|
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
|
Arbetsförmedlingen
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:42 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. och två motioner som har väckts med anledning av skrivelsen.
I skrivelsen behandlar regeringen dels Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel (RiR 2014:27), dels riksdagens tillkännagivande om översynen av Arbetsförmedlingen (bet. 2014/15:AU6, rskr. 2014/15:100).
Utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår det andra motionsyrkandet och slutligen att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
I betänkandet finns två reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel
Pilotprojekt med jobbfixarpeng
1.Översyn av Arbetsförmedlingen, punkt 2 (S, MP, V)
2.Pilotprojekt med jobbfixarpeng, punkt 3 (C)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel |
Riksdagen lägger skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
|
2. |
Översyn av Arbetsförmedlingen |
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:3083 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) och
lägger skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
Reservation 1 (S, MP, V)
|
3. |
Pilotprojekt med jobbfixarpeng |
Riksdagen avslår motion
2014/15:3084 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (C) och
lägger skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
Reservation 2 (C)
Stockholm den 4 juni 2015
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Raimo Pärssinen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Raimo Pärssinen (S), Annelie Karlsson (S), Katarina Brännström (M), Ann-Christin Ahlberg (S), Sven-Olof Sällström (SD), Hanif Bali (M), Patrik Björck (S), Marco Venegas (MP), Christian Holm (M), Paula Bieler (SD), Fredrik Malm (FP), Désirée Pethrus (KD), Helén Pettersson i Umeå (S), Magnus Manhammar (S), Jenny Petersson (M), Johanna Jönsson (C) och Christina Höj Larsen (V).
I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:42 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. och två motioner som har väckts med anledning av skrivelsen.
Den 16 december 2014 överlämnade riksdagen Riksrevisionens granskningsrapport Arbetsförmedlingens arbete vid varsel – Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser? (RiR 2014:27) till regeringen. Riksrevisor Claes Norgren med medarbetare lämnade information om granskningsrapporten på utskottets sammanträde den 19 februari 2015.
Den 9 april 2015 överlämnade regeringen skrivelse 2014/15:42 till riksdagen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning och sina åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel. I skrivelsen behandlar regeringen också riksdagens tillkännagivande om att arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen ska återupptas senast den 15 april 2015 utifrån tidigare utredningsdirektiv (bet. 2014/15:AU6, rskr. 2014/15:100).
En förteckning över förslagen finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
Riksrevisionens rapport
Den övergripande revisionsfrågan i granskningen Arbetsförmedlingens arbete vid varsel – Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser? (RiR 2014:27) har varit om Arbetsförmedlingen i sitt arbete med varsel bidrar till att skapa effektiva omställningsinsatser för personer som varslas om uppsägning. Riksrevisionen fokuserade granskningen på Arbetsförmedlingens vägledning, rutiner och interna stöd vid varsel, Arbetsförmedlingens användning av varseltiden för att identifiera de varslades behov av insatser samt förmedlingens samverkan med andra berörda aktörer vid varsel.
Motivet till granskningen var att Riksrevisionen i en förstudie hade konstaterat att det fanns en besvikelse och ett missnöje bland trygghetsorganisationerna över att samverkan med Arbetsförmedlingen inte hade resulterat i några konkreta insatser från Arbetsförmedlingens sida. Frågan var också hur intentionerna i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) kunde uppnås i ljuset av att förmedlingen hade fokuserat sina insatser på långtidsarbetslösa och de som riskerar långtidsarbetslöshet samtidigt som myndigheten inte ansåg att personer som varslas om uppsägning per definition tillhör denna grupp.
Riksrevisionens samlade bedömning är att Arbetsförmedlingens arbete på området behöver förbättras i vissa avseenden. Riksrevisionen menar att det t.ex. finns behov av att förtydliga informationen och rutinerna vid varsel liksom att förbättra informationen och rutinerna kring samarbete med andra aktörer som är involverade i omställningsprocessen.
Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingen tillsammans med flera andra aktörer har ett ansvar för att underlätta varslades omställning från arbetslöshet till nytt arbete. Riksrevisionen framhåller att det därför är av stor vikt att aktörerna kan samarbeta, att roll- och ansvarsfördelningen är tydlig och att det vid Arbetsförmedlingen finns vägledning för hur myndigheten ska hantera ett varsel.
