattepolitiken

Regeringen presenterar i vårpropositionen förslag till nya riktlinjer för skattepolitiken. Enligt förslaget är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den

2014/15:FiU20

29

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgif-
  ter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen
  för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra
  goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt
  och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljö-
  mässigt och socialt hållbart samhälle.
  Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer
  som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga
  regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i
  förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll
  och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt
  på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.
  Regeringen anger också att man fr.o.m. budgetpropositionen för 2016 avser
  att övergå till att budgetera och redovisa ett antal skattekontokrediteringar som
  anslag på budgetens utgiftssida, i stället för som i dag som utgifter på inkomst-
  sidan i statens budget.
  Regeringens redovisning av budgeteffekter
  I propositionen hänvisar regeringen till att finansutskottet i samband med be-
  handlingen av budgetpropositionen för 2015 uttryckt önskemål om vissa för-
  ändringar i regeringens redovisning av budgeteffekter. Det är enligt regeringen
  viktigt att redovisningen av budgeteffekter på ett tydligt och transparent sätt
  tillgodoser riksdagen med information inför behandlingen av regeringens för-
  slag. Regeringen avser att i vårpropositionen för 2016 återkomma till riksda-
  gen i fråga om en mer detaljerad redovisning av effekterna på de offentliga
  finanserna av regeringens politik.
  Regeringens inriktning av den ekonomiska politiken
  Fler jobb och stärkt konkurrenskraft
  En väl fungerande arbetsmarknad som tar till vara människors kompetens och
  vilja att arbeta är grunden för välfärden. För individen innebär en egen försörj-
  ning, frihet och gemenskap. Arbetslösheten har varit alltför hög under lång tid,
  och långtidsarbetslösheten har bitit sig fast. Återhämtningen på arbetsmark-
  naden går långsamt, och sysselsättningen har inte ökat tillräckligt mycket för
  att arbetslösheten ska minska. Arbetslösheten är dessutom ojämnt fördelad.
  Unga, lågutbildade, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning kan
  ha en särskilt utsatt situation. Samtidigt som arbetslösheten är hög är antalet
  lediga jobb på historiskt höga nivåer, vilket tyder på stora obalanser på arbets-
  marknaden.
  En av regeringens viktigaste uppgifter under mandatperioden är att minska
  arbetslösheten varaktigt och öka sysselsättningen. Ett sysselsättningspolitiskt
  ramverk med ett tydligt mål om att ha lägst arbetslöshet i EU 2020 är en viktig

30

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

del för att nå resultat och tydliggöra prioriteringarna för den ekonomiska politiken. Det är också angeläget att identifiera de huvudsakliga utmaningarna på arbetsmarknaden och att följa upp om politiken bidrar till lägre arbetslöshet och högre sysselsättning. Det skapar möjligheter att komplettera eller ändra inriktning på politiken. Enligt propositionen har regeringen för avsikt att framöver följa upp målet och sysselsättningspolitiken i kommande ekonomiska vårpropositioner.

Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020. Jämfört med andra europeiska länder är sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet i Sverige sedan länge bland de högsta i EU, främst till följd av den relativt höga sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor. Arbetslösheten har emellertid länge varit högre än i många jämförbara länder. Detta tyder på att också Sverige skulle kunna minska arbetslösheten väsentligt. Att minska ofrivilligt deltidsarbete och att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande är en viktig del i att skapa en jämställd arbetsmarknad. För att förbättra den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män vill regeringen också införa en tredje reserverad månad för vardera föräldern inom föräldraförsäkringen och avskaffa vårdnadsbidraget.

Regeringens politik för fler jobb vilar på tre ben: en aktiv näringspolitik, kunskapsreformer för förbättrad matchning och investeringar för framtiden som också bidrar till en hållbar omställning.

En aktiv näringspolitik, ökad export och offensiva framtidsinvesteringar ökar efterfrågan på arbetskraft och säkrar tillväxten. Små och medelstora företag måste ges bättre möjligheter att växa och nå ut på den globala marknaden. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och akademin krävs för att bättre ta till vara vår potential. Regeringen har inrättat ett nationellt innovationsråd under ledning av statsministern. Förutom att satsa 100 miljoner kronor per år 2016–2019 på innovationsfrämjande insatser avser regeringen att ta fram särskilda samverkansprogram inom olika områden, till en början inom livsvetenskap (life science). Senare i år kommer regeringen också att presentera en ny svensk exportstrategi som man arbetat fram i samverkan med näringslivet. En väl fungerande kapitalförsörjning är en viktig del av ett företagsklimat som understöder innovation och tillväxt, och regeringen vill verka för en mer sammanhållen och långsiktig politik inom kapitalförsörjningsområdet.

När det gäller skattepolitiken konstaterar regeringen att både Företagsskattekommitténs slutbetänkande (SOU 2014:40) och Skatteförenklingsutredningens betänkande (SOU 2014:68) bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser vidare att återkomma i frågan om att införa en skatt på den finansiella sektorn. Mot bakgrund av det tillkännagivande som riksdagen riktat till regeringen (rskr. 2014/15:29) om att slopa möjligheten till gruppregistrering av mervärdesskatt redovisar regeringen i propositionen att man anser att möjligheten till gruppregistrering ska kvarstå.

Energipolitiken är en fundamental del av byggandet av ett hållbart samhälle. Samtidigt är sysselsättningen i Sverige beroende av att det finns en god

31

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Långsiktighet i
  energipolitiken är eftersträvansvärd och breda överenskommelser över block-
  gränserna önskvärda. Regeringen har därför tillsatt en parlamentarisk energi-
  kommission som ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse
  om energipolitikens inriktning, med särskilt fokus på tiden efter 2025 (dir.
  2015:25). Eftersom Sverige har särskilt goda förutsättningar att bygga ut den
  förnybara energin anser regeringen att Sverige på sikt ska ha ett energisystem
  med 100 procent förnybar energi. Den förnybara elproduktionen bör därför
  byggas ut ytterligare.
  En fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för arbetsmarknadens
  funktionssätt och därmed för möjligheterna att minska arbetslösheten och
  skapa fler jobb. Bostadsbristen ska stävjas genom ett ökat bostadsbyggande,
  framför allt av hyresrätter. Regeringens mål är att det fram till 2020 ska byggas
  minst 250 000 nya bostäder. Kommunerna har en viktig roll i att skapa goda
  förutsättningar för bostadsbyggande men har enligt regeringen inte varit till-
  räckligt aktiva i att bidra till att bostäder kommer till stånd. Bostadsplanerings-
  kommittén (dir. 2013:78), som redovisar sitt slutbetänkande senast den 15 juni
  2015, har bl.a. i uppdrag att undersöka samordningen av bostadsförsörjnings-
  frågorna på regional och kommunal nivå och analysera behovet av förändrade
  regler. Regeringen konstaterar också att konkurrensen inom byggsektorn är
  alltför låg i Sverige och hänvisar till att utredningen Bättre konkurrens för ökat
  bostadsbyggande (dir. 2014:75) kommer att lämna förslag inom detta område
  senast den 1 oktober 2015.
  Inom bostads- och stadsutvecklingspolitiken finns flera viktiga verktyg för
  att hantera klimatutmaningen och ställa om samhället i en hållbar riktning. Re-
  geringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2016 med förslag om
  upprustning och energieffektivisering av en viss del av det befintliga bostads-
  beståndet, framför allt miljonprogrammets flerbostadshus, samt fullfölja den
  beslutade satsningen på statlig medfinansiering av regional och lokal kollek-
  tivtrafik, s.k. stadsmiljöavtal. En parlamentarisk utredning om en långsiktig
  hållbar politik för landsbygden kommer att tillsättas. Den statliga servicen och
  närvaron på landsbygden bör säkras och förbättras. Regeringen anser att ut-
  vecklingen av myndigheternas service och av statliga arbetstillfällen behöver
  följas upp på ett samlat sätt och att utgångspunkten är att nya myndigheter i
  första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län.
  Regeringens övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en
  samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för
  medborgare och näringsliv i hela landet. Två viktiga utmaningar ska mötas.
  För det första behöver kvaliteten på den befintliga infrastrukturen värnas, och
  för det andra behöver infrastrukturen utvecklas och byggas ut. Det handlar
  t.ex. om att åtgärda flaskhalsar kring Sveriges största arbetsmarknadsregioner
  och om att förbättra de transportstråk som är viktigast för näringslivet. Rege-
  ringen vill se en överflyttning av långväga transporter, inklusive gods, från
  vägar till järnvägar och sjöfarten och har därför påbörjat ett arbete för att införa
  en avståndsbaserad vägslitageskatt som även omfattar utländska åkare. Medel
32  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

motsvarande intäkterna från skatten kan användas för investeringar i viktig infrastruktur och ett ökat underhåll.

Samtidigt som över 400 000 människor är arbetslösa är antalet lediga jobb på historiskt höga nivåer. Det finns också ett behov av investeringar i välfärden där många arbetstillfällen skulle kunna skapas. För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera krävs både att Arbetsförmedlingen stärks och att människor har den kompetens som krävs. Sverige behöver ett kunskapslyft. Regeringen avser att avsätta medel motsvarande 10 000 utbildningsplatser per år, inklusive tidigare satsningar, för ytterligare utbildningsplatser inom komvux och yrkesvux. Även inom folkhögskolan avser regeringen att öka antalet utbildningsplatser. För att tillmötesgå arbetsmarknadens efterfrågan och samtidigt ge fler behöriga sökande plats att studera avser regeringen att genomföra en satsning på utbyggnad av högskoleutbildningen som 2018 väntas omfatta 14 000 platser. Regeringen avser också att återkomma till riksdagen med förslag om utökade platser inom yrkeshögskolan.

Ingen ung människa ska börja sitt liv i långtidsarbetslöshet. Regeringen avser därför att stegvis införa en 90-dagarsgaranti för ungdomar som innebär en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till ett jobb eller en utbildning. Som en viktig del av 90-dagarsgarantin avser regeringen att införa s.k. utbildningskontrakt för att arbetslösa ungdomar i åldern 20–24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning.

Att kombinera en subventionerad anställning med utbildning kan stärka individens långsiktiga förankring på arbetsmarknaden. Regeringen avser att införa en form av traineejobb för ungdomar i åldern 20–24 som, i normalfallet, har en fullständig gymnasieutbildning. Traineejobben ska ge en möjlighet för ungdomar att kombinera ett arbete med kollektivavtalsenliga löner med en relevant yrkesutbildning inom sektorer där fler går i pension eller där det finns bristyrken. Regeringen avser att anmäla de delar av stödet som behöver prövas mot EU:s statsstödsregler. Regeringen har inlett en dialog med företrädare för kommunsektorn om dessa reformer. Regeringen beräknar att införandet av utbildningskontrakt och traineejobb kommer att innebära satsningar på 2 miljarder kronor per år.

För att stärka de långtidsarbetslösas möjligheter att få jobb avser regeringen att införa s.k. extratjänster, dvs. subventionerade anställningar i välfärden. Sysselsättningsfasen (fas 3) ska avvecklas. Fullt utbyggd beräknas reformen med extratjänster uppgå till 2,6 miljarder kronor 2019. Utrikes föddas position på arbetsmarknaden måste stärkas. Regeringen avser därför att föra en kraftfull, samlad politik för snabbare etablering i arbets- och samhällslivet bl.a. genom att undervisning i svenska ska kunna starta snabbare och möjligheterna till validering förbättras. För att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden har regeringen inlett samtal med arbetsmarknadens parter om förbättrad etablering av nyanlända.

33

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  För att Sverige ska nå lägst arbetslöshet i EU 2020 måste fler och bättre
  jobb skapas. Regeringen kommer att följa utvecklingen av den stora utbred-
  ningen av visstidsanställningar och är angelägen om att det ska gå att ställa
  krav på anställningsvillkor som följer eller är likvärdiga med kollektivavtal för
  de s.k. nystartsjobben.
  En jämlik kunskapsskola med tid för varje elev
  De senaste årens utveckling, med allt fler unga som inte får med sig tillräckliga
  kunskaper från grundskolan till gymnasieskolan, är oroväckande för våra
  barns framtid och ett hot mot Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Inter-
  nationella studier visar att kunskapsresultaten i den svenska skolan sjunkit
  snabbare än i något annat land. Samtidigt har likvärdigheten mellan skolor
  försämrats. För att vända de fallande skolresultaten krävs skolreformer med
  fyra huvudsakliga inriktningar: tidiga insatser, ökad attraktivitet i läraryrket,
  ökad likvärdighet – alla skolor ska vara bra skolor - och att alla elever ska
  fullfölja en gymnasieutbildning. Med sådana insatser ges förutsättningar för
  att återföra den svenska skolan till internationell toppklass. Regeringens för-
  slag i vårändringsbudgeten och aviseringar i vårpropositionen inom skolom-
  rådet innebär i stor utsträckning en omdisponering av de medel som avsatts
  för området i den beslutade budgeten för 2015. Vissa satsningar utgår helt i
  och med förslagen i vårändringsbudgeten och aviseringarna i vårproposi-
  tionen, t.ex. att generellt införa betyg från årskurs 4.
  Tidiga insatser lägger en stabil grund för framtiden, och lärarna ska kunna
  ge eleverna det stöd de behöver för att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
  För att förskolan ska kunna uppfylla målen för verksamheten behöver barn-
  grupperna ha en lämplig storlek, personaltätheten vara tillräcklig och persona-
  len vara välutbildad. Regeringen initierar också en rad åtgärder inom ramen
  för ett lågstadielöfte som syftar till att förbättra den tidiga uppföljningen av
  elevernas kunskaper och stöd till eleverna. Förutsättningarna för att införa en
  s.k. läsa-skriva-räkna-garanti ska ses över. Inom ramen för de ca 2 miljarder
  kronor som finns avsatta i den beslutade budgeten för 2015 för ett s.k. lågsta-
  dielyft avser regeringen att införa ett statsbidrag för att öka läraryrkets attrak-
  tionskraft och höja kvaliteten på undervisningen i lågstadiet och förskoleklas-
  sen. Regeringen vill också utöka antalet nybörjarplatser på både förskollärar-
  utbildningen och grundskollärarutbildningen. Åtgärder måste också vidtas för
  att komma till rätta med bristen på lärare med specialpedagogisk kompetens.
  Lärarna är nyckeln för att höja kunskapsresultaten i skolan. För att göra
  läraryrket mer attraktivt behövs bl.a. högre löner, minskat administrativt arbete
  och bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. Regeringen har
  tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket, som bl.a. syftar till bättre
  löneutveckling för lärare, kopplad till deras kompetens och karriärutveckling.
  Under förutsättning att berörda parter tar ansvar för att påtagligt prioritera
  höjda lärarlöner kan resurser motsvarande 3 miljarder kronor tillföras på års-
  basis. Eftersom bristen på utbildade och behöriga lärare och förskollärare är

34

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

stor och ökande framför allt inom ämnena matematik, naturorienterande ämnen och teknik avser regeringen att införa en möjlighet att få studiemedel med den högre bidragsnivån för studenter som läser in kompletterande pedagogiska utbildningar inom dessa ämnen.

Regeringens målsättning är att alla skolor ska vara bra skolor. Genom riktade insatser för att förbättra resultaten i skolorna med de största utmaningarna kan likvärdigheten i skolsystemet förbättras, och regeringen föreslår redan i Vårändringsbudget för 2015 en rad insatser med denna inriktning. Regeringen har tillsatt en utredning i syfte att ta fram förslag för att säkerställa att skattemedel ska gå till just den verksamhet de är avsedda för, vilket bl.a. gäller skolan. Regeringen vill också ge kommunerna avgörandet vid nyetablering av skolor med vinstsyfte. Statens stöd till huvudmän för skolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar eller många nyanlända elever behöver förstärkas och effektiviseras inom ramen för regeringens samverkan för bästa skola. Inom ramen för samverkan för bästa skola vill regeringen också rikta insatser för att höja studieresultaten för nyanlända elever. Regeringen vill avskaffa RUT-avdraget för läxhjälp för att i stället fördela motsvarande medel genom ett statsbidrag som skolor kan söka för utbyggd verksamhet med hjälp med läxor. Regeringen anser att insatserna för elevhälsan behöver förstärkas för att bl.a. förebygga ungas psykiska ohälsa.

Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Därför har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att i dialog med en parlamentariskt sammansatt referensgrupp analysera situationen och föreslå åtgärder senast den 30 juni 2016. Regeringen anser också att yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft bör utvecklas i samverkan med arbetsmarknadens parter för att svara mot de krav som arbetslivet ställer.

En hållbar framtid

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och en av regeringens högst prioriterade frågor. Sverige ska ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. Regeringens mål är en resurseffektiv ekonomi där hänsyn till miljön är en självklar del i samhällsutvecklingen.

Regeringen anser att ett nytt klimatavtal under FN är avgörande för det internationella klimatarbetet. Regeringen kommer att verka för att EU inför klimatmötet i Paris höjer klimatambitionerna och anser att utsläppsminskningar på 50 procent till 2030 speglar EU:s ansvar och förmåga. Sverige ska visa ledarskap genom en ambitiös nationell klimatpolitik och ett omfattande utvecklingsbistånd för klimatåtgärder i fattiga länder. Svensk klimatpolitik ska bidra till tvågradersmålet. För att säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden ska ett klimatpolitiskt ramverk till 2050 tas fram. Sverige ska befästa sin ledande roll i det globala klimatarbetet genom att demonstrera att kostnadseffektiva åtgärder för utsläppsminskningar stärker jobb och välfärd.

35

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Regeringen vill stärka genomförandet av miljöpolitiken och under mandat-
  perioden ta avgörande steg för att nå miljökvalitetsmålen. Arbetet för att uppnå
  en giftfri miljö, ökad biologisk mångfald och en förbättrad havs- och vatten-
  miljö prioriteras. Genom ett nytt klimatinvesteringsstöd till kommuner och
  regioner stärks arbetet för minskade klimatutsläpp. De medel som för närva-
  rande finns för investeringsstöd till laddinfrastruktur kommer att ingå som en
  del av det nya stödet. Regeringen anser att insatserna för att nå en fordonsflotta
  som är oberoende av fossila bränslen till 2030 ska intensifieras och avser att
  utreda hur ett s.k. bonus–malus-system kan utformas. Flyget ska i högre ut-
  sträckning bära sina egna klimatkostnader, varför en skatt på flygresor bör ut-
  redas.
  Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om Sve-
  rige i en mer hållbar riktning. Det ska vara lätt och lönsamt att göra miljövän-
  liga val i vardagen. Genom skatter på miljö- och hälsoskadliga varor och be-
  teenden ska samhällsekonomiska kostnader synliggöras. Miljöskatternas sty-
  rande effekt ska öka, och för att upprätthålla deras styrande effekt är det lämp-
  ligt att nivån anpassas efter förändringar i den allmänna prisutvecklingen. Höj-
  ningar av skatten på bekämpningsmedel och skatten på naturgrus föreslås re-
  dan i Vårändringsbudget för 2015.
  Ökad välfärd och trygghet
  Sverige har glidit isär. För att skapa nödvändiga förutsättningar för ett mer
  rättvist och hållbart samhälle krävs minskade inkomst- och hälsoklyftor, jäm-
  ställdhet samt åtgärder mot rasism och diskriminering. Den ekonomiska poli-
  tiken ska säkerställa förutsättningarna för en väl fungerande välfärd. De of-
  fentligt finansierade välfärdstjänsterna barnomsorg, utbildning, hälso- och
  sjukvård och äldreomsorg ska komma alla till del oavsett bakgrund och betal-
  ningsförmåga.
  Folkhälsan i Sverige är mycket god och utvecklas positivt för befolkningen
  som helhet, men den är inte jämlikt fördelad. Regeringen har därför satt ett
  långsiktigt mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
  För att svensk hälso- och sjukvård även i fortsättningen ska vara i världsklass
  behöver ett antal problem åtgärdas. Det handlar bl.a. om att säkra kompetens-
  försörjningen och att förbättra tillgängligheten. Regeringen aviserar utökade
  platser på utbildningar till barnmorska, sjuksköterska och specialistsjukskö-
  terska samt satsningar för att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa.
  Regeringen anser även att personer under 18 år ska få läkemedel och andra
  förmånsberättigade varor kostnadsfritt inom läkemedelsförmånerna.
  En grundläggande förutsättning för den svenska äldreomsorgen är att äldre
  personer ska ha tillgång till en likvärdig och jämlik äldreomsorg oavsett var
  de bor. Bedömningen av kvinnors och mäns behov ska inte skilja sig åt. Reger-
  ingen fortsätter att prioritera en utökad bemanning i äldreomsorgen. En utökad
  bemanning kan både skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med
  den enskilde och ge större möjligheter för personalen att gemensamt utveckla

36

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

verksamheten. Eftersom kvinnor ofta tar ett större ansvar för att vårda anhöriga kan en förbättrad kvalitet i äldreomsorgen öka möjligheterna för dessa kvinnor att förvärvsarbeta mer. Genom bl.a. omprioriteringar av medel inom området avser regeringen att satsa 2 miljarder kronor per år 2016–2018 på en ökad bemanning inom äldreomsorgen. Regeringen vill höja takbeloppen för maxtaxan inom äldreomsorgen fr.o.m. 2016.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en välfungerande omställningsförsäkring som ger kvinnor och män ekonomisk trygghet samtidigt som det ska finnas tydliga incitament att bryta arbetslöshetsperioden genom att ta ett nytt arbete. Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen har dock urholkats under lång tid. I Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen att både grundbeloppet i försäkringen och den inkomstrelaterade ersättningen höjs fr.o.m. den 7 september 2015. Ersättningen från sjukförsäkringen ska ge trygghet och lämnas under den tid det tar att återfå arbetsförmågan. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bör avskaffas.

Målet är att sjukfrånvaron ska ligga på en låg och långsiktigt stabil nivå för såväl kvinnor som män. Sedan 2010 har dock sjukfrånvaron ökat, och prognosen är att ökningen fortsätter 2015–2016. Ökningen har varit mer påtaglig för kvinnor än för män. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av perioder med snabbt stigande sjukfrånvaro är det angeläget att vidta åtgärder för att stabilisera sjukfrånvaron, och enligt regeringen är förebyggande insatser på arbetsplatser centrala för att undvika arbetsrelaterade sjukskrivningar. Regeringen har inlett samtal med arbetsmarknadens parter om hur sjukfrånvaro bättre kan förebyggas och arbetsmiljön förbättras, samt om hur ett ändamålsenligt stöd för rehabilitering och omställning bör utformas.

Samhällets stöd till människor med knappa resurser måste stärkas. Ensamstående kvinnor med barn, ensamstående pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning tillhör de grupper som har allra lägst inkomster. För att förbättra för dessa grupper föreslår regeringen redan i Vårändringsbudgeten för 2015 höjningar av underhållsstödet, höjningar av bostadstillägget för dem som har fyllt 65 år och en höjning av den inkomstrelaterade ersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen. Möjligheten att skriva av studielån vid en viss ålder ska kvarstå.

En human och rättssäker asylpolitik

Sverige ska ha en human och rättssäker asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Vår omvärld präglas av flera svåra väpnade konflikter som skapar stort humanitärt lidande och driver allt fler människor på flykt. Regeringen bedömer att antalet asylsökande till Sverige kommer att ligga på en fortsatt hög nivå under kommande år. Regeringen verkar för att den gemensamma EU-lagstiftningen på asylområdet genomförs och tillämpas till fullo inom alla medlemsstater och verkar för att inom EU skapa fler lagliga vägar in i EU.

37

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Alla Sveriges kommuner ska ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagan-
  det. Det är också viktigt att de ges goda planeringsförutsättningar för sina in-
  satser för asylsökande. Regeringen avser därför att se över lagstiftningen och
  andra relevanta regelverk samt ersättningen till kommunerna. Migrationsver-
  ket har också fått i uppdrag att särskilt eftersträva långsiktiga och kostnadsef-
  fektiva lösningar för asylsökandes boende och då beakta kommunernas behov.
  Statskontoret har fått i uppdrag att bedöma om det finns ekonomiska förutsätt-
  ningar för staten att köpa fastigheter och genom ny- eller ombyggnader skapa
  fler och billigare boenden för asylsökanden.
  Nya regioner i Sverige
  Den statliga och landstingskommunala organisationen på regional nivå behö-
  ver utvecklas. Regeringen avser därför att utse förhandlingspersoner som får
  till uppgift att tillsammans med berörda parter skapa nya regioner i Sverige.
  Senast i december 2017 bör beslut fattas om ändrad landstingsindelning för att
  flera regioner ska kunna bildas den 1 januari 2019. Regeringens ambition är
  att detta ska ske i bred politisk samverkan. Det finns också anledning att se
  över hur statliga myndigheters regionala indelning bäst kan svara mot männi-
  skors och företags behov. Staten har ett särskilt ansvar att se till att myndig-
  heters service är funktionell och lättillgänglig, i hela landet. Statskontoret ska
  följa upp hur statliga myndigheters beslut om lokalisering påverkar service
  och tillgänglighet för medborgare och företag i hela landet och lämna förslag
  till hur en bättre samordning kan åstadkommas.

2.2 Motionerna

Allianspartiernas gemensamma riktlinjer

I de fyra partimotionerna från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet respektive Kristdemokraterna presenterar motionärerna en samsyn kring den ekonomiska politiken i form av alliansgemensamma riktlinjer. Det görs i motion 2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (båda M), motion 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C), motion 2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP) och motion 2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD). Motionärerna anför i sina respektive motioner att kärnan i de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken är ordning och reda i ekonomin, och att en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt.

Allianspartierna vill fortsätta att värna en stabil och varaktig återhämtning i svensk ekonomi och anför att för ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara av stora svängningar i de offentliga finanserna. Eventuella förändringar av överskottsmålet eller andra delar av det finanspolitiska ramverket måste därför utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd.

Motionärerna konstaterar i sina respektive motioner att när de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt

38

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En åtstramning av finanspolitiken 2016 och 2017 skulle riskera att kraftigt fördröja återhämtningen i svensk ekonomi. En rimlig avvägning är därför att reformer bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Tillsammans med de automatiska budgetförstärkningar som regeringen räknar med under prognosperioden bedömer allianspartierna att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans.

Allianspartierna är eniga om att budgetförstärkningarna framöver bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar. Det är centralt att budgetförstärkningar och finansiering av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs eller att de påverkar välfärdens kärnverksamheter.

På inkomstsidan räknar allianspartierna bl.a. upp att skatteuttaget från den finansiella sektorn bör öka och att beskattningen av fordon med stora utsläpp av växthusgaser bör höjas. I takt med en uppgång på arbetsmarknaden bör omfattningen av arbetsmarknadsåtgärderna anpassas och de minst effektiva åtgärderna minskas. Att som regeringen lägga om sjukförsäkringsreglerna utan att först hantera de stigande ohälsotalen riskerar att förstärka ett redan betydande kostnadstryck inom systemet ytterligare. För att begränsa kostnadsutvecklingen för migration och integration krävs långsiktiga effektiviseringsåtgärder, t.ex. boendekostnaderna i mottagningssystemet. Den statliga förvaltningen bör effektiviseras, och de årliga anslagsökningarna i pris- och löneomräkningssystemet bör även i fortsättningen begränsas. Mot bakgrund av behovet av att stärka försvaret bör detta område undantas. Kostnaderna kan också minskas genom att myndigheternas lokalkostnader och lokalisering prövas hårdare.

I ett läge när det behövs fler reformer för att stärka sysselsättningen och minska utanförskapet går regeringen åt motsatt håll och försvårar och fördyrar jobbskapande. Med breddade ersättningssystem minskar dessutom arbetskraftsutbudet. De jobb som riskerar att slås ut ersätts av platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och tillfälliga utbildningsplatser. Skattehöjningar och begränsningar i RUT- och ROT-avdragen slår också direkt mot hushållens ekonomi.

Allianspartierna anför i sina respektive motioner att målet är att över 5 miljoner människor ska ha ett arbete 2020 och att man därför kommer att fortsätta att prioritera jobbpolitiken genom att utveckla åtgärder för lägre trösklar, bättre utbildning, en fungerande arbetsmarknad och arbetsförmedling samt enklare omställning.

Det krävs också reformer för stärkt konkurrenskraft och hållbara tillväxtförutsättningar. Även om regeringen valt att fortsätta arbetet med delar av alliansregeringens infrastruktur- och bostadsinvesteringar har man samtidigt infört snedvridande och ineffektiva bostadssubventioner, och arbetet med effektiviseringar av byggprocessen och bostadsmarknadens funktionssätt riskerar att gå i stå. Regeringens mål på 250 000 nya bostäder till 2020 ska sättas i relation till alliansregeringens Sverigebygge som skulle bidra till 300 000 nya

39

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  bostäder t.o.m. 2020. Under åren 2014–2025 vill allianspartierna satsa minst
  522 miljarder kronor på infrastruktur, vilket skulle möjliggöra underhåll av
  och stora investeringar i befintlig infrastruktur i hela landet, liksom nysats-
  ningar för att förbättra möjligheterna för såväl arbetspendling som godstrans-
  porter.
  Det är en självklarhet att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till
  en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle och lika självklart att detta
  inte står i motsats till tillväxt och jobbskapande utan att både miljö och tillväxt
  kan gå hand i hand. För detta krävs väl utformade och effektiva styrmedel,
  t.ex. så att den svenska fordonsflottan blir mer hållbar och utsläppen från trans-
  portsektorn minskar. Sverige måste fortsätta att arbeta på den internationella
  arenan för att bidra till de globala utsläppsreduktioner som behöver uppnås.
  Välfärdens kärnverksamheter ska säkras. Det betyder bl.a. att utbildningen
  i Sverige ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla och att sjukvården
  ska präglas av kvalitet och tillgänglighet för alla.

Moderaternas riktlinjer

Moderaterna står för en politik som sätter jobben först, och politiken handlar om att ta till vara varje människas förmåga att växa av egen kraft. I partimotion 2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (båda M) anförs att Moderaterna bygger sina prioriteringar i motionen med de ovannämnda alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken som grund.

Motionärerna vill att fler unga, utrikes födda, äldre och människor med funktionsnedsättning kommer i jobb. Målet om över 5 miljoner sysselsatta till 2020 ska uppnås genom att skapa fler vägar in till det första jobbet, genom fler jobb i växande företag och genom bättre förutsättningar för omställning och ett längre arbetsliv.

Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken innebär att reformer 2015–2017 bör vara fullt finansierade. De reformförslag som Moderaterna presenterar i sin partimotion finansieras genom både intäktsökningar och utgiftsminskningar. Moderaterna motsätter sig samtliga regeringens aviserade reformer i vårpropositionen, förutom anpassningen av investeraravdraget till EU-kommissionens riktlinjer och en beräkningsteknisk justering som regeringen gör inom anslaget för särskilda utgifter inom universitet och högskolor.

Fler vägar in till det första jobbet

Moderaterna vill att det skapas fler och enklare vägar in till det så viktiga första jobbet. Motionärerna konstaterar att trots en ambitiös integrationspolitik är sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda i Sverige bland de högsta i Europa. Att bekämpa detta nya utanförskap handlar därför i hög utsträckning om att ge unga och utrikes födda effektiva och riktade insatser för att kunna komma in på arbetsmarknaden.

40

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Låg utbildningsnivå är ett av de vanligaste skälen till att människor hamnar utanför arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland de som saknar gymnasial utbildning är mer än dubbelt så hög som hos dem som har gymnasial utbildning. Därför vill Moderaterna att det blir möjligt för alla människor att skaffa sig en grundläggande utbildning. Eftersom den kommunala vuxenutbildningen spelar en central roll vill Moderaterna att det ska vara möjligt för alla att läsa in både grundläggande och särskild behörighet till högskolestudier på den kommunala vuxenutbildningen.

Motionärerna anför att många arbetsgivare kan känna osäkerhet inför att anställa personer utan erfarenhet från den svenska arbetsmarknaden eller personer som varit borta från arbetsmarknaden en längre tid. De kan också ha behov av stöd när de ska anställa personer som behöver handledning och introduktion. Moderaterna anser att man bör bygga vidare på de yrkesintroduktionsanställningar som skapades under alliansregeringen. Yrkesintroduktionsanställningar ska även omfatta långtidsarbetslösa och nyanlända, och på sikt handlar det om 3 000 nya anställningar.

För att ytterligare bredda vägarna in på arbetsmarknaden anser Moderaterna också att s.k. matchningsanställningar bör införas. Det innebär att långtidsarbetslösa som genomgått jobb- och utvecklingsgarantins första två faser får anställning hos ett rekryteringsföretag och stöd genom en kombination av handledning och kompetensutveckling. Rekryteringsföretaget ska aktivt verka för att den arbetssökande får anställning hos en annan arbetsgivare.

Arbetsförmedlingen är en nyckelaktör för att hjälpa människor in på arbetsmarknaden men har enligt motionärerna svårt att nå uppsatta mål och genomföra sitt uppdrag. Arbetsförmedlingens förmåga att förmedla jobb behöver därför förbättras avsevärt.

Fler jobb i växande företag

För att fler ska få jobb behövs fler företag som vill anställa, skriver motionärerna. I dag möter svenska företag en allt tuffare internationell konkurrens, och om Sverige ska kunna stå starkt i en globaliserad omvärld måste villkoren och förutsättningarna för innovation, entreprenörskap och företagande förbättras.

Med en hårdnande internationell konkurrens behöver vi värna om konkurrenskraften i både industrin och handeln. En effektiv, hållbar och pålitlig infrastruktur är en central förutsättning i dessa sektorer. I flera avseenden riskerar regeringens politik att slå mot både industri och handel. Försenade infrastrukturinvesteringar, höjd dieselskatt, dyrare energiproduktion och hotet om en lastbilsskatt slår alla mot industrijobben, anser motionärerna.

En viktig fråga för att värna svensk konkurrenskraft och bidra till mer miljövänliga transporter i vägnätet är att ge tyngre och längre lastbilar möjlighet att köra på vägarna. Moderaterna vill se investeringar på 300 miljoner kronor per år under åtta år så att lastbilar på upp till 74 ton ska kunna trafikera våra

41

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  vägar. För att Sveriges infrastruktur ska ha den standard som krävs anser Mo-
  deraterna att det bör satsas 1,4 miljarder kronor per år i extra järnvägsunder-
  håll. En fungerande järnväg skapar jobb och är ett viktigt steg för ett mer håll-
  bart samhälle.
  I motionen anförs att fyra av fem jobb skapas i företag med mindre än 20
  anställda och att dessa företag måste ges möjlighet att utvecklas, växa och
  skapa fler jobb. Moderaterna anser att man bör fortsätta att förenkla för företag
  och entreprenörer, bl.a. genom att kravet på aktiekapital halveras, att ”mikro-
  företag” undantas från en del administration, att myndigheter och kommuner
  sätter tydligare gränser för handläggningstider och att en ny straffbestämmelse
  som tar sikte på systematiska fakturabedrägerier införs. Att skapa fler och en-
  klare vägar in till egenföretagande för utrikes födda och nyanlända är också
  prioriterat.
  För att nya företag ska skapas och växa är tillgång på kapital centralt. I
  relation till andra jämförbara länder fördelas i Sverige mindre kapital till före-
  tagens allra tidigaste utvecklingsfaser. Enligt motionärerna har statliga finan-
  sieringsinsatser i dessa faser en viktig marknadskompletterande uppgift att
  fylla. Moderaterna anser att det bör tas initiativ till att pröva s.k. offentlig-
  privata fond-i-fond-lösningar för det offentliga riskkapitalet med ambitionen
  att öka det privata engagemanget och vitalisera marknaden inom tidigt riskka-
  pital. En första fond bör uppgå till 400 miljoner kronor, och minst 50 procent
  av kapitalet bör komma från privata medfinansiärer.
  Bättre förutsättningar för omställning och längre arbetsliv
  Med en allt tuffare internationell konkurrens och strukturomvandling ökar kra-
  ven på omställning på den svenska arbetsmarknaden. När vi lever allt längre
  och är allt friskare som äldre behöver arbetsmarknaden också anpassas för att
  ge fler möjlighet att stanna kvar på arbetsplatsen lite längre. Därför vill Mode-
  raterna underlätta för omställning och kompetensutveckling genom hela livet
  med ett höjt fribelopp för studier, extra studieveckor efter 40 år, rätt till studie-
  medel upp till 60 år och höjt tilläggslån för studerande med barn. Moderaterna
  vill också att det ska finnas incitament för ett längre arbetsliv genom att det
  redan från 64 års ålder ska vara lägre skatt för att jobba mer i stället för från
  65 år. Reformen skulle innebära att 70 000 64-åringar får sänkt skatt och att
  sysselsättningen beräknas öka med mellan 1 000 och 4 000 personer. Kostna-
  den beräknas till 500 miljoner kronor per år.
  Utbildning och kunskap bygger Sverige starkt
  Ett utbildningssystem med tydligt kunskapsfokus är enligt motionärerna
  grundläggande för vårt välfärdssamhälle. Utbildningen i Sverige ska hålla hög
  kvalitet och vara tillgänglig för alla. Moderaterna vill att arbetet för mer kun-
  skap i skolan fortsätter, och målet är att Sverige inom tio år ska ligga på topp
  tio i PISA-mätningarna.

