|
|
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Finansutskottet behandlar förslagen till anslag, bemyndiganden och investeringsplaner i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utskottet behandlar även regeringens förslag om att godkänna att staten avstår från anspråk på äganderätten till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde och till fastigheten Lund Thomander 1.
Dessutom behandlar utskottet motionsyrkanden med alternativa förslag till anslag från dels Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, dels Sverigedemokraterna.
Utskottet följer även upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet.
Utskottet tillstyrker i huvudsak förslagen i propositionen om anslag för utgiftsområdet, vilka uppgår till totalt ca 14,6 miljarder kronor. Vad gäller ett anslag för finansmarknadsforskning tillstyrker utskottet allianspartiernas förslag om storlek på anslaget. Detta innebär att anslaget tillförs ca 29,9 miljoner kronor, vilket är 9,9 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit för 2015. I övrigt avstyrker utskottet de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet. Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen till bemyndiganden och investeringsplaner samt att staten ska avstå äganderätten till Prins Eugens Waldemarsudde och fastigheten Lund Thomander 1.
I betänkandet finns två särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 2
Äganderätten till byggnaden Prins Eugens Waldemarsudde
Äganderätten till fastigheten Lund Thomander 1
1. Anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (S, MP, V)
2. Anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Tabell 1 Finansinspektionens kostnader för olika verksamheter 2009–2013
|
1. |
Anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2 |
a) Anslag
Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 13, bifaller delvis proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 11 och motion
2014/15:2843 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1 och
avslår motion
2014/15:2965 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD).
b) Sjunde AP-fondens kredit och möjlighet att ta upp lån
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta att Sjunde AP-fonden dels får tillgång till en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 40 000 000 kronor, dels får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 5 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 1.
c) Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 2.
d) Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 3.
e) Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2015-2017
Riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2015–2017.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 4.
f) Statens fastighetsverks lån för investeringar i fastigheter m.m.
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 13 600 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 5.
g) Bemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2016.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 6.
h) Investeringsplan för Fortifikationsverket 2015-2017
Riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för 2015–2017.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 7.
i) Fortifikationsverkets lån för investeringar i mark, anläggningar och lokaler
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 11 700 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 8.
j) Riksrevisionens lån för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten
Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2015 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 12.
|
2. |
Äganderätten till Prins Eugens Waldemarsudde |
Riksdagen godkänner att staten avstår anspråk på äganderätt till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 9.
|
3. |
Äganderätten till fastigheten Lund Thomander 1 |
Riksdagen godkänner att staten avstår från anspråk på äganderätt till fastigheten Lund Thomander 1. Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:1 utgiftsområde 2 punkt 10.
Stockholm den 11 december 2014
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Jörgen Hellman (S), Oscar Sjöstedt (SD), Jörgen Andersson (M), Ingela Nylund Watz (S), Emil Källström (C), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M), Hans Unander (S), Dennis Dioukarev (SD), Erik Ullenhag (FP), Ulla Andersson (V), Jakob Forssmed (KD), Marie Granlund (S) och Maria Malmer Stenergard (M).
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition för 2015 i de delar som gäller utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt två motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2014. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2015 och de avvikelser från dessa som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna respektive Sverigedemokraterna föreslår i sina motioner. I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit allianspartiernas reservation om utgiftsramarna och bestämt utgiftsramen för 2015 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning till 14 799 753 000 kronor (motion 2014/15:3002, bet. 2014/15:FiU1 reservation 3 under punkt 2, rskr. 2014/15:29 ). I detta ärende föreslår utskottet hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 2 i budgetpropositionen. Analysen är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att riksdagens mål för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen och motioner som gäller anslag inom utgiftsområde 2. Slutligen behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen.
Utskottets bedömning i korthet
Mot bakgrund av att resultatredovisningen av målet för finansmarknaden baseras på regeringens tidigare skrivelse om det finansiella systemet avstår utskottet från att uttala sig om resultatredovisningens struktur. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att utveckla struktur och resultatindikatorer i budget-propositionen.
Utskottet har förståelse för svårigheten att redovisa resultaten av målet för den statliga förvaltningspolitiken. Regeringen bör fortsätta att utveckla resultatredovisningen. En resultatskrivelse skulle kunna vara ett viktigt komplement till redovisningen i budget-propositionen.
Mål
De mål som riksdagen beslutat för utgiftsområde 2 omfattar områdena finansmarknad respektive statlig förvaltningspolitik. För övriga delområden som ingår i utgiftsområde 2 har riksdagen inte beslutat några mål.
Målet för finansmarknaden är (prop. 2012/13:1 utg.omr. 2, bet 2012/13:FiU2, rskr. 2012/13:132):
• Ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.
• Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt, och kostnaderna för statsskulden ska minimeras på lång sikt med beaktande av riskerna i förvaltningen.
Målet för den statliga förvaltningspolitiken är (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315):
• En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.
Resultatredovisning
När det gäller resultatredovisningen av målet för finansmarknaden hänvisar regeringen till den resultatskrivelse om det finansiella systemet som regeringen lämnade i maj 2014 (skr. 2013/14:201).[1] I skrivelsen utvärderade regeringen resultatet av sina och berörda myndigheters åtgärder för att uppnå målet för det finansiella systemet i de delar som rör finansiell stabilitet, förtroende, fungerande marknader och konsumentskydd under åren 2012 och 2013. Regeringen använder bl.a. följande resultatindikatorer i skrivelsen:
Stabilitet
• Bankernas tillgångar i förhållande till BNP,
• de svenska storbankernas marknadsfinansiering,
• hushållens skulder som andel av disponibelinkomsten,
• okonsoliderad statsskuld sedan 1975 och
• storbankernas genomsnittliga kärnprimärkapitalrelation.
Konsumentskydd
• Ärendestatistik för olika marknader,
• bankernas bolånemarginal,
• belåningsgrad för nya lån och
• andel hushåll med belåningsgrad över 85 procent.
För Finansinspektionen och Riksgäldskontoret redovisas indikatorer som är specifika för myndigheterna.
Enligt regeringens bedömning är det svenska finansiella systemet stabilt. Åtgärder som högre kapital- och likviditetskrav, bolånetak och ett riskviktsgolv för bolån har bidragit till att skapa ett mer robust finansiellt system. Viktiga stabilitetsindikatorer tyder dock på att vissa risker finns kvar.
De fyra stora bankkoncernernas samlade tillgångar i Sverige och utomlands uppgår till fyra gånger den svenska bruttonationalprodukten (BNP). Det svenska banksystemet är starkt integrerat, vilket gör att problem i en bank lätt kan spridas till andra delar av banksystemet. De svenska bankernas verksamhet i andra länder gör att bankerna är mindre utsatta vid specifikt svenska störningar, samtidigt som problem i andra länder kan ge viss återverkan på banksektorn i Sverige. Det svenska banksystemet är också i hög grad beroende av marknadsfinansiering, vilket enligt regeringen är mindre stabilt än finansiering via hushållsupplåning. En allt större del av marknadsfinansieringen sker dessutom i utländsk valuta.
Den svenska statsskulden är enligt regeringen låg både ur ett historiskt och internationellt perspektiv. Detta bidrar till att stärka förtroendet för statens krishanteringsförmåga.
Vidare skriver regeringen att indikatorer över utvecklingen på ränte- och aktiemarknaderna pekar på att förtroendet mellan aktörerna på de finansiella marknaderna har förbättrats de senaste åren och nu är relativt högt. Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter, samtidigt som inflationen är på en låg nivå. Den svaga återhämtningen i euroområdet och den underliggande skuldkrisen utgör dock fortfarande en viss risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Risker för bakslag finns också om en betydande konjunkturförsämring inträffar och om svenska bostadspriser av någon anledning faller. Hushållens höga skuldsättning kan i en sådan situation riskera att bidra till att hushållskonsumtionen bromsar in snabbare än vad som annars skulle ha varit fallet. Detta kan i sin tur påverka samhällsekonomin och därmed sysselsättningen negativt.
Även om de svenska finansmarknaderna fungerar väl är konkurrensen bristfällig jämfört med andra länder.
Indikatorer över konsumenternas förtroende för aktörerna på de finansiella marknaderna pekar på en viss försvagning de senaste åren.
Vad gäller resultatredovisningen av målet för den statliga förvaltningspolitiken redovisar regeringen en resultatindikator. För att bedöma förvaltningens utveckling när det gäller effektivitet använder regeringen Världsbankens indikator Government Effectiveness som resultatindikator. Indikatorn beskriver effektivitet i den offentliga sektorn i bred mening och gäller måluppfyllelsen. Regeringen konstaterar att de mätningar som gjorts mellan 2006 och 2012 visar att den svenska offentliga sektorn har tillhört en av de mest effektiva.
Resultatredovisningen hänförs i övrigt till vissa aspekter av förvaltningens utveckling som helhet, inklusive en redovisning av ett antal förvaltningspolitiska åtgärder som t.ex. vidareutnyttjande av offentlig information, utveckling av e-förvaltning och reformering av statens administration genom Statens servicecenter. De övriga bedömningsgrunder som regeringen använder är verksamheten och resultatet för de myndigheter som omfattas av området statlig förvaltningspolitik: Statskontoret, Kammarkollegiet, Ekonomistyrningsverket (ESV) och Statens servicecenter. Resultatet redovisas med beskrivande text och indikatorer för respektive myndighet.
Enligt regeringens bedömning är resultatet av den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning beroende av utvecklingen inom områden såsom statliga arbetsgivarfrågor, offentlig upphandling, statlig fastighetsförvaltning och lokalförsörjning. Regeringens bedömning är vidare att myndigheterna inom området statlig förvaltningspolitik bidrar till att uppnå målet för förvaltningspolitiken.