Mot bakgrund av granskningens resultat och för att syftet i främjandelagen i högre grad ska kunna uppnås rekommenderar Riksrevisionen Arbetsförmedlingen att
• vidta lämpliga åtgärder för att öka arbetsförmedlingskontorens kännedom om handläggarstöden vid varsel och större varsel samt informera om vikten av att ha minst två handläggare med ansvar för varsel
• utveckla fler vägar att informera och kommunicera med varslade om möjligheten att skriva in sig som ombytessökande vid Arbetsförmedlingen
• förtydliga att bedömningsstöd bör användas och en handlingsplan upprättas i samband med inskrivning av varslade
• informera internt inom Arbetsförmedlingen om trygghetsorganisationerna och deras roll i samband med varsel
• överväga att kommunicera de bedömningskriterier som Arbetsförmedlingen använder vid bedömning av arbetssökandes behov av stöd och insatser med trygghetsorganisationerna, eller att skapa gemensamma bedömningskriterier tillsammans med dem
• se över avtalen med trygghetsorganisationerna och ha en dialog med dessa i syfte att få till stånd ett mer välfungerande samarbete.
Skrivelsen
I skrivelse 2014/15:42 instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras i vissa avseenden för att personer som varslas om uppsägning ska ges effektiva omställningsinsatser. Enligt regeringen finns vissa förbättringsbehov, bl.a. när det gäller information till handläggare vid myndigheten vid varsel och kommunikation med andra aktörer.
Mot bakgrund av de synpunkter som Arbetsförmedlingen lämnat i ärendet konstaterar regeringen att myndigheten arbetar aktivt med de frågor som lyfts fram av Riksrevisionen. Arbetsförmedlingen har bl.a. uppgett att den avser att se över handläggarstöden och rutinerna för antalet handläggare med ansvar för varsel. Vidare avser förmedlingen att vidta åtgärder för att informationen till såväl arbetssökande som arbetsgivare i varselsituationer ska förbättras. När det gäller myndighetens samverkan med trygghetsorganisationerna noterar regeringen att en översyn av det befintliga centrala avtalet har påbörjats och att förmedlingen för löpande samtal med organisationerna. Regeringen poängterar vikten av att Arbetsförmedlingen tar Riksrevisionens rekommendationer på allvar och agerar på ett sådant sätt att samarbetet med trygghetsorganisationerna bidrar till ett bra stöd till den enskilde efter behov.
Regeringen konstaterar vidare att Arbetsförmedlingens besked om att den inte avser att vidta någon enskild åtgärd med anledning av Riksrevisionens rekommendation att skapa gemensamma bedömningskriterier ställer krav på en väl fungerande dialog med trygghetsorganisationerna.
Regeringen uttalar att Arbetsförmedlingens fortsatta arbete kommer att följas noga, inte minst när det gäller myndighetens samverkan med trygghetsorganisationerna.
Mot bakgrund av de åtgärder som Arbetsförmedlingen har vidtagit eller planerar att vidta anser regeringen att det för närvarande inte finns några skäl till ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad i och med skrivelsen till riksdagen.
Motionerna
Två motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse (motion 2014/15:3083 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) och motion 2014/15:3084 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C). Inget av motionsförslagen avser Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar Riksrevisionens och regeringens bedömning att Arbetsförmedlingen, tillsammans med bl.a. arbetsgivare och trygghetsorganisationerna, har en viktig roll i omställningsprocessen för varslade. Utskottet delar också den övergripande bedömningen att Arbetsförmedlingens arbete vid varsel behöver förbättras i vissa avseenden i syfte att ge personer som varslas effektiva omställningsinsatser. Det handlar bl.a. om vikten av väl fungerande rutiner och ändamålsenlig användning av handläggarstöden och vikten av att varslade personer får information om att det är möjligt att skriva in sig på Arbetsförmedlingen.
Utskottet noterar att Arbetsförmedlingen påbörjat ett utvecklingsarbete i linje med Riksrevisionens rekommendationer i dessa delar. Det gäller bl.a. en översyn av handläggarstöden vid varsel och att ha minst två förmedlare med ansvar för varsel samt en översyn av såväl den interna som den externa informationen.
Utskottet uppmärksammar i sammanhanget att Riksrevisionens granskning gjordes utifrån den styrning av myndigheten som gällde under den förra regeringen och att granskningen inte omfattade den faktiska hanteringen av varsel utan begränsades till myndighetens handläggarstöd och interna riktlinjer.
När det gäller rekommendationen om en översyn av avtalen med trygghetsorganisationerna och en dialog för att få till stånd ett mer välfungerande samarbete välkomnar utskottet att regeringen poängterar vikten av att Arbetsförmedlingen tar rekommendationerna på allvar och agerar på ett sådant sätt att samarbetet med trygghetsorganisationerna bidrar till ett bra stöd till den enskilde efter behov.
Utskottet förutsätter att regeringen kommer att följa Arbetsförmedlingens fortsatta arbete i fråga såväl om samverkan med trygghetsorganisationerna som förmedlingens övriga arbete med varsel mot bakgrund av Riksrevisionens rapport.