42

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Trots stora ekonomiska satsningar har resultaten inte lyft i den utsträckning som krävs. Dessutom ställs särskilda krav på skolan när ett stort antal nyanlända elever som i många fall flytt från krig och förtryck väntas börja skolan de kommande åren. Elever som anlänt till Sverige efter skolstarten har särskilda utmaningar i att lära sig svenska samtidigt som de snabbare än övriga elever behöver ta till sig undervisningen för att nå skolans kunskapsmål. Mo- deraterna ser behovet av fortsatta insatser för att stärka möjligheterna för denna grupp elever. Bland annat ska Migrationsverket kunna ta över visst utbildningsansvar från kommunerna när det gäller asylsökande barn under den första tiden i asylboende.

Moderaterna vill att läraryrket stärks genom att man förbättrar och utvecklar lärarutbildningen. Antagningen till lärarutbildningen bör kompletteras med ett lämplighetstest. Alla skolhuvudmän bör också ge sina lärare en individuell kompetensutvecklingsplan för att garantera regelbunden fortbildning, och på sikt vill man se ett krav på regelbunden fortbildning för att lärare ska få behålla sina legitimationer.

Det finns framgångsrika skolor som trots stora utmaningar lyckas med sitt kunskapsuppdrag samtidigt som det finns andra skolor, såväl kommunala som fristående, där eleverna år efter år uppvisar dåliga resultat. Det kan Moderaterna inte acceptera, varför det behövs ytterligare reformer för mer ordning och reda i skolan. Motionärerna anser att Skolinspektionen ska få ett nytt uppdrag att genomföra sina granskningar utifrån elevernas resultat. Skolverket ska vidare kunna erbjuda skolor som inte når kunskapskraven ett särskilt kunskapskontrakt med nationella resurser kopplade till vissa åtgärder som stärker kunskapsresultaten. För särskilt svagpresterande skolor bör Skolinspektionen dessutom få möjlighet att ta över huvudmannaskapet.

Moderaterna vill att ungdomars övergång till arbetsmarknaden underlättas genom att man arbetar för att yrkesprogrammen i gymnasieskolan blir attraktiva för eleverna och att skolorna startar program utifrån arbetsmarknadens behov och förutsättningar.

Ordning och reda i välfärden

Moderaterna vill att alliansregeringens arbete med att stärka den svenska välfärden fortsätter. Regeringen har tagit flera steg för att begränsa den valfrihet som många tar för självklar inom vård och omsorg, bl.a. genom att lägga fram förslag om att avskaffa vårdvalet inom primärvården och genom att låta ta fram förslag om att införa en rätt till kommunalt veto mot etablering av friskolor. Dessutom har man tillsatt en utredning om offentlig finansiering av fristående utförda välfärdstjänster för att starkt begränsa möjligheten att få avkastning på investeringar inom välfärdssektorn. Enligt motionärerna riskerar dessa åtgärder att kraftigt begränsa den bredd och valmöjlighet som många svenskar blivit vana vid inom skola, vård och omsorg.

43

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Enligt motionärerna behövs det höga kvalitetskrav i välfärden. Det är oac-
  ceptabelt att det i dag finns exempel på verksamheter med dålig kvalitet sam-
  tidigt som man tar ut vinst. Men i stället för att som regeringen sätta formfrågor
  före innehåll och prioritera vinstförbud och detaljreglering vill Moderaterna
  säkerställa att välfärdens kvalitet och tillgänglighet stärks genom utökad till-
  ståndsplikt, bättre tillsyns- och sanktionsmöjligheter och långsiktiga spelregler
  för fristående utförare.
  Ett starkt Sverige i en orolig värld
  Efter utdragna förhandlingar presenterades i början av april 2015 en överens-
  kommelse om Sveriges försvar för åren 2016–2020. Överenskommelsen inne-
  bär en långsiktigt stärkt försvarsförmåga för Sverige i ett osäkert omvärlds-
  läge, och försvaret får nu bättre möjligheter att stärka den operativa förmågan.
  Dessutom ska en utredning tillsättas som ska utvärdera för- och nackdelar med
  olika försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato.
  Den som vill slåss för hatet och terrorn i Sverige eller andra länder måste
  fångas upp innan så sker, och de som riskerar att utsättas måste skyddas. Den
  som reser för att slåss för terrorn måste enligt motionärerna ställas inför rätta.
  Moderaterna vill öka tryggheten och bekämpa radikalisering, bl.a. genom höjd
  säkerhet för trossamfund, förstärkningar av Säkerhetspolisens verksamhet och
  ökade resurser till Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Det EU-gemen-
  samma arbetet mot terrorism vill Moderaterna också fördjupa genom ett för-
  bättrat samarbete mellan länder och myndigheter och inom Europol.
  Sverigedemokraternas riktlinjer
  I partimotion 2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) anförs att motionen
  ska betraktas som ett förslag till en strategi för att stärka svensk industri. Ge-
  nom sin profilering mot svensk industri vill Sverigedemokraterna lyfta fram
  frågan om industrins framtid, vilken är avgörande för hur Sverige kan behålla
  en hög sysselsättning både i tätorter och på landsbygden.
  Enligt motionärerna ska Sverige fortsätta att vara en stark industrination
  som bygger vidare på den industri vi har genom rimliga skattenivåer, kompe-
  tensförsörjning och tillgång till billig och miljövänlig energi. Sverige ska ut-
  vecklas till en industrination som främjar en ny växande industri genom att se
  till att det finns möjligheter till investeringskapital, regelförenklingar och god
  tillgång på högutbildad arbetskraft. Sverige ska locka hem svensk industri som
  flyttat utomlands genom att erbjuda god infrastruktur, förmånliga villkor och
  en politik som tror på svensk industri.
  Sverigedemokraterna anser att det är dags att införa ett slags industrigaranti
  där varje politiskt motiverad fördyring för industrin bör åtföljas av en motsva-
  rande lättnad i någon annan del av den industriella produktionen.

44

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande

I Sverigedemokraternas motion konstateras att det strukturella sparandet kommer att vara negativt under hela mandatperioden, trots att ekonomin mot slutet av perioden bedöms befinna sig i normalläge. Det innebär att överskottsmålet inte uppfylls, vilket enligt motionärerna kan förklara regeringens plötsliga iver att avskaffa det. Sverigedemokraternas linje är att stadigt stå fast vid hela det finanspolitiska ramverket.

Energipolitik

Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång till elenergi under årets alla timmar. Därför är vattenkraften tillsammans med kärnkraften basen i det svenska energisystemet. Hälften av Sveriges energiförsörjning står kärnkraftverken för. Sverigedemokraterna anser att den industrivänliga linjen är att bygga ut och vidareutveckla denna energikälla. Det innebär att gamla kärnkraftsreaktorer ska ersättas med nya, att staten ska finansiera en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft och att skatten på termisk effekt inte höjs.

Kapitalförsörjning

En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder inom främst pensionssystemet. Sverigedemokraterna vill se en utveckling av det redan befintliga investeraravdraget i syfte att genom ekonomiska incitament stimulera till ett ökat ägande av svenska företag och ökade investeringar i nystartade och befintliga mindre företag. Därför bör bl.a. möjligheterna för juridiska personer att utnyttja investeraravdraget utredas liksom möjligheterna att låta allmänheten använda sig av avdraget för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag.

Motionärerna anför att den statliga riskkapitalfinansieringen i högre grad än i dag bör prioritera mindre, nystartade tillväxtföretag. Statens insatser på detta område bör även innehålla satsningar på s.k. science parks, innovationskontor och inkubatormiljöer. Den statliga riskkapitalfinansieringen ska styras mot de förkommersiella faserna. För att det ska bli lättare att starta företag eller expandera en verksamhet vill Sverigedemokraterna att det införs expansionslån genom en särskild fond med låga avkastningskrav.

Kompetensförsörjning

Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. Om det tillfälligt eller under längre perioder råder brist på en viss kompetens inom landet rekryterar svenska arbetsgivare utomlands. Sverigedemokraternas strävan är att Sverige ska vara självförsörjande när det gäller kompetens. De anser att reglerna för arbetskraftsinvandring ska reformeras så att högkvalificerad arbetskraftsinvandring prioriteras framför lågkvalificerad.

45

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Sverigedemokraternas utbildningspolitiska utgångspunkt är att samtliga
  elever rustas för arbetsmarknadens krav och förutsättningar och att hela utbild-
  ningsväsendet tar hänsyn till arbetsmarknadens behov. År 2000 låg svenska
  elever relativt sett högre än jämförbara elever i OECD-området vad avser ma-
  tematik, läsförståelse och naturvetenskap. År 2013 gällde motsatsen. För att
  trygga kompetensförsörjningen inom industrin måste resultaten enligt motio-
  närerna förbättras.
  Gymnasiekompetens med industriell inriktning identifierar motionärerna
  som en viktig plattform för att fylla bristen på tekniker, ingenjörer och andra
  kvalificerade yrkesarbetare på alla nivåer. Sverigedemokraterna vill låta nä-
  ringslivet spela en betydligt större roll i arbetet med att utforma relevanta och
  attraktiva gymnasieutbildningar. Det behövs fler s.k. teknikcollege där utbild-
  ningsväsendet i samråd med näringslivet anordnar utbildningar inom praktiska
  ämnen som mycket ofta leder till jobb. En s.k. teknikbrygga där man under två
  terminer stärker sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen, efter vilket
  man får en termins betald praktik hos en lokal industri, kan också bidra till att
  motverka bristen på gymnasieingenjörer. För att öka incitamenten för studen-
  ter att fokusera på arbetsmarknadens framtida behov vill Sverigedemokraterna
  införa ett förhöjt studiebidrag för studenter som läser program för framtida
  bristyrken. Motionärerna framhåller också att bristen på lärare i NO-ämnen
  behöver åtgärdas bl.a. genom att låta universitetslärare undervisa i gymnasiet.
  Forskning och innovation
  Sveriges enda chans att vara en ledande industrination också i framtiden är att
  förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum av forskningsområ-
  den. Politikens roll är att säkerställa ett gott klimat för innovationer, vilket bl.a.
  handlar om utbildningssystemets alla delar. Det handlar också om rättsligt
  skydd för immateriella rättigheter. Sverigedemokraterna vill se ett system för
  patent- och innovationsboxar som i praktiken innebär sänkt bolagsskatt för in-
  novativa företag och som fungerar som ett incitament för företag att utveckla
  innovativa koncept just i Sverige.
  Forskning som finansieras av det offentliga är en viktig komponent när det
  gäller innovationer och industriell utveckling. Motionärerna anför att ett lång-
  siktigt mål är att bättre koordinera de statliga aktörerna på området och se över
  förutsättningarna för sammanslagningar. Sverigedemokraterna vill att statliga
  forskningsmedel i högre utsträckning orienteras mot naturvetenskaplig grund-
  forskning, medicin och tillämpad forskning med tydlig industriell företagsnära
  profil och att de internationellt konkurrenskraftiga lärosätena ska prioriteras.
  Avslutningsvis anförs att statligt finansierad forskning och utveckling (FoU)
  är viktig för försvarsindustrin och bör fokuseras på områden där den svenska
  industrin är framgångsrik.

46

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Skatter och regelkrångel

Motionärerna anför att skatter ska tas ut för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt, men konstaterar samtidigt att vi även på skatteområdet måste vara internationellt konkurrenskraftiga. Sverigedemokraterna anser att det behövs en översyn av skattesatserna på alla plan, från kapitalskatt till fastighetsskatt.

Den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften som genomförts är allt för bred och kommer huvudsakligen de större företagen till del. Som ett led i att stimulera sysselsättningen anser Sverigedemokraterna att den allmänna löneavgiften för företag med upp till nio anställda bör avskaffas. Tillsammans med det minskade sjuklöneansvaret för mindre företag kan detta bidra till att de minsta företagen kan växa sig större och anställa fler.

För att minska trösklarna att investera i industrifastigheter vill Sverigedemokraterna avskaffa fastighetsskatten på industrienheter. Eftersom förslaget kombineras med att kommuner ska tillåtas att ta ut en avgift för industrienheter ges kommuner incitament att tillhandahålla mark för att bygga nya industrienheter.

Sverige har i ett europeiskt perspektiv en konkurrensfördel när det gäller etablering av centraler för lagring av digital information, s.k. serverhallar. Den främsta tröskeln för tillväxt i denna näring i Sverige är den svenska skattelagstiftningen. Sverigedemokraterna vill att energiskatten för verksamhetsutövare där serverhallarna är den huvudsakliga affärsverksamheten ska likställas med den som råder för den energiintensiva industrin.

Sverigedemokraterna anser också att Sverige måste återuppta och intensifiera arbetet med de bilaterala skatteavtalen för att på sikt kunna behålla och utveckla konkurrenskraften för svensk exportindustri.

Motionärerna anför att det är tydligt att regeringen har slagit in på en tillväxtfientlig linje med sina förslag om slopat läx-RUT, försämrade villkor för RUT- och ROT-avdrag och kraftigt höjd bensinskatt. Motionärerna anser att höjningen av löneskatten för äldre är en ren straffbeskattning för den som vill stanna kvar på arbetsmarknaden.

För att ytterligare underlätta företagandet anser Sverigedemokraterna att staten bör arbeta för att företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt, att en bortre tidsgräns för ärendehantering införs och att den offentliga upphandlingen förenklas genom en nationell handlingsplan med tydliga spelregler.

Infrastruktur och transport

I grunden bör hela transportinfrastruktursystemet ses som en nationell angelägenhet och kunna möjliggöra transport av både gods och arbetskraft. Enligt Sverigedemokraterna är det oroväckande att Sverige inte når upp till det europeiska genomsnittet för investeringar i transportinfrastruktur. Sverigedemokraterna vill se ökade medel för både vidmakthållande och utveckling av statens transportinfrastruktur. De anser att det bör införas en pott för investeringar

47

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  utöver den ordinarie budgetramen, motsvarande 2 procent av hela utgiftsom-
  råde 22 Kommunikationer. Sverigedemokraterna förordar att staten tar ett
  samlat ansvar för allt underhåll av den svenska järnvägen. Vidare anser de att
  svensk åkerinäring och sjöfart ska stärkas.
  Sverigedemokraterna avvisar skatter och avgifter som hämmar industrins
  konkurrenskraft när det gäller transporter av varor. Därför motsätter man sig
  den s.k. kilometerskatten, svaveldirektivet och höjda banavgifter. Tyngre last-
  bilar ska kunna trafikera flera sträckor, varför åtgärder för att göra detta möj-
  ligt bör prioriteras.
  Övriga riktlinjer
  Sverigedemokraterna tar i sina riktlinjer också upp att incitamenten för arbets-
  givare att investera i bättre arbetsmiljö måste öka, att tillgängligheten till vård
  måste förbättras, att vårdnadsbidraget bör förbättras, att den orättvisa skat-
  teskillnaden mellan inkomst av tjänst och inkomst av pension bör avskaffas
  och att sjukpenningen bör höjas. Sverigedemokraterna vill också se en obliga-
  torisk omställningsförsäkring som finansieras gemensamt och omfattar alla
  som kvalificerar sig för den. Vidare bör invandringspolitiken behovsprövas
  och harmoniseras med arbetsmarknadens behov, och den utomeuropeiska
  asyl- och anhörighetsinvandringen behöver begränsas kraftigt. Sverige bör ef-
  ter en förstärkning ha ett balanserat försvar med sådan styrka att det skapar en
  så hög tröskeleffekt att detta i det längsta avhåller en presumtiv angripare från
  anfall. En återinförd värnplikt är nödvändig. När det gäller rättsväsendet vill
  Sverigedemokraterna se en kraftsamling mot organiserad brottslighet och
  kraftiga straffskärpningar för våldsbrott. Utländska medborgare med kopp-
  lingar till terrorism från kriget i Syrien ska utvisas och det organiserade tigge-
  riet förbjudas.
  Centerpartiets riktlinjer
  I partimotion 2014/15:3087 av Annie Lööf m.fl. (C) redovisar Centerpartiet
  sina prioriteringar inför budgetåret 2016 med de alliansgemensamma riktlin-
  jerna för den ekonomiska politiken som grund. De alliansgemensamma rikt-
  linjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2 ovan. Centerpartiet förordar
  en ekonomisk politik som syftar till att hela Sverige ska kunna arbeta. För det
  krävs reformer som bidrar till hållbar tillväxt och företagande i hela landet.
  Motionärerna vill ha en närodlad politik, dvs. att makten ska ligga så nära
  människor som möjligt.
  Fler jobb i växande företag
  En fungerande arbetsmarknad kräver enligt motionärerna tre saker. För det
  första måste det finnas små och växande företag som vågar utvecklas, inve-
  stera och efterfråga arbetskraft. För det andra måste utbudet av arbetskraft med

48

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

god kompetens och hög produktivitet stimuleras. För det tredje måste matchningen mellan dessa jobbsökare och jobbskapare fungera. De små företagen skapar jobben, och därför måste jobbskapande i växande företag stå i centrum.

Centerpartiet vill behålla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga. Vidare avser Centerpartiet att återkomma med förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för små företag för att stimulera dessa företag att växa och anställa. På sikt bör fler företag undantas från revisionsplikten och aktiekapitalet sänkas ytterligare. Motionärerna vill se över skattesystemet i syfte att garantera att generationsskiften i familjeföretag inte missgynnas. Dessutom bör det undersökas om avdragsmöjligheten i investeraravdraget kan utökas och taket höjas för att ytterligare förbättra företagens möjligheter att få tillgång till kapital. För små företag är möjligheten att locka till sig nyckelkompetens ofta begränsad. Centerpartiet vill därför underlätta användandet av personaloptioner genom att förenkla beskattningen, vilket skulle kosta 240 miljoner kronor per år.

Ny giv på arbetsmarknaden

Den svenska arbetsmarknaden är tudelad, anför motionärerna. Tudelningen finns mellan de unga och de lite äldre, mellan stagnerande och växande orter, mellan lågutbildade och högutbildade samt mellan utrikes och inrikes födda. Om Sverige ska lyckas skapa en hållbar och inkluderande jobbtillväxt i hela landet måste trösklarna till arbetsmarknaden sänkas och fler ges möjligheten att få in en fot genom att kombinera arbete med utbildning och praktik.

Centerpartiet vill införa en jobbfixarpeng som ska följa den arbetssökande till den förmedling som hen och Arbetsförmedlingen finner bäst lämpad att hjälpa den arbetssökande att komma i varaktig sysselsättning. Reformen ska förberedas genom ett regionalt pilotprojekt i Malmö, och 300 miljoner kronor per år av Arbetsförmedlingens anslag öronmärks för detta projekt.

Motionärerna vill se en ny jobbpakt riktad till de små och växande företagen som låter många fler lära på jobbet. I pakten ingår att införa introduktionsjobb där kravet på kollektivavtal kompletteras med ett villkor som motsvarar kollektivavtal, så att tusentals fler småföretag kan delta. Även långtidsarbetslösa vuxna och nyanlända bör ges möjlighet att få ett introduktionsjobb. Centerpartiet vill också att det införs lärlingsråd bestående av representanter från handelskammare, näringsliv och fackförbund som ska utforma utbildningarna så att de blir relevanta och håller hög kvalitet. Resurser bör anslås till att skapa lärlingsråd i hela Sverige. Dagens arbetsrätt missgynnar bl.a. ungdomar och nyanlända, anser motionärerna. I stället bör kompetens och inte anställningstid ligga till grund för turordningsreglerna. I gengäld bör tryggheten och omställningsmöjligheterna på arbetsmarknaden stärkas.

Flyktingar i jobb och bostad

Sverige står i dag inför ett misslyckande vad gäller jobbintegrationen, enligt motionärerna. För att förbättra mottagandet och se till att de som flyr från krig och konflikter snabbare ska få in en fot på arbetsmarknaden och hitta en bostad

49

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  har Centerpartiet presenterat 20 konkreta förslag för en förnyad integrations-
  politik. Exempelvis vill motionärerna att det avsätts 100 miljoner kronor per
  år för att utöka de kompletterande utbildningarna riktade till nyanlända flyk-
  tingar med akademisk examen inom bristyrken. Vidare ska alla som skaffar
  sig ett jobb kunna bli arbetskraftsinvandrare från dag ett. Centerpartiet vill
  också att det flyttas resurser från Arbetsförmedlingen till föreningar och frivil-
  liga nätverk efter en framgångsrik modell som prövats i Kanada. I ett första
  skede bör en del av resurserna till etableringslotsar, ca 200 miljoner kronor, gå
  till ett program för att identifiera, finansiera och löpande utvärdera initiativ
  från civilsamhället fokuserade på integration och jobbsökande. På sikt bedöms
  de positiva jobbeffekterna av dessa reformer leda till omfattande besparingar.
  Den akuta boendesituationen för flyktingar har lett till högre kostnader för
  Migrationsverkets mottagande, undermåliga boenden, trångboddhet och till att
  många flyktingar fastnar på anläggningsboenden utan möjlighet till egen bo-
  stad. Centerpartiet ser sammantaget att en effektivisering av boenden kan
  mildra dagens kostnadsutveckling med i närtid över 600 miljoner kronor och
  på sikt med över 1 miljard kronor. Centerpartiet vill samtidigt ge kommunerna
  full kompensation för de kostnader som är kopplade till asylboenden, kom-
  munplaceringar och anhöriga motsvarande 700 miljoner kronor per år, med en
  kompensation i ett första steg med 600 miljoner kronor. Förslaget skulle inte
  innebära en ökad kostnad för den offentliga sektorn som helhet. Nyanlända
  barn bör ges tillräckligt stöd för att snabbt lära sig svenska genom förbere-
  dande introduktionsklasser med intensiv språkundervisning. Ett sådant pro-
  gram skulle kosta ca 300 miljoner kronor per år.
  Grön tillväxt i hela Sverige
  Centerpartiet vill se fortsatta reformer för klimatet, för mer förnybar energi i
  transporter och elproduktion, för en bättre havsmiljö, för ren luft och vatten
  och för mindre gifter i vardagen. Motionärerna vill se en grön skatteväxling
  där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används för att sänka
  skatten på arbete. En kemikalieskatt bör införas, men motionärerna motsätter
  sig att skatten höjs på förnybar energi som produceras för eget bruk.
  Under 2016 bör det införas ett bonus–malus-system som ska vara statsfi-
  nansiellt neutralt, men med en viss säkerhetsmarginal för att möta en oväntat
  snabb omställning. I väntan på ett bonus–malus-system infördes i samband
  med den beslutade budgeten för 2015 en förlängd supermiljöbilspremie. Mo-
  tionärerna vill också att det satsas 300 miljoner kronor 2017 och 450 miljoner
  kronor 2018 på en miljölastbils- och miljöbusspremie. Ytterligare 50 miljoner
  kronor årligen bör vidare användas för stöd till biogasproduktion.
  Världens modernaste landsbygd och grönaste städer
  Det ska finnas förutsättningar att leva, arbeta och driva företag i hela Sverige.
  Infrastrukturinvesteringarna har under lång tid varit låga i förhållande till be-
  hovet. Det finns ett antal vägprojekt som är viktiga för att förbättra Sveriges
50  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

företagsklimat och livskvaliteten i hela landet; inte minst måste statens länsvägar och vägnätet bestående av enskilda och samfällda vägar underhållas och förbättras. Motionärerna anser att det är glädjande att regeringen valt att fortsätta med Sverigebygget och betonar att det är viktigt att grunden för finansieringen består genom utnyttjandet av de värden som skapas för bostäder och mark genom infrastrukturinvesteringarna. Centerpartiet anser att Trafikverket ska få i uppdrag att peka ut och driva 10–15 av de objekt som finns angivna i en nationell plan i form av offentlig-privat samverkan (OPS), i syfte att skaffa kunskap och erfarenhet samt öka effektiviteten.

Motionärerna anser att fortsatt utbyggnad av den digitala infrastrukturen är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Regeringens besparing på bredbandskoordinatorer avvisas av motionärerna.

Centerpartiet avser att i höst återkomma med förslag om ytterligare medel för stöd till kommersiell service i enlighet med de förslag som presenteras i SOU 2015:35 Service i glesbygd.

För att råda bot på bostadsbristen behövs enligt motionärerna ett fortsatt arbete med att ta bort och ändra stela, olämpliga och svårtolkade regler som hindrar nybyggnation. Plan- och bygglagen behöver reformeras. Bullerregler, tillgänglighetskrav och riksintressen behöver bli mer ändamålsenliga och inte i onödan begränsa bebyggelse. Det är också viktigt att utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet blir mer effektivt. Centerpartiet vill se fortsatta möjligheter till andrahandsuthyrning, ökade möjligheter till privat uthyrning i egen fastighet, ombildning till ägarlägenheter och friare hyressättning. Strandskyddet behöver förändras för att möjliggöra attraktiva boenden på landsbygden.

De statliga myndigheternas kostnader framför allt för lokaler bör minskas, bl.a. genom att se till att myndigheternas placering bättre speglar var befolkningen lever och verkar. En återgång till en effektivare och mer decentraliserad myndighetsplacering skulle innebära kostnadsbesparingar på över 1 miljard kronor på sikt och i ett första skede 300 miljoner kronor per år, enligt motionärerna.

Det måste löna sig för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat och göra produktiva investeringar m.m. Centerpartiet vill därför utreda hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras. Vidare vill motionärerna gynna besöksnäringen genom att tillåta gårdsförsäljning.

De gröna näringarnas konkurrenskraft måste stärkas och produktionen öka. Motionärerna anser att regeringens föreslagna skattehöjningar, däribland återinförandet av handelsgödselskatten, kilometerskatten och höjda arbetsgivaravgifter, utgör allvarliga hot mot utvecklingen på landsbygden. Vidare är krisen akut för många bönder. Centerpartiet vill bl.a. se ett ambitiöst regelförenklingsarbete, stärkt kapitaltillgång på landsbygden och en nationell livsmedelsstrategi.

51

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Välfärd med mångfald och närhet

Centerpartiet strävar efter en välfärd som omfattar och finns tillgänglig för alla och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten att välja vård eller skola med en mångfald av utövare ska värnas. Bra pedagoger och ledare är tillsammans lösningen på hur svensk skola ska kunna förbättras. Duktiga lärare ska premieras. Centerpartiet vill utveckla lärlingsutbildningen genom s.k. lärlingsråd och även se en ytterligare utbyggnad av yrkeshögskoleutbildningen. Lärosätena inom den högre utbildningen bör bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjlighet att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. På sikt bör marginalskatterna sänkas för att stimulera fler att söka sig till högre utbildning. En god, effektiv och trygg vård och omsorg i livets alla skeden är ett av samhällets absolut viktigaste åtaganden. In- riktningen framöver bör vara att utveckla kömiljarden till att i högre grad öka drivkrafterna till att skapa mer sammanhållna vårdkedjor. I stället för att riva upp valfrihetsreformer bör fokus ligga på hur reformerna kan vidareutvecklas och exempelvis underlätta etableringar i glesbygden.

Hållbar försvars- och säkerhetspolitik

Motionärerna ser med oro på det snabbt försämrade säkerhetsläget i vår omvärld. Centerpartiet har genom konstruktivt deltagande i försvarsuppgörelsen säkrat att Försvarsmakten tilldelas mer resurser och att viktiga första steg tas mot stärkt försvarsförmåga.

Statsfinansiella konsekvenser

Centerpartiet kommer att hålla fast vid en ansvarsfull ekonomisk politik som syftar till goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Samtidigt är det viktigt att inte jobb och företagande beskattas hårdare eftersom det skulle äventyra den ökande sysselsättningen och därmed grunden för starka statsfinanser och finansieringen av välfärden. Det är därför viktigt med sparsamhet, i synnerhet med utgifter som har tveksam samhällsnytta. Arbetsmarknadspolitiken är ett exempel som tar stora resurser i anspråk utan att i någon större utsträckning bidra till välfärden. Vidare kan grön skatteväxling med höjd skatt på utsläpp och sänkt skatt på arbete skapa dubbla vinster genom minskad miljöförstöring och ett bättre skattesystem.

Folkpartiets riktlinjer

I partimotion 2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. redovisar Folkpartiet sina prioriteringar inför budgetåret 2016 utifrån alliansgemensamma riktlinjer för den ekonomiska politiken. De alliansgemensamma riktlinjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2 ovan. Folkpartiet är övertygat om att fortsatt höga ambitioner för välfärden i Sverige kräver socialliberala reformer för en mer dynamisk ekonomi, en mer dynamisk arbetsmarknad och ett mer gynnsamt klimat för entreprenörer och företagare. Vidare innebär det kraftigt försämrade

52

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

säkerhetspolitiska läget enligt motionärerna att det nu brådskar att förstärka Sveriges försvarsförmåga.

Sverige behöver ett fortsatt stramt finanspolitiskt ramverk

Folkpartiet förutsätter att regeringen skyndsamt hörsammar riksdagens tillkännagivande och tillsätter en parlamentarisk utredning om överskottsmålet. I en sådan process är Folkpartiet villigt att öppet pröva frågan vilken nivå för det framtida finansiella sparandet som målbilden bör spegla. Särskild tonvikt kommer från Folkpartiets sida även i fortsättningen att ligga i att säkerställa finanspolitisk stabilitet och att Sverige ska klara kommande kriser.

Reformer för fler jobb

Sverige står inför stora utmaningar. Motionärerna framhåller att svenska företag verkar i en miljö med allt tydligare global konkurrens. Samtidigt innebär den åldrande befolkningen och höga ambitioner för välfärden att vi måste sträva efter att nå målet om full sysselsättning. Men i stället för strukturreformer för fler jobb aviserar regeringen skattehöjningar och återställare. Folkpartiets inställning är att den svenska arbetsmarknaden behöver mer flexibilitet. Låg grad av löneflexibilitet riskerar att bidra till högre arbetslöshet, och relativt höga lägstalöner stänger dörren för breda grupper. Samtidigt vill Folkpartiet öka tryggheten i omställningar genom en starkare arbetslöshetsförsäkring. I motionen beskrivs inriktningen på fyra reformer eller processer för en bättre fungerande arbetsmarknad. Det handlar om 1. en modernare arbetsrätt där turordningsreglerna moderniseras, 2. en ny form av lärlingsanställning, 3. trepartssamtal för att underlätta för parterna att sluta avtal som inte pressar upp lägstalönerna och 4. en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

Fortsatt kunskapsfokus i skolan

Kunskap är skolans huvuduppdrag, understryker motionärerna. Folkpartiet vill göra ytterligare satsningar på skolan, men mer resurser är inte tillräckligt för att förbättra resultaten. Vi måste också förändra attityden till skolan och visa på betydelsen av utbildning, anser motionärerna. Arbetet för att lyfta läraryrket måste fortsätta, och vi får inte bryta med det kunskapsfokus som nu åter växer fram. Duktiga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Gymnasieskolan ska förbereda både för vidare studier och för arbetslivet. Mo- tionärerna vill ha en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare ges ökat inflytande och ansvar. Folkpartiet anser att det också fortsättningsvis bör avsättas stora resurser till vuxenutbildningen. Sverige ska också ha höga ambitioner när det gäller andelen personer som går vidare till högre studier, men antalet platser får inte byggas ut på bekostnad av kvaliteten. De statliga forskningsanslagen höjdes kraftigt under den tidigare regeringen, och Folkpartiet vill också fortsatt prioritera forskningen.

Folkpartiet anser att staten bör ta tillbaka ansvaret för skolan. Kommunaliseringen har bidragit till minskad likvärdighet och försämrade studieresultat.

53

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Motionärerna anser att det under 2016 bör tillsättas en utredning som tar fram
  förslag på formerna för en modern skola med staten som huvudman där kvali-
  tet och likvärdighet säkras genom statlig finansiering, nationella mål, utvärde-
  ringar och tillsyn.
  Skolstarten bör ske vid sex års ålder och skolplikten därmed förlängas till
  tio år. Motionärerna vill också att det införs ett stöd till utsatta skolor som kan
  sökas av huvudmännen för att motverka ordningsproblem och för förebyg-
  gande insatser som främjar studiero. Skolorna ska själva kunna utforma för-
  slag på sina satsningar. Från 2016 bör det avsättas 100 miljoner kronor per år
  för detta bidrag, som ska fördelas av Statens skolverk.
  Tydligare jobblinje i integrationspolitiken
  Folkpartiet anser att det behövs fortsatta åtgärder för att stärka jobblinjen i
  integrationspolitiken. En arbetsgrupp inom Folkpartiet har föreslagit att ett
  tydligare försörjningskrav ska införas vid anhöriginvandring och att en stärkt
  jobblinje för uppehållstillstånd ska övervägas. Fortsatta jobbskapande åtgärder
  som RUT-reformen måste utvecklas, inte försämras. Vidare behövs en öpp-
  nare arbetsmarknad med lägre trösklar och modernare arbetsrätt för att öka
  rörligheten på arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget bidrar till att stänga ute ut-
  rikes födda kvinnor från arbetsmarknaden och ska avskaffas. För att uppvär-
  dera både medborgarskapet och vikten av svenskkunskaper bör ett språkkrav
  för medborgarskap införas. Det behövs vidare en ny statlig organisation för en
  bättre fungerande boendekedja för nyanlända och en lagstadgad skyldighet för
  kommuner att ha beredskap för att ta emot nyanlända. De reformambitioner
  Folkpartiet presenterar i denna del ska ligga till grund för fortsatt politikut-
  veckling och fortsatta ställningstaganden på området.
  Ett försvar som kan försvara Sverige
  Hotbilden i vårt närområde, i synnerhet i Östersjöområdet, är kraftigt försäm-
  rad. Folkpartiet anser att svensk försvarspolitik måste ställas om. Den natio-
  nella dimensionen ska prioriteras framför fokus på deltagande i internationella
  insatser. Försvaret av Sverige måste vara Försvarsmaktens huvuduppgift. De
  10,2 miljarder kronor som regeringen avser att tilldela försvaret 2016–2020
  kommer inte att räcka till för att fylla de hål i ekonomin som försvaret redan
  dras med, än mindre stärka försvarsförmågan. Folkpartiet vill stärka försvaret
  väsentligt. Folkpartiet menar att de ekonomiska anslagen sammantaget, inklu-
  sive en kompensation för höjda ungdomsarbetsgivaravgifter och hyreshöj-
  ningar för Försvarsmakten och Fortifikationsverket, bör höjas med 17 miljar-
  der kronor 2016–2020. I denna motion aviserar motionärerna att försvarsan-
  slaget ökar med 1,8 miljarder kronor 2016, 2,7 miljarder kronor 2017 samt 3,7
  miljarder kronor 2018. Gotland har en försvars- och säkerhetspolitisk särställ-
  ning, och det behövs mer resurser till Gotland än vad regeringen presenterar.
  Motionärerna vill också att det regeringsbeslut upphävs som ger i uppdrag åt
  Försvarsmakten att reducera lönekostnaderna med 500 miljoner kronor till
54  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

2019. Resultatet av försvarsuppgörelsen blev ännu en bred utredning av personalförsörjningen inklusive en studie av värnpliktssystemen i Danmark och Norge. Även om det är ett steg i rätt riktning hade Folkpartiet föredragit en aktivering av värnpliktssystemet här och nu.

Folkpartiet prioriterar satsningar på försvaret men menar också att oavsett resurser behöver försvaret även stärkas genom ett svenskt Nato-medlemskap under innevarande mandatperiod. Inget annat kan på ett lika avgörande sätt förbättra vår nationella säkerhet, anser motionärerna.

Mer jämställdhet

Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är stora i Sverige. För att sluta denna klyfta behövs enligt Folkpartiet en politik som gör att kvinnor ges och tar möjligheten att arbeta fler timmar och som bryter segregationen på den svenska arbetsmarknaden. Motionärerna vill på ett liknande sätt som karriärreformen för lärare att lönen höjs för de allra bästa specialistsjuksköterskorna. Den nya karriärtjänsten behöver utredas närmare och kan införas först den 1 juli 2017. Reformen beräknas med en halvårseffekt försvaga de offentliga finanserna med ca 66 miljoner kronor 2017.

Det fortsatt ojämställda uttaget av föräldraförsäkringen bidrar till ett fortsatt ojämställt arbetsliv och ojämställda livsvillkor. För att bryta detta anser motionärerna att ytterligare en månad i föräldraförsäkringen bör vikas åt vardera föräldern. Dessutom ska jämställdhetsbonusen fördubblas.

Fler äldre i arbete – och mer välfärd för fler äldre

Äldre kan bidra mer, och äldre som har bidragit förtjänar mer. Folkpartiet anser att åldersgränsen i det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre bör justeras ned så att det också inkluderar personer som under kalenderåret fyller 65 år. Det betyder att denna grupp får starkare drivkrafter att förlänga arbetslivet. Förändringen beräknas kosta 300 miljoner kronor från 2016. Folkpartiet vill också höja gränsen för hur länge man har rätt att vara kvar på arbetet från 67 till 69 år. Det skulle innebära att lagen om anställningsskydd reformeras.