Utskottets bedömning
Utskottet har analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 2 i budgetpropositionen. En utgångspunkt för utskottet är att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag. Regeringens redovisning och bedömning av resultat ska ha en tydlig struktur, då detta bidrar till en ökad förståelse för om resurser har fördelats enligt de politiska prioriteringarna och om avsedda resultat har uppnåtts.
Under hösten har utskottet behandlat regeringens resultatskrivelse om det finansiella systemet (bet. 2014/15:FiU8). Utskottet ansåg att skrivelsen var ett bra komplement till den årliga redovisningen i budgetpropositionen. Regeringen framförde i skrivelsen att den avsåg att utveckla resultatredovisningen i kommande budgetpropositioner, vilket välkomnades av utskottet. Det är viktigt för utskottet att kunna följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser och resultat.
Resultatredovisningen i budgetpropositionen har även utvecklats för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. Jämfört med tidigare har regeringen tydligare redovisat vilka resultatindikatorer som regeringens analyser och slutsatser bygger på.
Utskottet konstaterar att resultatredovisningen baseras på den resultatskrivelse som utskottet nyligen behandlat. Mot den bakgrunden avstår utskottet från att uttala sig om resultatredovisningens struktur och ser fram emot regeringens fortsatta arbete med att utveckla strukturen i budgetpropositionen. Utskottet utgår också från att regeringen i det arbetet fortsätter att utveckla resultatindikatorerna på området.
Riksdagen beslutade våren 2010 om mål för den statliga förvaltnings-politiken (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315). Utskottet uttalade i samband med behandlingen av propositionen att målet för den statliga förvaltningspolitiken inte enbart eller ens huvudsakligen kan uppnås genom åtgärder inom utgiftsområde 2, eftersom förvaltningspolitiken rör många delar av den statliga verksamheten. Mot bl.a. den bakgrunden har utskottet förståelse för svårigheten att ta fram resultatindikatorer och utforma en struktur för resultatredovisningen som gör det möjligt att tydligt följa utvecklingen på området. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att utveckla resultatredovisningen på detta område. För att få en mer samlad och fördjupad resultatredovisning skulle en resultatskrivelse liknande regeringens skrivelse om det finansiella systemet kunna vara ett viktigt komplement till redovisningen i budgetpropositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning för 2015 i enlighet med förslaget i yrkande 1 i allianspartiernas motion och bifaller därmed delvis allianspartiernas motion. I övrigt anvisar riksdagen anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2 i enlighet med regeringens och Riksrevisionens förslag och bifaller därmed delvis propositionen.
Riksdagen lämnar de bemyndiganden som regeringen och Riksrevisionen har begärt och godkänner regeringens förslag till investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
Riksdagen avslår Sverigedemokraternas motion.
Jämför särskilda yttranden (S, MP, V) och (SD).
Riksdagens mål och resultaten för finansmarknaden behandlas ovan i avsnittet Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 2.
Finansinspektionen
Finansinspektionen ska arbeta för att det finansiella systemet är stabilt och präglas av ett högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och ger ett högt skydd för konsumenterna.
Utgångspunkten för bedömningen av verksamheten inom Finansinspektionen utgår från de övergripande målen för myndigheten.
Indikatorer och bedömningsgrunder är bl.a.
• tillsynens omfattning och utveckling över tid, såväl den stabilitets- som konsumentinriktade tillsynen
• antal och andel företag som under en viss period blir föremål för tillsynsinsatser
• utvecklingen av prestationer inom tillsynen, främst antalet tillsynsaktiviteter som resulterat i ett beslut eller en rapport
• kostnadstäckningsgraden över tid för avgiftsfinansierad verksamhet
• utvecklingen och omfattningen av finansiell folkbildning såsom spridning i samhället
• utvecklingen av ärendestatistik
• företagens omdömen om Finansinspektionen.
Finansinspektionen finansieras till största delen via statens budget. Myndigheten finansieras också av avgifter för prövning av tillstånds- och anmälningsärenden. Dessa avgifter disponeras av myndigheten och täckte under 2013 omkring 15 procent av myndighetens totala kostnader.
Efter finanskrisen har det internationella arbetet tagit alltmer resurser i anspråk.
I tabellen (tabell 1) nedan framgår Finansinspektionens kostnader för olika verksamheter 2009–2013.
Tabell 1 Finansinspektionens kostnader för olika verksamheter 2009–2013
Procent
|
Verksamhet |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
|
Tillsyn |
61 |
56 |
54 |
51 |
51 |
|
Regelgivning |
17 |
21 |
23 |
24 |
24 |
|
Tillstånd och anmälningar |
14 |
15 |
15 |
16 |
15 |
|
Statistik |
4 |
3 |
4 |
4 |
3 |
|
Folkbildning |
2 |
2 |
2 |
1 |
2 |
|
Penningtvättssamordning |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
|
Beredskap |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
|
Övrigt |
1 |
1 |
1 |
1 |
0* |
* Posten har fördelats på övriga verksamheter fr.o.m. 2013.
Källa: Prop. 2014/15:1 utg.omr. 2 s. 35.
Det amerikanska konsultföretaget Oliver Wyman undersökte under 2013 effektiviteten hos 17 tillsynsmyndigheter i olika länder. Finansinspektionen stod sig enligt propositionen väl i jämförelsen, trots att myndigheten bedömdes vara underdimensionerad.
Finansinspektionen har redovisat att den avgjorde något färre ärenden 2013 än 2012. Den genomsnittliga handläggningstiden var ungefär samma som föregående år.
Finansinspektionen genomför årligen en företagsenkät. Några iakttagelser från 2013 års enkät är att förtroendet för Finansinspektionen är stabilt och att en stor andel av företagen anser att myndigheten ger ett professionellt bemötande. En lägre andel av företagen anser att Finansinspektionen är tydlig med vilka regler som gäller.
Finansinspektionens tillsyn är riskbaserad, vilket innebär att tillsynsarbetet prioriteras utifrån de risker som identifierats. Tillsynen inom flertalet områden är både inriktad på stabilitet och konsumentskydd.
Den arbetade tiden inom tillsynen ökade något 2013 jämfört med 2012. Ökningen bestod till stor del av ökade insatser inom finansiell analys och metodutveckling. Flera utvecklingsinsatser har genomförts. Dessa syftar till att skapa en effektivare och förbättrad analys av företagen under tillsyn. Resurserna inom tillsynsverksamheten påverkas av att kraven inom regelgivningsarbetet har fortsatt vara höga.
Prestationerna inom tillsynen mäts genom antalet tillsynsaktiviteter som resulterat i att något företag (eller i vissa fall någon person) tagit emot ett beslut eller att Finansinspektionen publicerat en rapport. Under 2011 var antalet beslut och rapporter sammanlagt 969 stycken, under 2012 var antalet 902, och under 2013 var antalet 754. Under 2013 var Finansinspektionen inriktad på att granska de tio största bankerna i Sverige, och därför ökade tidsåtgången för de mest komplicerade ärendena. Under 2013 gjorde också Finansinspektionen flera omfattande och mer djupgående undersökningar.
Den tid som lades ned på regelgivning låg 2013 på samma nivå som under 2012. Inom regelgivningen har särskilt det internationella arbetet krävt fortsatt stora resurser av myndigheten. Även EU:s tillsynsmyndigheter har ställt mycket stora krav på Finansinspektionen.
Finansinspektionen fortsatte även under 2013 att utveckla myndighetens styrprocesser i syfte att ytterligare förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.
För att stärka förutsättningarna för Finansinspektionen att bidra till ett väl fungerande finansiellt system har myndighetens resurser ökats under 2012–2014 med 103 miljoner kronor. Satsningen har därefter utvidgats ytterligare med 100 miljoner kronor 2014–2016.
Regeringens slutsats är att Finansinspektionen genom tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning har agerat i enlighet med de mål som är uppställda för verksamheten. Med detta i beaktande bedömer regeringen att Finansinspektionen i huvudsak nått upp till ställda mål.
Regeringen föreslår att Finansinspektionen tillförs ökade resurser för att förstärka den finansiella tillsynen och konsumentskyddet. Anslaget 1:11 Finansinspektionen ökas därför sammantaget med 33 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Av anslaget beräknas 7 miljoner kronor avsättas för satsningar inom den finansiella folkbildningen. Därutöver minskar anslaget med 401 000 kronor för att bidra till finansieringen av andra prioriterade satsningar.
För de utgifter som Finansinspektionen har för avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter föreslår regeringen att ca 7,1 miljoner kronor anvisas på anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter för EU:s tillsynsmyndigheter. Avgifterna till EU-myndigheterna för 2015 fastställs först i november inom EU, och regeringen avser att återkomma om detta i ändringsbudget under 2015.
Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret är statens centrala finansförvaltning och har en central roll i att främja stabilitet och konsumentskydd på finansmarknaden. Myndigheten har fem huvudsakliga uppgifter: att vara statens internbank, att förvalta statsskulden, att ställa ut garantier och krediter som riksdagen har beslutat om, att ansvara för insättningsgarantin och investerarskyddet samt att vara statens stödmyndighet enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
Målet för uppgiften att vara statens internbank är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt, hålla en hög säkerhet, tillgodose krav på information och valfrihet samt att staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna. Målet för statsskuldsförvaltningen är att kostnaden för skulden långsiktigt ska minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Målet för stöd till kreditinstitut är bl.a. att stödåtgärderna så långt som möjligt ska vara affärsmässiga och att de inte ska leda till en snedvridning av konkurrensen. Statens långsiktiga kostnader för stödet ska minimeras.
