Obs! endast sammanfattningen finns på sidan.
Se PDF:en för hela dokumentet.
Sammanfattning
Finansutskottet behandlar i detta s.k. rambetänkande budgetpropositionens
förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag
till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära
utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016-2018 samt förslag till
utgiftstak för 2015, 2016 och 2017. Budgetpropositionen för 2015 (prop.
2014/15:1 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor)
bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
I betänkandet behandlas också oppositionspartiernas alternativa budgetförslag
i motsvarande delar. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat
beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för
riksdagens fortsatta behandling av anslagen under respektive utgiftsområde.
Rambeslutet
Utgifterna på statens budget uppgår i utskottets förslag till sammanlagt
887 miljarder kronor och inkomsterna till 855 miljarder kronor 2015. Statens
budgetsaldo uppgår därmed till -32 miljarder kronor 2015.
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten
inklusive ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget till 1 160, 1 207
och 1 265 miljarder kronor för 2015, 2016 och 2017. Utskottet tillstyrker också
regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av
ålderspensionssystemets utgifter för 2015. Utskottet tillstyrker i huvudsak
regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2015.
En rättelse görs i förhållande till propositionens förslag på
inkomstberäkningen till följd av att reduktionen avseende allmän
pensionsavgift (inkomsttitel 1141) angivits med ett för högt värde i
inkomstspecifikationen, dvs. bilaga 1 i propositionen. Revideringen medför att
statens inkomster 2015 ökar med ca 929 miljoner kronor. Revideringen
påverkar statens budgetsaldo i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker i
huvudsak regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Vissa
ändringar görs i lagförslagen i förhållande till regeringens förslag till följd av
synpunkter från Lagrådet. Utskottet tillstyrker också de preliminära
utgiftsramarna för 2016-2018 och tillstyrker i huvudsak de preliminära
inkomstberäkningarna för 2016-2018.
Den ekonomiska utvecklingen
Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP bedöms växa
med 2,1 procent 2014 och 3,0 procent 2015. En svag återhämtning i omvärlden
har dämpat svensk export. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar
har därför varit ett viktigt bidrag till tillväxten under 2014. Hushållens
konsumtion kommer även framöver att vara ett viktigt bidrag till BNP-
tillväxten. Samtidigt väntas efterfrågan i omvärlden stiga. En fortsatt expansiv
penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många länder väntas ge
en högre tillväxt i världsekonomin 2015 än 2014. Återhämtningen är dock
ojämn. Den svaga kredittillväxten och oron kring bl.a. situationen i Ukraina
dämpar den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. I USA och
Storbritannien ser däremot tillväxten ut att bli förhållandevis hög. Den
kinesiska ekonomin fortsätter att växa men i en något lägre takt än under
inledningen av 2000-talet. Givet att den internationella efterfrågan stärks och
den inhemska konsumtionen håller i sig ökar den svenska tillväxten under de
närmaste åren med gradvis lägre arbetslöshet och stigande resursutnyttjande.
Riskerna för en svagare ekonomisk utveckling är dock fortfarande relativt
stora till följd av den osäkerhet som präglar världsekonomin.
Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. Den offentliga sektorns finanser befinner sig i ett
bekymmersamt läge och trots att konjunkturläget har förbättrats under de
senaste åren har underskotten vuxit. De offentliga finanserna förväntas fortsatt
visa underskott 2015. Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en
stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. Därför
ställer sig utskottet bakom regeringens politik om att reformer ska genomföras
på ett ansvarsfullt sätt, dvs. finansieras fullt ut. Utskottet konstaterar att
regeringen i propositionen tydligt anger att det finns en avvikelse från
överskottsmålet. Denna tydlighet är ett sätt att återupprätta respekten för
överskottsmålet. Enligt det finanspolitiska ramverket ska regeringen vid en
bedömd avvikelse också redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Det
strukturella sparandet ligger för närvarande långt under 1 procent, vilket skulle
kräva en strukturell åtstramning på 74 miljarder kronor för att överskottsmålet
ska kunna nås 2018. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning om
att den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg och att sparandet därför
kan återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan
att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Det är inte lämpligt att
genomföra de ytterligare åtstramningar som krävs för att nå 1 procents
sparande under mandatperioden. De utgiftstak för 2015-2017 som regeringen
föreslår är väl avvägda. Utskottet konstaterar att de finanspolitiskt motiverade
höjningarna av de sedan tidigare fastställda utgiftstaken för 2015 och 2016 är
i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Utgiftstakets nivå för 2016-2018
följer utvecklingstrenden för BNP, vilket gör det möjligt för regeringen att
genomföra sina prioriterade reformer under mandatperioden. Utskottet
betonar att insatser på utgiftssidan först kan göras efter en avstämning mot
överskottsmålet och den höjning av skatterna som reformerna kan komma att
kräva.
Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla, och
politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet
och i alla steg i beslutsfattandet. Regeringen lägger en rad förslag som innebär
minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män jämfört med nuläget,
t.ex. en höjning av underhållsstödet och höjt bostadstillägg för pensionärer.
Att fler människor får ett jobb är avgörande för att hålla ihop Sverige. Ett
tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Att öka
sysselsättningen så mycket att Sverige senast 2020 når lägst arbetslöshet i EU
är avgörande för en god ekonomisk utveckling och för ett Sverige som håller
ihop. Tillväxten av jobb i det privata näringslivet är grunden för högre syssel-
sättning. Därför är det viktigt att regeringen prioriterar samverkan mellan det
offentliga och näringslivet. Det är också centralt att föra en aktiv näringspolitik
och en politik för landsbygden för att stärka möjligheterna till företagande i
hela Sverige. Investeringarna måste öka i sektorer som är grundläggande för
att nya företag och arbetstillfällen skapas. Ökade offentliga investeringar är
också nödvändigt för att åstadkomma ökad ekonomisk jämlikhet. Det handlar
bl.a. om en fungerande och miljömässigt hållbar infrastruktur. Det handlar
också om att ta ett samlat grepp om infrastruktur och bostadsbyggande i ett
längre perspektiv. Det är ohållbart att många unga människor inte kan etablera
sig på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att regeringen har ett högt ställt
mål att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att
uppnå detta krävs investeringar i såväl jobb som i praktikplatser och
utbildning. Den kostsamma och ineffektiva nedsättningen av socialavgifterna
för unga bör avskaffas.
Utskottet välkomnar den höjda ambitionsnivån i klimat- och miljöpolitiken
som presenteras i propositionen. Ekonomiska styrmedel i form av såväl
stimulanser som miljöskatter utgör en viktig del av det som behövs för att
ställa om Sverige och för att nå de nationella miljömålen. Ett klimatpolitiskt
ramverk kan bidra till att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för
att nå våra internationella åtaganden. Sverige bör på sikt ha ett energisystem
med 100 procent förnybar energi, och säkerhetskraven för kärnkraft bör
skärpas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att tillsätta en
energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken i syfte
att nå en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse.
Internationella studier visar att resultaten i svensk skola har sjunkit
snabbare än i något annat OECD-land. Även likvärdigheten mellan skolor har
minskat kraftigt. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens
föreslagna reformer för att vända resultaten i skolan. Det handlar bl.a. om
investeringar för att få mindre barngrupper och klasser, fler anställda i skolan
och insatser för att göra läraryrket mer attraktivt.
Den svenska välfärdsmodellen ska värnas. För att minska ojämlikheter i
vården, personalbrist och lång väntan på behandling behövs kraftigt utökade
resurser till bl.a. hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Det är också
nödvändigt att steg tas för att minska klyftan i beskattning mellan pensionärer
och löntagare samt att våra gemensamma försäkringar rustas upp. Skattemedel
ska användas till den verksamhet de är avsedda för och vinstjakten som
incitament hör inte hemma i välfärdssektorn.
Utskottet står slutligen bakom regeringens inriktning när det gäller en
modern svensk säkerhetspolitik. Den innebär bl.a. att försvarsförmågan stärks
genom att Försvarsberedningens förslag om stegvis höjda anslag fr.o.m. 2014
genomförs.
Regeringens resultatredovisning till riksdagen
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen lämna en redovisning i
budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande
till de mål som riksdagen beslutat. Arbetet med att förbättra redovisningen till
riksdagen har pågått i en dialog mellan regeringen och riksdagen så länge som
modellen med resultatstyrning i statsförvaltningen funnits. Utskottet noterar
att resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2015 har utvecklats i
positiv riktning. Utskottet har tagit aktiv del i utvecklingsarbetet och har
betonat riksdagens utgångspunkter och behov. Enligt utskottet är det rimligt
att det fortsatta utvecklingsarbetet, som regeringen refererar till i
budgetpropositionen, utgår från de förslag som samarbetsgruppen mellan
Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit. Utskottet behandlar
frågor om granskning och ekonomisk styrning i kapitel 5.
Reservationer
I betänkandet finns två gemensamma reservationer från allianspartierna (M,
C, FP och KD) och två reservationer från Sverigedemokraterna.
- - -