Motionärerna anser vidare att subventionsgraden för RUT bör höjas från 50 till 75 procent för alla som vid årets ingång fyllt 80 år. Kostnaden för reformen beräknas till 100 miljoner kronor per år från 2016. Folkpartiet vill också höja bostadstillägget för pensionärer med mer än regeringen från den 1 juli 2016. Reformen beräknas inklusive en halvårseffekt försvaga de offentliga finanserna med 300 miljoner kronor 2016.

Motionärerna framhåller att god och näringsrik mat och trivsamma måltider är en viktig kvalitetsfråga i äldreomsorgen. Riktlinjerna behöver skärpas och en laga-mat-garanti för hemtjänsten införas.

Övriga prioriterade satsningar

Motionärerna framhåller att mer måste göras för att de barn som far illa och som är mest utsatta ska få det stöd de behöver. För det första vill motionärerna

55

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  att samarbetet stärks mellan skolan, skolhälsovården och socialtjänsten kring
  barn som placerats utanför hemmet. För det andra vill motionärerna se sats-
  ningar på forskarskolor för yrkesverksamma socionomer. Med större stöd i
  forskning kan arbetet med bättre uppföljning och mer evidensbaserade insatser
  i socialtjänsten stärkas. För dessa två reformer avsätts 100 miljoner kronor från
  2016 och framåt.
  Motionärerna vill också anslå medel till Havs- och vattenmyndigheten för
  arbete med renare stränder.
  Skattepolitiken och finansieringsprinciper
  Folkpartiet avser att inför höstens budgetmotion återkomma med ett bredare
  grepp om skattepolitiken. En grundprincip för Folkpartiet är att skatterna på
  jobb och företagande inte sammantaget ska höjas. Det innebär att sådana höj-
  ningar från regeringens sida kommer att avvisas. Däremot ser motionärerna
  utrymme för att höja vissa miljö- och klimatskatter. Folkpartiet vill med beak-
  tande av jobben och konkurrenskraften använda de ekonomiska styrmedel som
  krävs för att möta klimatkrisen och föra Sverige närmare våra klimatmål. Skat-
  tesystemet ska vara uppbyggt så att jobb, utbildning och ansträngning lönar
  sig. Motionärerna avser att återkomma i höst med förslag om att under man-
  datperioden avskaffa den s.k. värnskatten. Vi bör enligt motionärerna återgå
  till ett system där människor får behålla minst hälften av den sista intjänade
  hundralappen.
  Sunda offentliga finanser är centralt. När lågkonjunkturen nu stegvis över-
  går i högkonjunktur ska statsfinanserna tillbaka till balans och överskott. Prin-
  cipen krona för krona ska gälla för finansiering av förändringar på såväl in-
  komstsom utgiftssidan tills de offentliga finanserna visar balans och över-
  skott.
  I motionen anges också politiska riktlinjer per utgiftsområde.
  Kristdemokraternas riktlinjer
  Emma Henriksson m.fl. (KD) presenterar i partimotion 2014/15:3092 sina po-
  litiska prioriteringar inför budgetåret 2016 med utgångspunkt i alliansgemen-
  samma riktlinjer för den ekonomiska politiken. De alliansgemensamma rikt-
  linjerna har redovisats inledningsvis i avsnitt 2.2 ovan. Enligt Kristdemokra-
  terna ska den ekonomiska politiken skapa förutsättningar för människor att
  bygga goda relationer och känna trygghet samt underlätta för människor att gå
  från utanförskap till arbete. Goda förutsättningar ska skapas för en god tillväxt
  och för ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Den
  ekonomiska politiken kan användas för att stärka familjernas självbestäm-
  mande och det civila samhällets ställning, vilket skapar en grund för funge-
  rande mellanmänskliga relationer.

56

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Prioriteringar i den ekonomiska politiken

En familjepolitik för ökad trygghet och frihet: Motionärerna anser att föräldraförsäkringen bör göras mer flexibel och att valfriheten inom barnomsorgen bör öka. Det ska ges ökade ekonomiska möjligheter för de föräldrar som vill vara hemma med sina barn under förskoleåldern genom att barnomsorgspengen omfattar även de föräldrar som vill vara hemma med enbart sina egna barn. Barndelen i bostadsbidraget bör höjas för att gynna de barnfamiljer som har det sämst ställt. Andra prioriteringar är mindre barngrupper i förskolan samt bättre förutsättningar för familjedaghem.

En bättre psykisk hälsa: Barn eller unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa är ett högt prioriterat område för Kristdemokraterna. Motionärerna vill bl.a. öka tillgängligheten till förebyggande arbete och den s.k. första linjen (primärvården, elevhälsan, ungdomsmottagningar). Motionärerna anser också att det bör genomföras en bred utredning för att kartlägga och undersöka orsakerna till den ökande psykiska ohälsan. Vidare bör kommunerna bli skyldiga att erbjuda familjestödsprogram under barnens uppväxt.

Värdig äldreomsorg och trygg ekonomi: Varje kommun ska ha en värdighetsgaranti i äldreomsorgen. Äldres självbestämmande ska öka genom att personer över 85 år ska ges rätt till äldreboende när de själva önskar. Det ska även införas en rätt för alla att välja utförare av äldreomsorg oavsett vilken kommun man bor i. Omvårdnadslyftet bör förlängas för att fortsätta stärka kompetensen bland personal i äldreomsorgen. För att öka tillgången till äldrebostäder ska investeringsstödet till trygghetsboenden och särskilda boenden förlängas och förstärkas. Motionärerna anser att skatten på pensioner när ekonomin tillåter ska sänkas till samma nivå som skatten på förvärvsinkomster.

Valfrihet i välfärdssektorn: Att företag även inom välfärdssektorn måste kunna gå med vinst är avgörande för om valfriheten ska kunna bevaras. En mångfald av aktörer inom välfärdssektorn är också en förutsättning för att ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska kunna växa fram och drivas. Välfärdstjänster ska bedrivas ansvarsfullt, effektivt och långsiktigt. För att motverka kvalitetsbrister behöver egenmakt och valfrihet kompletteras med ytterligare stärkt tillsyn och valfrihet.

En skola för kunskap och bildning: Utbildningens kvalitet är av avgörande betydelse för ungas möjligheter i livet och för vårt lands långsiktiga konkurrenskraft. Motionärerna anser att lärarnas roll behöver stärkas och lärarnas vidareutbildning behöver bli mer forskningsbaserad. Vidare behöver svenska elever få mer lärarledd lektionstid. Det krävs också ett arbete på bred front med ansvarsfrågor och attityder, bildningssyn och professionalitet.

Fler bostäder och goda kommunikationer: Kristdemokraterna vill se en fortsatt utveckling av bostadspolitiken genom att bl.a. ta bort de kommunala särkraven och genomföra förändringar av bullerkraven. Teknikutvecklingen ska främjas för att nå ett mer hållbart transportsystem. Ökade satsningar ska göras på infrastruktur för att säkra god kommunikation i hela landet och möjliggöra ett ökat bostadsbyggande. Miljövänliga bilar ska premieras och flygets miljöpåverkan minskas.

57

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Goda villkor för företag: Kristdemokraterna motsätter sig regeringens skat-
  tehöjningar på jobb och företag och vill i stället se en konkurrenskraftig be-
  skattning, minskat regelkrångel och sänkta avgifter för företagen. Motio-nä-
  rerna vill också se över hur generationsskiften kan underlättas.
  Ekonomisk trygghet vid sjukdom och arbetslöshet: Kristdemokraterna före-
  språkar ett trygghetssystem som för de flesta garanterar en större del av even-
  tuella inkomstbortfall med obligatoriska och offentligt finansierade försäk-
  ringar, men som även ger utrymme för kompletterande lösningar och person-
  ligt ansvarstagande. Kristdemokraterna efterfrågar en bred översyn och en
  bred politisk förankring kring socialförsäkringssystemet där socialförsäkrings-
  utredningens slutbetänkande kan utgöra en bra grund. Motionärerna anser att
  arbetslöshetsförsäkringen precis som sjukförsäkringen bör vara allmän och
  obligatorisk. I samband med en sådan reform bör också taket höjas och index-
  regleras.
  Hållbar energi-, klimat- och miljöpolitik: De tre grundpelarna för energi-
  politiken bör vara ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrens-
  kraft. Kristdemokraterna vill se en mångfald av förnybar energi inom trans-
  portsektorn, industrin, uppvärmningen och elproduktionen. För att nå miljö-
  målen om minskade koldioxidutsläpp och energieffektivisering vill motio-
  närerna se ökade investeringar av såväl offentligt som privat kapital i långsik-
  tigt hållbara energislag som bl.a. vindkraft, vattenkraft, bioenergi och sole-
  nergi. Motionärerna vill verka för en bred blocköverskridande energiöverens-
  kommelse som bygger vidare på Alliansens energiuppgörelse. Jordbruket
  skulle i högre utsträckning kunna bli en nyckelaktör för att värna den biolo-
  giska mångfalden om det gavs rätt incitament för detta. Motionärerna anser
  också att svenska jordbrukare bör få rimligare villkor.
  Kulturpolitiken: Kristdemokraternas utgångspunkt är att kulturpolitiken
  ska stödja kulturen, inte styra den. Inte minst barnens möjligheter att få ta del
  av kulturella verksamheter är prioriterat. Motionärerna vill stärka de ideella
  krafterna och förbättra förutsättningarna för civilsamhället. Också folkbild-
  ningens roll i svenskt samhällsliv bör stärkas.
  Ett stärkt försvar: Kristdemokraterna vill ha en mer omfattande överens-
  kommelse vad gäller resurser och militär förmåga, men anser att försvarsöver-
  enskommelsen är viktig och leder till att försvaret stärks och får en välbehövlig
  större militär förmåga.
  Biståndspolitik: Sverige ska ha en ambitiös utvecklingspolitik och ett ge-
  neröst bistånd. Målet bör vara att Sverige genom stegvisa höjningar under
  mandatperioden ska avsätta 1 procent av BNI för bistånd enligt den nya be-
  räkningsmetoden.
  Reformer för bättre integration
  Kristdemokraterna värnar en migrationspolitik som bygger på öppenhet, re-
  spekterar asylrätten och värnar de principer som skyddsgrunderna bygger på.

58

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

En generös migrationspolitik måste kombineras med en effektiv och välfungerande integrationspolitik. Sverige behöver en politik som möjliggör för fler nyanlända att få arbete, förbättrar situationen på bostadsmarknaden, gör mottagandet bättre och långsiktigt gör integrationspolitiken effektivare.

Kristdemokraterna vill pröva möjligheten att sänka nyanländas etableringsersättning något. Samtidigt bör det införas ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor utan att betala inkomstskatt. För att värna nyanländas möjlighet till snabb etablering behöver man också värna jobb som kräver lägre kvalifikationer, genom exempelvis RUT- och ROT-avdragen.

De som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett uppehållstillstånd som gäller i tre år i stället för att som i dag få ett permanent uppehållstillstånd. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de tre åren etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå.

Migrationsverket bör snabbare kunna behandla ansökningar från länder som kan betecknas som säkra, från vilka nästa alla ansökningar avslås.

För att fler ska välja ett anläggningsboende och för att därmed bryta den destruktiva trångboddheten anser motionärerna att dagersättningen för eget boende bör tas bort. Vidare bör staten kunna ge hyresgarantier för byggande av moderna modulbostäder med tidsbegränsade bygglov. Migrationsverket bör också ges möjlighet att äga boenden för asylsökande, anser motionärerna.

En bättre trafikplanering skulle göra det möjligt för nyanlända att etablera sig i hela landet. De kommuner med god arbetsmarknad som i dag har ett mycket högt mottagande kan avlastas genom att fler asylsökande och nyanlända kan bo i kringliggande kommuner.

Århundradets sjukvårdsreform

Kristdemokraterna anser att sjukhusvården behöver förstaligas för att uppnå bästa kvalitet och en jämlik vård på lika villkor för hela befolkningen. En av de viktigaste principerna för svensk hälso- och sjukvård är att befolkningen ska få vård på lika villkor. Genom nationella strategier, överenskommelser, prestationsbaserade ersättningar och ny lagstiftning har staten tagit initiativ till viktiga förändringar som exempelvis fritt vårdval och kortare väntetider. Dessa initiativ verkar i rätt riktning mot en bättre och mer jämlik vård. Trots det går utvecklingen sett ur patientens perspektiv alltför långsamt. Den snabba medicinska utvecklingen ökar behovet av specialisering och ett bättre resursutnyttjande. För att klara de framtida utmaningarna måste svensk hälso- och sjukvård snabbare dra nytta av ny forskning, ny medicin och nya behandlingsmetoder. Mycket kan göras redan nu för att ändra styrningen. Exempelvis anser motionärerna att man som patient ska ha rätt till en personlig behandlings- och rehabiliteringsplan när man har behov av återkommande och täta kontakter med vården. Det finns också mycket som behöver förbättras när det gäller ekonomisk styrning och uppföljning av sjukvården.

59

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Regeringen har aviserat att den avser att bilda större regioner där sjukvår-
  den ingår. Det är bra men inte tillräckligt, enligt motionärerna. I närtid anser
  motionärerna att en parlamentarisk utredning bör tillsättas som överväger och
  föreslår olika vägar för att uppnå en effektivare, mer rättvis och jämlik vård
  genom en mer ändamålsenlig uppgiftsfördelning mellan staten och nuvarande
  huvudmän.
  Fler jobb för de som står längst från arbetsmarknaden
  Full sysselsättning ska vara det övergripande målet för sysselsättningspoliti-
  ken. Alla kan inte arbeta 100 procent av heltid, men alla ska ha möjlighet att
  arbeta 100 procent av sin förmåga. Genom att fler får arbete kan de offentliga
  resurserna användas på ett bättre sätt för att ge stöd till de som är mest utsatta.
  För att nå sysselsättningsmålet behöver trösklarna in på arbetsmarknaden sän-
  kas. Stödet för arbetsgivare, både privata och offentliga, till att ta ett större
  ansvar för att inkludera grupper som står långt från den ordinarie arbetsmark-
  naden måste bli enklare och mer flexibelt. Lärlingsanställningar måste utveck-
  las och yrkesintroduktionsanställningar nyttjas i betydligt högre grad.
  Kristdemokraterna vill ge stöd till s.k. matchningsanställningar. Den an-
  ställde får en anställning hos ett rekryteringsföretag som staten har upphandlat
  och stöd genom en kombination av handledning och kompetensutveckling.
  Matchningsanställningen kan fungera som ett komplement till sysselsättnings-
  fasen i jobb- och utvecklingsgarantin.
  Kristdemokraterna vill också se en utveckling av RUT-avdraget där fler
  tjänster, exempelvis tvätteritjänster utanför hemmet, ges en lägre beskattning.
  För att ytterligare sänka trösklarna för de som står långt från arbetsmark-
  naden vill motionärerna att det införs ett nystartsavdrag, dvs. ett förstärkt jobb-
  skatteavdrag för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete.
  Övriga motioner
  BNP-tillväxt och mått på välstånd
  I motion 2014/15:1178 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) anförs att
  allt fler pekar på att den tillväxttakt vi vant oss vid inte kommer att fortsätta
  och att de ekonomiska nedgångar västvärlden brottas med inte enbart är ett
  tillfälligt avbrott i en i övrigt naturlig uppåtgående kurva. Mot den bakgrunden
  betonar motionärerna behovet av att identifiera och undersöka vilka utma-
  ningar som en utebliven eller negativ ekonomisk tillväxt kan medföra för sam-
  hällsutvecklingen samt strategier för att möta dessa. Detta anser motionärerna
  bör ges regeringen till känna. Liknande motionsyrkanden framförs även i mo-
  tion 2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP) yrkande 1 och motion 2014/15:2528
  av Valter Mutt och Annika Lillemets (båda MP).
  I motion 2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP) yrkande 2 hänvisas till att
  EU-kommissionen inlett ett arbete med att ta fram kompletterande mått till
  BNP och att regeringen också bör redovisa alternativa och kompletterande

60

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

mått på utveckling. Även i gemensam partimotion 2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2 anförs att BNP-måttet exkluderar faktorer som enligt forskningen är avgörande för vårt välbefinnande, såsom relationer, trygghet, hälsa, livsmiljö och inflytande, och att regeringen bör ta fram ett livskvalitetsindex för att bredare kunna följa utvecklingen i Sverige.

Jämställdhetsintegrerad budget

I motion 2014/15:2086 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) anförs att i FN:s kvinnopolitiska handlingsprogram från 1995 togs beslut om att alla budgetar ska vara jämställdhetsintegrerade och att en budget ska ha ett konsekvent, synligt och genomtänkt könsperspektiv som gör det möjligt att säkra en utveckling till en jämställd värld. Mot den bakgrunden vill motionärerna att regeringen ser över hur statens budget kan utvecklas till att bli helt jämställdhetsintegrerad.

Beräkning av skatteeffekter i statens budget

I motion 2014/15:2408 av Finn Bengtsson m.fl. (M) anförs att det utifrån teorin om den s.k. Lafferkurvan är viktigt att veta var det svenska skattetrycket ligger i förhållande till den brytpunkt som antingen genererar mer inkomster eller det motsatta för såväl staten som den enskilde. Med de skattehöjningsförslag som den rödgröna regeringen lagt fram är risken att vi inte längre kommer att vara på den positiva sidan av Lafferkurvan. Eftersom det finns en osäkerhet kring detta är det rimligt att kräva att denna typ av beräkningar görs inför varje kommande statsbudget när förändringar av skattesatserna aviseras i budgeten. Detta föreslår motionärerna ska ges regeringen till känna.

Kvinnors företagande och vinster i välfärdssektorn

I motion 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3 anförs att välfärden ska kunna utvecklas genom vinst i företagen, inte bara för de som bygger sjukhusen utan även för de som jobbar på sjukhusen. Kvinnors möjlighet att driva företag inom välfärdssektorn ska inte begränsas genom att de inte tillåts göra vinst. Detta bör enligt motionären ges regeringen till känna.

Det finanspolitiska ramverket och hållbar utveckling

I motion 2014/15:2792 av Krister Örnfjäder m.fl. (S) anförs att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och att om vi ska nå målen som fastställs nationellt och internationellt krävs en sammanhållen politik på alla nivåer. Det finanspolitiska ramverket som är styrande i utformningen av finanspolitiken har i dag dock inte en definition av hållbar utveckling eller miljömässigt hänsynstagande som överensstämmer med landets miljöpolitik. Därför bör regeringen enligt motionärerna se över hur man bättre kan koppla ihop det finanspolitiska ramverket med de svenska miljökvalitetsmålen och den svenska miljöpolitiken.

61

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2.3 Yttranden från andra utskott

Skatteutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över propositionen och motionerna i de delar som berör respektive utskotts ämnesområde. Yttrandena återfinns i sin helhet som bilagor i betänkandet. Samtliga utskott tillstyrker regeringens förslag. I samtliga fyra yttranden finns fem avvikande meningar där M, SD, C, FP och KD tillstyrker sina respektive förslag till riktlinjer.

Skatteutskottets yttrande

I yttrande 2014/15:SkU7y tillstyrker skatteutskottet regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (punkt 1). Utskottet står bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen föreslagit. Skatteutskottet tillstyrker även regeringens förslag till riktlinjer för skattepolitiken (punkt 2), och utskottet instämmer med regeringen i att skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatteförändringar bör bidra till en generellt och rättvist fördelad välfärd, goda villkor för företagande och investeringar samt en ändamålsenlig styrning mot att uppfylla mål för miljö och folkhälsa och förbättra skatternas miljöstyrande effekt. Skattesystemet ska även skapa förutsättningar för en högre sysselsättning och bidra till ökad jämställdhet. Enkla, tydliga och hållbara regler med få undantag och breda skattebaser är grundläggande principer.

När det gäller motionärernas olika förslag till riktlinjer konstaterar skatteutskottet bl.a. att Företagsskattekommitténs och Skatteförenklingskommitténs betänkanden för närvarande bereds i Regeringskansliet och att det inte finns någon anledning att föregripa denna beredning. Skatteutskottet hänvisar också till att utredningsförslag om t.ex. skatteregler för incitamentsprogram, beskattning vid ägarskiften i fåmansföretag och en avståndsbaserad vägslitageskatt ska redovisas under 2016. Skatteutskottet ser inte heller någon anledning att föreslå att utredningen om att utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet eller den översyn av kapitalförsörjningen som aviserats kompletteras med förslag på förändringar i skattesystemet.

Skatteutskottet tar också i sitt yttrande upp att man på senare tid noga följt frågan om ideella föreningars skyldighet att ta ut mervärdesskatt vid secondhandförsäljning och noterar att regeringen nu remitterat en promemoria med förslag för att frågan ska kunna få en långsiktig lösning. Detta är enligt skatteutskottet mycket tillfredsställande.

Skatteutskottet avstyrker de fem partimotionerna. I yttrandet finns fem avvikande meningar där M, SD, C, FP och KD tillstyrker sina respektive förslag till riktlinjer.

62

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Utbildningsutskottets yttrande

I yttrande 2014/15:UbU5y anser utbildningsutskottet att finansutskottet bör godkänna regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i de delar som berör utbildningsutskottets beredningsområde och därmed också avstyrka de fem partimotionerna. I yttrandet finns fem avvikande meningar där M, SD, C, FP och KD tillstyrker sina respektive förslag till riktlinjer.

Enligt utbildningsutskottet innebär regeringens övergripande prioriteringar för utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning kraftfulla satsningar på fler anställda i skolan så att lärare kan få tid till sitt arbete och klasserna i de lägre årskurserna kan bli mindre, stöd till elever som riskerar att halka efter genom förstärkt specialundervisning och tydliga insatser för att öka läraryrkets attraktivitet – allt för att uppnå regeringens målsättning om att alla skolor i Sverige ska vara bra skolor. När det gäller högre utbildning vill utbildningsutskottet betona vikten av att fler ges möjlighet att genomgå högskoleutbildning. I framtiden kommer allt fler jobb att kräva en högre utbildning, och kunskapsbehoven kommer att öka. Att fler lär sig mer är avgörande för framtidens jobb och konkurrenskraft och därmed vår välfärd, skriver utbildningsutskottet. Utbildningsutskottet understryker att all högskoleutbildning ska hålla hög kvalitet och nämner i det sammanhanget att regeringen avser att höja kvaliteten ytterligare genom förslaget på ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning (U2015/1626/UH).

Utbildningsutskottet påminner om att nyanlända elever generellt sett har svårare att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i grundskolan och att utskottet, och senare riksdagen, nyligen ställt sig bakom propositionen Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång (prop. 2014/15:45, bet. 2014/15:UbU6, rskr. 2014/15:177). Riksdagens beslut innebär att ett nytt regelverk för nyanländas mottagande och skolgång införs för att de ska ges bästa möjliga förutsättningar att uppnå kunskapskraven och fullfölja sin utbildning. Genom krav på huvudmän att vidta vissa åtgärder kommer likvärdigheten att öka i utbildningen och i de berörda skolformerna.

När det gäller forskning påminner utskottet om att regeringen nyligen utsett en ny forskningsberedning vars huvudsakliga arbete under 2015 och 2016 blir att diskutera utformningen av de förslag och forskningspolitiska prioriteringar som avses läggas fram i regeringens forskningspolitiska proposition hösten 2016.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet anser i sitt yttrande 2014/15:MjU5y att finansutskottet bör tillstyrka regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och avstyrka motionerna i berörda delar. I yttrandet finns fem avvikande meningar där M, SD, C, FP och KD tillstyrker sina respektive förslag till riktlinjer.

63

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Miljö- och jordbruksutskottet instämmer med regeringen i att Sverige ska
  ligga i framkant i den klimatomställning som är nödvändig. Det svenska sam-
  hället behöver förberedas för och anpassas till ett förändrat klimat, och avgö-
  rande steg för att nå miljökvalitetsmålen bör tas. Stimulanser och ekonomiska
  styrmedel ska enligt miljö- och jordbruksutskottets uppfattning användas för
  att ställa om Sverige i en mer hållbar riktning. Liksom regeringen konstaterar
  miljö- och jordbruksutskottet att klimatfrågan är vår tids ödesfråga och instäm-
  mer i att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till ett samhälle
  med mycket låga utsläpp av växthusgaser och ska minska utsläppen av växt-
  husgaser i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Arbetet för
  en giftfri miljö, biologisk mångfald samt bättre havs- och vattenmiljö ska pri-
  oriteras. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar att regeringen har inrättat ett
  miljömålsråd som är en plattform för samarbete mellan de myndigheter som
  är strategiskt viktiga för att nå miljökvalitetsmålen.
  Miljö- och jordbruksutskottet konstaterarar i yttrandet att den långsiktiga
  livsmedelsstrategi för hela värdekedjan som ska tas fram är ett viktigt instru-
  ment för en satsning på jobb och tillväxt i hela landet. Utskottet har fått kän-
  nedom om att Konkurrenskraftsutredningens betänkande (SOU 2015:15) At-
  traktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-
  och trädgårdsnäring ska remissbehandlas t.o.m. slutet av juni. Utredningen och
  remissvaren kommer att vara ett underlag i det pågående arbetet med en svensk
  livsmedelsstrategi.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet ställer sig i yttrande 2014/15:AU3y bakom regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och anser att förslaget i propositionen, i de delar som berör utskottets ämnesområde, bör tillstyrkas. Utskottet avvisar oppositionspartiernas förslag och anser att dessa förslag i motsvarande delar bör avstyrkas. Till yttrandet har fogats fem avvikande meningar där M, SD, C, FP och KD tillstyrker sina respektive förslag till riktlinjer.

Arbetsmarknadsutskottet välkomnar att regeringen i sitt arbete kommer att vägledas av målet att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU. Arbetsmarknadsutskottet noterar med tillfredsställelse att målet ska nås genom ökad sysselsättning och konstaterar att det är avgörande för en god ekonomisk utveckling och är grunden för ett Sverige som håller ihop.

När det gäller utgiftsutvecklingen för utgiftsområde 14 noterar arbetsmarknadsutskottet att bl.a. höjningen av nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen kommer att medföra ökade kostnader under hela prognosperioden 2015–2019. Samtidigt konstateras att ersättningen i reala termer sjunkit under en lång tid och att försäkringen för närvarande därför innebär ett mycket dåligt skydd vid arbetslöshet. För att försäkringen ska fungera som den omställningsförsäkring

64

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

den är tänkt att vara måste både taket och grundbeloppet höjas, varför arbetsmarknadsutskottet välkomnar regeringens förslag. En minskning av arbetslösheten under perioden kommer på samma gång att medföra minskade utgifter för arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att även om de borgerliga partierna nu delvis går olika vägar har de en fortsatt samsyn på vad som driver utvecklingen framåt som utskottet inte kan dela. Ett konkret exempel är nedsättningen av socialavgifterna för unga, där arbetsmarknadsutskottet hänvisar till att såväl Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering som Finanspolitiska rådet gör bedömningen att sysselsättningsvinsterna av åtgärden är små i förhållande till kostnaderna. En avveckling är därför motiverad. Skatter påverkar självklart ekonomin, konstaterar arbetsmarknadsutskottet, men det är lika självklart att det som skatterna används till också skapar jobb och tillväxt.

När det gäller insatser för långtidsarbetslösa invänder arbetsmarknadsutskottet mot att utveckla fas 3 genom s.k. matchningsanställningar som utskottet menar inte har något nytt att erbjuda i förhållande till det som redan tidigare visat sig inte fungera särskilt väl.

Att fortsätta informera om att främja användningen av yrkesintroduktionsavtal är en viktig uppgift, och arbetsmarknadsutskottet är inte främmande för att reglerna för sådana anställningar ses över. Regeringens förslag om extratjänster bygger i mycket på just denna form av yrkesintroduktionsavtal, påpekar utskottet.

När det gäller turordningsreglerna är det arbetsmarknadsutskottets bedömning att de är väl avvägda och bidrar till att skapa en balans mellan flexibilitet och trygghet. Utskottets uppfattning är att förändringar av det arbetsrättsliga regelverket måste vara väl förankrade hos arbetsmarknadens parter för att få det genomslag som önskas. Om det skulle framgå att det hos parterna finns en samsyn om att en förändring av lagstiftningen är nödvändig utgår utskottet från att regeringen noga skulle analysera detta.

2.4 Kompletterande information

Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2015

Finanspolitiska rådet publicerade sin rapport Svensk finanspolitik 2015 den 12 maj. Rådets huvuduppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken.

Det ekonomiska läget och stabiliseringspolitiken

Av rådets rapport framgår att resursutnyttjandet enligt de flesta bedömare kommer att vara balanserat redan under 2016. Även regeringens något mer pessimistiska bedömning pekar på att ekonomin är nära balans nästa år. Utsikterna för en god svensk konjunkturutveckling är bättre än på flera år. Detta gäller trots att riskerna för en svagare internationell konjunktur fortfarande är betydande.

65

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Finanspolitiken bör nu enligt rådet inriktas mot att återta det betydande un-
  derskott som uppstått under lågkonjunkturåren. En förutsättning för att en ak-
  tiv stabiliseringspolitik ska vara förenlig med hållbara offentliga finanser är
  att underskotten återtas när konjunkturen vänder.
  Regeringens plan för åren 2016–2018 innebär att det faktiska sparandet för-
  bättras med sammanlagt 0,7 procent av BNP och det strukturella sparandet
  med 0,3 procent av BNP. Därmed är budgeten nära balans först 2018. En så
  svag förbättring av sparandet är inte i linje med överskottsmålet, skriver rådet.
  Rådet menar att det finanspolitiska ramverket kräver att finanspolitiken in-
  riktas mot att nå den målsatta nivån för sparandet när BNP-gapet är slutet, om
  inte övertygande skäl talar emot det. Rådets bedömning är att det finns sådana
  skäl för 2016, eftersom dagens stora underskott gör att det inte är rimligt att
  planera för 1 procents överskott redan 2016 även om ekonomin då skulle vara
  i balans.
  En förstärkning av det strukturella sparandet med ca 0,5 procentenheter per
  år skulle vara förenlig med vad som normalt krävs i en konjunkturåterhämt-
  ning och är därmed stabiliseringspolitiskt acceptabel, enligt rådet. En sådan
  utveckling skulle ge ett finansiellt sparande i nivå med överskottsmålet under
  innevarande mandatperiod.
  En uthållig och ansvarsfull finanspolitik kräver att varaktiga budgetför-
  svagningar finansieras. Rådet bedömer att regeringens åtagande att alla refor-
  mer ska vara finansierade enligt principen krona för krona inte är tillräckligt
  för att tillgodose ramverkets krav. För att leva upp till överskottsmålet krävs
  också ett åtagande att inte lånefinansiera oförutsedda utgiftsökningar, t.ex.
  inom sjukförsäkringen.
  Regeringen har föreslagit stora höjningar av utgiftstaken. Det är ett uttryck
  för en politisk vilja som rådet inte har synpunkter på. Enligt rådet finns dock
  en risk att utgiftstakets styrande roll försvagas om det inte finns ett åtagande
  om att alla varaktiga utgiftsökningar finansieras.
  Rådet anser att den svaga förbättringen av det planerade finansiella sparan-
  det 2016–2018 tillsammans med frånvaron av ett åtagande om att finansiera
  oförutsedda utgiftsökningar är ett brott mot det finanspolitiska ramverket.
  Långsiktig hållbarhet och pensionsåldern
  Rådet bedömer att en stigande pensionsålder med en månad per år är nödvän-
  dig för att framtida pensioner ska vara på en godtagbar nivå och för hållbara
  offentliga finanser. Därför bör angivna åldersnivåer i t.ex. pensionssystem, öv-
  riga socialförsäkringar och LAS automatiskt skrivas upp med en månad per år,
  enligt rådet.

66

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Omprövning av överskottsmålet

Rådet anser att ett system där överskottsmålets nivå prövas sällan men regelbundet skulle kunna bidra till att ge målet en viss flexibilitet utan att dess trovärdighet skadas. Det är dock viktigt, menar rådet, att eventuella ändringar av målets nivå baseras på långsiktiga överväganden och en politisk samsyn.

Rådet anser att det finns goda skäl för att överskottsmålet inte ska omfatta sparandet inom pensionssystemet. Pensionssystemet är utformat för att vara finansiellt hållbart. Systemets finansiella sparande kan periodvis vara negativt utan att detta är ett problem för pensionssystemets hållbarhet. Ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn innebär dock att variationer i pensionssystemets sparande måste kompenseras av variationer i statens eller kommunsektorns sparande. Detta riskerar att skapa oönskade effekter för stabiliseringspolitiken och i förlängningen även för statsskuldens utveckling.

Dagens överskottsmål har fram till de senaste åren inneburit ett implicit balansmål för staten. Rådet ser inga övertygande argument för att frångå detta implicita mål för statens sparande. Om pensionssystemet skulle lyftas ut ur överskottsmålet vore det enligt rådets bedömning rimligt att sparmålet för staten och kommunerna blir noll.

Sysselsättningen och arbetslösheten

Rådet konstaterar att Sverige har den högsta sysselsättningsgraden och det högsta arbetskraftsdeltagandet inom EU 2014. Arbetslösheten ligger under genomsnittet för EU. Den är dock avsevärt högre än i Tyskland, som har lägst arbetslöshet.

Enligt rådets mening kommer det att bli mycket svårt att nå regeringens mål om lägst arbetslöshet inom EU till 2020. Enligt EU-kommissionen är den strukturella arbetslösheten i Sverige 2,5 procentenheter från att vara lägst inom EU. Detta motsvarar ca 130 000 arbetstillfällen. För att målet ska vara inom räckhåll kommer det därför att krävas aktiva åtgärder som sänker den strukturella arbetslösheten väsentligt. Åtgärder som skulle kunna leda till att målet nås hamnar enligt rådet sannolikt i allvarlig konflikt med regeringens fördelningspolitiska ambitioner.

Rådet bedömer att vissa av de åtgärder som regeringen hittills har presenterat inom arbetsmarknadspolitiken och utbildningssystemet kan ha positiva effekter på sysselsättningen. I förhållande till vad som behövs för att nå arbetslöshetsmålet rör det sig emellertid sannolikt om små effekter.

Regeringen har också aviserat åtgärder – den slopade sänkningen av socialavgifterna för unga och de höjda ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen – som enligt rådet kan förväntas öka arbetslösheten. Tidigare utvärderingar tyder enligt rådet på att höjningen av socialavgifterna kan minska sysselsättningen bland unga med 6 000–10 000 personer. Rådet framhåller också att gängse beräkningsmetoder visar att förbättringen av arbetslöshetsförsäkringen kan öka arbetslösheten med i storleksordningen 27 000 personer.

67

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Rådet bedömer liksom tidigare att sysselsättningsvinsterna av de nedsatta
  socialavgifterna för unga är små i förhållande till kostnaderna. Den föreslagna
  avvecklingen av nedsättningen är därför enligt rådets mening motiverad, trots
  de negativa sysselsättningseffekterna.
  Rådet anser att det finns goda argument för att höja arbetslöshetsersätt-
  ningen, som annars riskerar att mista sin roll som omställningsförsäkring. Det
  är dock olyckligt att regeringen har valt att inte redovisa några sysselsättnings-
  effekter av höjningen. En förutsättning för en konstruktiv diskussion om den
  ekonomiska politikens inriktning är att regeringen redovisar olika målkonflik-
  ter och tydliggör politiska avvägningar, skriver rådet.
  Rådet ser en risk för att ett svåruppnåeligt mål för arbetslösheten skulle
  kunna leda till åtgärder som kortsiktigt eller rent statistiskt minskar arbetslös-
  heten men som har långsiktigt negativa effekter på sysselsättningen. En låne-
  finansierad expansiv finanspolitik kan temporärt minska arbetslösheten men
  har små eller inga permanenta arbetslöshetseffekter.
  Finanspolitiken och inkomstfördelningen
  Mellan 1995 och 2007 ökade inkomstskillnaderna trendmässigt. Rådet finner
  att inkomstfördelningens utveckling efter 2006 inte är så entydig att den går
  att beskriva på ett sätt. Beroende på vilket segment av inkomstfördelningen,
  och vilka utvecklingstendenser man väljer att betona framträder olika bilder
  av utvecklingen. Andelen absolut fattiga har t.ex. varit ungefär konstant, me-
  dan andelen relativt fattiga har ökat påtagligt under samma tidsperiod. Mellan
  2012 och 2013 ökade den genomsnittliga inkomsten i samtliga decilgrupper.
  Den största inkomstökningen ägde rum i decilgrupp 10 och den minsta i
  decilgrupp 1.
  Rådets analys indikerar att transfereringarna har blivit allt mindre omför-
  delande över tiden, medan de direkta skatternas omfördelande effekt inte har
  förändrats. Andra studier av hur socialförsäkringarna utvecklats över tiden pe-
  kar i samma riktning. Sammantaget indikerar detta enligt rådet att finanspoli-
  tiken i dag är mindre omfördelande än i mitten av 1990-talet.
  Produktiviteten
  Rådet konstaterar att den uppmätta produktivitetsökningen i svensk ekonomi
  har varit svag i närmare ett decennium. De viktigaste förklaringarna är för-
  modligen finans- och eurokrisen samt en långvarig svag utveckling i byggsek-
  torn. När omvärlden har återhämtat sig från krisen och efterfrågan på svenska
  varor och tjänster tar fart väntas produktiviteten i svensk ekonomi återigen
  börja växa. Utvecklingen bör dock följas noggrant, anser rådet.
  Infrastrukturen
  I ett europeiskt perspektiv är de svenska investeringarna i transportinfrastruk-
  tur varken höga eller låga. Investeringarna i järnvägen har varit förhållandevis
  stora, och kapitalstocken i järnväg per person har mer än fördubblats under de
68  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

senaste två decennierna. Det går därmed inte att utifrån tillgänglig statistik dra slutsatsen att investeringsvolymen i vägar och järnvägar är eftersatt.