Bland annat följande indikatorer har legat till grund för bedömningen av resultatet av Riksgäldskontorets verksamhet:
• säkerheten i och genomsnittskostnaden för statens betalningar
• kostnadseffektiviteten och risken i statsskuldsförvaltningen över en flerårsperiod
• statens risk och eventuella förluster i garanti- och kreditverksamheten
• allmänhetens kännedom om och förtroende för insättningsgarantin
• snabb och säker hantering av eventuella ersättningsfall i insättningsgarantin.
Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret har hanterat internbanksverksamheten i enlighet med uppsatta mål och uppdrag. Kostnaderna för betaltjänster har hållits konstanta, och arbetet med att öka säkerheten i den statliga betalningsmodellen har fortsatt. Under 2013 utvecklades t.ex. områdena riskhantering och riksmedvetenhet i Riksgäldskontorets utbildning om den statliga betalningsmodellen. I samband med riskanalysen 2013 uppmanade Riksgäldskontoret myndigheterna att använda beloppsgränser på bankkonton för utbetalningar. Genom de centrala ramavtalsupphandlingarna för betaltjänster som Riksgäldskontoret genomfört för samtliga myndigheter skapas goda förutsättningar för staten att ställa höga krav på affärsbankernas tjänster och den service de tillhandahåller.
Riksgäldskontorets operativa statsskuldsförvaltning genomförs inom de årliga riktlinjer som regeringen beslutar. Verksamheten utvärderas vartannat år och resultatet redovisas i en särskild skrivelse från regeringen till riksdagen. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. Den senaste utvärderingen för perioden 2009–2013 (skr. 2013/14:96) visar att statens skuldförvaltning genomfördes väl under hela perioden. Den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 277 miljarder kronor vid utgången av 2013, vilket motsvarar 35 procent av BNP.
I garanti- och kreditverksamheten uppgick de utställda garantierna sammanlagt till 34,6 miljarder kronor vid utgången av 2013, vilket är en minskning med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2012. Riksgäldskontorets utlåning med kreditrisk ökade med 2 miljarder kronor under 2013 till 13,7 miljarder kronor.
Riksgäldskontoret är garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd. Syftet med insättningsgarantin och investerarskyddet är att bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive för finansiella instrument, vilket i sin tur bidrar till stabiliteten i det finansiella systemet. Under 2013 inleddes arbetet med att kontrollera att de institut som är anslutna till garantin kan lämna nödvändiga uppgifter för att ersättningen ska kunna betalas ut inom lagstadgad tid. Under 2013 uppkom inga ersättningsfall inom insättningsgarantin. Inte heller investerarskyddet aktiverades under 2013.
Regeringen föreslår att anslaget 1:12 Riksgäldskontoret, som används för myndighetens förvaltningsutgifter, minskas med 270 000 kronor 2015. Syftet med åtgärden är att bidra med finansiering till prioriterade satsningar.
Finansmarknadsforskning
Målet med satsningen på finansmarknadsforskning är att stödja utvecklingen av forskning som är både internationellt konkurrenskraftig och har en hög relevans för den finansiella sektorns aktörer i både privat och offentlig verksamhet. Målsättningen är också att satsningen samfinansieras genom att den privata finansmarknadsbranschen ska bidra med hälften av de totala insatserna.
Regeringen har gett Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att, efter samråd med Vetenskapsrådet, göra en satsning på finansmarknadsforskning. Resultaten för 2013 visar att medfinansieringen uppgick till 62 procent av de totala resurserna, varav offentliga medel stod för 16 procent och privata medel för 46 procent. En viktig målsättning för genomförandet av programmet är att den privata finansmarknadsbranschen bidrar med hälften av de totala insatserna. Utfallet pekar enligt regeringen på en god samfinansiering.
Enligt propositionen fungerar samverkan och samfinansieringen väl, och den privata finansmarknadsbranschen har tagit sitt ansvar för att utveckla forskningen. Regeringen bedömer att denna utveckling bör kunna fortsätta i vissa delar även utan ett statligt stöd genom Vinnova och avser därför att påbörja en avveckling av det statliga stödet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 20 miljoner kronor till anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning för 2015. För 2014 anvisade riksdagen 29,9 miljoner kronor till detta anslag. Anslaget föreslås således bli sänkt fr.o.m. 2015, och för 2016–2018 beräknas anslaget till 0 kronor.
Krediter till Sjunde AP-fonden
Sjunde AP-fonden disponerar två krediter hos Riksgäldskontoret: en kredit på räntekonto och en låneram för finansiering av anläggningstillgångar. Syftet med krediterna är att skapa neutralitet mellan generationerna av premiepensionssparare.
För att kunna hantera ett akut likviditetsbehov i fonden har regeringen de senaste åren bemyndigats av riksdagen att bevilja en högre kredit på räntekontot än vad regeringen har beviljat Sjunde AP-fonden. Regeringen bedömer att det även fortsättningsvis kan finnas ett kreditbehov för att Sjunde AP-fonden ska kunna hantera rörelser i underliggande tillgångsmarknader. Det behövs inte så stora svängningar i aktiemarknaden för att det ska bli relativt stora effekter på resultatet. Regeringen bedömer därför att det liksom tidigare år finns ett fortsatt behov av en viss säkerhetsmarginal för att tillgodose ett eventuellt likviditetsbehov om fondkapitalet minskar kraftigt.
Det balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet uppgick till 0,1 miljoner kronor vid utgången av 2013. I slutet av 2014 beräknas underskottet ha vänts till ett överskott på omkring 45 miljoner kronor. Sjunde AP-fonden har tidigare fastställt att de initiala krediter som den tog när den startade sin verksamhet ska vara återbetalda i sin helhet senast till 2020. Krediterna är dock återbetalda redan nu.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret på högst 40 miljoner kronor, inklusive tidigare utnyttjad kredit. Regeringen föreslår också en låneram för lån för finansiering av anläggningstillgångar på 5 miljoner kronor för 2015.
Statlig förvaltningspolitik
Riksdagens mål för och resultatet av den statliga förvaltningspolitiken behandlas ovan i avsnittet Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 2.
Den statliga förvaltningspolitiken omfattar styrning, ledning, organisation och utveckling av de statliga myndigheterna samt vissa övergripande frågor om relationen mellan staten och kommunerna. Området omfattar myndigheterna Statskontoret, Kammarkollegiet, Ekonomistyrningsverket (ESV) och Statens servicecenter.
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick 2013 till 247 miljarder kronor, vilket motsvarar 21 procent av statens totala kostnader. Kostnaderna har ökat med 5,5 miljarder kronor sedan 2012.
Den 1 januari 2014 fanns det 370 myndigheter under regeringen. Det innebär en nettominskning med två myndigheter. År 2013 var ca 248 000 personer anställda i den statliga sektorn, vilket är en ökning med ca 4 500 personer sedan 2012.
Regeringen skriver i propositionen att förvaltningspolitiken är en central del av regeringens politik. Regeringen vill utveckla styrmodellerna för den statliga förvaltningen. Inriktningen på modellerna bör tas fram i samverkan med forskningen. Styrningen ska bl.a. ge utrymme för att professionernas kunskap och yrkesetik blir mer vägledande än vad de är i dag. Regeringen vill även tydliggöra hur myndigheters ledningsformer bör tillämpas i styrningen, med fokus på styrelsemyndigheter. En utredning ska också se över regeringens utvärderingsresurser.
Mot bakgrund av behovet av att effektivisera statsförvaltningen anser regeringen att det krävs en starkare styrning av anslutning av myndigheter till Statens servicecenter. Regeringen avser därför att genom en förordning reglera anslutningen till myndighetens lönerelaterade tjänster. Det finns en betydande besparingspotential om byten och införanden av nya systemstöd görs av Statens servicecenter i stället för hos respektive myndighet. Myndigheterna kommer att anslutas stegvis under perioden 2015–2019. Regeringen planerar att förlänga tiden för när Statens servicecenter ska uppnå en ackumulerad ekonomisk balans.
Regeringen vill stimulera digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och förstärker därför styrningen och samordningen av den övergripande it-användningen. Under perioden 2015–2018 avsätts 45 miljoner kronor per år för främjande av investeringar i innovativa och samverkande digitala lösningar. Satsningen ingår i utgiftsområde 22.
Statskontoret
Statskontorets främsta uppgift är att bistå regeringen med utredningar och utvärderingar av statlig verksamhet. Under 2013 utförde myndigheten uppdrag åt alla departement i Regeringskansliet utom Landsbygdsdepartementet.
Resultatutvärderingen för Statskontoret baseras på två indikatorer: Statskontorets uppföljning med uppdragsgivare avseende färdiga rapporter och myndighetens utvärdering av det långsiktiga resultatet av publicerade rapporter. Sammanställningen av resultaten för 2013 för den första indikatorn visar att värdet för uppdragsgivarens totala bedömning har ökat något från 2012. För den andra indikatorn utvecklade Statskontoret 2012 en ny metod för att bedöma det långsiktiga resultatet. Utgångspunkten är rapporter som publicerats sedan 2008. Resultatet visar bl.a. att regeringen i princip följt Statskontorets förslag i 40 procent av fallen. För övriga rapporter har regeringen delvis följt förslagen eller uppmanat utvärderade myndigheter att följa dem. Regeringen gör i propositionen bedömningen att Statskontorets rapporter utgör ett värdefullt bidrag som beslutsunderlag.
Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Statskontoret minskas med 78 000 kronor 2015 för att bidra till finansieringen av prioriterade satsningar. Anslaget minskas också med 7 000 kronor fr.o.m. 2015 för att under perioden 2015–2018 finansiera gemensam e-förvaltning.
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet tillhandahöll under 2013 i enlighet med sitt uppdrag service när det gäller ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering fordringsbevakning, redovisning och andra administrativa tjänster. Kammarkollegiets verksamhet finansieras till större delen med avgifter och medel ur Allmänna arvsfonden.