Med det ovan sagda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Riksdagen lägger skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
Jämför reservation 1 (S, MP, V).
Riksdagens tidigare tillkännagivande
Den dåvarande regeringen beslutade den 6 februari 2014 (dnr A2014/575/A) att tillsätta en utredning som skulle göra en översyn av Arbetsförmedlingen.
Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 15 januari 2015 att avsluta Utredningen om översyn av Arbetsförmedlingen (dnr A2015/143/A).
På förslag av arbetsmarknadsutskottet beslutade riksdagen den 12 februari 2015 att ge regeringen till känna att arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen ska återupptas senast den 15 april 2015 och enligt tidigare beslutade utredningsdirektiv (bet. 2014/15:AU6, rskr. 2014/15:100). Tillkännagivandet gjordes med stöd av initiativrätten i 9 kap. 10 § riksdagsordningen. I sitt ställningstagande anförde utskottet bl.a. följande:
Den senaste breda översynen av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken gjordes av Arbetsmarknadspolitiska kommittén i mitten av 1990-talet. Utvecklingen på arbetsmarknaden och de senaste årens reformer har sannolikt haft stor betydelse för Arbetsförmedlingens förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Med syftet att förbättra Arbetsförmedlingen och därigenom arbetsmarknadens funktionssätt tillsatte den dåvarande alliansregeringen 2014 en utredare med uppdraget att göra en bred översyn av myndigheten. Utredningen hade kommit en god bit på väg när den rödgröna regeringen den 15 januari 2015 beslutade att avsluta dess arbete. Utskottet anser att utredningen är för viktig för att inte få föras i hamn. Det är inte alltid så att svaren på hur en arbetsförmedling möter dagens arbetsmarknad och dagens arbetssökande finns hos politikerna. Därför menar utskottet att det krävs en omfattande genomlysning i form av en utredning.
Skrivelsen
I skrivelse 2014/15:42 anför regeringen att den redovisat sin inriktning när det gäller utvecklingen av Arbetsförmedlingen i budgetpropositionen för 2015. Regeringen delar riksdagens uppfattning att åtgärder behöver vidtas för att Arbetsförmedlingen ska bli en bättre fungerande aktör på arbetsmarknaden. Det förändringsarbetet måste dock enligt regeringens bedömning påbörjas omedelbart.
Ett arbete med att förändra regeringens styrning av myndigheten har redan inletts. Det handlar bl.a. om större krav på Arbetsförmedlingen i fråga om redovisning av hur myndigheten bidrar till att minska långtidsarbetslösheten och till att förbättra matchningen. Bättre kunskap om effektiviteten i de olika insatserna kommer i sin tur att vara vägledande i utvecklingen av politiken enligt regeringen.
Regeringen framhåller också att Arbetsförmedlingens uppdrag behöver ses över och att den frågan kommer att ingå i den översyn av mottagande av asylsökande och nyanlända som aviserats och där kommittédirektiv för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen framhåller vidare att det pågår ett internt förnyelsearbete inom Arbetsförmedlingen, bl.a. av myndighetens interna ledning, styrning och uppföljning. Regeringen har också gett Statskontoret i uppdrag att analysera och lämna förslag som avser utvecklingen av Arbetsförmedlingens interna ledning, styrning och uppföljning.
När det gäller privata och andra aktörer så kan dessa enligt regeringen erbjuda specialiserade tjänster och på så sätt komplettera Arbetsförmedlingens verksamhet. Regeringens uppfattning är att Arbetsförmedlingen är den aktör som är bäst lämpad att bedöma vilka tjänster som ska utföras av andra aktörer.
Som en del av det pågående förnyelsearbetet satsar Arbetsförmedlingen också på att förbättra kontakterna med arbetsgivarna.
Regeringen skriver slutligen att arbetet inom Arbetsförmedlingen följs noggrant, bl.a. genom uppdraget till Statskontoret, återrapportering från myndigheten och en löpande dialog med myndighetsledningen.
Med de åtgärder som har vidtagits och som planeras att vidtas anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat.
Motionen
Allianspartierna föreslår i motion 2014/15:3083 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Det är enligt motionärerna viktigt att en extern utredare får tid att grundligt analysera hur Arbetsförmedlingens verksamhet behöver förändras för att klara de utmaningar som myndigheten står inför. Motionärerna motsätter sig regeringens uppfattning att en översyn skulle ta för lång tid och påpekar att omedelbara åtgärder, bl.a. i form av det förbättringsarbete som Arbetsförmedlingen har påbörjat, inte står i motsats till en översyn som har ett betydligt bredare fokus och ett mer långsiktigt perspektiv.