Den övergripande kunskapen om behovet av underhåll och reparationer av vägar och järnvägar är mycket bristfällig. Det går därför inte att avgöra om resurserna är otillräckliga eller om de används ineffektivt. Rådet anser att regeringen bör presentera en sammanhållen analys av underhållsbehovet för det svenska väg- och järnvägsnätet och vilka resurser detta kräver.

En analys av den beslutade investeringsplanen för vägar under perioden 2010–2021 visar att den dåvarande regeringens prioriteringar var samhällsekonomiskt ineffektiva. Bättre prioriteringar inom planen, omfattande 95 miljarder kronor, kunde ha ökat de beräknade nettointäkterna för samhället från 7 miljarder kronor till 42 miljarder kronor. Rådets bedömning är att detta är något som sedan lång tid tillbaka utmärker infrastrukturområdet. Bristerna i beslutsmodellen innebär enligt rådet ett stort resursslöseri och kan förklara att transportinfrastrukturen upplevs som bristfällig. En större budget är då inte rätt lösning på problemen, konstaterar rådet.

Infrastrukturens samhällsekonomiska betydelse och de uppenbara bristerna i systemet för att prioritera mellan olika projekt pekar på behovet av ett ramverk för infrastrukturbeslut. Syftet bör vara att tydliggöra de samhällsekonomiska avvägningarna men inte att inskränka den politiska beslutsmakten. Ett ramverk bör innehålla krav på att alla beslut om infrastrukturinvesteringar ska föregås av en samhällsekonomisk kalkyl. Efter beslut och genomförande ska en uppföljande kalkyl göras.

Finanspolitiska rådets tillgång till information

Rådet anser att regeringen bör stärka rådets formella möjligheter att få tillgång till den information som uppdraget kräver. Rådet hänvisar till att regeringen enligt OECD:s riktlinjer för finanspolitiska råd i regelverket ska säkerställa att finanspolitiska råd får tillgång till all den information de anser sig behöva för att fullfölja sina uppdrag. I Sverige saknas sådana regler.

Den europeiska planeringsterminen 2015

EU-kommissionen antog 2015 års landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen den 13 maj 2015. Det är den sista etappen i den europeiska planeringsterminen som inleddes när kommissionen presenterade sin tillväxtöversikt (KOM(2014) 902) och rapporten om varningsmekanismen (KOM(2014) 904) den 28 november 2014. Den 23 respektive den 24 april 2015 lade Sverige fram sitt nationella reformprogram och sitt konvergensprogram 2015 till EU-kommissionen. Programmen baseras på de åtgärder som aviseras och föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2015 samt det som aviseras i 2015 års ekonomiska vårproposition. Konvergensprogrammet 2015 baseras även på den prognos för den ekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna som presenterades i vårpropositionen. Regeringen informerade finansutskottet om programmet den 21 april 2015.

69

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Kommissionen har gjort en omfattande analys av Sveriges ekonomiska politik och redogjort för den i 2015 års landrapport som offentliggjordes i februari 2015. Kommissionen har bedömt konvergensprogrammet och det nationella reformprogrammet samt uppföljningen av de rekommendationer Sverige har fått tidigare år. Rekommendationerna kommer formellt att antas av Ekofinrådet i juli 2015 efter att de har diskuterats av Europeiska rådet i slutet av juni 2015. Företrädare för Europeiska kommissionen informerade finansutskottet om de landspecifika rekommendationerna den 21 maj 2015.

Den rekommendation som riktas till Sverige är att under 2015 och 2016 göra följande:

Ta itu med hushållens ökande skuldsättning genom att korrigera skatteincitamenten, särskilt genom att stegvis begränsa ränteavdragen för bostadslån i beskattningen eller genom att höja fastighetsskatten, och genom att öka amorteringstakten på bostadslån. Åtgärda det strukturellt låga utbudet av bostäder, främja konkurrensen i byggsektorn, effektivisera plan- och överklagandeprocesser för byggnation och se över systemet för hyresreglering för att tillåta mer marknadsanpassade hyror.

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

I propositionen jämför regeringen sin prognos över det finansiella sparandet med motsvarande prognoser från ESV, KI, EU-kommissionen, Riksbanken, IMF och OECD, se tabell 2.5 ovan. Riksbanken, EU-kommissionen, IMF och OECD har under våren publicerat nya bedömningar av det finansiella sparandet i förhållande till de prognoser som regeringen jämför med i propositionen. I tabell 2.6 görs en jämförelse mellan regeringens prognos och dessa nya bedömningar av det finansiella sparandet och det strukturella sparandet.

Tabell 2.6 Aktuella bedömningar av finansiellt sparande

Procent av BNP respektive potentiell BNP

  2015 2016 2017 2018 2019
Finansiellt sparande          
Regeringen –1,4 –0,7 –0,4 0,0 0,4
Riksbanken –1,3 –0,7 –0,5    
EU-kommissionen –1,5 –1,0      
IMF –1,3 –0,6 –0,4 –0,1 0,2
OECD –1,2 –0,5      
Strukturellt sparande          
Regeringen –0,5 –0,4 –0,3 –0,1 0,4
EU-kommissionen –1,0 –0,9      
IMF –1,0 –0,7 –0,7 –0,5 –0,2

Anm.: Strukturellt sparande är uttryckt i termer av procent av potentiell BNP.

Källor: 2015 års ekonomiska vårproposition, IMF World Economic Outlook från april 2015, Riksbankens penningpolitiska rapport från april 2015, EU-kommissionens vårprognos från maj 2015 och OECD:s Economic Outlook från juni 2015.

70

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Det finansiella sparandet har i Riksbankens aktuella prognos jämfört med bedömningen från februari 2015 reviderats upp något för 2015–2017. Därmed ligger Riksbankens prognos väldigt nära regeringens bedömning för dessa år.

IMF:s prognos från april 2015 över det finansiella och det strukturella sparandet har reviderats ned kraftigt för samtliga år jämfört med den tidigare bedömningen från oktober 2014. Nedrevideringen innebär att även IMF:s prognos nu ligger närmare regeringens bedömning.

EU-kommissionen har reviderat upp prognosen för det finansiella sparandet med en tiondel för 2015 jämfört med bedömningen från februari. Det strukturella sparandet är dock oförändrat jämfört med tidigare för 2015 men något uppreviderat för 2016. Jämfört med regeringens bedömning innebär EU-kom- missionens prognos ett något svagare sparande både 2015 och 2016.

I OECD:s prognos från juni 2015 är prognosen för det finansiella sparandet något starkare än i motsvarande bedömning från november 2014. OECD:s prognos innebär ett något starkare finansiellt sparande såväl 2015 som 2016 jämfört med regeringens.

Övrig kompletterande information

Tillkännagivande om parlamentarisk utredning om överskottsmålet

Den 16 april 2015 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålet och dess roll i det parlamentariska ramverket (bet. 2014/15:FiU30). I betänkandet reserverade sig S, MP och V mot utskottets förslag.

Skatteförslag

Finansdepartementet remitterade den 27 mars ett antal promemorior med skatteförslag inför budgetpropositionen för 2016 som behöver förberedas genom remittering och lagrådsgranskning. En promemoria avser vissa kapitalbeskattningsfrågor och innehåller förslag om höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och kapitalförsäkring samt en anpassning av investeraravdraget till EU-kommissionens riktlinjer om statligt stöd. En promemoria avser förändringar i husavdraget, bl.a. att taket för RUT-avdraget ska halveras till 25 000 kronor och att subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster bör sänkas från 50 till 30 procent. En promemoria avser vissa punktskattefrågor, bl.a. minskad skattebefrielse för vissa biodrivmedel, höjd energiskatt på bensin och dieselbränsle, höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom vissa sektorer, begränsning av möjligheten att använda märkt olja i båtar och ett förändrat undantag från skatteplikt för el. Den sista promemorian avser höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen.

Den 7 maj 2015 beslutade regeringen att en kommitté ska analysera hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar kan utformas. Genom en sådan skatt kan den tunga trafiken i högre grad bära sina samhällsekonomiska kostnader. En vägslitageskatt kan även bidra till att regeringens mål om att

71

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

minska miljöpåverkan från transportsektorn kan nås. En annan effekt av skatten kan vara att den bidrar till att vissa långväga godstransporter flyttas från lastbilar till t.ex. tåg och sjöfart. Kommittén ska ta fram förslag på utformningen och omfattningen av skatteuttaget, inklusive skattenivåer och grunder för differentiering av skattesatser. Uppdraget ska redovisas senast den 9 december 2016.

Den 8 maj 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett förslag till en skatt på finanssektorn som minskar den skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt (dir. 2015:51). Förutom att skatten ska analyseras ur ett juridiskt, samhällsekonomiskt, offentligfinansiellt och administrativt perspektiv ska en analys och bedömning göras av skattens förenlighet med EU:s statsstödsregler och unionsrätten i övrigt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2016.

Den 8 maj remitterade Finansdepartementet en promemoria där det föreslås att ideell secondhandförsäljning inte ska vara momspliktig. Förslaget avser sådan försäljning av skänkta begagnade varor som görs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Proposition om den försvarspolitiska inriktningen

Den 23 april 2015 överlämnade regeringen proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 till riksdagen. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan S, M, MP, C och KD. Av propositionen framgår att i ljuset av det försämrade säkerhetspolitiska läget och utvecklingen av den operativa förmågan som Försvarsmakten redovisat finns det ett behov av att ytterligare förstärka försvarsekonomin. Därför får i försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020 den samlade försvarsekonomin ett tillskott om ytterligare 10,2 miljarder kronor. Anslagen förstärks successivt under perioden, och regeringen avser att återkomma med förslag i samband med budgetpropositionen för 2016 och i efterföljande budgetpropositioner under perioden.

Försvarsutskottet tillstyrkte propositionen i betänkande 2014/15:FöU11 som behandlas i kammaren den 16 juni 2015.

Pensionssystemets balansering förändras fr.o.m. 2017

Företrädarna för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, den s.k. pensionsgruppen, beslutade vid sitt möte den 22 maj 2015 att pensionssystemets balansering ska förändras fr.o.m. 2017. Syftet är att jämna ut svängningarna mellan åren utan att tillföra mer pengar till pensionssystemet. Under en balanseringsperiod begränsas således balanstalets effekt på indexeringen till en tredjedel av den totala effekten. Denna utjämnande begränsning görs såväl i en nedåtgående balansering som i en uppåtgående balansering, dvs. både om balanstalet under en balanseringsperiod är under 1 eller över 1.

72

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Finansinspektionens förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Den 11 mars 2015 remitterade Finansinspektionen ett förslag till föreskrifter om ett amorteringskrav på nya bolån. De nya föreskrifterna var tänkta att börja gälla den 1 augusti 2015. Efter att Kammarrätten i Jönköping i sitt remissyttrande gjort bedömningen att det är tveksamt om det finns stöd i lagstiftningen för att införa regler om amortering valde Finansinspektionen att i nuläget inte gå vidare med amorteringskravet. Finansinspektionen konstaterar att man gjort en annan bedömning än kammarrätten men att man delar kammarrättens syn att det inte får finnas några tveksamheter kring regler som påverkar många hushåll under lång tid. Finansinspektionen konstaterar att myndighetens mandat att ta fram regler på området behöver förtydligas och att man tills vidare kommer att avvakta med det fortsatta regelverket.

Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen

Den 26 maj 2015 presenterades en underlagsrapport till Långtidsutredningen om bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen (SOU 2015:48). I rapporten konstateras att den svenska bostadsmarknaden kännetecknas av inlåsningar och låg rörlighet, vilket kan hämma den ekonomiska utvecklingen. Det konstateras också att omedelbara bostadspolitiska krafttag riskerar att slå mot tillväxten och att i stället många små steg bör tas. I rapporten föreslås bl.a. följande konkreta åtgärder för att förbättra bostadsmarknadens funktion:

•Sätt större press på kommunerna så att mer mark planläggs och lätta på restriktioner t.ex. rörande buller och strandskydd.

•Reformera hyresmarknaden stegvis genom att bl.a. införa en ny hyressättningsmodell i nyproduktionen och för lediga lägenheter i relativt nybyggda hus.

•Sänk reavinst- och stämpelskatt och finansiera sänkningarna med en liten höjning av fastighetsskatten.

•Stärk den finansiella stabiliteten genom små successiva förändringar, t.ex. ett stegvis införande av amorteringskrav och ränteavdrag.

2.5 Finansutskottets ställningstagande

Utskottet för här en övergripande diskussion med utgångspunkt i de samlade politiska alternativen för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken på medellång och lång sikt. Det förslag till riksdagsbeslut som utskottet ska ta ställning till handlar om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för budgetpolitiken. I detta innefattas också riktlinjer för skattepolitiken.

Finanspolitikens inriktning

Ordning och reda i de offentliga finanserna är grunden för fler jobb och en hållbar välfärd. I inledningen av finanskrisen uppvisade den offentliga sektorn

2014/15:FiU20

73

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  ett betydande överskott. Då var en expansiv finanspolitik motiverad. Även de
  senaste åren har det dock genomförts fortsatta omfattande ofinansierade refor-
  mer, främst skattesänkningar. Dessa har tillsammans med den utdragna eko-
  nomiska återhämtningen lett till betydande underskott i de offentliga finan-
  serna som under 2014 uppgick till 74 miljarder kronor. Detta är inte är hållbart.
  För att återföra de offentliga finanserna till en hållbar bana krävs därför in-
  komstförstärkningar under de kommande åren. Steg för steg minskas under-
  skotten.
  Som utskottet redogjort för i avsnitt 1 väntas den svenska ekonomin gradvis
  återhämta sig de kommande åren. Arbetslösheten är dock fortsatt hög, och den
  utdragna lågkonjunkturen riskerar att leda till att arbetslösheten biter sig fast
  på höga nivåer. Riskerna för en svagare utveckling än den i prognosen är också
  betydande, och en försämrad utveckling i euroområdet bedöms vara den en-
  skilt största risken.
  Regeringen bedömer att det finansiella sparandet tydligt avviker från den
  målsatta nivån på 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
  Baserat på en samlad bedömning utifrån stabiliserings-, fördelnings- och
  strukturpolitiska utgångspunkter bedömer regeringen att en väl avvägd åter-
  gång till målnivån kan ske genom att sparandet gradvis stärks så att det uppgår
  till omkring 0 procent av BNP 2018. Först under nästa mandatperiod bedömer
  regeringen att ett finansiellt sparande om 1 procent kan nås. Med nuvarande
  prognoser är regeringens utgångspunkt att samtliga reformer i budgetproposit-
  ionen för 2016 bör vara finansierade fullt ut. Utskottet delar regeringens be-
  dömning och menar att denna inriktning av finanspolitiken innebär en rimlig
  avvägning mellan att både skapa marginaler för att hantera en djup konjunk-
  turnedgång och att inte riskera den pågående konjunkturåterhämtningen.
  Utskottet noterar att det finns en relativt hög grad av samsyn mellan rege-
  ringen och allianspartierna om vad som är en lämplig bana för det finansiella
  sparandet de närmaste åren. De offentliga finanserna ska enligt motionärerna
  föras tillbaka mot balans och överskott på ett sätt som värnar en stabil och
  varaktig återhämtning, och 1 procents överskott bedöms kunna nås först nästa
  mandatperiod.
  Finanspolitiska rådet bedömer att regeringens föreslagna finanspolitik 2015
  och 2016 är i linje med det finanspolitiska ramverket, men förespråkar en
  snabbare ökning i det strukturella sparandet efter 2016. Rådet bedömer också
  att regeringens åtagande att alla reformer ska vara finansierade fullt ut inte är
  tillräckligt för att tillgodose ramverkets krav. Här vill utskottet framhålla att
  Sveriges ekonomi befinner sig i en ovanlig makroekonomisk situation. Även
  om vi har en BNP-återhämtning har vi också en arbetslöshet som riskerar att
  bita sig fast på en hög nivå, samtidigt som inflationen är låg och räntorna ex-
  ceptionellt låga. Om de låga räntorna inte leder till reala investeringar finns
  risken att obalanser byggs upp i ekonomin. Utskottet delar regeringens bedöm-
  ning att finanspolitiken därför bör ta en aktiv roll för att vidga de flaskhalsar
  som skadar investeringsklimatet och på så sätt skapa förutsättningar för nya

74

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

investeringar. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att regeringen bedriver en ansvarsfull finanspolitik som leder till att sparandet successivt stärks under kommande år. Det är centralt också mot bakgrund av att marginalerna i de offentliga finanserna gentemot de ramar som är satta av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del är små.

Utskottet välkomnar vidare att regeringen utvecklat metoden för att beräkna det strukturella sparandet för att på så sätt få en mer rättvisande bild av hur finanspolitiken förhåller sig till överskottsmålet.

Översyn av målnivån för det finansiella sparandet

Av vårpropositionen framgår att regeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att analysera konsekvenserna av en ändrad målnivå för det finansiella sparandet. Efter det att vårpropositionen presenterades beslutade riksdagen om ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en parlamentarisk utredning om konsekvenserna av ett ändrat överskottsmål och hur en sådan förändring förhåller sig till övriga delar av det finanspolitiska ramverket. Utskottet har noterat att regeringen inom kort väntas besluta om att tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålet.

Utskottet kan konstatera att det finanspolitiska ramverk som infördes efter krisen på 1990-talet över tid har justerats och utvecklats. Ramverket har tjänat Sverige väl, och den politiska uppslutningen för det har successivt breddats. I skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79, bet. 2010/11:FiU42), som en bred majoritet i utskottet ställde sig bakom, betonades vikten av en återkommande analys av överskottsmålet för att se till att den valda nivån stöder de motiv som anges för målet. I likhet med regeringen anser utskottet att flera av de argument som fördes fram för den nuvarande målnivån för det finansiella sparandet har försvagats. Förtroendet för Sveriges offentliga finanser är högt, och statsskulden ligger på en relativt låg nivå. Det demografiska tryck på de offentliga finanserna som förutsågs när överskottsmålet etablerades är här nu. Dessutom skulle också en lägre målnivå ge fortsatt goda möjligheter till stabiliseringspolitik.

Som regeringen framhåller skulle en eventuell förändring av målnivån inte innebära att det skapas något budgetutrymme i närtid, utan först på längre sikt frigörs det ett utrymme för reformer. En liknande analys gör Finanspolitiska rådet när det konstaterar att en övergång till ett balansmål inte ger något ökat finanspolitiskt handlingsutrymme de närmaste åren, men på längre sikt skulle det uppstå ett utrymme för högre utgifter eller lägre skatter.

Utgiftstaket och budgeteringsmarginalen

Utskottet behandlar i det här sammanhanget de bedömningar av utgiftstakets nivåer som regeringen presenterar för åren 2018 och 2019 som en del av riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. I betänkande 2014/15:FiU21 om vårändringsbudgeten tar utskottet ställning till regeringens

75

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  förslag till utgiftstak för åren 2015–2017. Föreslagna och aviserade utgiftstak
  för 2015–2019 framgår av tabell 2.2.
  Regeringen bedömer att utgiftstaket bör uppgå till 1 319 miljarder kronor
  2018 och till 1 378 miljarder kronor 2019. Budgeteringsmarginalen, dvs. skill-
  naden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna, är 70 respektive
  104 miljarder kronor 2018 och 2019. Uttryckt som andel av de takbegränsade
  utgifterna är budgeteringsmarginalen 5,6 respektive 8,1 procent 2018 och
  2019.
  I ramverksskrivelsen framgår att budgeteringsmarginalen i första hand ska
  fungera som en buffert om utgifterna skulle utvecklas på ett annat sätt än be-
  räknat på grund av konjunkturutvecklingen (skr. 2010/11:79, bet.
  2010/11:FiU42). Riktlinjen för budgeteringsmarginalen bör enligt ramverks-
  skrivelsen vara minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna för det tredje
  tillkommande året (år t+3, dvs. här 2018), men inte större än att utgiftstaket
  får en rimligt styrande effekt för utgiftsutvecklingen. Utskottet har vid uppre-
  pade tillfällen understrukit vikten av ett stramt utgiftstak och ser en risk med
  att alltför stora budgeteringsmarginaler skulle kunna försvaga utgiftstakets
  styrande roll i förhållande till överskottsmålet.
  Det bör också påpekas att det faktum att det finns utrymme under utgiftsta-
  ket inte betyder att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegrän-
  sade utgifterna. Som regeringen framhåller kan reformer på utgiftssidan ge-
  nomföras först efter att de stämts av mot målet för det finansiella sparandet
  och den höjning av skatteuttaget som kan komma att krävas. Av regeringens
  bedömning av den långsiktiga hållbarheten framgår vidare att om budgete-
  ringsmarginalen skulle tas i anspråk utan att någon motsvarande finansiering
  görs på budgetens inkomstsida skulle risken öka för att finanspolitiken blir
  ohållbar. Men i likhet med regeringen anser utskottet att om det under de kom-
  mande åren successivt bedöms uppstå ett budgetutrymme är det rimligt att det
  kan utnyttjas för reformer på budgetens utgiftssida.
  I budgetpropositionen för 2015 angav regeringen att utgiftstakets nivåer un-
  der mandatperioden borde fastställas så att de följde den trendmässiga tillväx-
  ten i ekonomin. Därmed beräknades utgiftstakets nivå till 28 procent av poten-
  tiell BNP för samtliga år 2015–2018. Utskottet ställde sig i betänkandet posi-
  tivt till detta (2014/15:FiU1). Utskottet noterar att de utgiftstak som regeringen
  nu föreslår och aviserar för 2015–2019 utgör en något högre och över åren
  växande andel av potentiell BNP. Utgiftstakets nivå ökar från 28,1 procent av
  potentiell BNP 2015 till 28,6 procent 2019. Eftersom de utgiftstak som reger-
  ingen nu presenterar i princip är desamma som de som lades fram i budgetpro-
  positionen för åren 2015–2018 förklaras skillnaden av att prognosen för po-
  tentiell BNP reviderats ned jämfört med bedömningen i budgetpropositionen.
  Utskottet anser fortfarande att det är rimligt att utgiftstakens nivåer fastställs
  så att de i stort följer den trendmässiga tillväxten i ekonomin.

76

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Nya riktlinjer för skattepolitiken

Regeringen yrkar i vårpropositionen på att riksdagen ska godkänna nya riktlinjer för skattepolitiken. De nu gällande riktlinjerna för skattepolitiken som riksdagen tidigare ställt sig bakom behandlades av utskottet i samband med 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). I likhet med skatteutskottet ställer sig finansutskottet bakom regeringens förslag till riktlinjer för skattepolitiken (yttr. 2014/15:SkU7y).

Utskottet välkomnar också att regeringen fr.o.m. budgetpropositionen för 2016 avser att övergå till att budgetera och redovisa skattekontokrediteringar som anslag på budgetens utgiftssida.

Transparens och tydlighet vid redovisning av budgeteffekter

Utskottet välkomnar regeringens avsikt att i 2016 års ekonomiska vårproposition återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik i enlighet med de önskemål finansutskottet framfört (se t.ex. bet. 2014/15:FiU1, s. 113–114). Öppenhet och tydlighet i redovisningen av budgeteffekter är centralt vid uppföljning av de budgetpolitiska målen, men också när riksdagen ska ta ställning till förslag om statens budget. En tydlig redovisning av budgeteffekter underlättar dessutom för oppositionspartierna att presentera budgetalternativ som kan ställas i relation till regeringens förslag.

I detta sammanhang vill utskottet också nämna den s.k. beräkningstekniska överföring till hushållssektorn på mellan 0,4 och 2,9 miljarder kronor för åren 2016–2018 som regeringen redovisar i vårpropositionen. Posten redovisas inte inom de 27 utgiftsområdena men som en del av de takbegränsade utgifterna, och enligt regeringen är tanken att den ska användas för framtida reformer. I riksdagens rambeslut på hösten ingår att godkänna en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för andra och tredje året efter budgetåret. Utskottet anser att regeringen i höstens budgetproposition ska redovisa sina reformambitioner fördelade per utgiftsområde också för åren efter budgetåret. Detta är inte minst viktigt för att oppositionspartierna ska ges förutsättningar att kunna presentera budgetalternativ som är jämförbara med regeringens.

Inriktningen på den ekonomiska politiken

Utskottet anser att det är bra att regeringen vägleds av målet att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige 2020 har lägst arbetslöshet i EU. Ett tydligt sysselsättningsmål är en viktig del för att nå resultat och tydliggöra prioriteringarna för den ekonomiska politiken. Att målet ska nås genom ökad sysselsättning är helt väsentligt.

Det är enligt utskottet tillfredsställande att regeringen har för avsikt att följa upp sysselsättningsmålet och sysselsättningspolitiken i kommande ekonomiska propositioner. Detta ger riksdagen ett transparent beslutsunderlag och förutsättningar för regeringen att komplettera eller ändra politiken för att nå

77

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  målet. I det sammanhanget ser utskottet även positivt på att regeringen i nästa
  ekonomiska vårproposition tänker redovisa principiella utgångspunkter för
  hur beteendeeffekter av budgetpolitiska åtgärder ska beaktas i de makroeko-
  nomiska prognoserna framöver. De metoder som hittills använts har Finans-
  departementet beskrivit i en rapport från 2011. Rapporten var ett svar på öns-
  kemål om ökad transparens i redovisningen som hade framförts av både Fi-
  nanspolitiska rådet och Riksrevisionen.
  Utskottet ställer sig bakom regeringens jobbagenda med framtidsinveste-
  ringar i bostäder, infrastruktur och en aktiv näringspolitik för fler och växande
  företag samt kunskapsreformer för en förbättrad matchning.
  Oppositionspartierna riktar kritik mot regeringens skattehöjningar och
  framhåller att de leder till minskad sysselsättning. Utskottet menar att det är
  minst lika viktigt att väga in vad skatterna används till. Utskottet konstaterar
  att de ökade skatteintäkterna är avsedda att användas för investeringar i utbild-
  ning, bostadsbyggande, infrastruktur och välfärdstjänster, vilket är ett mer ef-
  fektivt sätt att skapa jobb och förbättra jämlikheten än vad skattesänkningar
  är. Till skillnad från oppositionspartierna är utskottets utgångspunkt att företag
  efterfrågar mer än låga skattenivåer. De investeringar som regeringen presen-
  terar i sina riktlinjer ökar efterfrågan på arbetskraft och säkrar tillväxten, vilket
  också är bra för företagen. Utskottet ser också positivt på den dialog som re-
  geringen har med näringslivet och som hittills resulterat i att regeringen tagit
  initiativ till att skapa en funktionell och samlad struktur för att samordna ex-
  portstödet till enskilda företag. Detta kommer att ge små och medelstora före-
  tag bättre möjligheter att växa och nå ut på den globala marknaden.
  I höst kommer regeringen att besluta om en infrastrukturproposition. Mot
  bakgrund av att Finanspolitiska rådet i sin rapport konstaterar att det funnits
  brister i beslutsmodellen för infrastrukturinvesteringar och att prioriteringarna
  hittills varit samhällsekonomiskt ineffektiva välkomnar utskottet att regering-
  ens utgångspunkt inför inriktningsbeslutet är att använda medlen så effektivt
  som möjligt så att varje investerad krona ger så stor nytta för samhället som
  möjligt.
  För näringslivet är rekryteringsgapet ett stort problem. Samtidigt som
  400 000 människor är arbetslösa är antalet lediga jobb på historiskt höga ni-
  våer. Utskottet håller med regeringen om att Sverige behöver ett kunskapslyft
  för att ge fler möjlighet att ta del av utbildning som skapar vägar in i arbetsli-
  vet. Fler unga måste påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning, och fler
  vuxna måste ges möjlighet till omskolning och livslångt lärande. Den utbygg-
  nad av högskolan som regeringen ser framför sig välkomnas av utskottet.
  Utskottet anser att det är ohållbart att så många unga människor börjar sitt
  vuxna liv i långtidsarbetslöshet. Därför är det viktigt att regeringen har ett högt
  ställt mål om att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 da-
  gar. För att ungdomar ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden är det centralt
  att det finns möjlighet till gymnasieutbildning där man kombinerar yrkesut-
  bildning med jobb. Utbildningskontrakten och traineejobben är exempel på
  åtgärder för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för ungdomar.
78  
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna vill alla behålla den kostsamma och ineffektiva nedsättningen av socialavgifter för unga, trots att myndigheter som Finanspolitiska rådet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ifrågasätter nedsättningens effektivitet. Utskottet anser att nedsättningen inte är en ändamålsenlig åtgärd för de unga som är arbetslösa och som har svårigheter att hitta vägar in i arbetslivet. Att utveckla fas 3 genom s.k. matchningsanställningar som Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill har heller inget nytt att tillföra, och utskottet förordar i stället regeringens inriktning att skapa subventionerade anställningar i välfärden, s.k. extratjänster. Detta är det första steget för att avveckla fas 3. Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets uppfattning att det är viktigt att fortsätta informera om och främja användningen av yrkesintroduktionsavtal och att det kan finnas anledning att se över reglerna för sådana anställningar. Utskottet delar vidare arbetsmarknadsutskottets bedömning att dagens turordningsregler är väl avvägda och bidrar till att skapa en balans mellan flexibilitet och trygghet och avvisar de förändringar Centerpartiet och Folkpartiet vill göra.

På längre sikt kommer den starka befolkningstillväxten i Sverige att innebära fler sysselsatta och en starkare ekonomisk utveckling, även om den inledningsvis leder till högre arbetslöshet. Därför är det angeläget att nyanländas etablering på arbetsmarknaden går så snabbt som möjligt. Utskottet ser positivt på att regeringen har inlett samtal med arbetsmarknadens parter om förbättrad etablering av nyanlända och att ett mål med dessa samtal är att åstadkomma s.k. snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Utskottet kan inte ställa sig bakom Sverigedemokraternas inriktning på politiken som innebär att man ser nyanlända invandrare som ett problem, i meningen lågkvalificerad arbetskraft.

De senaste årens utveckling med allt fler unga som inte får med sig tillräckliga kunskaper från skolan är oroväckande för våra barns framtid och ett hot mot Sveriges utveckling och konkurrenskraft. Utskottet ställer sig bakom den inriktning på politiken som regeringen anger i propositionen för att vända resultaten i skolan, dvs. tidiga insatser, ökad attraktivitet i läraryrket, ökad likvärdighet – alla skolor ska vara bra skolor – och att alla elever ska fullfölja en gymnasieutbildning.

Utskottet välkomnar den höjda ambitionsnivån i klimat- och miljöpolitiken som regeringen ger uttryck för i sitt förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Sverige har goda möjligheter att vara ett föregångsland inom klimatområdet, och klimatinvesteringar ska stödjas, både lokalt och globalt. Ekonomiska styrmedel i form av såväl stimulanser som miljöskatter behövs för att ställa om Sverige och för att nå de nationella miljömålen. Utskottet anser att ett klimatpolitiskt ramverk kan bidra till att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden.

Det är enligt utskottet bra att regeringen under mandatperioden avser att utveckla nya mått för samhällsutvecklingen som utöver BNP även tar hänsyn

79

2014/15:FiU20 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  till miljöpåverkan, livskvalitet och sociala faktorer. Eftersom produktivitetsut-
  vecklingen på lång sikt är avgörande för BNP-tillväxten ser utskottet också
  positivt på att regeringen i propositionen har tagit upp en diskussion i frågan.
  Även Finanspolitiska rådet framhåller i sin rapport att produktivitetsutveck-
  lingen bör följas noggrant.
  För välståndet i ett land är det inte bara viktigt med tillväxt utan också hur
  det ökade välståndet fördelas i befolkningen. Utskottet håller med regeringen
  om att Sverige har glidit isär och att alltför många halkat efter och inte fått del
  av det växande välståndet. Att tillväxten i BNP per capita inte ökat sedan 2007
  är ett tecken på detta. Liksom regeringen anser utskottet att den ekonomiska
  politiken ska användas för att öka den ekonomiska jämlikheten.
  Enligt utskottet ska den ekonomiska politiken präglas av en feministisk
  grundsyn och verka för jämställdhet. Utskottet välkomnar att regeringen inlett
  ett arbete med att jämställdhetsintegrera budgetprocessen. Eftersom ekono-
  misk självständighet är en förutsättning för jämställdhet anser utskottet i likhet
  med regeringen att det är först när kvinnor deltar i arbetslivet på samma villkor
  som män som detta fullt ut kan uppnås. Utskottet välkomnar regeringens strä-
  van mot att minska ofrivilligt deltidsarbete som ett led i att öka kvinnors ar-
  betskraftsdeltagande och att skapa en mer jämställd arbetsmarknad. Utskottet
  delar också regeringens syn att en utbyggnad av välfärdssektorn, t.ex. genom
  en ökad bemanning i äldreomsorgen, är grundläggande för kvinnors villkor på
  arbetsmarknaden.
  I ett välfärdssamhälle ska sjukdom eller arbetslöshet inte medföra ekono-
  misk utsatthet. Mot bakgrund av att inkomstskillnaderna mellan de som arbe-
  tar och de som inte arbetar har ökat de senast åren ställer sig utskottet bakom
  regeringens ambition att stärka de offentliga trygghetssystemen och skapa
  långsiktigt hållbara och moderna försäkringar. Det handlar bl.a. om en för-
  stärkt arbetslöshetsförsäkring och att den bortre tidsgränsen i sjukpenningen
  bör avskaffas. I det sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamhet på att
  försäkringsskyddet från de offentliga systemen successivt har urholkats, vilket
  också uppmärksammas i Finanspolitiska rådets rapport. Rådet konstaterar
  också att transfereringarna har blivit allt mindre omfördelande över tiden, me-
  dan de direkta skatternas omfördelande effekt inte har förändrats.
  Förekomsten av vinstintresse påverkar incitamentsstrukturen i välfärdens
  verksamheter och kan få negativa följder för kvalitet, likvärdighet, effektivitet,
  behovsstyrning och arbetsvillkor inom den samlade välfärden. Därför anser
  utskottet att det är viktigt med väl utformade regelverk för kvalitet och tillsyn
  som kan begränsa riskerna för en sådan utveckling. Utskottet konstaterar vik-
  ten av att skattemedel används till just den verksamhet de är avsedda för och i
  huvudsak återinvesteras.
  Finansutskottet tillstyrker propositionens riktlinjer
  Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens riktlinjer för den eko-
  nomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa förslagen till riktlinjer i

80

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2014/15:FiU20

oppositionspartiernas motioner avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

81

2014/15:FiU20

Reservationer

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

(M)

av Jörgen Andersson (M), Jan Ericson (M), Fredrik Schulte (M) och Maria Malmer Stenergard (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Moderaterna föreslår i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (M) och 2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2, bifaller delvis motionerna

2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP), 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C) och 2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD) samt

avslår proposition 2014/15:100 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD),

2014/15:1178 av Sara Karlsson och Lawen Redar (S), 2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP) yrkandena 1 och 2, 2014/15:2086 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S), 2014/15:2408 av Finn Bengtsson m.fl. (M), 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3,

2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) och 2014/15:2792 av Krister Örnfjäder m.fl. (S).

Ställningstagande

Moderaterna har tillsammans med Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna en samsyn kring den ekonomiska politiken som lägger en grund för de fyra allianspartierna att regera tillsammans. Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Detta är kärnan i allianspartiernas gemensamma syn på den ekonomiska politiken.

När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En

82

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

åtstramning av finanspolitiken 2016 och 2017 skulle riskera att kraftigt fördröja återhämtningen, och en rimlig avvägning är därför att reformer bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Detta tillsammans med automatiska budgetförstärkningar under prognosperioden innebär att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Den gemensamma utgångspunkten är att budgetförstärkningarna inte ska göras genom att skatten på jobb och företagande höjs eller genom att de påverkar välfärdens kärnverksamheter.

För ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara av stora svängningar i de offentliga finanserna. För att Sverige ska kunna hantera framtida kriser på ett ansvarsfullt sätt anser vi att förändringar av det finanspolitiska ramverket måste utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. Att regeringen efter riksdagens tillkännagivande nu har för avsikt att tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålet och dess roll i det finanspolitiska ramverket är därför tillfredsställande.