Regeringen skriver i propositionen att Kammarkollegiet har en viktig roll i arbetet med att upprätthålla och utveckla en effektiv och rättssäker statsförvaltning. Regeringen betonar vikten av att myndigheten håller en fortsatt hög takt i sitt pågående utvecklingsarbete.
Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Kammarkollegiet minskas med 21 miljoner kronor 2015 till följd av att upphandlingsstödet flyttats till Konkurrensverket och ökas med 510 000 kronor med anledning av att finansieringen av Open Peppol[2] planenligt upphör. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd byter värdmyndighet till Socialstyrelsen den 1 juli 2015. Till följd av det minskas anslaget med 2,5 miljoner kronor 2015. Anslaget föreslås minskas med 63 000 kronor 2015 för att bidra till finansieringen av prioriterade satsningar. Anslaget föreslås även minskas med 27 000 för att finansiera gemensam e-förvaltning. Kammarkollegiet föreslås vidare få uppgiften att administrera den statliga ersättningen till barn och unga som i samband med vaccinationskampanjen 2009–2010 drabbades av narkolepsi. Anslaget ökas därmed med 2,75 miljoner kronor fr.o.m. 2015. Den 1 april trädde lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier i kraft. Lagen säger att ett parti som deltar i val till riksdagen eller Europaparlamentet årligen ska lämna in en intäktsredovisning till Kammarkollegiet. Myndigheten ska offentliggöra denna på sin webbplats samt även utöva tillsyn. För denna uppgift ökas anslaget engångsvis med 4 miljoner kronor för 2015.
Regeringen anser att tillgångar och övriga utgifter för nya myndigheters räkning vid anskaffningstillfället tillfälligt bör finansieras från en kredit hos Kammarkollegiet. När riksdagen fattat beslut om anslag för ändamålet bör anskaffningen av tillgångar eller övriga utgifter, inklusive ränta, regleras genom betalning av krediten. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att den bemyndigas att för 2015 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 miljoner kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter. Under den senaste femårsperioden har utnyttjandet av krediten varierat mellan 5,5 miljoner kronor och 87,3 miljoner kronor. Hittills under 2014 har en organisationskommitté utnyttjat krediten med som mest 4,25 miljoner kronor. Regeringen menar att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning krediten behöver utnyttjas under 2015.
Ekonomistyrningsverket
Ekonomistyrningsverket (ESV) ska framför allt utveckla och förvalta den ekonomiska styrningen av statlig verksamhet, göra prognoser över den statsfinansiella utvecklingen samt utföra revision av Sveriges hantering av EU-medel.
ESV har bistått regeringen med underlag för att öka effektiviteten och förbättra den interna styrningen och kontrollen i statsförvaltningen. ESV har även utvecklat och förvaltat regelverk och metoder för en effektiv ekonomisk styrning samt samordnat den statliga internrevisionen.
Regeringens bedömning är att ESV har genomfört många uppdrag och aktiviteter med god kvalitet. Regeringen menar dock att det finns vissa områden i ESV:s verksamhet som inte har hållit en acceptabel kvalitet, t.ex. behöver myndigheten utveckla och kvalitetssäkra de utredningar som beställs av regeringen. Även myndighetens arbete med en effektivisering av statsförvaltningen behöver förstärkas. Sedan 2006 har ESV haft ansvar för revision av EU-medel i program där Sverige tar emot medel inom ramen för delad förvaltning. Regeringen bedömer att det varit framgångsrikt att samla de nationella revisionsorganen i en myndighet. När det gäller uppgiften att utveckla och förvalta Hermes är regeringens bedömning att ESV fullgjort detta på ett bra sätt.
Anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket omfattar fr.o.m. 2015 det tidigare anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen, vilket innebär en ökning av anslaget med ca 46,2 miljoner kronor. Anslaget ökas inom ramen för arbetet med EU-revision med 300 000 kronor per år 2015–2020 för revision av Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Ökningen finansieras genom minskning av andra anslag. Anslaget föreslås ökas med 9,05 miljoner kronor för delar av utgifter för revision av jordbruksfonder inom utgiftsområde 23. Anslaget föreslås vidare minskas med 99 000 kronor för att bidra med finansiering av prioriterade satsningar samt med 17 000 kronor för finansiering av gemensam e-förvaltning.
Den uppdragsverksamhet som ESV bedriver inom områdena Ekonomisk styrning, Administrativa system och Information om statlig ekonomi finansieras med avgifter som myndigheten disponerar. Regeringen redovisar i budgetpropositionen att uppdragsverksamheten uppvisar ett negativt resultat för 2013 på 295 000 kronor och ett prognosticerat negativt resultat på 950 000 kronor för 2014.
Statliga arbetsgivarfrågor
Området omfattar personal- och lönepolitiska frågor som t.ex. löneutveckling, pensionsvillkor, anställningsvillkor och kompetensförsörjning. Till området hör Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk och flera nämnder.
År 2013 var knappt 248 000 personer anställda i den statliga sektorn, vilket motsvarar 5,6 procent av samtliga sysselsatta på arbetsmarknaden. Av de anställda är 51 procent kvinnor och 49 procent män.
Regeringens mål för området Statliga arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. För att uppnå målet måste staten vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare, och de statliga myndigheterna ska bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Genom den arbetsgivarpolitiska delegeringen har myndigheterna en betydande frihet att själva utforma sin organisation och kompetensförsörjning.
Regeringen har satt upp följande delmål för de statliga arbetsgivarna:
• Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande.
• Andelen kvinnor på ledande befattningar i staten ska öka.
• Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska.
• Den etniska och kulturella mångfalden bland anställda i staten ska öka på alla nivåer.
• Arbetsmiljön ska vara god.
• De statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman.
Regeringen använder ett flertal indikatorer kopplade till delmålen för att bedöma måluppfyllelsen. Regeringen skriver i propositionen att utvecklingen är fortsatt positiv för flertalet av delmålen. Till exempel har andelen kvinnor på ledande befattningar ökat, löneskillnaderna mellan kvinnor och män fortsätter minska, andelen med utländsk bakgrund har ökat på samtliga nivåer, och sjukfrånvaron i staten är på fortsatt låg nivå trots en ökning. Kompetensförsörjningen i staten fungerar i huvudsak väl.
Regeringen kommer att utveckla uppföljningen av löneskillnaden mellan kvinnor och män. Regeringen avser också att ge enskilda myndigheter i uppdrag att redovisa hur de arbetar med att få fler kvinnor på ledande befattningar. Praktikantprogrammet i statsförvaltningen för personer med funktionsnedsättning är en prioriterad fråga för regeringen. Det är även angeläget att myndigheterna arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor. I detta arbete är det enligt regeringen viktigt att uppmärksamma sjukfrånvaron.
Arbetsgivarverket
Den statliga arbetsgivarpolitiken utvecklas genom samverkan mellan Arbetsgivarverkets medlemmar och samordnas av Arbetsgivarverket. Verket förhandlar och sluter kollektivavtal på statens vägnar. Alla statliga myndigheter med arbetsgivaransvar är medlemmar i Arbetsgivarverket.
De undersökningar som gjorts visar att medlemmarna är nöjda med verket. Arbetsgivarverket har även i uppgift att utföra stabsuppgifter åt regeringen. Regeringen bedömer att dessa har utförts på ett tillfredsställande sätt och anser vidare att verkets verksamhet bidrar till att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.
Arbetsgivarverket är en avgiftsfinansierad myndighet vars verksamhet finansieras av medlemsavgifter. Medlemsavgiften har under de senaste åren varit 0,085 procent av respektive medlems bruttolönesumma. År 2013 uppgick medlems- och serviceavgifterna till drygt 78 miljoner kronor. Arbetsgivarverket disponerar även anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor. Anslaget får framför allt användas för utgifter för statliga arbetsgivarfrågor som myndigheten utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i myndighetens uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov inom det arbetsgivarpolitiska området. Regeringen föreslår att anslaget är nominellt oförändrat 2014.
Statens tjänstepensionsverk och de statliga tjänstepensionerna
Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar för frågor som rör den statliga tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupplivförsäkring. Regeringens mål för SPV:s huvudsakliga verksamhetsområde Statlig pensionsverksamhet m.m. är att effektiviteten och säkerheten ska öka samt att servicen till statliga myndigheter, tjänstemän och pensionärer ska förbättras.
Regeringens samlade bedömning är att SPV hanterar den statliga tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupplivförsäkring på ett tillfredsställande sätt. Sett till SPV:s driftskostnadsprocent har effektiviteten inte ökat sedan 2012. Regeringen menar dock att det finns metodologiska problem med detta mått. Servicen till de olika målgrupperna har förbättrats. SPV uppfyller även myndighetens övriga mål.
Administrationen av de förmånsbestämda pensionerna och den statliga tjänstegrupplivförsäkringen står för drygt två tredjedelar av SPV:s omsättning och ska bedrivas med full kostnadstäckning över tid. SPV disponerar för administrationskostnader det belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter som anges i myndighetens regleringsbrev. För 2014 uppgår detta till 197 miljoner kronor. Verksamhetsutfallet för 2013 blev ett negativt utfall om knappt 6 miljoner kronor, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget om ca 4 miljoner kronor.
SPV:s pensionshantering innebär mycket stora penningflöden. SPV hanterar även flödet för Individuell ålderspension (IÅP) och Kåpan. Enbart det senare flödet omsätter ca 360 miljoner kronor varje månad och faktureras med mycket kort tid för betalning. Skulle betalningen för de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp på ca 50 miljoner kronor. Därför anser regeringen att ett rörelsekapital i form av en övrig kredit i Riksgäldskontoret liksom tidigare bör finnas för 2015. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 miljoner kronor.