Det behövs fler reformer för att förbättra drivkrafterna för arbete och motverka utanförskapet för att nå full sysselsättning. Målet bör vara att över 5 miljoner människor ska ha ett arbete 2020. För att detta ska uppnås behöver jobbpolitiken också i fortsättningen prioriteras, och bl.a. behövs åtgärder för lägre trösklar in på arbetsmarknaden, bättre utbildning, en fungerande arbetsförmedling samt bättre möjligheter till omställning. Det behövs också fler reformer för stärkt konkurrenskraft och hållbara tillväxtförutsättningar. Det Sverigebygge som alliansregeringen påbörjade måste fortsätta med infrastruktur- och bostadsinvesteringar, effektiviseringar av byggprocessen och förbättringar av bostadsmarknadens funktionssätt. För oss är det självklart att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. Lika självklart är det att detta inte står i motsats till tillväxt och jobbskapande utan att miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Det är också viktigt att välfärdens kärnverksamheter säkras, vilket t.ex. betyder att både utbildningen och sjukvården ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla.

BNP-måttet och andra ekonomiska mått är helt centrala för att följa utvecklingen och få ramar för vad som är ekonomiskt möjligt. Ett mått som BNP exkluderar dock faktorer som enligt forskningen är avgörande för vårt välbefinnande, såsom relationer, trygghet, hälsa, livsmiljö, och inflytande. Med indikatorer och index som ger bättre kunskaper om människors livskvalitet förbättras möjligheterna att analysera hur politiska åtgärder kan påverka. Mot den bakgrunden anser vi att ett livskvalitetsindex bör tas fram för att man ska kunna följa utvecklingen i Sverige utifrån ett bredare perspektiv.

Vi moderater bygger våra prioriteringar med de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken som grund. Ett minskat utanförskap och ett starkare Sverige börjar med jobben. Målet på över 5 miljoner sysselsatta till 2020 ska uppnås genom att fler vägar in till det första jobbet skapas, genom fler jobb i växande företag och genom bättre förutsättningar för omställning och ett längre arbetsliv.

83

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

Trots en ambitiös integrationspolitik är sysselsättningsgapet mellan utrikes och inrikes födda i Sverige bland de högsta i Europa. Vi ser också att ungdomar med låg utbildningsbakgrund har det särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Att bekämpa detta nya utanförskap handlar därför i hög utsträckning om att ge unga och utrikes födda effektiva och riktade insatser för att kunna komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland dem som saknar gymnasial utbildning är mer än dubbelt så hög som bland dem som har en gymnasial utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen är central, och därför ska det vara möjligt för alla att läsa in både grundläggande och särskild behörighet till högskolestudier på den kommunala vuxenutbildningen. Arbetsgivare kan behöva stöd när de ska anställa personer som behöver handledning och introduktion, och därför bör man bygga vidare på de yrkesintroduktionsanställningar som skapades under alliansregeringen. Yrkesintroduktionsanställningar ska även omfatta långtidsarbetslösa och nyanlända, och på sikt handlar det om 3 000 anställningar. För att ytterligare bredda vägarna in på arbetsmarknaden bör s.k. matchningsanställningar införas. En matchningsanställning innebär att långtidsarbetslösa som genomgått jobb- och utvecklingsgarantins första två faser får anställning hos ett rekryteringsföretag och stöd genom en kombination av handledning och kompetensutveckling. Ungdomars övergång till arbetsmarknaden behöver underlättas genom att yrkesprogrammen i gymnasieskolan blir attraktiva och att skolorna startar program utifrån arbetsmarknadens behov och förutsättningar.

Om Sverige ska kunna stå starkt i en globaliserad omvärld måste villkoren och förutsättningarna för innovation, entreprenörskap och företagande förbättras. En effektiv, hållbar och pålitlig infrastruktur är en central förutsättning i både industrin och handeln. För att värna svensk konkurrenskraft och bidra till mer miljövänliga transporter i vägnätet bör tyngre och längre lastbilar kunna få köra på vägarna. Resurser motsvarande 300 miljoner kronor per år under en åttaårsperiod behöver därför tillföras för att lastbilar på upp till 74 ton ska kunna trafikera våra vägar. Det behövs också ökade resurser till järnvägen, vilket både skapar jobb och är ett viktigt steg för ett mer hållbart samhälle.

Det behövs ytterligare förenklingar för företag och entreprenörer bl.a. genom att kravet på aktiekapital halveras, att s.k. mikroföretag undantas från en del administration och att myndigheter och kommuner i fortsättningen sätter tydligare gränser för handläggningstider. Ett annat område som bör prioriteras är att skapa fler och enklare vägar in till egenföretagande för utrikes födda och nyanlända. Initiativ bör tas för att pröva s.k. offentlig-privata fond-i-fondlös- ningar för det offentliga riskkapitalet med ambitionen att öka det privata engagemanget och vitalisera marknaden inom tidigt riskkapital.

Med en allt tuffare internationell konkurrens och strukturomvandling ökar kraven på omställning på den svenska arbetsmarknaden. När vi lever allt längre och är allt friskare som äldre behöver arbetsmarknaden också anpassas för att ge fler möjlighet att stanna kvar på arbetsplatsen lite längre. För att det ska finnas incitament för ett längre arbetsliv bör det redan från 64 års ålder införas en lägre skatt för att jobba mer. Enligt våra beräkningar skulle detta

84

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

kunna leda till att 70 000 64-åringar får sänkt skatt och att sysselsättningen ökar med mellan 1 000 och 4 000 personer. Det behövs också mer resurser för att underlätta omställning och kompetensutveckling genom hela livet med bl.a. höjt fribelopp för studier och höjt tilläggslån för studerande med barn.

Trots stora ekonomiska satsningar i utbildningssystemet har resultaten inte lyft i den utsträckning som krävs. Det ställs också särskilda krav på skolan när ett stort antal nyanlända elever väntas börja skolan de kommande åren. Vi ser ett behov av fortsatta insatser för att stärka möjligheterna för denna grupp elever. Till exempel bör Migrationsverket kunna ta över ett visst utbildningsansvar från kommunerna när det gäller asylsökande barn under den första tiden i asylboende. Läraryrket måste stärkas genom en förbättrad och utvecklad lärarutbildning. Det är inte acceptabelt att skolor år efter år uppvisar dåliga resultat, varför Skolinspektionen bör få ett nytt uppdrag att göra sina granskningar utifrån elevernas resultat. Skolverket ska också kunna erbjuda de skolor som inte når upp till kunskapskraven nationella insatser kopplade till vissa åtgärder som stärker kunskapsresultaten. Dessutom ska Skolinspektionen kunna få ta över huvudmannaskapet för särskilt svagpresterande skolor.

Vi anser att alliansregeringens arbete med att stärka den svenska välfärden ska fortsätta. Genom att avskaffa vårdvalet inom primärvården och genom att låta ta fram förslag om att införa en rätt till kommunalt veto mot etablering av friskolor begränsar man den valfrihet som många tar för självklar inom vård och omsorg. Det är oacceptabelt att det i dag finns exempel på verksamheter som dålig kvalitet samtidigt som man tar ut vinst. Därför måste kvaliteten och tillgängligheten i välfärden stärkas genom utökad tillståndsplikt, bättre tillsyns- och sanktionsmöjligheter och långsiktiga spelregler för fristående utförare.

Försvarsuppgörelsen stärker Sveriges långsiktiga försvarsförmåga. Överenskommelsen innehåller omfattande satsningar på kompetent personal, modern materiel, mer övning och ökad närvaro i strategiskt viktiga områden. Den som vill slåss för hatet och terrorn i Sverige eller andra länder måste fångas upp innan så sker, och de som riskerar att utsättas måste skyddas. Det krävs en nolltolerans mot terrorism och därför behövs ökade resurser till terrorismbekämpning och skydd till de som behöver.

Vi tillstyrker sammanfattningsvis motion 2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson med Moderaternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt motion 2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2. Vi tillstyrker också delvis Centerpartiets, Folkpartiets och Kristdemokraternas respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

85

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (SD)

av Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Sverigedemokraterna föreslår i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) och

avslår proposition 2014/15:100 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP),

2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (M), 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C),

2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD), 2014/15:1178 av Sara Karlsson och Lawen Redar (S), 2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP) yrkandena 1 och 2, 2014/15:2086 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S), 2014/15:2408 av Finn Bengtsson m.fl. (M), 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3, 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP), 2014/15:2792 av Krister Örnfjäder m.fl. (S) och

2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2.

Ställningstagande

Sverige är ett industriland där ungefär en miljon människor är sysselsatta i industrin eller i den industrinära tjänstesektorn. Exportindustrin utgör ett fundament för Sveriges ekonomi. Industrins framtid är avgörande för hur Sverige ska kunna behålla en hög sysselsättning både i tätorter och på landsbygden. Sverige behöver rimliga skattenivåer, kompetensförsörjning och tillgång till billig och miljövänlig energi för att kunna fortsätta att vara en stark industrination. För att utvecklas till en industrination som främjar en ny växande industri behövs investeringskapital, regelförenklingar och tillgång på högutbildad arbetskraft. Om vi kan erbjuda god infrastruktur och förmånliga villkor tror vi att svensk industri som flyttat utomlands kan lockas tillbaka hem. För att garantera att industrins konkurrenskraft som helhet inte försvagas behöver det finnas en industrigaranti som garanterar att alla eventuella försämringar för industrin följs åt av motsvarande förbättringar på andra områden.

86

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

Vi i Sverigedemokraterna står stadigt fast vid hela det finanspolitiska ramverket. Eftersom det strukturella sparandet är negativt under hela mandatperioden trots att ekonomin i slutet av mandatperioden kommer att befinna sig i ett normalläge, uppfylls inte överskottsmålet.

Sverige som industrination är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång till elenergi under årets alla timmar. Vattenkraften och kärnkraften ska därför vara basen i det svenska energisystemet. Eftersom hälften av Sveriges energiförsörjning består av kärnkraften är den industrivänliga linjen att bygga ut och vidareutveckla denna energikälla. Konkret innebär det att gamla kärnkraftsreaktorer ska ersättas med nya, att staten ska finansiera en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft och att skatten på termisk effekt inte ska höjas.

Den statliga riskkapitalfinansieringen bör i högre grad än i dag prioritera mindre, nystartade tillväxtföretag. Genom att öka ambitionerna för det redan befintliga investeraravdraget så att även juridiska personer kan utnyttja avdraget och genom att allmänheten får använda sig av avdraget för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag, kan ett ökat ägande av svenska företag stimuleras. Detta behöver utredas vidare. Det finns också ett behov av att höja avdraget. Statens insatser på området bör även innehålla satsningar på s.k. science parks, innovationskontor och inkubatormiljöer. Möjligheten till expansionslån via en särskild fond med låga avkastningskrav och bättre villkor för personaloptioner är också något som behöver utredas vidare.

Utbildning är en nyckelfaktor för industrins fortlevnad och utveckling i Sverige, och vi ska vara självförsörjande när det gäller kompetens. Reglerna för arbetskraftsinvandring behöver reformeras så att högkvalificerad arbetskraftsinvandring prioriteras framför lågkvalificerad. Samtliga elever ska rustas för arbetsmarknadens krav, och hela utbildningsväsendet bör ta hänsyn till arbetsmarknadens behov. Resultaten i skolan måste förbättras för att trygga kompetensförsörjningen inom industrin.

Gymnasiekompetens är en viktig plattform för att fylla bristen på tekniker, ingenjörer och andra kvalificerade yrkesarbetare på alla nivåer. För att kunna utforma relevanta och attraktiva gymnasieutbildningar behöver näringslivet få spela en betydligt större roll, och vi förespråkar både s.k. teknikcollege och en teknikbrygga som konkreta åtgärder på en sådan samverkan. Genom att låta universitetslärare undervisa på gymnasium kan bristen på lärare i NO-ämnen åtgärdas. Vidare behöver resurser tillföras för ett förhöjt studiebidrag till studenter som läser program för framtida bristyrken. Vi anser också att statliga forskningsmedel i större utsträckning bör orienteras mot naturvetenskaplig forskning.

Politikens roll är att säkerställa ett gott klimat för innovationer, och vi vill se ett system för patent- och innovationsboxar som i praktiken innebär sänkt bolagsskatt för innovativa företag och fungerar som ett incitament för företag att utveckla innovativa koncept just i Sverige.

87

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

Det behövs också en översyn av skattesatserna på alla plan, från kapitalskatt till fastighetsskatt, för att vårt skattesystem ska vara internationellt konkurrenskraftigt. Den generella nedsättningen av socialavgifterna för unga är alltför bred. I stället bör den allmänna löneavgiften avskaffas för företag upp till nio anställda. Detta tror vi kommer att stimulera sysselsättningen mer. Fastighetsskatten på industrienheter bör avskaffas, och kommunerna ska få ta ut en avgift för industrienheter. Detta ger incitament för kommunerna att tillhandahålla mark för nybyggnation av industrienheter. Verksamhetsutövare med serverhallar som den huvudsakliga affärsverksamheten bör kunna likställas med den energiintensiva industrin. Arbetet med de bilaterala skatteavtalen måste återupptas och intensifieras. Vi avvisar en politik som innebär slopad läx- RUT, försämrade villkor för RUT- och ROT-avdragen, en höjning av löneskatten för äldre och en kraftigt höjd bensinskatt. Den orättvisa skatteskillnaden mellan inkomst av tjänst och inkomst av pension bör avskaffas.

Transportinfrastrukturen bör i grunden ses som en nationell angelägenhet, och den ska kunna möjliggöra transport av både gods och arbetskraft. Ökade resurser till både vidmakthållande och utveckling av infrastrukturen behövs, och vi förespråkar att man inrättar en pott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen, motsvarande 2 procent av hela utgiftsområdet för kommunikationer. Tyngre lastbilar ska kunna trafikera flera sträckor, och åtgärder som möjliggör detta bör därför prioriteras. Skatter och avgifter som hämmar industrins konkurrenskraft när det gäller transporter av varor avvisar vi.

Avslutningsvis bör invandringspolitiken behovsprövas och harmoniseras med arbetsmarknadens behov. Den utomeuropeiska asyl- och anhörighetsinvandringen behöver begränsas kraftigt. Sverige behöver ett balanserat försvar som i det längsta avhåller en presumtiv angripare från att anfalla. Värnplikten bör återinföras. När det gäller rättsväsendet behövs en kraftsamling mot organiserad brottslighet och kraftiga straffskärpningar för våldsbrott. Utländska medborgare med kopplingar till terrorism i kriget i Syrien ska utvisas och det organiserade tiggeriet förbjudas.

Vi tillstyrker sammanfattningsvis Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i motion 2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD). Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

88

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

(C)

av Emil Källström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjen för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Centerpartiet föreslår i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C) och

2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2, bifaller delvis motionerna

2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP),

2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (M) och 2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD) samt

avslår proposition 2014/15:100 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD),

2014/15:1178 av Sara Karlsson och Lawen Redar (S), 2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP) yrkandena 1 och 2, 2014/15:2086 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S), 2014/15:2408 av Finn Bengtsson m.fl. (M), 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3,

2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) och 2014/15:2792 av Krister Örnfjäder m.fl. (S).

Ställningstagande

Centerpartiet har tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna en samsyn kring den ekonomiska politiken som lägger en grund för oss fyra allianspartier att regera tillsammans. Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Detta är kärnan i vår gemensamma syn på den ekonomiska politiken.

När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En åtstramning av finanspolitiken 2016 och 2017 skulle riskera att kraftigt fördröja återhämtningen, och en rimlig avvägning är därför att reformer bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Detta tillsammans med

89

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

automatiska budgetförstärkningar under prognosperioden innebär att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Den gemensamma utgångspunkten är att budgetförstärkningarna inte ska göras genom att skatten på jobb och företagande höjs eller genom att de påverkar välfärdens kärnverksamheter.

För ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara av stora svängningar i de offentliga finanserna. För att Sverige ska kunna hantera framtida kriser på ett ansvarsfullt sätt anser vi att förändringar av det finanspolitiska ramverket måste utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. Att regeringen snabbt och ensidigt försökte avskaffa överskottsmålet var därför mycket olyckligt. Centerpartiet och Alliansen har nu sett till att en bred och mer långsiktig parlamentarisk utredning om överskottsmålet och dess roll i det finanspolitiska ramverket tillsätts, och vi ämnar vara en konstruktiv part i denna utrednings arbete.

Det behövs fler reformer för att förbättra drivkrafterna för arbete och motverka utanförskapet för att nå full sysselsättning. Målet bör vara att över 5 miljoner människor ska ha ett arbete 2020. För att detta ska uppnås behöver jobbpolitiken också i fortsättningen prioriteras, och bl.a. behövs åtgärder för lägre trösklar, bättre utbildning, en fungerande arbetsmarknad och arbetsförmedling samt en enklare omställning. Det behövs också fler reformer för stärkt konkurrenskraft och hållbara tillväxtförutsättningar. Det Sverigebygge som alliansregeringen påbörjade måste fortsätta med infrastruktur- och bostadsinvesteringar, effektiviseringar av byggprocessen och förbättringar av bostadsmarknadens funktionssätt.

För oss är det självklart att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. Lika självklart är det att detta inte står i motsats till tillväxt och jobbskapande utan att miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Det är också viktigt att välfärdens kärnverksamheter säkras, vilket t.ex. betyder att både utbildningen och sjukvården ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla.

BNP-måttet och andra ekonomiska mått är helt centrala för att följa utvecklingen och få ramar för vad som är ekonomiskt möjligt. Ett mått som BNP exkluderar dock faktorer som enligt forskningen är avgörande för vårt välbefinnande, såsom relationer, trygghet, hälsa, livsmiljö, och inflytande. Med indikatorer och index som ger bättre kunskaper om människors livskvalitet förbättras möjligheterna att analysera hur politiska åtgärder kan påverka. Mot den bakgrunden anser vi att ett livskvalitetsindex bör tas fram för att man ska kunna följa utvecklingen i Sverige utifrån ett bredare perspektiv.

Vi i Centerpartiet bygger våra prioriteringar med de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken som grund, och vi förordar en ekonomisk politik som syftar till att hela Sverige ska kunna arbeta. För det krävs reformer som bidrar till hållbar tillväxt och företagande i hela landet. Vi vill ha en närodlad politik där makt ligger så nära människor som möjligt. Vi håller fast vid en ansvarsfull ekonomisk politik med goda säkerhetsmarginaler i de

90

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

offentliga finanserna. Samtidigt är det viktigt att jobb och företagande inte beskattas hårdare då det skulle äventyra den ökande sysselsättningen och därmed grunden för starka statsfinanser och finansieringen av välfärden. Därför är det viktigt med sparsamhet.

Arbetsmarknadspolitiken är ett område som tar stora resurser i anspråk utan att i tillräcklig utsträckning bidra till att fler personer får ett jobb. En fungerande arbetsmarknad kräver för det första små och växande företag som vågar utvecklas, investera och efterfråga arbetskraft. För det andra måste utbudet av arbetskraft med god kompetens och hög produktivitet stimuleras, och för det tredje måste matchningen mellan dessa jobbsökare och jobbskapare fungera. För att det ska skapas fler jobb i växande företag bör de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga behållas och arbetsgivaravgifterna för små företag sänkas. På sikt bör fler företag undantas från revisionsplikten och aktiekapitalet sänkas ytterligare. Vidare bör skattesystemet ses över för att garantera att generationsskiften i familjeföretag inte missgynnas.

Trösklarna till arbetsmarknaden måste sänkas och fler ges möjligheten att få in en fot genom att kombinera arbete med utbildning och praktik. Därför bör det införas en jobbfixarpeng som följer den arbetssökande till den förmedling som hen och Arbetsförmedlingen anser är bäst lämpad. En jobbpakt riktad till de små och växande företagen kan leda till att många fler kan få lära på jobbet. I pakten ska ingå att införa introduktionsjobb där dagens krav på kollektivavtal i de så kallade YA-jobben ersätts med ett krav på goda villkor. Detta då de 180 000 småföretag som saknar kollektivavtal också tillåts delta i jobbskapandet. Även långtidsarbetslösa vuxna och nyanlända bör ges möjlighet att få ett introduktionsjobb. Resurser bör anslås till att skapa lärlingsråd i hela Sverige för att skapa yrkesutbildningar som är relevanta och håller hög kvalitet. Dagens arbetsrätt missgynnar bl.a. ungdomar och nyanlända, varför kompetens och inte anställningstid bör utgöra grunden i turordningsreglerna.

Sverige står i dag inför ett misslyckande vad gäller jobbintegrationen. För att förbättra mottagandet och se till att de som flyr från krig och konflikter snabbare ska komma in på arbetsmarknaden och hitta en bostad har Centerpartiet presenterat 20 konkreta förslag för en förnyad integrationspolitik. Till exempel bör det avsättas resurser för att utöka de kompletterande utbildningarna riktade till nyanlända flyktingar med akademisk examen inom bristyrken, och de som skaffar sig ett jobb ska kunna bli arbetskraftsinvandrare från dag ett. Den akuta boendesituationen för flyktingar har lett till högre kostnader för Migrationsverkets mottagande, och en effektivisering av boenden skulle kunna mildra dagens kostnadsutveckling med över 600 miljoner kronor i närtid. Vidare bör kommunerna få full kompensation för de kostnader som är kopplade till asylboenden, kommunplaceringar och anhöriga.

Det behövs fortsatta reformer för klimatet, för mer förnybar energi i transporter och elproduktion, för en bättre havsmiljö, för ren luft och vatten och för mindre gifter i vardagen. En grön skatteväxling bör genomföras där resurserna

91

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

används för att sänka skatten på arbete, och dessutom bör det införas en kemikalieskatt och ett bonus malus-system. Vidare bör det avsättas resurser till både en miljölastbils- och miljöbusspremie och stöd till biogasproduktion.

För att få världens modernaste landsbygd finns det ett antal vägprojekt som är viktiga för att förbättra företagsklimatet och livskvaliteten i hela landet. Inte minst statens länsvägar och vägnätet som består av enskilda och samfällda vägar måste underhållas och förbättras. Dessutom bör Trafikverket få i uppdrag att peka ut och driva 10 15 av de objekt som finns angivna i den nationella planen i form av offentlig-privat samverkan, s.k. OPS. Även resurserna till järnväg bör öka på sikt. Den digitala infrastrukturen, som är en förutsättning för fortsatt tillväxt, måste fortsätta att byggas ut. För att råda bot på bostadsbristen behövs det ett fortsatt arbete med att ta bort och ändra stela, olämpliga och svårtolkade regler som hindrar nybyggnation. Det är också viktigt att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas mer effektivt och att strandskyddet ändras för att möjliggöra attraktiva boenden på landsbygden. Det bör även ske en återgång till en mer effektiv och decentraliserad myndighetsplacering. För att det ska löna sig för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat bör det utredas hur ett antal skatter ska kunna regionaliseras. De gröna näringarnas konkurrenskraft måste stärkas och produktionen öka. Bland annat krävs ett ambitiöst regelförenklingsarbete, en stärkt kapitaltillgång på landsbygden och en nationell livsmedelsstrategi.

Välfärden ska omfatta och vara tillgänglig för alla och utgå från den enskilda människans behov. Rätten att välja vård eller skola bland en mångfald av utövare ska värnas. I stället för att riva upp valfrihetsreformer bör man fokusera på hur reformerna kan vidareutvecklas och exempelvis underlätta för etableringar i glesbygd. Bra pedagoger och ledare utgör tillsammans lösningen på hur den svenska skolan ska kunna förbättras. Lärosätena inom den högre utbildningen bör bli mer autonoma.

Genom ett konstruktivt deltagande i försvarsuppgörelsen har vi i Centerpartiet säkrat att Försvarsmakten tilldelas mer resurser samt att viktiga första steg tas mot en stärkt försvarsförmåga.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. med Centerpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt motion 2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2. Jag tillstyrker också delvis Moderaternas, Folkpartiets och Kristdemokraternas respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

92

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

4.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FP)

av Erik Ullenhag (FP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Folkpartiet föreslår i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP) och

2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2, bifaller delvis motionerna

2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (M), 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C) och

2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD) samt

avslår proposition 2014/15:100 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD),

2014/15:1178 av Sara Karlsson och Lawen Redar (S), 2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP) yrkandena 1 och 2, 2014/15:2086 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S), 2014/15:2408 av Finn Bengtsson m.fl. (M), 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3,

2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) och 2014/15:2792 av Krister Örnfjäder m.fl. (S).

Ställningstagande

Folkpartiet har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en samsyn kring den ekonomiska politiken som lägger en grund för de fyra allianspartierna att regera tillsammans. Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Detta är kärnan i allianspartiernas gemensamma syn på den ekonomiska politiken.

När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En åtstramning av finanspolitiken 2016 och 2017 skulle riskera att kraftigt fördröja återhämtningen, och en rimlig avvägning är därför att reformer bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Detta tillsammans med

93

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

automatiska budgetförstärkningar under prognosperioden innebär att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Den gemensamma utgångspunkten är att budgetförstärkningarna inte ska göras genom att skatten på jobb och företagande höjs eller genom att de påverkar välfärdens kärnverksamheter.

För ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara av stora svängningar i de offentliga finanserna. För att Sverige ska kunna hantera framtida kriser på ett ansvarsfullt sätt anser vi att förändringar av det finanspolitiska ramverket måste utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. Att regeringen nu efter riksdagens tillkännagivande har för avsikt att tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålet och dess roll i det finanspolitiska ramverket är därför tillfredsställande.

Det behövs fler reformer för att förbättra drivkrafterna för arbete och motverka utanförskapet för att nå full sysselsättning. Målet bör vara att över 5 miljoner människor ska ha ett arbete 2020. För att detta ska uppnås behöver jobbpolitiken också i fortsättningen prioriteras, och bl.a. behövs åtgärder för lägre trösklar, bättre utbildning, en fungerande arbetsmarknad och arbetsförmedling samt en enklare omställning. Det behövs också fler reformer för stärkt konkurrenskraft och hållbara tillväxtförutsättningar. Det Sverigebygge som alliansregeringen påbörjade måste fortsätta med infrastruktur- och bostadsinvesteringar, effektiviseringar av byggprocessen och förbättringar av bostadsmarknadens funktionssätt. För oss är det självklart att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. Lika självklart är det att detta inte står i motsats till tillväxt och jobbskapande utan att miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Det är också viktigt att välfärdens kärnverksamheter säkras, vilket t.ex. betyder att både utbildningen och sjukvården ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla.

BNP-måttet och andra ekonomiska mått är helt centrala för att följa utvecklingen och få ramar för vad som är ekonomiskt möjligt. Ett mått som BNP exkluderar dock faktorer som enligt forskningen är avgörande för vårt välbefinnande, såsom relationer, trygghet, hälsa, livsmiljö, och inflytande. Med indikatorer och index som ger bättre kunskaper om människors livskvalitet förbättras möjligheterna att analysera hur politiska åtgärder kan påverka. Mot den bakgrunden anser vi att ett livskvalitetsindex bör tas fram för att man ska kunna följa utvecklingen i Sverige utifrån ett bredare perspektiv.

Med de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken som grund utformar Folkpartiet sina riktlinjer för den ekonomiska politiken. Fortsatt höga ambitioner för välfärden i Sverige kräver socialliberala reformer för en mer dynamisk ekonomi, en mer dynamisk arbetsmarknad och ett mer gynnsamt klimat för entreprenörer och företagare. Vidare innebär det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget att det nu brådskar att förstärka Sveriges försvarsförmåga.

Sverige står inför stora utmaningar. Svenska företag verkar i en miljö med allt tydligare global konkurrens. Samtidigt innebär den åldrande befolkningen och höga ambitioner för välfärden att vi måste sträva efter att nå målet om full

94

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

sysselsättning. Men i stället för strukturreformer för fler jobb aviserar regeringen skattehöjningar och återställare. Den svenska arbetsmarknaden behöver mer flexibilitet. Låg grad av löneflexibilitet riskerar att bidra till högre arbetslöshet, och relativt höga lägstalöner stänger dörren för breda grupper. Samtidigt bör tryggheten i omställningar öka genom en starkare arbetslöshetsförsäkring som också görs obligatorisk. Arbetsrätten behöver moderniseras och turordningsreglerna ändras samt en ny form av lärlingsanställningar införas. Det behövs också trepartssamtal för att underlätta för arbetsmarknadens parter att sluta avtal som inte pressar upp lägstalönerna.

Kunskap är skolans huvuduppdrag. Ytterligare satsningar behövs på skolan, men också attityden till skolan behöver förändras för att visa på betydelsen av utbildning. Arbetet för att lyfta läraryrket måste fortsätta, och det kunskapsfokus som åter växer fram måste värnas. Duktiga lärare är den avgörande faktorn för att höja resultaten i skolan. Gymnasieskolan ska förbereda både för vidare studier och för arbetslivet. En försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning bör prövas där branscher och arbetsgivare ges ökat inflytande och ansvar. Man behöver också fortsättningsvis avsätta stora resurser till vuxenutbildningen och även till forskning. Då kommunaliseringen av skolan har bidragit till minskad likvärdighet och försämrade studieresultat bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan. Under 2016 bör det tillsättas en utredning som tar fram förslag på formerna för en modern skola med staten som huvudman. Skolstarten bör ske vid sex års ålder och skolplikten därmed förlängas till tio år. Ett särskilt stöd bör införas till utsatta skolor med syftet att motverka ordningsproblem och främja studiero.

Det behövs fortsatta åtgärder för att stärka jobblinjen i integrationspolitiken. Det kan exempelvis handla om ett tydligare försörjningskrav vid anhöriginvandring, en stärkt jobblinje för uppehållstillstånd och språkkrav för medborgarskap. RUT-reformen bör utvecklas och vårdnadsbidraget avskaffas. En öppnare arbetsmarknad med lägre trösklar och modernare arbetsrätt kan öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det behövs också en ny statlig organisation för en bättre fungerande boendekedja för nyanlända och en lagstadgad skyldighet för kommuner att ha beredskap för att ta emot av nyanlända. Reformambitionerna på detta område bör ligga till grund för en fortsatt politikutveckling och fortsatta ställningstaganden på området.

Hotbilden i vårt närområde, i synnerhet i Östersjöområdet, är kraftigt förändrad. Svensk försvarspolitik måste ställas om så att den nationella dimensionen prioriteras framför fokus på deltagande i internationella insatser. De 10,2 miljarder kronor som regeringen avser att tilldela försvaret 2016–2020 är otillräckligt, och de ekonomiska anslagen bör höjas med 17 miljarder kronor för dessa år. Värnpliktssystemet bör aktiveras omgående, och försvaret behöver även stärkas genom ett svenskt Natomedlemskap under innevarande mandatperiod.

Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är stora i Sverige. Det behövs därför en politik som bryter segregationen på den svenska arbetsmarknaden. Exempelvis bör en ny karriärtjänst utredas för att höja lönen för de allra bästa

95

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

specialistsjuksköterskorna. Det fortsatt ojämställda uttaget av föräldraförsäkringen bidrar till ett ojämställt arbetsliv och ojämställda livsvillkor För att bryta detta mönster bör ytterligare en månad i föräldraförsäkringen vikas åt vardera föräldern. Dessutom ska jämställdhetsbonusen fördubblas.

Äldre kan bidra mer, och äldre som har bidragit förtjänar mer. Åldersgränsen i det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre bör justeras ned så att det också inkluderar personer som under kalenderåret fyller 65 år, och dessutom bör gränsen i samband med en framtida omläggning av turordningsreglerna höjas för hur länge man har rätt att vara kvar på arbetet från 67 till 69 år. Vidare bör subventionsgraden för RUT höjas till 75 procent för alla över 80 år. Bostadstillägget för pensionärer bör höjas ytterligare och en laga-mat-garanti för hemtjänsten införas. God och näringsrik mat och trivsamma måltider är en viktig kvalitetsfråga i äldreomsorgen.

Mer måste göras för att de barn som är mest utsatta ska få det stöd de behöver. För det första bör samarbetet stärkas mellan skolan, skolhälsovården och socialtjänsten kring barn som placerats utanför hemmet. För det andra bör satsningar göras på forskarskolor för yrkesverksamma socionomer. Med större stöd i forskning kan arbetet med bättre uppföljning och mer evidensbaserade insatser i socialtjänsten stärkas.

När det gäller skattepolitiken bör utgångspunkten vara att skatterna på jobb och företagande inte sammantaget ska höjas. Däremot finns utrymme för att höja vissa miljö- och klimatskatter. Med beaktande av jobben och konkurrenskraften ska de ekonomiska styrmedel som krävs användas för att möta klimatkrisen och föra Sverige närmare våra klimatmål. Skattesystemet ska vara uppbyggt så att jobb, utbildning och ansträngning lönar sig. Vidare bör den s.k. värnskatten avskaffas under mandatperioden så att vi kan återgå till ett system där människor får behålla minst hälften av den sista intjänade hundralappen.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. med Folkpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt motion 2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2. Jag tillstyrker också delvis Moderaternas, Centerpartiets och Kristdemokraternas respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

96

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

5.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (KD)

av Jakob Forssmed (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Kristdemokraterna föreslår i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna 2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD) och

2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2, bifaller delvis motionerna

2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP),

2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (M) och 2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C) samt

avslår proposition 2014/15:100 punkterna 1 och 2 samt motionerna 2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD),

2014/15:1178 av Sara Karlsson och Lawen Redar (S), 2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP) yrkandena 1 och 2, 2014/15:2086 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S), 2014/15:2408 av Finn Bengtsson m.fl. (M), 2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 3,

2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) och 2014/15:2792 av Krister Örnfjäder m.fl. (S).

Ställningstagande

Kristdemokraterna har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet en samsyn kring den ekonomiska politiken som lägger en grund för de fyra allianspartierna att regera tillsammans. Ordning och reda i ekonomin och en politik för fler i arbete är det som bygger Sverige starkt. Detta är kärnan i allianspartiernas gemensamma syn på den ekonomiska politiken.

När de offentliga finanserna nu ska föras tillbaka mot balans och överskott bör det ske på ett sätt som värnar en stabil och varaktig återhämtning. En åtstramning av finanspolitiken 2016 och 2017 skulle riskera att kraftigt fördröja återhämtningen, och en rimlig avvägning är därför att reformer bör vara fullt finansierade. Från 2018 och framåt bör diskretionära budgetförstärkningar på ungefär 25 miljarder kronor genomföras. Detta tillsammans med

97

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

automatiska budgetförstärkningar under prognosperioden innebär att 1 procents överskott kan nås 2020 förutsatt att ekonomin är i balans. Den gemensamma utgångspunkten är att budgetförstärkningarna inte ska göras genom att skatten på jobb och företagande höjs eller genom att de påverkar välfärdens kärnverksamheter.

För ett land som Sverige är det centralt att ha utrymme för att klara av stora svängningar i de offentliga finanserna. För att Sverige ska kunna hantera framtida kriser på ett ansvarsfullt sätt anser vi att förändringar av det finanspolitiska ramverket måste utredas grundligt och beslutas i brett samförstånd. Att regeringen efter riksdagens tillkännagivande nu har för avsikt att tillsätta en parlamentarisk utredning om överskottsmålet och dess roll i det finanspolitiska ramverket är därför tillfredsställande.

Det behövs fler reformer för att förbättra drivkrafterna för arbete och motverka utanförskapet för att nå full sysselsättning. Målet bör vara att över 5 miljoner människor ska ha ett arbete 2020. För att detta ska uppnås behöver jobbpolitiken också i fortsättningen prioriteras, och bl.a. behövs åtgärder för lägre trösklar, bättre utbildning, en fungerande arbetsmarknad och arbetsförmedling samt en enklare omställning. Det behövs också fler reformer för stärkt konkurrenskraft och hållbara tillväxtförutsättningar. Det Sverigebygge som alliansregeringen påbörjade måste fortsätta med infrastruktur- och bostadsinvesteringar, effektiviseringar av byggprocessen och förbättringar av bostadsmarknadens funktionssätt. För oss är det självklart att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle. Lika självklart är det att detta inte står i motsats till tillväxt och jobbskapande utan att miljö och tillväxt kan gå hand i hand. Det är också viktigt att välfärdens kärnverksamheter säkras, vilket t.ex. betyder att både utbildningen och sjukvården ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla.

BNP-måttet och andra ekonomiska mått är helt centrala för att följa utvecklingen och få ramar för vad som är ekonomiskt möjligt. Ett mått som BNP exkluderar dock faktorer som enligt forskningen är avgörande för vårt välbefinnande, såsom relationer, trygghet, hälsa, livsmiljö, och inflytande. Med indikatorer och index som ger bättre kunskaper om människors livskvalitet förbättras möjligheterna att analysera hur politiska åtgärder kan påverka. Mot den bakgrunden anser vi att ett livskvalitetsindex bör tas fram för att man ska kunna följa utvecklingen i Sverige utifrån ett bredare perspektiv.

Med de alliansgemensamma riktlinjerna för den ekonomiska politiken som grund utformar Kristdemokraterna sin inriktning av den ekonomiska politiken. Den ekonomiska politiken ska skapa förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet samt underlätta för människor att gå från utanförskap till arbete. Goda förutsättningar ska skapas för en god tillväxt och för ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Den ekonomiska politiken kan användas för att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning, vilket skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer.

98

RESERVATIONER 2014/15:FiU20

Familjepolitiken bör syfta till att stödja familjerna, möjliggöra mer tid med barnen och öka familjernas frihet. Föräldraförsäkringen bör göras mer flexibel och valfriheten inom barnomsorgen bör öka. Barndelen i bostadsbidraget bör höjas för de barnfamiljer som har det sämsta ställt. Andra prioriteringar är mindre barngrupper i förskolan och bättre förutsättningar för familjedaghem. Ett prioriterat område är också att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga.

Varje kommun ska ha en värdighetsgaranti i äldreomsorgen. Äldres självbestämmande ska öka bl.a. genom en rätt för alla att välja utförare av äldreomsorg oavsett vilken kommun man bor i. Omvårdnadslyftet bör förlängas och investeringsstödet till trygghetsboenden och särskilda boenden förlängas och förstärkas. Skatten på pensioner bör när ekonomin tillåter sänkas till samma nivå som skatten på förvärvsinkomster.

Att även företag inom välfärdssektorn måste kunna gå med vinst är avgörande för om valfriheten ska kunna bevaras. En mångfald av aktörer inom välfärdssektorn är också en förutsättning för att ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska kunna växa fram och drivas. Välfärdstjänster ska bedrivas ansvarsfullt, effektivt och långsiktigt.

Utbildningens kvalitet är av avgörande betydelse för ungas möjligheter i livet och för vårt lands långsiktiga konkurrenskraft. Lärarnas roll behöver stärkas och svenska elever få mer lärarledd lektionstid. Det krävs också ett arbete på bred front med ansvarsfrågor och attityder, bildningssyn och professionalitet.

Bostadspolitiken behöver fortsätta att utvecklas bl.a. genom slopande av de kommunala särkraven och förändringar av bullerkraven. Teknikutvecklingen bör främjas för att nå ett mer hållbart transportsystem och ökade satsningar göras på infrastruktur för att säkra god kommunikation i hela landet och möjliggöra ett ökat bostadsbyggande. Miljövänliga bilar ska premieras och flygets miljöpåverkan minskas.

Det behövs en bred översyn och en bred politisk förankring kring socialförsäkringssystemet där socialförsäkringsutredningens slutbetänkande kan utgöra en bra grund. Arbetslöshetsförsäkringen bör precis som sjukförsäkringen vara allmän och obligatorisk. I samband med en sådan reform bör också taket höjas och indexregleras.

De tre grundpelarna för energipolitiken bör vara ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Det behövs en bred blocköverskridande energiöverenskommelse som bygger vidare på Alliansens energiuppgörelse. Jordbruket skulle i högre utsträckning kunna bli en nyckelaktör för att värna den biologiska mångfalden.

Kulturpolitiken ska stödja kulturen, inte styra den. De ideella krafterna bör stärkas och förutsättningarna för civilsamhället förbättras. Också folkbildningens roll i svenskt samhällsliv bör stärkas.

Kristdemokraterna vill ha en mer omfattande överenskommelse om resurser och militär förmåga men anser att försvarsöverenskommelsen är viktig och leder till att försvaret stärks och får en välbehövlig större militär förmåga.

99

2014/15:FiU20 RESERVATIONER

En generös migrationspolitik måste kombineras med en effektiv och välfungerande integrationspolitik. Sverige behöver en politik som möjliggör för fler nyanlända att få arbete, förbättrar situationen på bostadsmarknaden, gör mottagandet bättre och långsiktigt gör integrationspolitiken effektivare. Möjligheten bör bl.a. prövas att sänka nyanländas etableringsersättning något samtidigt som det införs skattelättnader genom ett nytt etableringsavdrag. De som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett tillfälligt uppehållstillstånd som efter tre år övergår till ett permanent uppehållstillstånd om skyddsbehovet kvarstår eller om man etablerat sig på arbetsmarknaden. För att fler ska välja ett anläggningsboende och för att därmed bryta den destruktiva trångboddheten bör dagersättningen för eget boende tas bort. Vidare bör staten kunna ge hyresgarantier för byggande av moderna modulbostäder med tidsbegränsade bygglov. Migrationsverket bör också ges möjlighet att äga boenden för asylsökande. En bättre trafikplanering skulle göra det möjligt för nyanlända att etablera sig i hela landet.

Sjukhusvården behöver förstatligas för att uppnå bästa kvalitet och en jämlik vård på lika villkor för hela befolkningen. För att klara de framtida utmaningarna måste svensk hälso- och sjukvård snabbare dra nytta av ny forskning, ny medicin och nya behandlingsmetoder. Det finns också mycket som behöver förbättras när det gäller ekonomisk styrning och uppföljning av sjukvården.

Regeringen har aviserat att den avser att bilda större regioner där sjukvården ingår. Det är bra men inte tillräckligt. En parlamentarisk utredning bör tillsättas som överväger och föreslår olika vägar för att uppnå en effektivare, mer rättvis och jämlik vård genom en mer ändamålsenlig uppgiftsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän.

För att nå sysselsättningsmålet behöver trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas. Stödet för arbetsgivare, både privata och offentliga, till att ta ett större ansvar för att inkludera grupper som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden måste bli enklare och mer flexibelt. Lärlingsanställningar bör utvecklas och yrkesintroduktionsanställningar nyttjas i betydligt högre grad. Det bör vidare ges stöd till s.k. matchningsanställningar där den anställde får en kombination av handledning och kompetensutveckling. RUT-avdraget bör utvecklas för att inkludera fler tjänster.

För att ytterligare sänka trösklarna för de som står långt från arbetsmarknaden bör det införas ett nystartsavdrag, dvs. ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som går från långtidsarbetslöshet till arbete. Det behövs också en konkurrenskraftig beskattning, minskat regelkrångel och sänkta avgifter för företagen.

Jag tillstyrker sammanfattningsvis motion 2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. med Kristdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt motion 2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 2. Jag tillstyrker också delvis Moderaternas, Centerpartiets och Folkpartiets respektive förslag till riktlinjer. Regeringens förslag till riktlinjer avstyrks, liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

100

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2014/15:100 2015 års ekonomiska vårproposition:

1.Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.Riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för skattepolitiken.

Följdmotionerna

2014/15:3087 av Jan Björklund m.fl. (FP):

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i avsnitt 4–14 i motionen.

2014/15:3088 av Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson (M):

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i avsnitt 3–5 i motionen.

2014/15:3090 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

2014/15:3091 av Annie Lööf m.fl. (C):

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i avsnitt 4–6 i motionen.

2014/15:3092 av Emma Henriksson m.fl. (KD):

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15

2014/15:1178 av Sara Karlsson och Lawen Redar (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att identifiera och undersöka vilka utmaningar som en

2014/15:FiU20

101

2014/15:FiU20 BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
  utebliven eller negativ ekonomisk tillväxt kan medföra för samhällsutveckl-
  ingen samt strategier för att möta dessa.

2014/15:1889 av Carl Schlyter (MP):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att redovisa alternativa och kompletterande mått på utveckling.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att förbereda Sverige för lågtillväxtscenarier.

2014/15:2086 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur statsbudgeten kan utvecklas till att bli helt jämställdhetsintegrerad.

2014/15:2408 av Finn Bengtsson m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vilka hänsyn som bör tas vid beräkning av skatteeffekter i statsbudgeten när stora skattehöjningar genomförs.

2014/15:2442 av Désirée Pethrus (KD):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvinnors möjlighet att bedriva företag inom välfärdssektorn inte ska begränsas genom att de inte tillåts göra vinst.

2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en parlamentarisk utredning med uppgift att se över hur Sverige kan säkerställa landets välfärd och försörjningsförmåga vid en framtida utveckling med nolltillväxt eller negativ tillväxt, i Sverige och globalt.

2014/15:2792 av Krister Örnfjäder m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur man bättre kan koppla ihop det finanspolitiska ramverket med de svenska miljökvalitetsmålen och den svenska miljöpolitiken.

2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD):

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram ett livskvalitetsindex för att bredare kunna följa utvecklingen i Sverige.

102

2014/15:FiU20

BILAGA 2

Skatteutskottets yttrande 2014/15:SkU7y

103

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

104

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

105

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

106

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

107

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

108

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

109

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

110

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

111

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

112

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

113

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

114

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

115

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

116

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

117

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

118

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

119

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

120

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

121

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

122

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

123

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

124

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

125

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

126

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

127

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

128

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

129

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

130

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

131

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

132

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

133

2014/15:FiU20 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y

134

SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:SKU7Y BILAGA 2 2014/15:FiU20

135

2014/15:FiU20

BILAGA 3

Utbildningsutskottets yttrande 2014/15:UbU5y

136

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

137

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

138

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

139

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

140

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

141

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

142

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

143

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

144

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

145

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

146

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

147

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

148

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

149

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

150

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

151

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

152

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

153

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

154

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

155

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

156

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

157

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

158

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

159

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

160

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

161

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

162

UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y BILAGA 3 2014/15:FiU20

163

2014/15:FiU20 BILAGA 3 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:UBU5Y

164

2014/15:FiU20

BILAGA 4

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2014/15:MJU5y

165

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

166

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

167

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

168

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

169

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

170

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

171

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

172

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

173

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

174

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

175

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

176

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

177

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

178

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

179

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

180

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

181

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

182

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

183

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

184

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

185

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

186

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

187

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

188

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

189

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

190

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y BILAGA 4 2014/15:FiU20

191

2014/15:FiU20 BILAGA 4 MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:MJU5Y

192

2014/15:FiU20

BILAGA 5

Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2014/15:AU3y

193

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

194

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

195

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

196

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

197

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

198

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

199

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

200

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

201

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

202

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

203

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

204

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

205

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

206

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

207

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

208

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

209

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

210

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

211

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

212

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

213

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

214

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

215

2014/15:FiU20 BILAGA 5 ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y

216

ARBETSMARKNADSUTSKOTTETS YTTRANDE 2014/15:AU3Y BILAGA 5 2014/15:FiU20

217

2014/15:FiU20

BILAGA 6

Protokoll från öppen utfrågning om

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Tisdagen den 19 maj 2015, kl. 8.30–10.35

Inbjudna talare

–Professor John Hassler, Finanspolitiska rådets ordförande

–Finansminister Magdalena Andersson

Deltagande ledamöter

Fredrik Olovsson (S), ordförande

Ulf Kristersson (M), vice ordförande

Monica Green (S)

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Jörgen Hellman (S)

Oscar Sjöstedt (SD)

Jörgen Andersson (M)

Ingela Nylund Watz (S)

Emil Källström (C)

Janine Alm Ericson (MP)

Jan Ericson (M)

Hans Unander (S)

Dennis Dioukarev (SD)

Erik Ullenhag (FP)

Jakob Forssmed (KD)

Marie Granlund (S)

Niklas Karlsson (S)

Fredrik Schulte (M)

Börje Vestlund (S)

Rasmus Ling (MP)

Håkan Svenneling (V)

Ordföranden: Klockan är 8.30, och finansutskottet sammanträder i dag med en offentlig utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport för 2015. Det kommer att gå till på det sättet att rådets ordförande John Hassler får en möjlighet att presentera rapporten. Sedan kommer finansminister Magdalena Andersson

218

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

att ge regeringens kommentarer, och efter det släpper vi ordet fritt för ledamöterna att ställa frågor och diskutera med både rådets ordförande och finansministern.Vi hälsar också Oskar Nordström Skans från Finanspolitiska rådet välkommen; det är möjligt att också han kommer att svara på någon fråga.

John Hassler, Finanspolitiska rådet: Tack, herr ordförande, för att jag fick komma hit och presentera vår rapport och svara på frågor om den!

Finanspolitiska rådets uppgift är att granska den av regeringen föreslagna och riksdagen beslutade ekonomiska politiken. Syftet med vårt arbete är inte att vara domare eller styra över politiken, utan syftet är att bidra till att de av regeringen och riksdagen fastslagna målen på lång sikt och övergripande nås i verkligheten.

En viktig del i detta arbete ser vi är att tydliggöra de konflikter som finns mellan olika mål för den ekonomiska politiken. Nästan all ekonomisk politik handlar om avvägningar mellan olika mål som står i konflikt med varandra. Trots detta handlar sällan politisk kommunikation och retorik om att tydliggöra dessa mål. Där menar vi att vi har en uppgift. Man kan säga att ett tema för årets rapport är att försöka tydliggöra den typ av konflikter som vi menar finns mellan olika mål.

Årets rapport innehåller sju kapitel. Vi har också bett ett antal underlagsförfattare att skriva rapporter till oss. Vi har ansträngt oss för att göra rapporten kortfattad och koncis, men jag hinner ändå inte på dessa 15 minuter redogöra för allting som vi diskuterar i rapporten. I stället ska jag huvudsakligen fokusera på finanspolitiken och överskottsmålet samt arbetsmarknaden. Men givetvis är jag helt öppen för kommentarer och frågor om övriga områden senare. Särskilt när det gäller arbetsmarknaden räknar jag med att få hjälp av min kollega i rådet Oskar Nordström Skans.

När det gäller stabilisering för budgetpolitiken börjar vi med att konstatera att den långa svenska lågkonjunkturen, som inleddes med finanskrisen, nu är på väg att ta slut. Enligt de flesta bedömare kommer vi redan nästa år att ha ett balanserat konjunkturläge. Regeringen gör en något annorlunda bedömning och menar att det finns lite mer kvar att hämta hem. Också regeringen menar dock att vi under 2017 i princip har avslutat lågkonjunkturen.

En ambitiös keynesiansk stabiliseringspolitik kräver att vi låter underskotten öka i lågkonjunktur och att vi också hämtar hem dem när de kommer tillbaka. Det senare är i längden en nödvändig förutsättning för att kunna bedriva en ambitiös keynesiansk stabiliseringspolitik. Det här är svårt. Många har misslyckats. Det beror på att det finns ett pris i många termer för att minska underskotten när konjunkturen vänder uppåt. Det är politiska pris, men det är också ett ekonomiskt pris såtillvida att konjunkturåterhämtningen blir något långsammare än om man inte hade gjort detta.

De politiker som införde det finanspolitiska ramverket och även införde vårt råd kände till denna målkonflikt mellan det som är bra på kort sikt och det som är bra på lång sikt. Hela ramverket kan ses som ett sätt att försöka hantera den typ av målkonflikt som där uppstår.

2014/15:FiU20

219

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015
  Låt mig i denna principskiss beskriva hur vi mer kvantitativt resonerar om
  behovet av en återhämtning i konjunkturåterhämtningsfasen. Den blå kurvan
  visar en stiliserad konjunkturcykel. Den är förstås stiliserad, och i verkligheten
  är de aldrig så här exakta, som alla känner till. Men den visar ändå på ett kvan-
  titativt sätt hur vi tänker på dessa frågor. Den blå kurvan visar som sagt bnp-
  gapet. Vi kan räkna med att det i en högkonjunktur är ett par 3, kanske 4, pro-
  cent ifrån normalläge, medan det dyker med ungefär samma amplitud under
  nollan i lågkonjunktur. Längden på en typisk, enligt vår mening, stiliserad kon-
  junkturcykel är åtta till tolv år från topp till topp.
  Vi har också i figuren ritat in det strukturella sparandet vid ett enprocents-
  mål. Vi ser att också det varierar över tiden. Det är ett uttryck för en ambitiös
  keynesiansk stabiliseringspolitik som inte bara låter de automatiska stabilisa-
  torerna verka utan också ökar underskotten i lågkonjunktur, men å andra sidan
  också ökar överskotten i högkonjunktur.
  En ambitiös stabiliseringspolitik kommer att leda till att det strukturella
  sparandet varierar med kanske 1–1,5 procent i amplitud i förhållande till det
  sparmål som man har satt upp. Vi kan se att detta innebär att det normalt sett
  kommer att krävas en förbättring av det strukturella sparandet med i storleks-
  ordningen upp till en halv procentenhet per år. Det är alltså någonting som vi
  får räkna med normalt kommer att ske.
  Vi kan också notera att detta inte beror på nivån på målet för det offentliga
  sparandet, utan det beror på hur ambitiös stabiliseringspolitiken är – alltså hur
  mycket man låter underskottet växa i lågkonjunktur. Detta är någonting som
  gäller i ett normalläge. I en normal konjunkturförbättring får vi räkna med att
  den här typen av förbättringar krävs.
  Enstaka gånger kan man förstås bestämma sig för att sänka sparmålet och i
  stället följa den röda linjen. Men det är också uppenbart att detta inte är någon
  politik som man återkommande kan föra. Man kan göra så enstaka gånger,
  men vi kan inte i varje konjunkturuppgång bestämma oss för att sänka målet
  för det offentliga sparandet.
  Det är alltså viktigt att notera att den typ av besparingar som vi talar om
  normalt kommer att krävas. Det får man räkna med. Om man å andra sidan
  skulle mena att den typen av åtstramningar, på kanske upp till en halv procen-
  tenhet, är så drakoniska och kostsamma att vi inte kan räkna med att klara detta
  får det ganska starka konsekvenser för såväl ramverket som för hur stabilise-
  ringspolitiken ska bedrivas. Om vi inte klarar av detta måste vi i stället be-
  stämma oss för en annan typ av ramverk, som kraftigt begränsar underskotten
  i lågkonjunktur. Detta vore enligt min och rådets mening klart olyckligt.
  Låt oss titta på hur det strukturella sparandet i synnerhet har utvecklats och
  planeras att utvecklas under de kommande åren. Vi kan notera att det struktu-
  rella sparandet mellan åren 2014 och 2015, alltså från föregående år till i år,
  har förbättrats med i storleksordningen en halv procentenhet. Vi kan också
  konstatera att enligt regeringens plan i vårpropositionen förbättras det struktu-
  rella sparandet 2018–2019 också med en halv procentenhet. Däremot är det i
  mellanåren betydligt svagare.
220  

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

Vi menar att detta i sin helhet inte är förenligt med de krav som stabiliseringspolitiken och överskottsmålet normalt kommer att ställa. Vi menar också att ett krav som kommer från överskottsmålet och som i sin tur går att härleda från intresset av att bedriva en ambitiös stabiliseringspolitik är att också mer varaktiga utgiftsökningar måste finansieras. Vi gör bedömningen att man inte kan räkna med att vare sig i ett normalläge eller i nuvarande läge kommer krona-för-krona-principen, det vill säga att alla reformer ska finansieras, att räcka till att återta de underskott som man med rätta normalt sett får i en lågkonjunktur.

Det här två sakerna i kombination menar vi är ett klart brott mot överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket. Regeringen borde ha kunnat föreslå mer kraftfulla återtagningar av det underskott som man har börjat sin mandatperiod med, och det borde också finnas ett åtagande att finansiera varaktiga kostnadsökningar.

Vi bör notera att tanken om en halv procents återtagande per år inte ska ses som en regel eller som någonting som alltid måste följas och som vi automatiskt kommer att utvärdera politiken i förhållande till. 0,5 procent per år ska ses som ett normalt krav på finanspolitiken. Det kan uppenbarligen finnas argument för att avvika från en sådan regel. Vi pekar i rapporten på ett antal olika omständigheter som skulle kunna motivera en avvikelse. Vi kommer där till slutsatsen att den föreslagna politiken för perioden 2015–2016 inte är ett brott mot överskottsmålet i och med att det finns argument för att inte så kraftigt åtstrama politiken just nu när penningpolitiken har nått vägs ände och vi fortfarande inte är ur lågkonjunkturen. Vår kritik riktar sig alltså framför allt mot åren därefter.

Det är rimligt att tänka sig att man omprövar nivån för det finansiella sparandet i genomsnitt från tid till annan. Det bör göras under ordnade former och regelbundet men relativt sällan.

Vår uppfattning här är att en sådan omprövning om möjligt bör ske i bred samstämmighet. Vi föreslår också några konkreta saker när det gäller hur överskottsmålets formulering borde ändras. Vi anser att det finns starka skäl för att pensionssystemets sparande inte ska räknas in i överskottsmålet eller det mål som man sätter upp för det offentliga sparandet. Det finansiella sparandet i pensionssystemet kommer från tid till annan att variera. Det kan vara positivt ibland, och det kan också vara negativt ibland. Detta beror huvudsakligen på att kohortstorlekar varierar och egentligen inte har någonting alls att göra med den långsiktiga hållbarheten i pensionssystemet.

Det är alltså inte en indikation på en ohållbar utveckling i pensionssystemet att sparandet där nu är negativt. Om pensionssystemets sparande räknas in i det mål man sätter upp för den offentliga sektorns sparande kommer dock statens sparande att få agera dragspel åt pensionssystemets sparande. Det skapar en oönskad instabilitet i stabiliseringspolitiken och över huvud taget i den ekonomiska politiken. Därför menar vi att man i stället bör formulera ett mål för den offentliga sektorn exklusive pensionssystemet.

2014/15:FiU20

221

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015
  Under senare tid har sparandet fallit i pensionssystemet. Fram till ungefär
  2008 var sparandet i pensionssystemet 1 procent, vilket innebar att överskotts-
  målet nåddes genom ett sparande i pensionssystemet. Man kan säga att det
  fanns ett implicit balansmål för stat och kommun.
  Nu, i och med att sparandet i pensionssystemet har fallit och beräknas vara
  noll eller negativt under kommande år, har man i stället fått ett explicit sparmål
  på 1 procent i staten. Vi ser ingen anledning till att man frångår det tidigare
  implicita balansmålet för staten, och vi menar att det bör göras explicit i stället.
  Det är viktigt att notera att vi lägger fram detta förslag i samma diskussion
  där vi noterar att det normalt sett kommer att krävas en förstärkning av balan-
  sen som är starkare än vad vi nu ser. Det är viktigt att notera att vi menar att
  det är väsentligt att använda rätt argument för en eventuell förändring av över-
  skottsmålets nivå. Det bör inte vara att det är orimligt att tänka sig åtstram-
  ningar på en halv procent strukturellt per år, utan den bör vara någonting som
  inte ger en indikation på att man från politisk sida inte klarar av den nödvän-
  diga åtstramning som i framtiden kommer att krävas om man vill föra en am-
  bitiös stabiliseringspolitik.
  Vi tycker att det är väsentligt att notera att det förefaller finnas en samsyn
  mellan såväl regering som alliansopposition om vad som är en lämplig bana
  för sparandet under de kommande åren. Vi tycker att det är väsentligt att det
  snabbt kommer till uttryck i en regelförändring. Den bör gärna kunna ske un-
  der innevarande år. Det är väsentligt att komma ifrån den här situationen när
  vi har ett ramverk som det finns en enighet om att egentligen inte följa. An-
  tingen bör politiken läggas om eller så bör ramverket ändras, och det bör ske i
  närtid.
  Det finns förstås andra saker som behöver övervägas när det gäller det fi-
  nanspolitiska ramverket. Det gäller hur det ska följas upp och så vidare. Det
  är mer komplicerade saker, som det kanske inte råder enighet om. Man bör där
  förstås tillåta en längre beredningstid än när det gäller den här frågan.
  Ett praktiskt sätt att hantera frågan skulle kunna vara att bestämma ett änd-
  rat överskottsmål inom ramen för nuvarande regelverk men motivera detta
  med att pensionssystemets sparande har fallit.
  Låt mig sedan komma in på det som jag skulle avsluta min diskussion med,
  nämligen arbetsmarknaden. Vi noterar att vissa av regeringens åtgärder har
  positiva effekter på arbetslösheten. Men vi noterar också i vår rapport att ef-
  fekterna är ganska små, i synnerhet om man ställer dem i relation till målet att
  nå EU:s lägsta arbetslöshet genom ökad sysselsättning. Vi noterar även i rap-
  porten att vi anser att det finns goda argument för att höja a-kasseersättningen.
  Den har hållit på att förlora sin roll som omställningsförsäkring i och med att
  de nominella nivåer som finns där inte har ändrats på många år. Vi noterar
  också att det finns goda skäl att anta att sänkningen av arbetsgivaravgiften för
  unga har haft ganska små sysselsättningseffekter i förhållande till den statsfi-
  nansiella kostnaden. Båda dessa argument är starka argument för de föränd-
  ringar som regeringen har föreslagit på de här områdena.

222

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

Vi menar dock också att åtgärderna har effekter på sysselsättningen. Enligt gängse beräkningsmetoder kan vi räkna med att de tillsammans åstadkommer en ökning av arbetslösheten med i storleksordningen drygt 30 000 personer. Denna typ av beräkningar får man förstås ta med en nypa salt, men man bör ändå notera att det är gängse beräkningsmetoder som har använts. Till dess att bättre metoder kommer bör dessa också redovisas.

Vi noterar i rapporten att Sverige har det högsta arbetskraftsdeltagandet och den högsta sysselsättningsgraden inom EU. Däremot är inte arbetslösheten den lägsta inom EU. Den är lägre än snittet, och det är fler länder inom EU som har högre arbetslöshet än Sverige, men den är ändå en betydande lång väg från den arbetslöshetsnivå som gäller i de bästa länderna – de länder som har lägst arbetslöshet. Det är framför allt Tyskland och Österrike.

Regeringen har satt upp ett mål: Vi ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020. Vi noterar att det kommer att bli svårt att nå regeringens mål. Konjunkturåterhämtningen kommer inte att hjälpa så mycket eftersom den kommer att minska arbetslösheten i merparten av EU-länderna – förmodligen alla. Ef- tersom vi ställer vårt mål i förhållande till den arbetslöshet som gäller i andra länder kommer inte detta att hjälpa särskilt mycket.

Vi noterar att det visserligen finns metoder att snabbt få ned arbetslösheten men att många av dem – för att inte säga alla – kommer i konflikt med andra typer av mål. Det kan vara fördelningspolitiska mål eller det mål som regeringen är explicit med, nämligen att vi fortsatt också ska ha en hög sysselsättning. Det är en fara som vi pekar på i rapporten att en för stor vikt vid måluppfyllelsen när det gäller den lägsta arbetslösheten i EU riskerar att göra att man känner sig frestad att kompromissa med andra mål. Vi noterar att regeringen är tydlig med att man vill nå den lägsta arbetslösheten genom ökad sysselsättning, men det är uppenbart att det är ganska svårt givet att vi redan har den högsta sysselsättningen i EU.

Med dessa ord tackar jag för mig, och är som sagt beredd att återkomma med frågor och diskussion senare.

Ordföranden: Tack så mycket! Då lämnar vi ordet till finansministern för kommentarer.

Finansminister Magdalena Andersson (S): Tack så mycket för möjligheten att komma hit och kommentera! Ursäkta om jag låter lite förkyld; det är tyvärr ingenting jag kan göra någonting åt.

Jag ska först säga något allmänt, och sedan kort kommentera de övergripande slutsatserna och göra en snabbare sammanfattning. Jag tycker naturligtvis att det är bra att vi får denna typ av analyser av regeringens politik. Här finns en rad olika aktörer som på olika sätt analyserar den politik som förs i olika länder. Dels finns internationella bedömare som EU, OECD och IMF som granskar den ekonomiska politiken i olika länder, dels har vi i Sverige en rad bedömare som Ekonomistyrningsverket, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet. Jag tycker att det är viktigt att det finns olika parter som granskar regeringens politik och

2014/15:FiU20

223

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015
  att vi på så sätt får denna typ av extern uppföljning. I det här sammanhanget
  är det naturligtvis välkommet med Finanspolitiska rådets rapport.
  Jag ska kommentera något om det ekonomiska läget och finanspolitiken,
  något om arbetsmarknaden och något om investeringar. John tog inte upp in-
  vesteringarna i sin inledning, men där finns en del intressanta saker att fundera
  över för en regering. Jag ska göra en snabb sammanfattning av detta senare.
  Jag tar alltså först upp det ekonomiska läget, sedan arbetsmarknaden och
  till sist investeringar. Om vi börjar med det ekonomiska läget säger Finanspo-
  litiska rådet att utsikterna för svensk konjunkturutveckling är positiva och att
  vi går in i en uppgångsfas men att de stora underskott som vi har i de offentliga
  finanserna behöver återtas i detta konjunkturläge.
  De menar att regeringens finanspolitik 2015 och 2016 ligger i linje med
  ramverket men vill sedan se en snabbare ökning av det strukturella sparandet
  efter 2016. De menar att det inte räcker med en krona-för-krona-finansiering
  utan att vi ska genomföra mycket stora skattehöjningar eller stora besparingar.
  Om jag ska kommentera detta något tycker jag att det är viktigt att ha med
  sig att vi befinner oss i en ovanlig makroekonomisk situation. Vi har en bnp-
  återhämtning, men vi har en arbetslöshet som tycks bita sig fast på en hög nivå
  – en betydligt högre nivå än vad vi är vana vid i Sverige. Men samtidigt som
  vi ser bnp-återhämtningen har vi en låg inflation och exceptionellt låga räntor
  med minusräntor och en expansiv penningpolitik.
  Detta är ett speciellt läge, som gör att det är extra svårt att göra avvägningar
  om vad som är en mest lämplig finanspolitik. Det gäller inte bara i Sverige,
  utan vi ser en liknande situation i Europa. Men också USA funderar mycket
  på vad som är den bäst lämpade politiken i det här läget. USA är ju i ett läge
  där man börjar närma sig det som man bedömer är ett normalläge på arbets-
  marknaden men där man ändå inte ser att inflationen drar iväg. Även i Europa
  ser vi en konjunkturuppgång, om än svagare än man har trott, samtidigt som
  vi ser en mycket expansiv penningpolitik.
  Det är likadant i Sverige; vi ser konjunkturåterhämtningen, men vi ser sam-
  tidigt att vi har mycket låg inflation och en exceptionellt expansiv penningpo-
  litik. För att finna ut vad som är den mest lämpliga finanspolitiken i det läget
  krävs det verkligen att man lägger pannan i djupa veck. Här får vi i dagsläget
  råd i ett brett spektrum när det gäller vad som är mest lämpligt att göra i detta
  läge. En del menar att regeringen nu bör driva en mycket expansiv finanspoli-
  tik för att på så sätt understödja penningpolitiken, som har svårt att få upp
  inflationen. Då bör vi bedriva en mycket expansiv finanspolitik. Vi har också
  en del, som Finanspolitiska rådet, som menar att vi ska genomföra en kraftig
  strukturell åtstramning på fyra år motsvarande 75 miljarder kronor. Det ska
  alltså vara en kraftigt åtstramande finanspolitik i det här läget. Sedan har vi en
  rad bedömare som ligger däremellan. OECD, till exempel, menar att det skulle
  vara direkt kontraproduktivt att så att säga strama sig till ett överskott på 1
  procent i närtid.
  Spännvidden i synpunkter på hur man ska bedriva politiken säger något om
  att det är ett svårt läge. Regeringen ligger någonstans i mitten. Vi säger att vi
224  

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

tycker att vi måste beta av på underskotten nu, men vi ser inte heller att man ska genomföra extrema och mycket stora skattehöjningar och mycket kraftfulla besparingar under de kommande åren. Vi har ett liknande synsätt som Finanspolitiska rådet på de kommande åren, men det är senare som rådet ser mer kraftfulla skattehöjningar eller besparingar.

Låt oss titta på Europa. För ett år sedan trodde vi att återhämtningen i Europa skulle komma, och det fanns ganska goda tillväxtförutsättningar. Se- dan har vi varit tvungna att revidera ned detta gång på gång. Det är klart att den långa och oväntat långsamma tillväxten i Europa hämmar återhämtningen där och därmed också i Sverige.

Vi har stora underskott i de offentliga finanserna förra året, men betydligt mindre i år. Det är klart att det inte är oproblematiskt att underskotten fortsatte att växa trots att konjunkturen återhämtade sig. Vi hade större underskott under 2014 än vi hade under själva krisperioden. Det gör att underskotten behöver betas av, som jag sa. Det finns en samsyn på hur det ska vara under de närmaste åren. I det finanspolitiska ramverket står det också att man ska ta stabiliseringspolitiska hänsyn, och där kan man diskutera hur dessa hänsyn ska tas. Där har regeringen gjort bedömningen att det är olämpligt att göra mycket kraftfulla skattehöjningar eller besparingar i närtid. Det är ingenting som vi har aviserat, och jag känner mig lite osäker på vad det skulle kunna få för konsekvenser för möjligheterna att få upp inflationen om regeringen skulle avisera mycket kraftfulla skattehöjningar eller besparingar för de kommande åren.

Om vi tittar på läget i statsfinanserna ser vi att vi 2014 hade de största underskotten sedan krisen på 90-talet. Vi hade naturligtvis överskott under högkonjunkturen 2006–2007. Sedan fick vi en kris. Då betades de av. Det är helt naturligt och inget konstigt, precis som det såg ut på John Hasslers bild. Det som vi har påtalat är att vi tycker att det är problematiskt att underskotten fortsatte att växa. Om man tittar på den stiliserade bild som John Hassler hade skulle det vara som att lågkonjunkturen var djupare 2014 än 2009–2010, och så kanske man inte riktigt kan bedöma läget. Oavsett detta är det naturligtvis viktigt att vi vänder utvecklingen och kopplar ett grepp om statsfinanserna och steg för steg betar av underskotten.

Om vi tittar på Sverige jämfört med andra länder ser vi att vi använder finanspolitiken aktivt. Vi hade en större försämring av det finansiella sparandet 2007–2014 – betydligt större än de allra flesta andra europeiska länder. Förändringen i det finansiella sparandet från 2007 till 2014 var på 5 procent. Det är betydligt mer jämfört med läget i de flesta andra europeiska länder.

Det är delvis beroende på att vi hade ett bra utgångsläge – det fanns pengar att ta av – men naturligtvis också beroende på att man fortsatte att bedriva en expansiv penningpolitik även i slutet av förra mandatperioden.

Med regeringens politik i budgeten betar vi av underskotten år för år i en takt som gör att vi minskar dem och i den senaste prognosen når balans till år 2018.

2014/15:FiU20

225

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015
  När det gäller överskottsmålet menar Finanspolitiska rådet att det är lämp-
  ligt att se över nivån på överskottsmålet men att ålderspensionssystemet inte
  bör omfattas av balansmålet. Jag vill bara påpeka att det i praktiken är ett sva-
  gare mål än ett balansmål, i alla fall de kommande åren, men sedan kan det se
  annorlunda ut.
  Om man skulle ha ett sådant mål skulle det innebära ett annat mål för det
  finanspolitiska sparandet än det som EU-kommissionen och OECD tittar på,
  för EU-kommissionens mål och minus-tre-procent-regeln omfattar offentlig-
  finansiellt sparande där även ålderspensionssystemet ingår. I ett läge där vi
  skulle få problem i statsfinanserna och vi enligt det svenska målet ligger nå-
  gonstans mellan –2 och 2½ procent skulle vi ändå kunna slå EU:s nedre mål
  om –3 procent. Det är klart att det skulle vara en stor pedagogisk uppgift för
  en regering att förklara varför man slår EU:s treprocentsgräns trots att man
  med det svenska sättet att räkna har kvar en marginal till de minus tre procen-
  ten.
  Regeringen har påpekat att argumenten för att ha ett mål för det finansiella
  sparandet på 1 procent har försvagats sedan det infördes. Det är framför allt
  tre saker som regeringen fäster vikt vid när det gäller varför vi tycker att det
  är läge att se över om enprocentsnivån är den mest lämpliga även framöver.
  Det första motivet är att man skulle återställa förtroendet för de offentliga
  finanserna och minska behovet av utländsk upplåning. Det vi har sett sedan
  målet infördes är att den offentliga sektorns skuld har minskat från 70 procent
  1997 till ungefär 40 procent 2006. Den har sedan legat ungefär still där. Den
  svenska räntepremien föll också från 1995 till 2000 från 4 procent till ungefär
  0 procent, och där har den legat kvar sedan dess. Förtroendet återställdes alltså
  under de tio åren från det att överskottsmålet infördes.
  Det andra motivet är att det skulle ge utrymme för stabiliseringspolitik.
  Men det finns argument för och goda möjligheter till stabiliseringspolitik även
  vid en lägre målnivå.
  Det tredje motivet är att möta den demografiska utmaningen. Men det de-
  mografiska trycket på de offentliga finanserna ligger inte längre någonstans
  långt fram i framtiden utan är ju här och nu. En del i den demografiska utma-
  ningen är också, som John Hassler påpekar, att ålderspensionssystemet inte
  längre ger ett positivt bidrag till det offentligfinansierade sparandet, som det
  har varit under de senaste 15 åren, utan bedöms under de kommande 15 åren i
  stället ge ett negativt bidrag. För att ligga kvar på samma målnivå skulle det
  de facto betyda en stramare politik de kommande 15 åren än de tidigare 15
  åren. Det kan naturligtvis tyckas välmotiverat, men jag tycker att det kan fin-
  nas skäl att fundera på om det är välmotiverat, inte minst med tanke på att
  ålderspensionssystemet i sig självt är ett stabilt system.
  Vi går nu över till att titta på arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg under
  krisen och har sedan bitit sig fast på en nivå som naturligtvis ger anledning till
  oro.
  Något annat som vi har sett är att försäkringsvärdet i arbetslöshetsförsäk-
  ringen har försvagats rejält. Det beror dels på att man inte har uppnått taknivån,
226  

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

dels på att ersättningsnivån har försvagats betydligt på grund av den differentierade beskattningen av arbetsinkomster och försäkringar. På bilden ser vi hur försäkringsvärdet sedan början av 2000-talet har urholkats dels för heltidsarbetande arbetare i privat sektor, den mörkblå linjen, dels för heltidsarbetande tjänstemän i privat sektor, den ljusare blå linjen. Med de förslag som finns i regeringens budget nu ökar försäkringsvärdet under de första dagarna med ganska många procent, men fortfarande ligger vi långt ifrån de nivåer som vi hade under början av 2000-talet.