Anslaget till statliga tjänstepensioner, anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m., är det beloppsmässigt största anslaget inom utgiftsområde 2. För 2015 föreslår regeringen ett anslag om ca 12,2 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 457 miljoner kronor. Anslaget omfattar till stor del utbetalningar till redan beviljade förmåner.
Området omfattar ett flertal lagar samt ett statligt upphandlingsstöd, elektronisk upphandling, tillsyn, rättsmedel m.m.
Den offentliga upphandlingen ska bidra till en väl fungerande samhällsservice till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling samtidigt som skattemedlen används på bästa sätt. Den offentliga upphandlingen ska främja innovativa lösningar och beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn.
Det är enligt regeringen inte möjligt att följa upp området med hjälp av indikatorer, framför allt eftersom effekterna av lagstiftning är svåra att mäta och avgränsa från andra offentliga insatser samt eftersom statistiken om offentlig upphandling är bristfällig. Upphandlingsutredningen 2010 har i betänkandet Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) lämnat förslag som syftar till att förbättra upphandlingsstatistiken. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och är ett första steg i arbetet med att utveckla indikatorer för den offentliga upphandlingen.
Upphandlingsutredningen ansåg att det går att effektivisera myndigheternas upphandling. Ett exempel är att myndigheterna saknar en strategi, vilket normalt leder till dyrare inköp och lägre kvalitet. Utredningen framhåller också värdet av en genomtänkt uppföljning och utvärdering av upphandlingskontrakten. Regeringen har efter detta låtit göra en studie av länsstyrelsernas inköp. Studien visar att upphandlingen skulle kunna effektiviseras genom bl.a. bättre samordning och tydligare styrning.
Regeringen framhåller att ett samlat statligt upphandlingsstöd är viktigt för att säkerställa att det finns tillräcklig kompetens hos ansvariga upphandlare. Stödet har tidigare varit splittrat på flera myndigheter och det av staten majoritetsägda bolaget Miljöstyrningsrådet. Upphandlingsstödsutredningen föreslog i sitt betänkande Upphandlingsstödets framtid (SOU 2012:32) att en ny myndighet skulle bildas i syfte att minska splittringen av upphandlingsstödet. Även Upphandlingsutredningen underströk vikten av ett samlat och förbättrat stöd. Den förra regeringen ansåg att ansvaret för den samlade statliga stöd- och informationsverksamheten om offentlig upphandling borde ligga på Konkurrensverket (KKV). KKV tog under 2014 över ansvaret från berörda myndigheter och Miljöstyrningsrådet. Regeringen gör emellertid bedömningen att eftersom KKV även är tillsynsmyndighet för offentlig upphandling kan det på längre sikt medföra att upphandlingsstödet inte blir lika tydligt som om det skulle ligga i en egen organisation. En ny organisation för upphandlingsstöd ska därför bildas 2015 dit nuvarande upphandlingsstöd i KKV flyttas. Organisationen ska ha ett brett perspektiv där miljöhänsyn, sociala hänsyn och innovationer ingår.
Regeringen anser att ett ökat användande av standardiserade elektroniska processer kan effektivisera den offentliga upphandlingen betydligt. Den tid som sparas bör läggas på att följa upp avtal och utvärdering. Myndigheterna har kommit olika långt i detta arbete. Regeringen avser att utarbeta en handlingsplan för en genomgående elektronisk inköpsprocess.
Den förra regeringen antog med stöd av Upphandlingsutredningens förslag till handlingsplan en färdplan för den offentliga upphandlingen. Bakgrunden var bl.a. att den offentliga upphandlingen uppgår till betydande belopp och att en stor del av offentlig service numera upphandlas och bedrivs av privata aktörer. Regeringen avser att återkomma med en mer omfattande nationell strategi. Strategins centrala perspektiv ska vara utveckling av offentlig verksamhet, ekologiska och sociala hänsyn samt innovationer.
Regeringen ska tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå regler som säkerställer att det vid all offentlig upphandling av tjänster ställs krav på kollektivavtal eller villkor på minst motsvarande nivå.
I början av 2014 antog Europaparlamentet och rådet tre nya direktiv på upphandlingsområdet. Direktiven ska vara genomförda i svensk rätt till april 2016. Förslag till genomförande av direktiven har presenterats dels i Genomförandeutredningens delbetänkande Nya regler om upphandling (SOU 2014:51) och i slutbetänkandet En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69), dels i departementspromemorian Nya regler om upphandling (Ds 2014:25). Regeringen avser att i en kommande proposition behandla samtliga förslag. Även Upphandlingsutredningens (SOU 2013:12) förslag till lagstiftningsåtgärder kommer att behandlas i propositionen.
Statistik
Målet för verksamheten är statistik av god kvalitet som är lättillgänglig för användarna. Ett villkor är att kostnaderna för att lämna uppgifter ska minska och att statistikproduktionen ska vara effektiv.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet utgörs av produktion, spridning, utveckling och samordning av statistik. På uppdrag producerar myndigheten även statistik åt andra statistikansvariga myndigheter och övriga beställare. Omkring 45 procent av SCB:s verksamhet finansieras genom avgifter från främst uppdragsfinansierad statistikproduktion.
Målet att uppnå statistik av god kvalitet mäts genom punktlighet i publicering, nöjdkundindex och allmänhetens inställning. Statistik som är lättillgänglig för användarna mäts genom antal tabeller och uttag från SCB:s statistikdatabas samt antal besök på webbplatsen. Kostnaderna för uppgiftslämnandet mäts som uppgiftslämnarnas totala kostnader och kostnadsförändringen jämfört med föregående år. Effektiviteten i statistikproduktionen mäts genom produktivitetsförändringen.
Inom ramen för den anslagsfinansierade verksamheten har SCB enligt regeringen producerat statistik i enlighet med den arbetsplan som myndigheten lämnade till regeringen i början av 2013. SCB har fortsatt arbetet med en mer processorienterad verksamhet och med att fullfölja myndighetens prioriterade kvalitetssatsningar.
Under 2013 gjordes ett allvarligt fel i den publicerade statistiken. Felet avsåg antalet arbetade timmar av den totala ekonomin. Det upptäcktes tidigt av externa användare, och snabba åtgärder vidtogs för att korrigera och kommunicera felet. Detta ledde till att reaktioner uteblev hos övriga användare. Åtgärder har vidtagits för att liknande fel inte ska inträffa igen.
SCB:s avgiftsfinansierade statistikproduktion är omfattande, men under 2013 var den något lägre. Verksamheten har bidragit till en ökad statistikanvändning i samhället, skriver regeringen.
I SCB:s uppdrag ingår att underlätta uppgiftslämnandet så att kostnaderna för dem som lämnar uppgifter till statistiken ska bli lägre. Efter att ha minskat i flera år ökade kostnaderna under 2012 och 2013. Ökningen kan förklaras av en omfattande undersökning från 2013 om pedagogisk personal och en undersökning av betyg utfärdade i grundskolans årskurs 6.
Enligt SCB:s regleringsbrev ska statistiken göras mer tillgänglig och användbar. En av de viktigaste kanalerna för SCB att sprida statistik är SCB:s statistikdatabas på myndighetens webbplats. Under 2013 ökade statistikdatabasens omfattning med 6 procent jämfört med föregående år. Antalet uttag av statistikuppgifter i tabellform ökade med 5 procent 2013 jämfört med 2012.
Regeringen skriver att dess krav på en genomsnittlig ökning av produktiviteten om minst 3 procent per år är viktigt för att kunna finansiera ny statistik och utvecklingsarbete. Produktivitetsutvecklingen 2013 var 4,8 procent. Produktivitetsutvecklingen kan variera mellan enskilda år till följd av kalendereffekter och andra tillfälliga orsaker och följs därför bäst om den beräknas under en längre period. Den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i den anslagsfinansierade verksamheten var under den senaste femårsperioden 1,4 procent och den senaste tioårsperioden 3,2 procent per år. Regeringen bedömer att produktivitetskravet är uppfyllt.
SCB tillfördes under perioden 2010–2013 extra medel med 44 miljoner kronor för åtgärder för statistikens kvalitet. För 2014 har SCB tilldelats ytterligare 7 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta anser regeringen att det finns förutsättningar för SCB att hålla en hög genomförandetakt i det fortsatta kvalitetsarbetet.
Regeringen föreslår att SCB:s anslag planenligt minskas med drygt 7 miljoner kronor då tidsbegränsade medel för kvalitetsförbättringar upphör. Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas med 906 000 kronor då engångsvisa medel upphör för en förstudie av statistik inom ramen för cirkulär migration. Därutöver minskas anslaget med 483 000 kronor för att bidra till finansieringen av prioriterade satsningar. Anslaget minskas också med 132 000 kronor fr.o.m. 2015 för att under åren 2015–2018 finansiera gemensam e-förvaltning.
Prognos- och uppföljningsverksamhet
Målet för området är att åstadkomma tillförlitliga och väldokumenterade prognoser, analyser och uppföljningar av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen.
Inom området ska de ansvariga myndigheterna följa upp och analysera utfall, ta fram kort- och medelfristiga prognoser samt analysera den samhällsekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna. Budgetprognoser och prognoser för svensk och internationell makroekonomi är viktiga verksamheter inom området.
Verksamheten är i huvudsak anslagsfinansierad och bedrivs inom Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket (ESV), Finanspolitiska rådet och Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).
För att bedöma måluppfyllelsen av prognos- och analysverksamheten används dels kvantitativa mått på precisionen för de viktigaste prognosvariablerna, dels de omdömen som lämnas av läsarna av prognoserna.
Konjunkturinstitutet
Målet för Konjunkturinstitutets verksamhet är att myndighetens prognoser och medelfristiga kalkyler för den ekonomiska utvecklingen ska vara tillförlitliga som beslutsunderlag.
KI bedriver prognosverksamhet och utvecklar metoder och modeller för prognoser och makroekonomiska analyser. Myndigheten publicerar prognoser för svensk och internationell ekonomi fyra gånger per år i rapportserien Konjunkturläget.
Prognosprecision mäts vanligtvis genom kvantitativa mätningar av skillnader mellan prognosen och det faktiska utfallet. Genom att jämföra olika prognosmakares prognoser vid olika tidpunkter får man en kompletterande bild av hur KI lyckas i sitt prognosarbete. I KI:s prognoser för 2013 var precisionen i linje med övriga prognosmakare. Under perioden 1997–2013 överskattade KI i genomsnitt BNP-utvecklingen och inflationen, men underskattade arbetslösheten.
Regeringen skriver att KI:s prognoser bör uppvisa en högre träffsäkerhet och tillförlitlighet än andra prognosmakares. KI:s prognoser har varit tillförlitliga och träffsäkra. Vidare skriver regeringen att skillnaderna mellan prognosmakarnas prognosfel är förhållandevis små, och det är svårt att påvisa att något prognosinstitut skulle vara bättre eller sämre än något annat.
Regeringen gav KI i uppdrag att under 2014 genomföra en förstudie av lämpligt modellstöd för arbetet med medelfristiga makroekonomiska scenarier.
Regeringen föreslår att anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet minskas med 53 000 kronor 2015 för att bidra till finansieringen av prioriterade satsningar.
Finanspolitiska rådet
Finanspolitiska rådets huvudsakliga mål är att bidra till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar.
Regeringen bedömer att Finanspolitiska rådet har uppnått sitt huvudsakliga mål genom publiceringen av rapporten Svensk finanspolitik. Vidare skriver regeringen att Finanspolitiska rådet genom publiceringen av rapporten och genom att arrangera konferenser och seminarier m.m. även har uppnått sina mål om en ökad öppenhet och tydlighet när det gäller den ekonomiska politikens syften och effektivitet.
Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet minskas med 8 000 kronor för att bidra till finansieringen av prioriterade satsningar.
Fastighetsförvaltning
Målet för området är en kostnadseffektiv statlig fastighetsförvaltning. Förvaltningen ska ske med ett rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Statens fastighetsverk (SFV) och Fortifikationsverket (FortV) är de två största förvaltarna av statens fastigheter.
Resultatbedömningen för SFV och FortV baseras på årsredovisningar och övrig redovisning och statistik. Det pågår ett arbete för att utveckla resultatindikatorerna. För att följa upp utvecklingen inom området i förhållande till målen används i huvudsak följande indikatorer:
• hyresintäkt i kronor per kvadratmeter
• driftskostnad i kronor per kvadratmeter
• underhållskostnad i kronor per kvadratmeter
• driftsnetto i kronor per kvadratmeter
• ekonomisk vakansgrad
• mätning av nöjda kunder
• energianvändning
• mätning av nöjda medarbetare.
Regeringen avser att slutgiltigt återkomma om frågorna som rör kulturinstitutionernas lokalkostnader. Utredningen om en översyn av statens fastighetsförvaltning föreslog i betänkandet Staten som fastighetsägare (SOU 2011:31) principer och utgångspunkter för nya avtal mellan SFV och de fem institutioner som har kostnadshyror, nämligen Operan, Dramaten, Naturhistoriska riksmuseet, Nationalmuseum och Historiska museet. I de förslag som regeringen avser att återkomma till riksdagen med kommer utgångspunkter för ägandet av kulturhistoriskt värdefulla statliga byggnader att redovisas. Regeringen tänker också redovisa ett förslag om hur förvaltningen av statliga kulturfastigheter kan samlas hos en myndighet, SFV.
I betänkandet Staten som fastighetsägare pekar utredningen även på att det finns brister i kostnadseffektiviteten i statens lokalförsörjning. ESV och generaldirektören Ann-Christin Nykvist har haft var sitt uppdrag att belysa frågor om lokalanvändningen i Stockholms innerstad. Båda har kommit fram till att det finns en stor besparingspotential om statliga myndigheter flyttar sin verksamhet från Stockholms mest centrala delar och samtidigt effektiviserar sina lokalbehov något. Regeringen avser att gå vidare med några av ESV:s förslag och samtidigt fortsätta att utveckla styrningen av den statliga lokalförsörjningen. Nya myndigheter bör i första hand lokaliseras utanför Stockholms län.
Statens fastighetsverk och bidragsfastigheter
Det övergripande målet för SFV:s verksamhet är att förvaltningen av fastigheterna ska ske på ett sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet. Samtidigt ska fastigheternas värde bevaras och utvecklas.
SFV:s uppgift är att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras med hyresintäkter och med lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. Inom SFV:s fastighetsbestånd finns det en kategori fastigheter som kallas bidragsfastigheter, som är sådana fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. SFV disponerar även anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för underhållskostnader och löpande driftsunderskott i sina bidragsfastigheter.
Regeringen bedömer att SFV har genomfört sina uppgifter, uppfyllt de mål som den förra regeringen ställt upp och genomfört sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Myndighetens avkastningskrav har överträffats, främst till följd av det låga ränteläget.
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2015–2017 med investeringar som uppgår till 1 130 miljoner kronor 2015, 1 122 miljoner kronor 2016 och 731 miljoner kronor 2017. Under 2015 och åren framöver beräknas stora investeringar behöva göras med anledning av bl.a. renoveringen och ombyggnaden av regeringsbyggnaderna i Stockholm.
Den redovisade planen för investeringar bygger enligt regeringen på investeringsbehov som har angetts av brukarna. Med hänsyn till detta och till tidigare upplåning föreslår regeringen att SFV ska få disponera en låneram i Riksgäldskontoret på 13,6 miljarder kronor, vilket är 800 miljoner kronor högre än 2014.
Vad gäller anslaget 1:10 Bidragsfastigheter föreslår regeringen en höjning med 155 miljoner kronor. Av dessa medel ska 150 miljoner kronor användas för eftersatt underhåll av bl.a. de kungliga slotten. Detta finansieras genom att SFV betalar in delar av sitt balanserade resultat.
Riksantikvarieämbetet och SFV har föreslagit regeringen att förvaltningsansvaret för Riksantikvarieämbetets fastigheter ska föras över till SFV. Regeringen har för avsikt att godkänna förslaget och besluta att ansvaret för förvaltningen av Riksantikvarieämbetets fastigheter övergår till SFV den 1 januari 2015. Detta innebär att anslaget 1:10 Bidragsfastigheter höjs med 5 miljoner kronor från 2015 medan anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet inom utgiftsområde 17 minskas med samma belopp.
Den verksamhet som avser att vårda och underhålla de statliga fastigheter som är en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan ingås. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 under anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som medför behov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor 2016.
Fortifikationsverket
Fortifikationsverkets huvuduppgift är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, främst fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras främst med hyresintäkter och med lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. Fastigheterna ska förvaltas så att en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås. Dessutom ska ändamålsenliga fastigheter tillhandahållas på konkurrenskraftiga villkor. Fastigheternas värde ska bevaras på en långsiktigt lämplig nivå.
Regeringen bedömer att Fortifikationsverket har uppfyllt de mål som den förra regeringen har ställt upp. Resultatindikatorerna pekar på en stabil verksamhet med en positiv utveckling.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för 2015–2017 med investeringar som uppgår till 1 650 miljoner kronor 2015, 1 600 miljoner kronor 2016 och 1 600 miljoner kronor 2017. Den redovisade planen för investeringar bygger på investeringsbehov som har angetts av brukarna. Regeringen föreslår en låneram för Fortifikationsverket på 11,7 miljarder kronor, vilket är 200 miljoner kronor högre än 2014.
God redovisningssed för företag och organisationer
Området omfattar Bokföringsnämnden och dess normgivning i redovisningsfrågor.
Bokföringsnämnden
Bokföringsnämnden ska utveckla god redovisningssed. Verksamheten ska bidra till att förbättra standarden i de mindre och medelstora företagens bokföring och årsredovisningar genom informationsinsatser.
Regeringen redovisar ett antal resultatindikatorer och skriver att regeringens samlade bedömning är att måluppfyllelsen är god. Det arbete med förenklingar som Bokföringsnämnden bedrivit under flera år är betydelsefullt. Genom att utveckla normgivningen och ta fram information och vägledning har myndigheten bidragit till att minska företagens administrativa kostnader.
Regeringen föreslår att anslaget 1:13 Bokföringsnämnden minskas med 9 000 kronor 2015 för att bidra till finansiering av prioriterade projekt.
Riksrevisionen
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Målen för verksamheten tar sin utgångspunkt i den roll och de uppgifter som riksdagen lagt fast i regeringsformen och i annan lagstiftning. Riksrevisionen granskar hela beslutskedjan i den verkställande makten och förser riksdagen med ett kvalificerat beslutsunderlag.
Riksrevisionen redovisar sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision, internationellt utvecklingssamarbete och omvärldsriktad verksamhet.
Målet för den årliga revisionen är att bedöma om myndigheternas redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Målet för effektivitetsrevisionen är att granska och lämna förslag till förändringar så att den statliga verksamheten kan bedrivas effektivare, med högre kvalitet och till lägre kostnader.
Riksrevisionen konstaterar att verksamhetsmålen nåddes 2013, detta till en lägre kostnad än 2012. Verksamheten genomfördes med ett stort mått av åtstramningar och effektiviseringar i syfte att komma i ekonomisk balans på kort och lång sikt.
Den årliga revision som Riksrevisionen utför är avgiftsbelagd med krav på full kostnadstäckning. För 2013 redovisas ett underskott om ca 2 miljoner kronor. Det ackumulerade överskottet uppgår till ca 3 miljoner kronor.