Finanspolitiska rådet menar att avvecklingen av nedsättningen av socialavgifterna är motiverad och att en höjd arbetslöshetsförsäkring är motiverad eftersom det höjer ersättningens roll som omställningsförsäkring men också därför att arbetslöshetsmålet är svårt att nå. Det handlar naturligtvis om att använda de ökade intäkter som avvecklingen av nedsättningen av socialavgifterna betyder för statskassan på ett mer effektivt sätt för att stödja människor i att kunna komma in i arbete igen. Det gör vi inte minst via till exempel utbildningskontraktet för arbetslösa ungdomar som inte har gymnasieutbildning. Men det handlar naturligtvis också om en aktiv näringspolitik och ökade investeringar.

Att arbetslöshetsmålet är ett tufft mål är det ingen tvekan om. Det är ett mycket ambitiöst mål som kommer att kräva stora insatser från regeringens sida, att vi har ett tydligt fokus på arbetslöshetsmålet och kontinuerligt i de kommande budgetarna presenterar olika förslag för att få ned arbetslösheten.

Ungdomsarbetslösheten är hög, framför allt bland de ungdomar som inte har gymnasieutbildning. Där ligger arbetslösheten uppemot 40 procent. Det är väldigt svårt för ungdomar i dag att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en gymnasieutbildning.

Långtidsarbetslösheten har också ökat. Den har tredubblats under den här perioden. Här ser det olika ut. Det vi ser är att arbetslösheten bland grupper som har högre utbildning, alltså gymnasieutbildning eller högskoleutbildning, är arbetslösheten i princip tillbaka på samma nivåer som före krisen 2008. Däremot har arbetslösheten inte sjunkit bland grupper som har en grundskoleutbildning eller lägre utan tvärtom fortsatt att öka.

Gymnasieutbildning har alltmer kommit att bli en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Regeringens politik är väldigt inriktad på att komma till rätta med det problemet, bland annat i form av ett kunskapslyft med ökade möjligheter för komvux, yrkesvux och folkhögskola. Vi fokuserar särskilt på att de ungdomar som i dag är arbetslösa och inte har gymnasieutbildning ska få ett stöd, men också tydliga krav för att ta sig igenom gymnasiet, eftersom vi ser att det är så centralt för att kunna klara sig på arbetsmarknaden. Om man är 20 år i dag och har svårt att komma in på arbetsmarknaden därför att man inte har gymnasieutbildning lär det inte bli lättare när man är 30, 40 eller 50 år.

Regeringen följer naturligtvis utvecklingen på arbetsmarknaden noga och kommer att anpassa politiken och komma med åtgärder under de kommande åren.

2014/15:FiU20

227

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

Jag ska säga något kort om investeringar. Finanspolitiska rådet säger att det inte finns några belägg för att investeringsvolymen i vägar och järnvägar är eftersatt men att en analys av investeringsplanen 2010–2021 visar att den tidigare regeringens prioriteringar var samhällsekonomiskt ineffektiva.

Det är naturligtvis viktigt att infrastrukturen både underhålls och utvecklas på ett bra sätt. Det är viktigt för att arbetsmarknadsregioner ska fungera och viktigt för svenska exportföretag. Här är det viktigt att de investeringar man gör är noga utvalda men också att de görs i samband med andra åtgärder. Nå- got som är viktigt att påpeka är att järnvägsbelastningen, antalet transporter på järnvägarna, kommer att öka rejält de kommande åren. Det kan naturligtvis vara ett argument för ett ökat underhåll av järnvägen jämfört med tidigare.

Hösten 2016, om ett och ett halvt år, kommer en infrastrukturproposition. I den kommer vi naturligtvis att överväga hur prioriteringarna av åtgärderna kan förbättras men också tydligt redovisa eventuella andra politiska bedömningar.

Sammanfattningsvis befinner vi oss i en konjunkturåterhämtning. Men det är en väldigt speciell makroekonomisk situation. Vi behöver beta av underskotten. Det finns en samsyn om hur fort detta ska ske i närtid, däremot inte i slutet av mandatperioden.

Vi tycker att de mycket kraftiga skattehöjningar och nedskärningar som rådet förespråkar är svårmotiverade i det här läget och att de inte nödvändigtvis skulle hjälpa den ekonomiska situationen. Det finns en samsyn om slopandet av de sänkta socialavgifterna och behovet av att höja nivån i arbetslöshetsförsäkringen.

Vi delar Finanspolitiska rådets uppfattning att det är ett ambitiöst jobbmål. Det kommer att kräva tydligt fokus och många åtgärder från regeringen. Det är naturligtvis också viktigt att vi funderar på hur prioriteringen av investeringar kan förbättras.

Ordföranden: Nu går vi vidare till ledamöternas frågor, och jag ställer själv den första frågan.

Både finansministern och John Hassler lyfte fram arbetslösheten, och det är klart att ett av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken är att få ned den så mycket som möjligt.

Rådet säger i sin rapport att den inte kommer att minska särskilt mycket utan betydande strukturella åtgärder. Sådana åtgärder har under ett antal år sagts ha genomförts i form av jobbskatteavdrag fem gånger, sänkt restaurangmoms, sänkta socialavgifter för unga, urholkad a-kassa och försämrad sjukförsäkring. Trots det pekar Konjunkturinstitutet på att under den här perioden har jämviktsarbetslösheten ökat. Då undrar jag vilka strukturella åtgärder som rådet i första hand anser att man skulle behöva genomföra. Det borde då vara andra än de som har genomförts.

Trots att regeringen nu går från en politik med stora och ofinansierade skattesänkningar till att finansiera sina reformer krona för krona rekommenderar rådet stora budgetförstärkningar för att minska underskottet i en snabbare takt. Det kan förstås vara svårt för svenska folket att hänga med i svängarna och förstå varför rådet nu säger till regeringen att den borde föra en ännu stramare

228

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

politik än vad den redan gör när man för bara några månader sedan hävdade att ladorna var välfyllda.

Jag undrar också hur det resonemanget stämmer överens med förslaget om att ändra målet till ett balansmål. Om vi antar att riksdagen följer rådet från Finanspolitiska rådet, är det då en rimlig stabiliseringspolitik att forcera fram 1 procents överskott strax före ett sådant införande?

Jag skulle också vilja vända mig till finansministern och fråga vilka konsekvenser regeringen ser av att följa rekommendationen att göra större budgetförstärkningar än de som görs nu.

Ulf Kristersson (M): Herr ordförande! Vi som dagligen pendlar mellan Stockholm och Strängnäs är inte fullt lika säkra som rådet på att infrastrukturinvesteringarna är tillräckliga. Det var mitt sätt att säga att jag är lite ledsen för att jag kom för sent. Det tog mig en och en halv timme att ta mig hit i dag.

Jag vill först komma in på frågan om arbetsmarknaden. Det är bra att ni påpekar att sysselsättningseffekter saknas. Det gäller både på sådant som kan leda till fler sysselsatta och på sådant som kan leda till färre sysselsatta. Jag tror att det är rätt centralt att hela tiden ha en uppföljning på det området.

Framför allt är jag intresserad av resonemang när det gäller de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. Ni pekar specifikt ut unga människor. I praktiken pratar vi om unga människor utan gymnasieutbildning, om utomeuropeiskt födda och ibland utomeuropeiskt födda i kombination med en ganska svag utbildning. Där påpekar ni egentligen bara att ni inte ser att regeringen har någon strategi för att nå sitt eget mål. Ni påpekar också att om man på allvar vill höja sysselsättningen bland dem som har allra svårast att komma in i dag skulle det kunna stå i strid med fördelningspolitiska mål eller med andra mål som brukar vara viktiga i svensk politik.

Vilken är rådets mer övergripande inriktning om man på allvar vill höja sysselsättningen bland dem som i dag har svårast att komma in på arbetsmarknaden? Vilken sorts policyförändringar skulle rådet i så fall vilja se?

John Hassler, Finanspolitiska rådet: Jag börjar med frågorna om budgetförstärkningar. Det sägs ibland att vi menar att man bör genomföra mycket stora budgetförstärkningar i ett extremt konjunkturläge, vilket förstås låter ganska vansinnigt, men så är det inte alls. På båda de två punkterna gör vi en helt annan bedömning.

Vad vi menar är att man bör börja med att tänka på hur stora budgetförstärkningar som normalt kommer att krävas. De bör också genomföras i ett någorlunda normalt konjunkturläge.

Konjunkturläget har inte varit normalt. Det har varit en extrem situation under ett antal år och är det delvis fortfarande, möjligen också nästa år med tanke på den penningpolitik som bedöms komma att bedrivas. Därefter ser vi dock inte i planerna något extremt konjunkturläge. Då menar vi att man bör återgå till det som är en normal återhämtning i en konjunkturuppgång. Vi har sagt att det handlar om ungefär en ½ procent strukturellt per år. Det ligger

2014/15:FiU20

229

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

också helt i linje med vad OECD och IMF säger är en acceptabel konsolidering i ett läge där man vill ta ned ett underskott.

Vi vill definitivt värja oss mot påståendet att vi föreslår mycket, mycket stora budgetförstärkningar i ett extremt konjunkturläge. Vi inser också att det vore djupt olämpligt.

Vi är som sagt fortfarande i ett läge där vi inte kommit tillbaka till en mer normal situation. Därför menar vi att det är befogat att vara lite mer försiktig i årets budget, 2015/2016. Därefter bör man återgå till det som man anser vara en normal återhämtning.

Oskar Nordström Skans, Finanspolitiska rådet: Det var i stort sett samma fråga från båda frågeställarna om arbetsmarknaden och vad vi menar när vi talar om strukturella åtgärder.

Vad det handlar om, om man ska nå det här målet, är inte konjunkturåterhämtningen, utan det måste vara någonting utöver det. Var det detta du menade med strukturella åtgärder?

Här finns det ett par olika saker att fundera kring. Att minska arbetslösheten i de svåra grupperna är svårt. Grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är det också svårt att hjälpa. Hade det varit lätt hade de antagligen inte haft så svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Det finns inte så jättemånga exempel på länder som har haft en kraftigt fallande arbetslöshet, men det finns några. Ett av dem är Tyskland. Där har den fallande arbetslösheten varit mycket starkt förknippad med en betydande tillväxt av låglönearbeten. Jag tror inte att det är lätt att sänka arbetslösheten genom att gå den vägen. Men om man har höga fördelningspolitiska ambitioner och inte ser det som ett möjligt alternativ blir det ännu svårare att nå målet. Det är inte konstigare än så. Alla vägar man stänger när man har ett mål som är svårt att nå gör det ännu svårare. Det är vårt konstaterande när det gäller den saken.

När det gäller de unga är det en sak som kommer att göra det väldigt svårt att nå det här målet. Vi kan titta på de länder som har allra lägst arbetslöshet, Tyskland och Österrike. De har en väldigt låg ungdomsarbetslöshet. Sverige har en hög andel arbetslösa bland ungdomar. Mycket av skillnaden mellan Sverige och Tyskland drivs av vad ungdomarna gör under tiden de studerar. En stor del svenska ungdomar som är arbetslösa är gymnasister. Det existerar över huvud taget inte i Tyskland. Där är det väldigt många som går på utbildning som i stället är sysselsatta. Det kan finnas goda skäl att titta på utbildningssystemen i Tyskland och Österrike för att se vad man kan lära sig därifrån, men jag tror inte att man skulle välja deras utbildningssystem på grund av den mer mekaniska statistiska biten. Om man inte gör det blir det omöjligt att få en arbetslöshetsnivå som ligger i linje med den i Tyskland och Österrike. Med tanke på att ungdomarna utgör en så stor del i den svenska arbetslöshetsstatistiken tror vi helt enkelt inte att det blir möjligt att nå den lägsta arbetslösheten i Europa, om inte de här länderna totalt kraschar kring 2020, men det kan ju inte vara det vi strävar mot.

230

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

Vad vi säger om målet är inte att man ska överge det utan att det är viktigt att man i sin strävan mot en lägre arbetslöshet står fast vid att det ska ske genom en ökad sysselsättning, en balanserad budget och i ett balanserat konjunkturläge, så att man inte i sin strävan att nå målet till 2020 frestas att börja kompromissa om de andra målen.

Rådet har tidigare bedömt att de tidigare strukturella insatserna har haft stora effekter på sysselsättning och arbetsutbud. Vi hade den högsta sysselsättningen och det högsta arbetsutbudet i hela EU 2014.

Finansminister Magdalena Andersson (S): När det gäller konsekvenser av större besparingar kan man naturligtvis fråga sig vad som är extrema besparingar och vad som är extremt konjunkturläge eller inte. Men de facto menar Finanspolitiska rådet att man bör genomföra en strukturell åtstramning på 75 miljarder kronor på fyra år. Det är alltså inte bara en konjunkturförbättring utan en strukturell besparing på 75 miljarder kronor om man ska gå från ett strukturellt underskott på –1 procent till ett strukturellt överskott på 1 procent till 2018. Det motsvarar 75 miljarder.

Menar ni fortfarande att vi bör ha 1 procents överskott 2018, John?

John Hassler, Finanspolitiska rådet: Vi har inte sagt exakt vad som är rätt nivå. Det måste bedömas utifrån ett antal olika saker. Men vi menar att den återhämtningshastighet som föreslås i vårpropositionen helt enkelt är för låg. Vi har sagt att det normalt kommer att krävas ½ procent strukturellt per år. Det är också i linje med vad internationella organisationer säger är normalt. Skulle man göra det skulle åtminstone 1 procent vara inom klart räckhåll 2018.

Finansminister Magdalena Andersson (S): Men om man når 1 procent till 2018 – med en ½ procent om året hamnar man på ungefär 2 procent på fyra år

– blir det 75 miljarder i strukturell åtstramning i ekonomin. Om regeringen skulle annonsera något sådant i ett läge där Riksbanken har svårt att få upp inflationen, där vi har en svag återhämtning och en mycket hög arbetslöshet, är det för mig inte uppenbart att det skulle gynna den ekonomiska utvecklingen i Sverige. 75 miljarder motsvarar att ta tillbaka ungefär hälften av de skattesänkningar som den tidigare regeringen gjorde, då inte i syfte att genomföra nya reformer utan bara i rent åtstramande syfte.

Jag noterade också när OECD:s generalsekreterare var här att hans bedömning var att det skulle vara direkt kontraproduktivt i Sverige att nu snabbt försöka nå 1 procents överskott i de offentliga finanserna. Hans bedömning var att det skulle skada svensk ekonomi.

Jag tycker att det här säger lite om att det är ett ganska speciellt läge i politiken. Olika experter gör ganska olika bedömningar av vad som är den mest avvägda politiken i det här läget. Här gäller det att fundera noggrant på vad som är det mest välavvägda. Regeringen försöker driva en försiktig linje där vi steg för steg minskar underskotten i de offentliga finanserna men inte genomför så stora skattehöjningar att det skulle riskera återhämtningen.

Vi kommer naturligtvis att behöva fortsätta fundera under de kommande åren på vad som är det mest avvägda i varje enskilt läge. Här är det bra att det

2014/15:FiU20

231

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

råder en samsyn mellan regeringen och rådet för de närmaste åren om vad som är det mest välavvägda.

Den diskussion vi har nu är vad som är det mest lämpliga lite längre fram i mandatperioden, 2017–2018. Det får vi naturligtvis möjlighet att återkomma till. Om ett år vet vi också lite bättre vad som har hänt med exempelvis inflationsutvecklingen, inte bara i Sverige utan också i Europa och USA. Det blir väldigt spännande att följa vad som kommer att bli konsekvenserna av ECB:s mer expansiva penningpolitik och deras köpprogram men också vad som blir effekterna av svenska Riksbankens penningpolitik.

Oscar Sjöstedt (SD): Herr ordförande! Tack för en intressant presentation! Jag har några frågor som rör de negativa sysselsättningseffekter som upp-

står som ett resultat av regeringens politik. Exempelvis skriver Finanspolitiska rådet att en förstärkning av arbetslöshetsförsäkringen väntas medföra 27 000 färre sysselsatta. Men givet att man från politiskt håll ändå vill stärka arbetslöshetsförsäkringen, vore det då inte klokare att införa en tydlig nedtrappning så att man kan höja försäkringsskyddet men samtidigt behålla incitamenten för att söka arbete? Hur skulle i så fall en sådan modell lämpligen kunna utformas? Finns det empiri från andra länder som har jobbat på det sättet, och hur har de i så fall lyckats?

Rådet konstaterar också att pensionsåldern behöver höjas. Det är mycket möjligt att det är sant. Men oavsett om det är sant eller inte, vore det inte lämpligare att jobba tydligare med morötter, det vill säga ekonomiska incitament, för att få äldre att frivilligt snarare än med tvång stanna kvar på arbetsmarknaden?

Det skulle också vara intressant att höra vad som blir sysselsättningsbortfallet av regeringens föreslagna straffskatt på äldre arbetskraft. Finns det även i det här fallet empiri från andra länder som har jobbat med förmånliga ekonomiska incitament för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden, och hur har de i så fall lyckats?

Janine Alm Ericson (MP): Tack för en bra föredragning!

Jag tycker att det är väldigt spännande att höra om infrastrukturinvesteringarna som det har talats om här. Rådet konstaterar att infrastrukturinvesteringarna inte verkar vara eftersatta i ett europeiskt perspektiv men att de är samhällsekonomiskt ineffektiva, att det hade varit möjligt med bättre prioriteringar, och att det beror på brister i själva beslutsmodellen.

Jag skulle vilja höra lite mer specifikt om bristerna och vilka förbättringar man skulle kunna göra. Hur ser ni på systemet att gå före i kön för investeringarna med medfinansiering från till exempel regioner och kommuner? Har ni tittat på hur det skulle se ut om man lät fyrstegsprincipen slå igenom fullt ut?

Emil Källström (C): Finansministern tyckte sig få stöd för att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Hon exemplifierade det med att man kunde satsa dessa resurser på en aktiv näringspolitik. Men här har en stor del av den politiska

232

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

konflikten legat de senaste månaderna. Det är ju en sak vilka skatter man förändrar och på vilket sätt, men det är också en fråga om hur man använder resurserna.

Faktum är att skattehöjningarna på jobbskapandet inte i någon större utsträckning går till satsningar på samma sak, utan det går framför allt till att finansiera förändringar i transfereringssystemet. Man höjer skatterna på jobb och företagande med närmare 30 miljarder men satsar inte ens 1 miljard, väldigt generöst räknat, på näringspolitik.

Finansministern tycker att det är en bra politik, och det är väl därför hon lägger fram den.

Min fråga till Finanspolitiska rådet är: Är det klokt att höja skatterna så pass substantiellt på just jobb och företagande när resurserna från den jobbskapande sektorn går till framför allt transfereringssystemen?

John Hassler, Finanspolitiska rådet: Först vill jag kommentera siffran 75 miljarder. Det är inte så att vi föreslår 75 miljarder utöver det som regeringen föreslår. Vad vi menar är att det går att åstadkomma mer än 1 promille 2016– 2017 och två promille 2017–2018 i ett läge där man bedömer att konjunkturen har stabiliserats. Jag tror inte att man får med sig någon expert från IMF eller OECD på att det är max vad man kan klara i ett sådant läge.

När det gäller frågan från Sverigedemokraternas representant om pensioneringsåldern vill jag väl säga att vi på inget sätt tycker att man ska tvinga folk. Det här är snarare en politik som handlar om att ge möjligheter. Vi pekar tillsammans på att lagen om anställningsskydd automatiskt bör skrivas upp så att de människor som vill jobba också får stöd i lagen.

Vi vill alltså snarare peka på att den norm som tidigare funnits om att man normalt sett går i pension vid 65 ska bytas mot en norm som innebär att man i genomsnitt ökar sitt yrkesverksamma liv med en månad per år, i takt med att man lever längre.

I och för sig vill vi också påpeka att de incitament som kommer att krävas för att folk ska kunna göra detta kommer att innebära att vi ställs inför svåra fördelningspolitiska avvägningar. Många människor kommer inte att orka jobba så mycket mer, och det är en väldigt viktig poäng. En del kan identifieras i systemen – om de är sjuka och så vidare – men alla kommer inte att kunna göra det, och det finns en betydande risk att de system som är nödvändiga för att vi ska få upp pensioneringsåldern och ge incitament också kommer att leda till att många pensionärer får det väldigt dåligt.

Denna avvägning är något som borde vara en väldigt central politisk fråga: Hur ska man hantera behovet av att skapa incitament tillsammans med behovet av att faktiskt också ta hand om de människor som inte orkar jobba lika länge som till exempel jag själv hoppas kunna göra?

Oskar ska ta upp arbetsmarknadsfrågorna, men jag skulle vilja säga någonting om det här med medfinansiering. Vi har inte diskuterat detta, men det är en viktig fråga.

Jag kan inte säga att vi har några klara svar där. Medfinansiering har fördelar, men det har också en del nackdelar om inte beslutsrätten över projekten

2014/15:FiU20

233

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

fördelas i någon sorts proportion till medfinansieringen. I ett sådant läge finns det en risk att den som har lite övervikt i beslutsprocessen sockrar projekten lite för mycket. Möjligen är det en av orsakerna till att man åtminstone ibland får välja kostnadsöverdragningar på beslutade infrastrukturprojekt. Det är tydligen, såvitt jag förstår, det normala att den här typen av kostnadsfördyringar faktiskt uppstår innan det första spadtaget är taget, så det verkar inte vara ingenjörernas fel att det blir dyrt.

Oskar Nordström Skans, Finanspolitiska rådet: Jag vet inte om jag har så jättemånga bra svar, vilket inte nödvändigtvis betyder att det var något fel på frågorna. När man inte har några svar brukar man säga att det är bra frågor.

Avtrappning har vi inte heller diskuterat i rapporten. Jag får försöka dra mig till minnes lite grann hur forskningsläget ser ut så får John avbryta mig om jag säger fel. Men som jag minns litteraturen från när jag tittade på det mer så brukar den konventionella visdomen vara att nedtrappning har positiva effekter på så sätt att det ger möjlighet att kombinera ett bättre försäkringsskydd med mer goda incitament och att det även finns visst empiriskt stöd för det. Jag är dock inte helt uppdaterad och inte helt inläst, måste jag tyvärr säga. Jag kanske borde ha varit det.

När det gäller frågan om det är klokt att höja skatterna för arbetsgivare som anställer unga och använda de pengarna för att höja transfereringarna är det från ett sysselsättningsperspektiv naturligtvis inte det. Det visar sysselsättningsberäkningarna. Men detta belyser också frågan om målkonflikter: Sysselsättning kanske inte är allt, och vad som är klokt bestäms också av vilka andra ambitioner man har med politiken.

Vår kritik av de här åtgärderna handlar framför allt om att man inte har redovisat ordentliga beräkningar av vad de har för konsekvenser. Vår uppskattning av konsekvenserna är ju att höjningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar har vissa sysselsättningseffekter i storleksordningen 5 000–10 000, vilket baseras på den utvärdering som finns av införandet. Bedömningen blir då att när man tar bort det så borde effekterna vara ungefär i samma storleksordning.

Om man då använder pengarna till att höja a-kassan har vi försökt göra en beräkning enligt de metoder som Finansdepartementet brukar använda för att räkna på det här för att se vad det borde ha för sysselsättningseffekter, och då hamnar vi i storleksordningen 25 000. Summan av de två blir då ytterligare en negativ sysselsättningseffekt av just den delen av nedsättningen som används till att höja a-kassan.

Samtidigt är det precis som John sa på det viset att man ändå kan vilja ta den negativa sysselsättningseffekten för att försäkringsskyddet i den offentliga arbetslöshetsförsäkringen gradvis har försämrats. Det är klart att det finns någonting lite underligt i att vi har ett försäkringsskydd som är satt i nominella kronor. Någon gång måste det ju rimligen höjas. Om vi inte höjer det lite då och då blir det en strukturell minskning, och det kan man ju vilja ha, men det är inte orimligt att då och då höja den, och när man ska höja den så kostar det pengar.

234

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

Om detta var något svar vet jag inte riktigt, men det var ett försök.

John Hassler, Finanspolitiska rådet: Jag tänkte säga någonting om det här med avtrappning, eftersom jag själv har skrivit några uppsatser om det. Det var visserligen länge sedan, men ändå.

Om man har ett system med arbetslöshetsersättning är det ett ganska väletablerat resultat att en avtrappning av ersättningen över tid skapar starka incitament att söka efter nytt jobb. Avtrappning är ett effektivt sätt att skapa de incitamenten.

Samtidigt är det förstås också så att detta är en avvägning mot fördelningspolitiska argument. Folk kan ha otur och inte hitta något jobb, och vissa människor är i en situation som gör det svårare för dem att hitta jobb. De kommer att få längre arbetslöshetstider i genomsnitt, och i någon mening är det ur ett fördelningspolitiskt perspektiv framför allt dem som man vill hjälpa. En kort arbetslöshetsperiod är för de flesta människor egentligen inte något större bekymmer. Man kan klara sig på sparade medel, man kan låna och så vidare. Det är långa arbetslöshetsperioder som är besvärliga ekonomiskt och ur andra aspekter.

Inte heller här kan man alltså dra slutsatsen att en rimlig avvägning är att ha en väldigt snabb avtrappning. Det måste göras en avvägning mellan de incitamentsskapande effekterna av en avtrappning mot de fördelningspolitiska konsekvenserna. Var den avvägningen sedan hamnar är delvis en politisk fråga som jag inte tycker att vi har anledning att exakt bestämma oss för vad det ska vara.

Finansminister Magdalena Andersson (S): Som jag minns forskningen när jag höll på med detta är det så att sökaktiviteten går upp just när det händer någonting i arbetslöshetsförsäkringen. Sedan faller den tillbaka ganska snabbt igen. När du är ny i arbetslöshet är sökaktiviteten ganska hög. Sedan sjunker den, och om det då händer något i a-kassan så går sökaktiviteten upp. Sedan trappas den av igen, och så om det händer något igen så går den upp.

Vad vi kan se i forskningen är alltså att det är viktigt att det händer saker under den period man är arbetslös så att man inte lämnas i arbetslöshet utan att det händer något vare sig i a-kassan eller på något annat sätt. När man är arbetslös är det viktigt att det händer olika saker, och det är klart att om problemet är, som det verkar vara i Sverige, att det är väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden om man inte har gymnasieutbildning, ja, då är det klart att en ytterligare nedtrappning av a-kassan inte hjälper det problemet. Då är ju problemet ett annat, nämligen att man inte har tillräcklig utbildning, och då behöver man lösa det problemet. Ju snabbare man kan identifiera dessa individer under arbetslöshetsperioden och ge dem det stödet, desto kortare arbetslöshetsperioder får man rimligen.

Det lät lite som om samtliga de skatteintäkter som kommer av förändringen av arbetsgivaravgiften för unga går till höjd a-kassa. Jag vill bara understryka att så är det inte alls. Merparten av de resurserna som vi ökar skatteintäkterna med går dels till näringspolitiska satsningar, dels till infrastrukturinvesteringar

2014/15:FiU20

235

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

där vi ökar just järnvägsunderhållet med över 1 miljard varje år, vilket är en 20-procentig ökning av järnvägsunderhållet jämfört med vad det hade varit annars. Det är klart att det ger jobb här och nu, men det ökar också möjligheterna för Ulf Kristersson och andra att ta sig till jobbet och det gagnar också svenska exportföretag.

Inte minst är det ett kompetenslyft på arbetsmarknaden mot bakgrund av just det här som vi har pratat om: problemen att ta sig in på arbetsmarknaden om man inte har gymnasieutbildning. Där läggs mycket resurser på ungdomar som har svårt att komma in – dels dem som inte har gymnasieutbildning, dels ungdomar som har en teoretisk utbildning, eftersom väldigt mycket färre ungdomar väljer praktiska yrkesutbildningar som ger jobb efter en del förändringar som gjorts i de utbildningarna.

Vi vill möjliggöra för ungdomar att kombinera en yrkesvuxutbildning med att jobba, alltså jobb och praktik i en kombination, men också ge möjligheter till komvux, yrkesvux och folkhögskola för människor som är mitt i livet och även för personer som är arbetslösa och skulle behöva det stödet.

Vi har också den äldreomsorgssatsning som regeringen genomför. Det är många kvinnor som går ned i arbetstid för att vårda äldre anhöriga, och denna satsning möjliggör för fler kvinnor till exempel i min ålder att jobba heltid, men det möjliggör också för personalen i äldreomsorgen att kanske jobba hela vägen upp till pensionsåldern.

Det är naturligtvis sysselsättningseffekter av detta som också är viktiga att väga in.

Håkan Svenneling (V): John Hassler inledde med att prata om målkonflikter och att det var det som rådet ville peka på i den här rapporten. Då lurar jag på den målkonflikt som finns kring den höga ungdomsarbetslösheten framför allt i min generation, där man dels har väldigt svårt att komma in i en trygg tillsvidareanställning eftersom det är så mycket osäkra anställningar, dels i största allmänhet har svårt att få ett jobb.

Jag funderar lite på hur rådet har resonerat om riskerna med den höga ungdomsarbetslösheten, vad det innebär på lång sikt att man inte kommer in i ett arbete och vilka kostnader det för med sig. Finns det då inte en målkonflikt i att föra en väldigt restriktiv och åtstramande politik i stället för att satsa och investera så att det skapas fler arbeten? Då kan ju fler ungdomar komma in på arbetsmarknaden och därmed också bidra till en ökad sysselsättning och att man får mindre kostnader för ungdomsarbetslösheten på lång sikt.

Vad behöver man göra om man ska föra en åtstramningspolitik och samtidigt motverka en hög ungdomsarbetslöshet och en hög långtidsarbetslöshet som finansministern visade på?

Erik Ullenhag (FP): Låt mig först tacka för en väldigt intressant rapport. Det finns en hel del för den tidigare regeringen att studera i den, och det finns en hel del för den nuvarande regeringen att studera i den också. Ibland när man sitter i en regering tar man inte alltid till sig av kloka synpunkter från konstruktiv kritik.

236

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

Jag hade ett par frågor kring arbetsmarknaden. Det första är att rådet nästan konstaterar att man inte tror att regeringen kommer att nå sitt arbetslöshetsmål. Sedan uttrycker sig John Hassler så här, och det står i texten: ”såsom målet är formulerat”. När jag läser en sådan formulering blir min fråga: Är man tveksam till målets formulering om man säger ”såsom målet är formulerat”? Skulle man vilja se en annan typ av mål för jobbpolitiken?

En annan sak som rådet konstaterar är att den nuvarande regeringen har slutat göra sysselsättningsberäkningar på sin politik. Detta är rätt bekymmersamt om man vill föra en seriös jobbpolitik. Nu gör Finanspolitiska rådet bedömningen att man tappar drygt 30 000 jobb på ett par av de jobbfientliga reformer som man genomför. Då tänkte jag passa på att fråga finansministern om hon delar den beräkningen eftersom det inte går att läsa ut vilken bedömning regeringen gör ur det som man har lämnat på riksdagens bord. Delar man Finanspolitiska rådets bedömningar av sysselsättningskonsekvenserna när det gäller förändringen av a-kassan och förändringen av ungdomsarbetsgivaravgiften?

Allra sist har jag en lite bredare fråga både till rådet och finansministern. Vi har ju en hygglig samsyn i Sverige om att problemet på svensk arbetsmarknad är att det i huvudsak är de som inte har en utbildning som inte står speciellt starka på arbetsmarknaden. Det gäller unga, och det gäller utrikes födda.

Finansministern uttryckte själv att det är klart att då är det bättre att en ung människa får en gymnasieutbildning så att han eller hon har en chans att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vi nog alla dela. Men sedan sa finansministern att det är betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden när man är 30 eller 40 år om man inte har en gymnasieexamen. Finansministern skakar på huvudet; hon får rätta mig om hon tycker att jag uttryckte mig slarvigt.

Mitt problem med frågeställningen är följande: När det gäller utrikes födda är det rätt många som nu kommer till Sverige som just saknar en utbildning. Det är en otroligt blandad grupp flyktingar som kommer till vårt land. Varken finansministern eller Finanspolitiska rådet har uppehållit sig speciellt mycket kring den gruppen. Det är klart att det är tuffare ifall du är 32 år och saknar en gymnasieutbildning på en liten arbetsmarknad än ifall du är 20 år och försöker läsa in gymnasiet på komvux.

Jag är aningen bekymrad över den politik som regeringen för nu, därför att regeringen fokuserar i väldigt hög grad på nyanlända som har en högre utbildning. Det är bra; där behöver man göra mer. Men det kommer för närvarande relativt många till Sverige som har en lägre utbildning, och jag skulle gärna höra regeringens reflektioner inte bara vad gäller unga på arbetsmarknaden utan också kring utrikesfödda med lägre utbildning.

Jakob Forssmed (KD): Tack för en bra föredragning och en mycket bra och gedigen rapport från Finanspolitiska rådet! Jag säger som Erik Ullenhag sa tidigare: Det finns mycket för den förra regeringen att ta till sig och för den nuvarande också.

2014/15:FiU20

237

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

Ni diskuterar intressant kring arbetslöshetsmålet och säger ungefär att det är ett väldigt svåruppnåeligt mål och att ni ser en risk att regeringen kommer att frestas att lånefinansiera expansiv finanspolitik för att uppnå målet. Men ni säger också att man rent statistiskt kan vidta åtgärder som gör att man uppnår målet på ett felaktigt sätt.

Då är min fråga: Vad är det ni kommer att hålla ögonen på särskilt just i de här två delarna, om regeringen väljer att uppnå målet på sätt som är strukturellt och långsiktigt dåliga för sysselsättningen?

Det var min ena fråga. Den andra frågan är väl till Magdalena Andersson men även till rådet. När man läser den här rapporten och inte minst det resonemang som ni har fört även här om arbetslivets längd och vikten av att förlänga det för att klara både anständiga pensioner och offentliga finansers långsiktiga hållbarhet, framstår ju regeringens aviserade särskilda löneskatt för äldre som en sällsynt dålig strukturell åtgärd. Frågan till regeringen och Magdalena Andersson är: Är ni i ljuset av Finanspolitiska rådets rapport och en del annat som har framkommit kring detta beredda att tänka om när det gäller just den frågan?

Oskar Nordström Skans, Finanspolitiska rådet: När det gäller frågan om man skulle satsa eller avstå från en mer restriktiv finanspolitik för att få ned ungdomsarbetslösheten är saken den, vilket John var inne på, att om man ska kunna bedriva en aktiv stabiliseringspolitik så måste man återhämta underskotten när tiderna vänder. Annars kan vi inte bedriva någon aktiv stabiliseringspolitik nästa gång det kommer en lågkonjunktur, och då blir det väldigt jobbigt för dem som är unga då.

Vi ser därför hellre framför oss att man försöker eftersträva en så lång period med ekonomin i balans som möjligt än att man kastar ekonomin i obalans genom att skapa en överhettning för att få ned ungdomsarbetslösheten.

Det man nog bör sträva efter när det gäller att få ungdomar i jobb är naturligtvis att få till ett system som fungerar så bra som möjligt vad gäller övergången från skola till arbetsliv och ett utbildningssystem som är väl anpassat för att hantera detta för de olika grupper som finns i utbildningssystemet. Det skulle vara min generella rekommendation för att försöka få ett fungerande system.

När det gäller vår skrivning om målet EU 2020 – ”såsom målet är formulerat” – tycker vi att det är bra såsom målet är formulerat. Vad vi menar är att man ska nå målet om lägst arbetslöshet inom EU 2020 genom höjd sysselsättning och ett ökat antal timmar. Det är det tillägget som vi tycker är viktigt, och det är väl det tillägget som vi också kommer att följa och som är absolut centralt.

Om man börjar avvika från den ambitionen och i stället frestas att använda sig av åtgärder som minskar arbetsutbudet bland de grupper som är svåra att få i arbete, då kan man ju få en lägre arbetslöshet rent statistiskt men samtidigt ett mindre arbetsutbud och en mindre sysselsättning.

Det är därför vi vill påminna om vikten av tillägget i målet. Det är mycket bra att sträva efter en lägre arbetslöshet. Det kan också vara bra att sätta upp

238

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

ett ambitiöst mål. Men det är viktigt att man använder metoder som ger oss långsiktigt positiva effekter, och då handlar det om att man ska sträva efter en lägre arbetslöshet genom högre sysselsättning och fler arbetade timmar och inte genom att frestas ta till åtgärder som kan sänka arbetslösheten antingen väldigt tillfälligt eller genom att minska arbetsutbudet inom de grupper som har svårt att komma in. Även då kan man få siffran för arbetslösheten att se bättre ut, men andra viktiga delar av arbetsmarknadens funktionssätt, det vill säga sysselsättningsgrad och arbetsutbud, blir sämre.