Finansutskottet har gett i uppdrag åt en revisionsbyrå att utföra extern revision av Riksrevisionen. Vid revisionen bedömdes att Riksrevisionens årsredovisning i allt väsentligt var rättvisande.
För sin verksamhet disponerar Riksrevisionen anslagen 1:15 Riksrevisionen inom utgiftsområde 2 och 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Riksrevisionen bedömer att anslaget 1:15 Riksrevisionen endast bör påverkas av pris- och löneomräkningen.
Riksrevisionen bedömer att det för kommande år finns behov av betydande investeringar i bl.a. stöd för dokumenthantering och it-stöd. Detta kan på grund av rationaliseringar genomföras inom det planerade anslaget och den nuvarande låneramen. Riksrevisionen föreslår att riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2015 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i verksamheten till ett belopp av 15 miljoner kronor.
Vissa medlems- och garantiavgifter
Anslaget 1:14 Vissa medlems- och garantiavgifter får användas för utgifter för Sveriges årliga medlemsavgifter eller statsbidrag till Bruegel, Europeiska institutet för offentlig administration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget får även användas för utgifter för infrianden av garantier till vissa internationella finansieringsinstitut samt till garantiavgiften för Sveriges hus i Sankt Petersburg.
I enlighet med garantimodellen ska anslaget kunna belastas om garantier till följande fem internationella finansieringsinstitut behöver infrias: Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB), Världsbanken (IBRD), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Europarådets utvecklingsbank (CEB). Inga medel beräknas för infrianden av garantier till finansiella finansieringsinstitut under 2015–2018.
Utestående garantiåtaganden på ca 88 miljarder kronor vid utgången av 2013 har redovisats i skrivelsen Årsredovisning för staten 2013 (skr. 2013/14:101).
Regeringen föreslår att ca 2,3 miljoner kronor anvisas på anslaget 1:14 Vissa medlems- och garantiavgifter.
I flerpartimotion 2014/15:2843 yrkande 1 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M, C, FP, KD) yrkas att anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ska tillföras knappt 10 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. Dessutom föreslås att ett nytt anslag, 99:1 Transfereringar och justeringar, tillförs 200 000 kronor.
Motionärerna anför att alliansregeringen i slutet av 2009 gav Vinnova i uppdrag att genomföra en långsiktig satsning på finansmarknadsforskning i form av ett forskningsprogram. Utgångspunkten var att denna långsiktiga satsning, som årligen omfattar 30 miljoner kronor, skulle ha en horisont på tio år. En grundtanke var också att även privata aktörer skulle bidra med finansiering. Syftet med satsningen var att stödja och främja utvecklingen av finansmarknadsforskning som är både internationellt konkurrenskraftig och har en hög relevans för den finansiella sektorns aktörer i såväl privat som offentlig verksamhet. En utvärdering som gjordes nyligen gav forskningen bra betyg. Motionärerna föreslår att man ska behålla nuvarande anslag för finansmarknadsforskningen. Regeringens förslag att minska anslaget innebär i praktiken att verksamheten läggs ned. Regeringens förslag är anmärkningsvärt mot bakgrund av att forskning kräver långsiktighet och att nedläggningen sker utan någon konsekvensanalys.
I kommittémotion 2014/15:2965 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkas att det på nya anslag ska tillföras sammanlagt 500 miljoner kronor för bl.a. ökade personalkostnader till följd av Sverigedemokraternas förslag om en utökad rätt till heltid i den offentliga sektorn.
Kompletterande upplysningar
I utskottets betänkande Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (bet. 2014/15:FiU1 s. 108) anges att allianspartierna under beredningen hade anmält ett antal revideringar i förhållande till sin budgetmotion. Bland annat innebar detta att utgiftsramen för utgiftsområde 2 skulle öka med 199,8 miljoner för 2015 utöver det som angetts i motionen. Detta innebär att nivån på anslaget 1:17 Transfereringar och justeringar av anslag ska vara 200 miljoner kronor i allianspartiernas förslag till anslag inom utgiftsområde 2. I tabellen i bilaga 2 i betänkandet, där förslagen till anslag i motionerna redovisas, ingår inte denna revidering.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller regeringens förslag att minska anslaget till finansmarknadsforskning konstaterar utskottet att regeringen i slutet av 2009 gav Vinnova i uppdrag att genomföra en långsiktig satsning på finansmarknadsforskning i form av ett forskningsprogram. Syftet med satsningen var att stödja och främja utvecklingen av finansmarknadsforskning som är internationellt konkurrenskraftig och har en hög relevans för den finansiella sektorns aktörer i såväl privat som offentlig verksamhet. En grundtanke var att även privata aktörer skulle bidra med finansiering. Regeringens förslag att minska anslaget skulle i praktiken innebära att verksamheten läggs ned. Utskottet anser därför att anslaget för 2015 inte ska sänkas utan att det ska bestämmas till ca 30 miljoner kronor.
Enligt 10 kap. 4 § första stycket riksdagsordningen ska ett utskott innan det helt eller delvis tillstyrker ett motionsförslag som påverkar statens budget inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det. Anslaget för finansmarknadsforskning har uppgått till ca 30 miljoner varje år sedan 2010 och Vinnova har haft uppdraget att genomföra satsningen på finansmarknadsforskning sedan december 2009. Mot den bakgrunden anser utskottet att man inte behöver inhämta ytterligare upplysningar och yttranden.
I allianspartiernas motion föreslås även ett nytt anslag för transfereringar och justeringar av anslag. Anslaget visar summan av de indirekta effekter som vissa av allianspartiernas förslag på inkomstsidan har på utgiftssidan, jämfört med regeringens förslag. I det här fallet handlar det främst om effekterna av att inte slopa nedsättningen av socialavgifter för unga (bet. 2014/15:FiU1, res. 3, rskr. 2014/15:29). Redovisningen i form av ett samlat anslag inom utgiftsområde 2 av sådana indirekta effekter från inkomstsidan är en förenkling, eftersom det i realiteten är många anslag inom flera utgiftsområden som påverkas. Denna förenklade redovisning har under senare år använts i oppositionspartiernas skuggbudgetar för att åstadkomma rätt nivå på takbegränsade utgifter, saldo och finansiellt sparande i förhållande till regeringens förslag. Med detta har jämförbara budgetalternativ åstadkommits, samtidigt som skuggbudgetarna inte har behövt bli alltför komplexa i sin redovisning. Att nu faktiskt anvisa anslaget inom utgiftsområde 2 skulle emellertid leda fel då anslaget inte är tänkt att användas inom detta utgiftsområde. De indirekta effekter det är fråga om är en del av de s.k. makroantaganden som ligger till grund för de prognoser som regeringen måste redovisa för riksdagen två gånger per år. Om det skulle visa sig att de anslag som påverkas via nya makroekonomiska antaganden är otillräckliga kan regeringen återkomma till riksdagen i en ändringsbudget. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att ett nytt anslag för justeringar och transfereringar av anslag ska anvisas inom utgiftsområde 2.
Vidare tillstyrker utskottet i övrigt – förutom vad gäller anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning – regeringens och Riksrevisionens förslag till anslag för 2015 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Utskottets förslag till beslut om anslag finns i bilaga 3.
Med anledning av Riksrevisionens bedömning att det för kommande år finns behov av betydande investeringar vill utskottet betona vikten av att planerat utvecklingsarbete sker inom ramarna för den budget som riksdagen beslutar. Utskottet vill också mot bakgrund av att Riksrevisionen under de senaste åren haft stora variationer i anslagsbelastningen, understryka betydelsen av att myndigheten har en kontinuerlig ekonomisk uppföljning. Utskottet har även påpekat detta i samband med behandlingen av Riksrevisionens årsredovisning för 2013 (bet. 2013/14:FiU35 s.16).
Utskottet tillstyrker att riksdagen lämnar de bemyndiganden som regeringen och Riksrevisionen har begärt samt att riksdagen godkänner de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som regeringen har föreslagit.
Utskottet tillstyrker därmed delvis allianspartiernas motion 2014/15:2843 yrkande 1 och delvis propositionen. Utskottet avstyrker Sverigedemokraternas kommittémotion 2014/15:2965.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att staten avstår sina anspråk på äganderätten till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde.
Propositionen
Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde har skrivit till regeringen och uttryckt att det finns oklarheter över äganderätten till de byggnader och inventarier som testamenterats av Prins Eugen och som ingår i Waldemarsudde. Stiftelsen menar att, förutom stiftelsekapitalet, ska också byggnaderna och inventarierna anses vara en del av stiftelsens tillgångar. Byggnaderna förvaltas i dag av Statens fastighetsverk. Regeringen anger i propositionen att den delar stiftelsens uppfattning och föreslår därför att riksdagen godkänner att staten avstår sina anspråk på äganderätten till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att staten bör avstå sina anspråk på äganderätten till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde och tillstyrker därför regeringens förslag.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att staten avstår sina anspråk på äganderätten till fastigheten Lund Thomader 1.
Propositionen
En stiftelse som förvaltas av Lunds universitet har begärt att regeringen beslutar att fastigheten Lund Thomander 1 inte ska förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Sedan 1993 har SFV lagfart på fastigheten. Fastigheten bedöms ha ett värde om ca 10 000 000 kronor. Stiftelsen menar att fastigheten donerades till stiftelsen 1895 men att den felaktigt övergick till SFV i samband med omorganisationen av SFV.
Kammarkollegiet har utrett äganderätten till fastigheten och funnit att äganderätten till fastigheten tillkommit stiftelsen alltsedan donationstillfället. Det finns dock omständigheter som med viss styrka talar för att staten skulle kunna göra gällande hävd till fastigheten. Mot bakgrund av Kammarkollegiets utredning och de särskilda omständigheter under vilka lagfarten förts över till SFV anser dock regeringen att staten bör avstå från anspråk på äganderätten till fastigheten. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att staten avstår sina anspråk på fastigheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att staten bör avstå sina anspråk på äganderätten till fastigheten Lund Thomander 1 och tillstyrker därför regeringens förslag.
|
1. |
|
|
|
Fredrik Olovsson (S), Monica Green (S), Jörgen Hellman (S), Ingela Nylund Watz (S), Janine Alm Ericson (MP), Hans Unander (S), Ulla Andersson (V) och Marie Granlund (S) anför: |
Sverige ska vara en global förebild, i vår utveckling, vår jämlikhet, vår jämställdhet och vårt ledarskap i klimatomställningen. Ett land som kännetecknas av alla människors lika värde, självförtroende, solidaritet och tron på att framtiden går att förändra. Sverige ska vara en ledande och inspirerande kraft i världen. Där vi investerar gemensamt i människor och miljö, i kunskap och konkurrenskraft, i trygghet i nuet och hopp inför framtiden. Där vi bryggar över klyftor och där alla barn har möjligheter att förverkliga sin fulla potential. Vi kommer alltid att stå upp för ett öppet och humant samhälle!
Sverige befinner sig på flera viktiga områden i ett allvarligt läge. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Överskott har vänts till underskott. Skolresultaten rasar och välfärden uppvisar stora brister. Klyftorna växer och ojämställdheten mellan kvinnor och män består. De sänkta klimatambitionerna och oviljan att med kraft ställa om till miljövänlig produktion riskerar vår natur, människors hälsa och Sveriges ekonomiska utveckling.
För tredje gången av tre möjliga efterlämnar en borgerlig regering stora hål i statens finanser. Ofinansierade skattesänkningar har bidragit till att underskotten i de offentliga finanserna har vuxit år efter år, även när konjunkturen stärkts. Överskottsmålet nås inte. Nu ska underskotten steg för steg pressas tillbaka, så att Sverige inte längre bryter mot det finanspolitiska ramverket. Därför finansieras nya reformer fullt ut i den rödgröna budgeten.
En politik för fler jobb, präglad av både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, ger ökad sammanhållning och är avgörande för Sveriges utveckling. Sverige ska ha en välfärd att lita på. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Sverige ska vara ett land som håller ihop.
Det är olyckligt och allvarligt att en riksdagsmajoritet bestående av de tidigare regeringspartierna och Sverigedemokraterna har avvisat ett budgetförslag med denna inriktning, till förmån för ett alternativ som fortsätter på en väg som väljarna sa nej till vid valet den 14 september. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ser fördelningen inom utgiftsområde 2 som en del av budgetpropositionens förslag som en helhet. Vi väljer därför att inte reservera oss mot utskottets ställningstagande.
Vad gäller finansmarknadsforskning anser vi att samverkan och samfinansieringen fungerar väl och att den privata finansmarknadsbranschen har tagit ansvar för att utveckla forskningen. Vi menar dock att denna utveckling borde kunna fortsätta i vissa delar även utan ett statligt stöd genom Vinnova. En avveckling av det statliga stödet borde därför ha påbörjats.
|
2. |
|
|
|
Oscar Sjöstedt (SD) och Dennis Dioukarev (SD) anför: |
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Rent statsfinansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten alltjämt fast vid oroväckande höga nivåer. Vår avsikt är att skapa förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden.
Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak samt krav på kommuner och landsting om en god ekonomisk hushållning.
I och med beslutet som togs den 3 december i kammaren vill vi sverigedemokrater härmed tydliggöra vår ställning och vårt agerande. Vid voteringen i kammaren gav Sverigedemokraterna i första hand stöd till vårt eget budgetförslag som hade inneburit betydande förbättringar för välfärden, ökad trygghet och stärkt ekonomi för bl.a. sjuka, funktionsnedsatta, pensionärer, förvärvsarbetare och barnfamiljer. De övriga partierna röstade ned vårt budgetförslag och stoppade de stora och fullt finansierade satsningarna på trygghet och välfärd med hänvisning till att man inte ansåg att finansieringen av dessa reformer borde ske genom minskad invandring. Enligt vår mening tydliggjorde man därmed att fortsatt massinvandring är viktigare än alla välfärdsreformer tillsammans.
Efter att Sverigedemokraternas förslag fallit i voteringen kring statsbudgeten återstod endast de rödgrönas och Alliansens förslag. Sverigedemokraternas bedömning var att nettoeffekten för samhället av de bägge förslagen var likvärdig. Denna analys delas av bl.a. John Hassler, professor i nationalekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet, som slagit fast att: "Det finns egentligen inte några fundamentala skillnader mellan alliansens och regeringens ekonomiska politik".
Med utgångspunkt i vårt ansvar för det svenska samhällets långsiktiga stabilitet och välstånd och det principbeslut som fattats av den sverigedemokratiska riksdagsgruppen om att hädanefter försöka stoppa varje budgetproposition som innebär att invandringen ökar ytterligare från nuvarande, historiskt höga, nivåer, valde vi att stödja allianspartiernas budgetmotion.
Detta innebär inte att Sverigedemokraterna ställer sig bakom Alliansens budgetmotion i sak, utan detta var ett resultat av regeringens ovilja att inte ytterligare förvärra en politik som i grunden skadar hela det svenska samhället. Hade vi lagt ned våra röster så hade vi med säkerhet låst fast landet vid en destruktiv politik i fyra år. Vårt val och vårt agerande innebär också att om Alliansen skulle hålla fast vid sin politik utan att förändra den så kommer vi framöver att hamna i ett liknande läge där vi också är beredda att fälla en eventuell alliansregering som lägger fram en lika samhällsskadlig invandringspolitik.
I Sverigedemokraternas utgiftsområdesmotion för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning återfinns högre lönekostnader för staten som ett resultat av Sverigedemokraternas återställning av den generella arbetsgivaravgiften med 1 procentenhet samt transfereringar till följd av KPI-effekt, vilka uppstår som ett resultat av partiets föreslagna återställning av krogmomsen till 25 procent. Sverigedemokraternas samlade bedömning är att dessa två skattesänkningar inte är tillräckligt motiverade utifrån ett sysselsättningsskapande perspektiv. I stället riktas en kraftigare skattesänkning gentemot landets småföretagare i samband med ett totalt avskaffande av den allmänna löneavgiften för företag med upp till nio anställda. Detta bedöms ha starkare effekter på sysselsättningsutvecklingen. Eftersom partiets samlade ram för utgiftsområdet överstiger den av riksdagen fastställda ramen med motsvarande ca 290 miljoner kronor för 2015 följer vi härvidlag upp vår politik i form av ett särskilt yttrande.
Då riksdagen har ställt sig bakom en annan budgetmotion och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där har den också avslagit Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster. Därför har vi valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 2.
Bilaga 1
____
Förteckning över behandlade förslag
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta att Sjunde AP-fonden dels får tillgång till en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 40 000 000 kronor, dels får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 5 000 000 kronor (avsnitt 3.6.5).
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter (avsnitt 4.5.3).
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen (avsnitt 5.5.2).
4. Riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2015–2017 (avsnitt 9.5.1).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 13 600 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m. (avsnitt 9.5.1).
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2015 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2016 (avsnitt 9.5.2).
7. Riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för 2015–2017 (avsnitt 9.5.3).
8. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2015 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 11 700 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler (avsnitt 9.5.3).
9. Riksdagen godkänner att staten avstår anspråk på äganderätt till byggnader och inventarier vid Prins Eugens Waldemarsudde (avsnitt 9.5.4).
10. Riksdagen godkänner att staten avstår från anspråk på äganderätt till fastigheten Lund Thomander 1 (avsnitt 9.5.5).
11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2015 ramanslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, när det gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt uppställning i propositionen.
12. Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2015 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor (avsnitt 11.3.2).
13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2015 ett anslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för Riksrevisionen enligt uppställning i propositionen.
Motioner från allmänna motionstiden 2014/15
1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och förvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
____
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag1 |
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
|
M, C, FP, KD |
SD |
|
1:1 |
Statskontoret |
88 429 |
|
|
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
54 459 |
|
|
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
7 150 |
|
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
|
|
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
12 221 000 |
|
|
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
9 547 |
|
|
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
59 918 |
|
|
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
158 422 |
|
|
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
545 442 |
|
|
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
339 500 |
|
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
452 507 |
|
|
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
304 474 |
|
|
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
9 683 |
|
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
2 370 |
|
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
314 446 |
|
|
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
20 000 |
+9 963 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
99:1 |
Transfereringar och justeringar av anslag |
|
+200 |
|
|
99:2 |
Ökade lönekostnader offentlig sektor |
|
|
+300 000 |
|
99:3 |
Transfereringar |
|
|
−300 000 |
|
99:4 |
Statens lönekostnader arbetsgivaravgift |
|
|
+500 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
14 589 790 |
+10 163 |
+500 000 |
|
1Förslag till anslaget 1:15 Riksrevisionen lämnas av Riksrevisionen.
Bilaga 3
____
Förslag till beslut om anslag för 2015 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Statskontoret |
±0 |
88 429 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
±0 |
54 459 |
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
±0 |
7 150 |
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
±0 |
2 443 |
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
±0 |
12 221 000 |
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
±0 |
9 547 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
±0 |
59 918 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
±0 |
158 422 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
±0 |
545 442 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
±0 |
339 500 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
±0 |
452 507 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
±0 |
304 474 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
±0 |
9 683 |
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
±0 |
2 370 |
|
1:15 |
Riksrevisionen |
±0 |
314 446 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
+9 963 |
29 963 |
|
Summa för utgiftsområdet |
+9 963 |
14 599 753 |
|
[1] Finansutskottet har behandlat skrivelsen i bet. 2014/15:FiU8.
[2] Open Pan European Public Procurement Online.