Vi kommer naturligtvis att följa hur sysselsättning och arbetsutbud utvecklar sig, diskutera ändamålsenligheten i de åtgärder man föreslår och även diskutera huruvida de åtgärder som strävar efter att sänka arbetslösheten verkligen strävar efter att göra det på ett sätt som går genom ökad sysselsättning och fler arbetade timmar.

Vi hade också frågan om de utrikes födda som saknar gymnasieutbildning och vad man ska göra. Det är ingenting som vi har diskuterat i den här rapporten, och återigen är det en mycket svår fråga. Det är en fullständigt rimlig fråga att ställa, men jag tror att det blir fel om jag försöker säga någonting på rak arm som jag i efterhand riskerar att inte riktigt kunna stå för.

Hade du något att tillägga, John?

John Hassle,r Finanspolitiska rådet: Möjligen kan jag säga någonting om löneskatt för äldre och de statistiska frågorna.

Sverige är särskilt i förhållande till Tyskland dåligt när det gäller ungdomsarbetslösheten. Där är det viktigt att notera att en stor del av ungdomsarbetslösheten, faktiskt majoriteten bland de riktigt unga arbetslösa, handlar om sådana som studerar vid sidan om att också vara arbetslösa. Den gruppen existerar egentligen inte i Tyskland. Såvitt vi kan förstå beror det huvudsakligen på det tyska lärlingssystemet, där en stor del av de som studerar i de åldrarna också jobbar och har betalt vid sidan om.

Det är mycket möjligt att ett sådant system är att föredra eftersom det ger mindre trösklar att komma in på arbetsmarknaden, men motivet för att införa ett sådant system kan inte vara att ändra arbetslöshetsstatistiken, utan det måste vara någonting annat. Det är ett exempel där det ibland kan gå lite fel om man bara fokuserar på en siffra, nämligen arbetslöshetsnivåerna.

När det gäller löneskatten för äldre har vi inte gjort några beräkningar på konsekvenserna. Möjligen har Konjunkturinstitutet gjort det – jag får ett nickande svar här från vår kanslichef – så det är något som förstås är möjligt att göra. Oskar kan rätta mig, men jag tror att man brukar göra bedömningen att arbetsutbudselasticiteten är ganska hög bland de äldre, så effekten kan bli ganska betydande, även om jag också har förstått att kunskapsläget när det gäller de äldre i arbetsutbudet är dåligt i förhållande till yngre människor.

Oskar Nordström Skans, Finanspolitiska rådet: Jag kan bara kort inflika att det finns en utvärdering av kombinationen av den sänkta arbetsgivaravgiften och extra jobbskatteavdrag för de äldre som ju visade på positiva effekter. Jag

2014/15:FiU20

239

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

kommer inte ihåg storleksordningen riktigt, men det finns åtminstone en sådan direkt studie från IFAU som kom för något år sedan.

Finansminister Magdalena Andersson (S): Erik Ullenhag, när jag sa att det inte är lättare när man är 30–40 år menade jag alltså om 10 eller 20 år. Om man har det svårt i dag för att man inte har gymnasieutbildning och är 20 år, så lär det om 10 år vara ännu högre krav på arbetsmarknaden och ännu mer om 20 år när man är 40 och ännu mer om 30 år när man är 50. Det var så jag menade.

Beräkningar av sysselsättningseffekter är otroligt svåra. Man gör många antaganden, och så kommer man fram till en siffra som framstår som väldigt exakt. Men sanningen är att bakom dessa beräkningar finns det otroligt mycket osäkra antaganden. Därutöver finns det i vissa delar av ekonomin betydligt mer utvecklade metoder för att göra beräkningar än i andra delar. På inkomstsidan finns mer utvecklade metoder än på utgiftssidan, till exempel.

Därför har regeringen gjort bedömningen att det är bättre att vi gör en samlad bedömning av sysselsättningseffekterna av regeringens politik. Det har vi också gjort, både i höstens budget och nu i vårbudgeten. Den bedömningen är att det påverkar sysselsättningen positivt.

Utrikes födda med lägre utbildning är ett område där jag är övertygad om att vi kommer att behöva jobba mycket mer. Jag hoppas att det finns ett stort intresse också bland riksdagens partier för att jobba mer med dessa frågor.

Det regeringen gör nu är att jobba med det snabbspår som Ylva Johansson har haft samtal med arbetsmarknadens parter om. Det handlar om att snabbt kunna få in en del av dem som nu flyttar till Sverige i jobb. Det handlar dels, förstås, om personer som har högre utbildning, dels om personer med en relevant yrkeserfarenhet som kan komma in på andra delar av arbetsmarknaden. Det kommer alltså inte bara att vara för personer med en utbildningsbakgrund utan också för personer med relevant yrkeserfarenhet. Sedan tror jag att vi kommer att behöva återkomma med ytterligare insatser för personer som behöver mer stöd för att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Vad gäller arbetslöshetsmålet finns det, tycker jag, tre särskilt relevanta mått att titta på. Dels är det arbetslösheten, dels är det arbetade timmar, dels är det sysselsättningsgraden. Det är därför målet är formulerat så att vi vill få ned arbetslösheten genom att öka sysselsättningen och öka antalet arbetade timmar.

Om man bara fokuserar på ett av målen går det alltid att rent statistiskt fippla med siffrorna på något sätt. Man kan få fler människor i arbete utan att alls öka antalet arbetade timmar i ekonomin, till exempel genom att man delar på jobben. På samma sätt kan man få upp antalet arbetade timmar genom att människor som har arbete arbetar mer, och det är i och för sig positivt, men man kan få det samtidigt som arbetslösheten ökar i praktiken, och det är ju inte så positivt.

Därför tycker jag att det finns en poäng just med den här treenigheten när vi har formulerat målet. Fokus är på arbetslösheten, för det är oerhört centralt att människor som vill vara med och bidra i samhället också får möjlighet att

240

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

göra det. Det är bra för samhället, men det är också en viktig fråga för alla människor som bor i Sverige.

När vi fokuserar på arbetslösheten gör vi det på ett sådant sätt att vi också tittar på antalet arbetade timmar i ekonomin, vilket är viktigt för att vi ska kunna klara försörjningen och kunna finansiera vår välfärd. Vi fokuserar även på sysselsättningen så att det är många som är med och bidrar. Det är därför som målet är formulerat på det sätt som det är.

Vad gäller särskild löneskatt för äldre menar vi att man bör kunna ha en sådan. Även med en särskild löneskatt på äldre finns det en betydande rabatt både för dem som anställer äldre och för äldre som jobbar. Vi har det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre som arbetar, och vi har även med regeringens förslag en betydligt lägre arbetsgivaravgift för arbetsgivare som anställer äldre arbetskraft. Det finns alltså betydande incitament både för arbetsgivare och arbetstagare att arbeta högre upp i åldrarna även med regeringens förslag.

Ordföranden: Då har vi gått igenom den första omgången och börjar om med Socialdemokraterna och Monica Green.

Monica Green (S): Först ska jag spontant säga något om järnvägsunderhållet. Man blir nostalgisk och tänker: Har vi råd att inte arbeta? Just nu tycker jag ju att alla borde jobba med järnvägsunderhåll så att vi kan komma till våra arbeten. Även jag är en luttrad pendlare, precis som Ulf Kristersson. Fler underhållsarbetare till järnvägen! Men jag vet att det finns andra hål inom välfärden också.

Men det var egentligen inte det som jag hade tänkt fråga om. Det var mer en spontan fråga, eftersom jag känner med alla här som tycker att vi måste satsa på järnvägen.

Jag vill först tacka för en bra och intressant rapport och era bedömningar. Det är viktigt att vi får lägga era bedömningar till många andra bedömningar.

Ett annat år, jag tror att det var 2008, skrev ni att ni bara kan göra bedömningar. Ni skrev till och med att ni kan gissa er till om framtiden. Jag tycker nog att ni kan sträcka på er och säga att det åtminstone är kvalificerade gissningar som ni gör.

Jag återkommer till hur stramt det ska vara och hur snabbt man ska tillbaka. När ni lade fram er rapport i maj 2014 hade den gamla regeringen lagt fram budgetpropositionen för 2014. Där var det omfattande ofinansierade skattesänkningar på över 20 miljarder. Då beskrev ni det mer som att det är motiverade avvikelser från ramverket. Nu har samarbetsregeringen finansierat alla reformer krona för krona. Men ni säger ändå att det är ett brott mot det finanspolitiska ramverket.

Därför återkommer jag till frågan som ställdes inledningsvis, nämligen: Har ni reviderat era bedömningar eller kvalificerade gissningar nu, jämfört med vilka krav som ni hade på den gamla regeringen?

Jonas Jacobsson Gjörtler (M): Jag vill också börja med att tacka Finanspolitiska rådet för en, som vanligt, intressant och lärorik rapport.

2014/15:FiU20

241

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015
  Jag tänkte börja med att haka på diskussionen om nedsättningen av social-
  avgifterna för unga. Finanspolitiska rådet anger att denna förändring skulle
  vara motiverad. Det blir lite märkligt att dra en sådan slutsats när man ser på
  den isolerat om man inte ser till politiken i dess helhet. Visst är det en kostsam
  reform, men samtidigt har den gett ett stort antal jobb. Då bör man också väga
  detta mot vilka andra åtgärder som man vidtar. Då ser vi att det som regeringen
  föreslår inte är någonting som möter upp detta, utan det blir en delfinansiering
  av i övrigt ofinansierade bidragshöjningar som dessa pengar ska användas till.
  Jag tycker inte att man kan titta på reformen så isolerat, utan man bör titta på
  helheten. Där konstaterar ni att detta kommer att leda till färre jobb.
  Jag vill ställa en fråga med koppling till detta. Ni nämner att införandet av
  denna nedsättning av avgifterna har gett mellan 6 000 och 10 000 jobb. Det är
  siffror som i och för sig är omdiskuterade. Det finns andra siffror också. Men
  om vi utgår från att dessa siffror stämmer, då säger ni att om man tar bort
  denna nedsättning kommer det att vara samma antal jobb, eller i samma stor-
  leksordning.
  Det finns omfattande forskning som pekar på att det inte skulle vara på det
  viset utan att det finns tydliga asymmetriska effekter när man inför och när
  man fasar ut denna typ av åtgärder. Det ger helt olika effekter, mest beroende
  på att lönerna är flexibla uppåt men inte nedåt.
  Eftersom många av de branscher där unga får sina första jobb är lågmargi-
  nalsektorer inom till exempel handeln, servicesektorn och näringssektorn blir
  det sätt som man kan kompensera ökade kostnader kanske snarast att man be-
  höver säga upp människor och att det då skulle handla om betydligt fler än de
  som fick nya jobb. Jag undrar hur Finanspolitiska rådet ser på det. Ni nämner
  ingenting om detta i rapporten såvitt jag har kunnat se. Men det är ändå en rätt
  väsentlig skillnad. Om man konstaterar att effekterna av att höja arbetsgivar-
  avgifterna skulle bli betydligt större måste man ju väga in det i den bedömning
  som man gör.
  Sedan är det tacksamt, finansministern, att regeringen inte tar bort alla in-
  citament för att jobba när man är äldre. Det är bra. Det finns en del kvar även
  med de förslag som ni har lagt fram. Men utmaningen här är att drivkrafterna
  för att jobba längre upp i åldrarna borde stärkas snarare än försvagas. Man
  skulle önska att finansministern ändå kunde se att det blir ett problem när det
  blir dyrare och mindre lönsamt att arbeta för äldre människor.
  Jag vill också passa på att ställa en fråga till finansministern. Det är nu svi-
  dande kritik från många håll, och Finanspolitiska rådet är den senaste i raden,
  mot att ni inte redovisar sysselsättningseffekterna av era förslag. Kan finans-
  ministern här och nu lova riksdagen att vi från och med nu kommer att få or-
  dentliga redovisningar av de förslag som ni lägger fram när det gäller syssel-
  sättningseffekterna, till exempel i den budget som ni lägger fram i höst? Är
  finansministern beredd att ge ett sådant löfte för att möta all den kritik som ni
  får väldigt brett?
  Allra sist har jag en fråga som är mer nyfiken till Finanspolitiska rådet. Den
  allra sista punkten i sammanfattningen, som också nämns i rapporten, handlar
242  

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

om att regeringen bör stärka rådets formella möjligheter att få tillgång till den information som uppdraget kräver.

Här blir jag lite nyfiken. Har det varit problem för Finanspolitiska rådet att få ta del av information från olika instanser? I så fall, på vilket sätt har detta kunnat märkas? Kan ni beskriva det?

John Hassler, Finanspolitiska rådet: När det gäller Monica Greens fråga om vilka bedömningar som vi gjorde förra året sa vi att det fanns en betydande risk att budgeten för 2014 skulle bli för svag. Inte enligt regeringens egna bedömningar men enligt många andra bedömare bedömdes det att konjunkturen skulle förbättras mellan 2013 och 2014 samtidigt som budgeten försvagades. Vi sa att om detta skulle inträffa, vilket inte alls är osannolikt givet den bedömning som många gör, kommer denna budget att vara obalanserad och överdrivet svag och leda till ett för stort underskott 2014. Så skedde också. Vi pekade också på att ett sådant läge skulle bli extra besvärligt eftersom en betydande del av de budgetförsvagningar som gjordes gjordes med permanenta sänkningar av skatterna.

Jag menar därför att vi var ganska tydligt kritiska då. Vi kan egentligen inte själva göra några bedömningar av konjunkturen, utan vi får lita på vad andra gör. Ibland kanske vi också gissar lite. Men i detta läge konstaterade vi att det fanns olika bedömningar av konjunkturutvecklingen. De flesta gjorde då bedömningen att konjunkturen kommer att förbättras samtidigt som regeringen föreslår försvagningar i budgeten med permanenta åtgärder. Vi pekade på att detta riskerar att bli en dålig stabiliseringspolitik.

Där känner jag nog inte att jag egentligen har ändrat mig i någon högre grad.

När det gäller att bedöma enskilda åtgärder tycker jag ändå att man kan göra det. Man kan åtminstone bedöma effektiviteten i en enskild åtgärd och i någon mening, ursäkta uttrycket, analysera hur mycket bang for the buck man får. Om man sedan ska göra en helhetsbedömning av politiken är det klart att man måste göra sammanvägningar.

Vi har tidigare menat att sysselsättningseffekterna av sänkningen av arbetsgivaravgifterna generellt för unga är en ganska ineffektiv åtgärd i termer av bang for the buck.

Jag tror att Oskar Nordström Skans kan säga någonting om asymmetrin. Låt mig säga någonting om de formella möjligheterna. Jag måste säga att

vi inte har upplevt det som något större bekymmer att få information från Re- geringskansliet. Det finns en rekommendation från bland annat OECD att man ska formalisera hur informationsutbyte ska ske mellan ett råd som vårt och regeringen i åtminstone någon sorts memorandum of understanding. Vi tycker att man bör göra det. Men jag kan inte påstå att vi generellt har upplevt några större problem.

Det uppstod ett speciellt läge när vi bad att få ut beräkningar av effekterna av de åtgärder som föreslogs i samband med Harpsundspresskonferensen förra året och som sedan blev en del i det beslut som togs om budgeten här i höstas, alltså inte regeringens budgetproposition. Beräkningarna där fick vi i och för

2014/15:FiU20

243

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

sig inte ut. Men det var ett ganska speciellt läge eftersom det hade att göra med saker som tjänstemännen egentligen hade gjort åt en annan uppdragsgivare än den nuvarande regeringen. Jag kan därför begripa att det var svårt att få ut dessa siffror.

Men med undantag av det kan jag inte påstå att vi har upplevt några bekymmer där. Men vi tycker ändå att det vore bra att formalisera detta, åtminstone i någon mening.

Oskar Nordström Skans, Finanspolitiska rådet: Jag ska kortfattat säga något om asymmetrin. Asymmetriidén här bygger på att de effekter som man såg av nedsättningen i en betydande grad skulle ha uttunnats av en kraftig löneökning för dessa grupper. Såvitt jag kan påminna mig finns det inte någon tydlig evidens för att det skulle ha varit en viktig del av responsen på denna reform att lönerna skulle ha gått upp mycket kraftigt för dessa grupper relativt jämförelsegrupperna.

Det finns naturligtvis en stor osäkerhet i siffran som alltid. Men jag skulle ändå tro att den bästa gissningen om de stora effekterna kommer att ligga i denna storleksordning. Det är i alla fall min bedömning.

Finansminister Magdalena Andersson (S): När det gäller drivkrafter för äldre att arbeta tycker jag att man inte bara ska se dem relativt utan också absolut. När man lyssnade på Jonas Jacobsson Gjörtler kunde man få intrycket att det bara är viktigt att se den relativa riktningen och inte titta på det i absoluta tal. Jag tycker att det är viktigt att man tittar på det i absoluta tal också. Där finns betydande skatteincitament redan i dagsläget för äldre att jobba högre upp i åldrarna.

Här tycker jag att det är viktigt att påpeka att förklaringen till att man jobbar längre inte bara handlar om skatteincitament. Det handlar också om ens egen hälsa och möjligheter att vara längre på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att fokusera på arbetsmiljö och på, som jag har tagit upp tidigare, en fungerande äldreomsorg som är viktig inte minst för kvinnors möjligheter att jobba hela vägen upp till 65 år men även fortsätta jobba efter 65 år.

När man frågar olika personer varför de går i pension svarar de oftast att det handlar om den egna hälsan och att de inte klarar av att jobba längre på grund av den egna hälsan i kombination med hur arbetsplatsen ser ut. Det tyder på att det är viktigt att titta på dessa frågor.

När det gäller sysselsättningseffekter kunde man lätt få intrycket av att det redovisades sysselsättningseffekter på allting tidigare. Men så var det inte. Det finns en rad saker där sysselsättningseffekter inte har redovisats. Vad är till exempel sysselsättningseffekten av att man har lagt mellan 15 och 18 miljarder varje år på sänkta ungdomsarbetsgivaravgifter, som är mycket dyra och ineffektiva, snarare än på ett mer effektivt sätt att få ungdomar i arbete? Det är klart att det finns en sysselsättningskostnad av det som inte har redovisats.

Sysselsättningseffekter av att man inte har tillräckligt med resurser i äldreomsorgen, som gör att kvinnor går ned i arbetstid, är ingenting som har redovisats.

244

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

Vad är sysselsättningseffekten av att skolresultaten faller snabbare i Sverige än i något annat OECD-land? Där finns klara sysselsättningseffekter.

Det finns alltså en rad områden där sysselsättningseffekter inte redovisas. Där noterar jag att Finanspolitiska rådet har räknat på a-kassan och arbetsgivaravgiften men till exempel inte på sysselsättningseffekter av ytterligare resurser till äldreomsorgen. Det finns alltså inte någon full transparens på olika sysselsättningseffekter. Däremot finns det en del områden där man har utvecklat mycket teknik för att räkna ut sysselsättningseffekter.

Oscar Sjöstedt (SD): Det är glädjande att straffskatt för äldre arbetskraft har diskuterats lite grann. Men det är synd att vi inte kunde få några effekter av regeringens förslag redovisade. Men nu fick vi i alla fall veta vart vi ska vända oss för att få reda på det.

En fråga kvarstår dock på detta tema, och det är den som jag ställde i den förra frågerundan. Finns det någon empiri från andra länder som har jobbat mycket tydligare med just ekonomiska incitament? Och i så fall: Hur har dessa länder lyckats med att bibehålla den äldre arbetskraften? Kan ni dra er något sådant till minnes?

Min huvudfråga rör den så kallade krona-för-krona-principen. Jag noterar att man i rapporten skriver: ”För att leva upp till överskottsmålet krävs ett åtagande att inte lånefinansiera oförutsedda utgiftsökningar.”

Men är det inte precis det som regeringen gör när vi ser att framför allt utgiftsområdena 8 och 13 har ökat i storleksordningen 20 miljarder kronor bara sedan den senaste höstbudgeten? Blir då inte hela denna krona-för-krona-prin- cip lite grann mer av ett spel för galleriet när den bara gäller storleksordningen ½–1 procent av hela statsbudgeten, samtidigt som de absolut största satsningarna som regeringen gör sker just på utgiftsområdena 8 och 13 och som alltså inte omfattas av den så kallade krona-för-krona-principen?

Emil Källström (C): I rapporten talar Finanspolitiska rådet klarspråk om den svenska arbetsmarknaden och om att det finns strukturella problem, inte minst när det gäller anställningsskyddet och alltför rigida regleringar där men även när det gäller trösklarna in på arbetsmarknaden. Detta har bäring på väldigt många andra aspekter som olika frågeställare har tagit upp om vägarna in på den svenska arbetsmarknaden och liknande.

Jag skulle därför vilja höra en utveckling av dessa resonemang och om vilka policyförändringar som vi skulle kunna ta initiativ till från detta hus för en bättre fungerande arbetsmarknad och inte minst fler vägar in.

Håkan Svenneling (V): Magdalena Anderssons regering har sagt att man är en feministisk regering. Då undrar man om den ekonomiska politiken är feministisk. Min fundering är då: Gör Finanspolitiska rådet någon jämställdhetsanalys i sin rapport? Jag har inte läst hela rapporten. Men om man till exempel söker i rapporten efter ordet jämställdhet dyker det inte upp en enda gång. Hur ska då jag som riksdagsledamot veta att Magdalena Andersson för en feministisk ekonomisk politik, utifrån Finanspolitiska rådets rapport?

2014/15:FiU20

245

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

John Hassler, Finanspolitiska rådet: Vi har ett fördelningspolitiskt kapitel, och det har vi haft under några år. Vi försöker där göra en uppdelning på kön. Men jag måste erkänna att jag skulle vilja se mer i detta sammanhang. Jag tycker att vi borde kunna göra mer, och jag hoppas få chansen att återkomma med en bättre analys av jämställdhetsfrågor. Vi gör inte tillräckligt där. Det är nog det riktiga svaret.

När det gäller andra länder och pensionsfrågor tror jag tyvärr inte att vi kan leta runt om i världen och hitta några andra länder som sköter detta med att få upp pensioneringsåldern på ett föredömligt sätt. Tvärtom är sysselsättningsgraden i Sverige högst inom EU, och den är särskilt hög bland de äldre. I någon mening gör vi saker bättre, eller åtminstone inte lika dåligt, än de flesta andra länder. Men vi kommer att behöva fortsätta ännu mer med detta om det ska fungera.

Konjunkturinstitutet har räknat på vad som skulle hända om vi inte får upp pensioneringsåldern. Deras kalkyler säger att vi skulle behöva införa ett överskottsmål på 6 procent omedelbart om vi inte får upp pensioneringsåldern för att de offentliga finanserna ska vara hållbara, detta trots att vi då också får leva med en ersättningsgrad i systemet som kanske faller till 20 procent, vilket skulle kräva ytterligare förstärkningar i den offentliga budgeten.

Vi talar alltså om enorma saker, och vi får nog räkna med att vi kommer att fortsätta att behöva vara ett föregångsland på detta område.

Oskar Nordström Skans, Finanspolitiska rådet: När det gäller förslag om fler vägar in på arbetsmarknaden och för att lösa de strukturella problemen är det saker som vi inte har diskuterat i rapporten. Jag vill inte uttala mig om det vid sittande bord. Det är inte riktigt vår uppgift att leverera så mycket förslag, tycker jag, framför allt inte på områden som vi inte har diskuterat i rapporten. Det är lite knepigt att göra det vid sittande bord.

För den som är intresserad av frågan kan jag hänvisa till den långtidsutredning som skrevs 2011 och som jag var ansvarig för. Där finns det mycket intressant att läsa, om jag får vara så fräck att jag ger lästips om mina egna tidigare alster. Men där diskuteras många aspekter av hur man skulle kunna förbättra den svenska arbetsmarknadens funktionssätt. Jag är inte säker på att hela rådet står bakom den rapporten, men jag gör väl det fortfarande.

Jag ska kanske säga någonting om detta med att beräkna sysselsättningseffekter. När man tittar på olika typer av åtgärder är det naturligtvis olika typer av metoder som man får använda för att göra bedömningarna. På vissa områden finns det, som finansministern säger, väldigt väl utvecklade och ganska avancerade modeller för att göra bedömningar av svåra frågor, framför allt på skatteområdet och så vidare. Men även inom andra områden bör man kunna göra bedömningar.

Om man tittar på de bedömningar som vi gör här av de två åtgärder som vi diskuterar lutar vi oss i det ena fallet mot en empirisk studie av vad vi uppfattar som det mest närliggande fenomenet som var införandet av denna reform. I det andra fallet gör vi en bedömning av hur den föreslagna förändringen av a- kasseersättningen påverkar ersättningskvoten. Där får vi i stort sett räkna hur

246

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6

många personer som befinner sig i olika tillstånd och vad de har för lön och så vidare. Det finns modeller för att räkna på detta. Men det är i stort sett bara en uträkning av hur många personer som det berör och med hur mycket. Sedan kontrasterar vi det med den bedömning som finns från tidigare forskning om hur relationen mellan ersättningskvoten i a-kassesystemet och arbetslöshetsnivåer ser ut. Då använder vi den bedömning som Finansdepartementet har använt sig av tidigare.

Det går alltså att uttala sig om sysselsättningseffekter av olika åtgärder baserat på olika metoder. Det viktiga är att man redovisar dessa bedömningar. Jag förutsätter att man gör denna typ av bedömningar när man bereder förslagen, eftersom man behöver veta alla plus- och minuseffekter av alla typer av åtgärder. Jag tycker att man bör kunna kosta på sig att redovisa det i budgeten.

Man skriver i budgetpropositionen att man ska utveckla metoderna för att göra dessa bedömningar, vilket vi naturligtvis ser mycket positivt på.

I vissa fall får man gå direkt till den forskning som finns om närliggande reformer och ta fram bedömningar. Det är sant att vi inte analyserar alla reformer i vår rapport. Men vi är en mycket liten myndighet. Regeringskansliet är mycket stort. Vi har fokuserat på de stora åtgärderna i vår rapport.

Finansminister Magdalena Andersson (S): Vad gäller jämställdhetspolitiken i regeringens budget gör vi en samlad bedömning av den. På samma sätt som vi gör en samlad bedömning av sysselsättningseffekterna gör vi en samlad bedömning både vad gäller hur de slår mellan olika inkomstgrupper och hur de slår mellan män och kvinnor. Där är det mycket tydligt att detta är en budget som är bra för kvinnorna i Sverige. Därutöver har vi en del andra förslag för att stärka jämställdheten, bland annat en tredje pappamånad som vi naturligtvis hoppas på ett brett parlamentariskt stöd för.

Jakob Forssmed (KD): Regeringen har på senare tid gjort ett visst nummer av detta med produktiviteten. Ni för ett intressant resonemang i ett av kapitlen om just detta. Ni verkar inte lika bekymrade för detta som regeringen utan ser ett antal skäl för detta och noterar att Sverige inte avviker från omvärlden i särskilt stor omfattning i detta avseende. Men ni pekar också på att det finns skäl att hålla ögonen på detta framöver.

Det finns väl också en målkonflikt här som förtjänar att lyftas fram men som ni inte tar upp, nämligen att om fler människor kommer i sysselsättning som har lägre utbildningsnivå och som är mindre produktiva sjunker produktiviteten per arbetad timme. Detta är värt att notera också när man tittar på hur politiken utformas framöver, så att vi inte motverkar en sysselsättningsökning för de grupper som har svårt att ta sig in. Men det var inte riktigt detta som jag tänkte fråga om.

Ni noterar dock den bristande produktiviteten i byggsektorn som särskilt oroande. Nu har vi här ett förslag som kan bidra till bättre produktivitet, nämligen borttagandet av kommunala särkrav som borde leda till ökad konkurrens på byggsidan.

2014/15:FiU20

247

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

Ser ni några andra större reformer, eller har ni några policyförslag? Har ni funderat mer på vad detta beror på och vad man kan göra åt det just för att höja produktiviteten i byggsektorn?

Ingela Nylund Watz (S): Jag tackar för intressanta föredragningar. Att mäta sysselsättningseffekter och kostnaden för olika typer av åtgärder för att begränsa ungdomsarbetslösheten har debatterats under ganska lång tid. Nu kan man väl ändå konstatera att det finns en samsyn mellan regeringen och Finanspolitiska rådet om att slopandet av nedsättningen av sociala avgifter för unga är motiverat eftersom det inte är särskilt mycket bang for the buck, som någon i panelen sa.

När man lyssnar på diskussionen här i dag leds man att misstänka att en eventuellt kommande annan regering än den som vi har i dag skulle så att säga återta denna nedsättning av sociala avgifter för unga. Hur ser finansministern på det? Vilka bedömningar gör finansministern i så fall om en sådan förändring skulle komma till stånd?

John Hassler, Finanspolitiska rådet: När det gäller produktivitetsutvecklingen noterar vi att i en konjunkturnedgång, när den allmänna bedömningen är att detta är en temporär konjunkturnedgång som egentligen inte motiverar stora strukturella förändringar i ekonomin, kan man räkna med att produktiviteten faller ganska mycket därför att företag i huvudsak bestämmer sig för att behålla i alla fall delar av för tillfället onödig arbetskraft därför att man räknar med att behöva dessa människor snart igen. Då faller produktiviteten kraftigt. Det är så att säga ett naturligt mönster när saker fungerar som de bör göra.

I Sverige under 90-talskrisen, vilket man ser i till exempel Spanien, var utvecklingen helt annorlunda. Då blev krisen snarare en signal om att det behövdes stora strukturella förändringar. Många människor behövde byta arbetsplats, byta sektor och så vidare. Då kan produktiviteten faktiskt utvecklas i motsatt riktning. Det är det som man ser i de sydliga krisländerna under denna kris.

En fallande produktivitet i en konjunkturnedgång är alltså inte ett tecken på något dåligt utan egentligen tvärtom. Men det är klart att det också finns en oro för att vi inte kommer tillbaka till tidigare produktivitetstrender, kanske särskilt i tillverkningsindustrin. Det finns studier från IMF som pekar på att Sverige har tappat ganska mycket där. Jag vet inte om jag riktigt köper den analysen än, även om det, som Jakob Forssmed sa, finns anledning att hålla ögonen på detta.

Jag instämmer också i bedömningen att en högre sysselsättning, på marginalen förmodligen, har en negativ effekt på den uppmätta produktiviteten. Det är också någonting som man kan se i internationella jämförelser.

Byggsektorn är förstås ett särskilt bekymmer. Produktiviteten där är ett uttryck för alla de bekymmer som vi ser på bostadsmarknaden. Vi har tidigare pekat på att man nog måste ta ett helhetsgrepp på hela bostadssektorn, inklusive byggmarknaden. Vi har i år inte särskilt analyserat den frågan. Men detta

248

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

är komplicerade problem där det handlar om regelverk, konkurrens och ganska mycket.

Men det är ändå ett stort bekymmer att vi kan konstatera att åtminstone den uppmätta arbetsproduktiviteten i byggsektorn har fallit kraftigt under de senare åren och under en 20-årsperiod inte ökat alls.

Finansminister Magdalena Andersson (S): Jag tycker att det är viktigt att man visar bnp per capita. Det har inte visats särskilt mycket från regeringens sida på några år. Det är viktigt att man också pekar på detta mått. Det är naturligtvis viktigt att visa på bnp-ökningar och bnp-förändringar. Det säger kanske nästan mer än när man tittar på bnp per capita. Det var väl en eye-opener för många när vi började visa bilder som visade att bnp per capita faktiskt inte alls har ökat sedan krisen. En viktig förklaring till det är att vi har haft mycket låg produktivitet under dessa år.

Här har vi försökt komma med olika förklaringar till det, och vi har tittat lite närmare på det. Det har kommit in nya grupper på arbetsmarknaden som gör att produktiviteten har sjunkit. Vi har inte hittat någon sådan förklaring i dagsläget, därför att de som har kommit in på arbetsmarknaden har inte fått jobb utan är i dag i stället arbetslösa.

En annan förklaring skulle kunna vara att man har en annan branschsammansättning än tidigare. Men det kan inte heller förklara en särskilt stor del av den sänkta produktivitetsutvecklingen i Sverige, utan det handlar i grunden om att vi har haft en svag efterfrågan på svenska exportprodukter och att vi har haft låga näringslivsinvesteringar.

Därför är det så viktigt i den konjunkturuppgång vi ser nu kombinerat med det låga ränteläget att vi kan öka de privata näringslivslivsinvesteringarna i Sverige för att på så sätt öka produktiviteten. Den nyhet som kom i går, att Astra kommer att lägga en ny produktionsanläggning i Södertälje, är en typisk sådan välkommen nyhet i det här läget. Där kommer det naturligtvis att vara hög produktivitet, och anläggningen kommer att vara mycket effektiv.

Sedan var det frågan om sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Om vi tar bort den sänkningen är frågan om en ny regering kommer att återinföra en sådan sänkning. Jag tror inte att den risken är särskilt stor. Även allianspartierna har sett att det är en dyr och ineffektiv åtgärd. Jag tror att vi i deras budgetmotioner, om inte i höst så åren efter, kommer att se att det inte kommer att finnas några förslag på att genomföra den typen av dyra och ineffektiva generella sänkningar av arbetsgivaravgiften för ungdomar. Jag får för mig att man kommer att anpassa sig till regeringens politik.

Oscar Sjöstedt (SD): Jag fick inte svar på min fråga förra gången, så jag ställer den igen.

Det gäller den så kallade krona-för-krona-principen. Rådet konstaterar att för att leva upp till överskottsmålet krävs ett åtagande att inte lånefinansiera oförutsedda utgiftsökningar. Är det inte precis vad regeringen gör när vi har

249

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

sett kraftiga ökningar på utgiftsområdena 8 och 13, migration respektive integration? De har ökat med 20 miljarder kronor bara sedan senaste höstpropositionen. De utgiftsområdena omfattas inte av krona-för-krona-principen.

Givet vad rådet konstaterar på s. 91 i rapporten, nämligen att ”andelen utsatta grupper bland de arbetslösa kan förväntas öka ytterligare i Sverige under nästkommande år till följd av den höga flyktinginvandringen – – – eftersom nyanlända flyktingar i genomsnitt har fler och längre arbetslöshetsperioder än andra grupper. – – – Bland utomeuropeiskt födda med låg utbildning var arbetslösheten över 40 procent 2014. Detta stärker bilden av att en stor del av den svenska arbetslösheten kommer att kvarstå när konjunkturläget har normaliserats, och tyder på att målet om en kraftigt sänkt arbetslöshet kommer att bli svårt att nå”, är det väl sannolikt att områdena 8 och 13 kommer att kvarstå på höga volymer. Är inte det ett problem? Vad är logiken att de två områdena inte omfattas av krona-för-krona-principen? Blir det inte ett spel för galleriet?

John Hassler, Finanspolitiska rådet: Vi menar att det borde finnas ett åtagande från regeringen att finansiera åtminstone icke tillfälliga kostnadsfördyringar inom ramen för det existerande regelverket. Frånvaron av ett sådant åtagande menar vi är ett brott mot det finanspolitiska ramverket. Vi pekar på ett antal olika sådana icketemporära potentiella utgiftsrisker. Särskilt har vi velat peka på sjukförsäkringssystemet. Men det finns förstås andra områden där det också finns sådana utgiftsrisker.

Finansminister Magdalena Andersson (S): Budgeten är uppdelad i områden som omfattas av diskretionära beslut och vissa budgetposter som inte omfattas av diskretionära beslut. Det tycker jag är väl avvägt och rimligt. Det är också utifrån den principen vi finansierar de diskretionära besluten vi fattar, men det finns en annan princip för de ickediskretionära besluten. Så har regeringarna arbetat under en längre period. Men det handlar naturligtvis om att även inom en sådan ram ta ett samlat ansvar för de offentliga finanserna. Det är min bedömning att regeringen gör det nu när vi kopplar ett fast grepp om statsfinanserna och ser till att steg för steg beta av de stora underskott som Sverige hade 2014. Bedömningen är att vi behöver göra det i en väl avvägd takt, och vi menar att den bana som nu ligger är väl avvägd.

Ordföranden: Då har alla frågor fått svar. Vi tackar Finanspolitiska rådet för både föredragning, rapport och svar på våra frågor. Vi tackar finansministern och ledamöterna som har ställt frågor och alla andra som har visat denna utfrågning sin uppmärksamhet.

För finansutskottets del är det sammanträde igen torsdagen den 21 maj kl. 10.30. Därmed är denna utfrågning avslutad.

250

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

251

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

252

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

253

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

254

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

255

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

256

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

257

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

258

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

259

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

260

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

261

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

262

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

263

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015

264

PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015 BILAGA 6 2014/15:FiU20

265

2014/15:FiU20 BILAGA 6 PROTOKOLL FRÅN ÖPPEN UTFRÅGNING OM FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2015
266 Tryck: Elanders, Vällingby 2015