Utskottets ställningstagande
Det finns starka skäl till att göra en grundlig analys av Arbetsförmedlingen. Förtroendet för Arbetsförmedlingen är lågt och det finns stora utmaningar för myndigheten. I dag finns det brister i effektivitet, kontroll och måluppfyllelse. Fortfarande förmedlas det för få jobb i förhållande till de stora resurser som myndigheten förfogar över. Enligt utskottet är situationen allvarlig eftersom det rör en myndighet som är central för arbetsmarknadspolitiken och för arbetsmarknadens funktionssätt.
Den utredning som alliansregeringen tillsatte i februari 2014 var den första större översynen av Arbetsförmedlingen på 20 år. Utredningen skulle bl.a. se över hur andra aktörer kan bidra till att hjälpa människor att komma i jobb samt utreda möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av Arbetsförmedlingens verksamhet som inte utgörs av myndighetsutövning.
Att Arbetsförmedlingen påbörjat ett förbättringsarbete är bra, nödvändigt och viktigt. Omedelbara åtgärder står dock inte i motsats till en översyn som har ett betydligt bredare fokus och ett mer långsiktigt perspektiv. Utskottet kan också konstatera att det uppdrag som regeringen gett Statskontoret i fråga om Arbetsförmedlingen är snävt och bara tycks omfatta Arbetsförmedlingens interna ledning och styrning. Detta kan inte jämföras med en större översyn.
Mot denna bakgrund står utskottet fast vid det ställningstagande som gjordes i betänkande 2014/15:AU6 om att det är viktigt att en extern utredare får tid att grundligt analysera hur Arbetsförmedlingens verksamhet behöver förändras för att klara de utmaningar som myndigheten står inför.
Med det ovan anförda menar utskottet, med bifall till motion 2014/15:3083 (M, C, FP, KD), att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Riksdagen bör vidare lägga regeringens skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om jobbfixarpeng och lägger skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
Jämför reservation 2 (C).
Skrivelsen
Som redovisats ovan anger regeringen i skrivelse 2014/15:42 att privata och andra aktörer kan erbjuda specialiserade tjänster och på så sätt komplettera Arbetsförmedlingens verksamhet. Regeringens uppfattning är att Arbetsförmedlingen är den aktör som är bäst lämpad att bedöma vilka tjänster som ska utföras av andra aktörer.
Motionen
Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (båda C) föreslår i motion 2014/15:3084 ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör införa en jobbfixarpeng. En prestationsbaserad jobbfixarpeng skulle följa den arbetssökande till den förmedling som är bäst lämpad att hjälpa sökanden att komma i varaktig sysselsättning. En reform för att införa en jobbfixarpeng bör förberedas genom ett regionalt pilotprojekt med jobbfixarpeng i en region där Arbetsförmedlingen i dag har svårt att klara sitt uppdrag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i betänkande 2014/15:AU5 behandlat och avstyrkt ett liknande motionsförslag från Centerpartiet som det som nu framförs om en s.k. jobbfixarpeng. Utskottet anförde då bl.a. följande (sid 11):
Utskottet anser att ansvaret för arbetsmarknadspolitikens genomförande även i framtiden ska ligga på en offentlig aktör, men att detta inte utesluter andra utförare inom ramen för den statliga myndigheten Arbetsförmedlingen. En sådan modell utgör, menar utskottet, en väl avvägd kombination av dels krav på tydlig styrning och rättssäkerhet, dels valfrihet och individanpassning för den arbetssökande.
Utskottet finner inte anledning att frångå detta ställningstagande, varför motionsyrkandet avstyrks. Regeringens skrivelse 2014/15:42 i denna del bör läggas till handlingarna.
|
1. |
|
|
|
av Raimo Pärssinen (S), Annelie Karlsson (S), Ann-Christin Ahlberg (S), Patrik Björck (S), Marco Venegas (MP), Helén Pettersson i Umeå (S), Magnus Manhammar (S) och Christina Höj Larsen (V). |
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion
2014/15:3083 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) och
lägger skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
Utskottet har nyligen behandlat frågan om en översyn av Arbetsförmedlingen (bet. 2014:15/AU6). Vi står fast vid den uppfattning som vi redovisade i det betänkandet.
Vi välkomnar att regeringen kraftfullt och målmedvetet vidtar åtgärder för att Arbetsförmedlingen ska bli en bättre fungerande aktör på arbetsmarknaden, bl.a. genom en förändrad styrning av myndigheten med ett tydligt fokus på resultat i stället för att fortsätta den tidigare regeringens allt för långtgående detaljstyrning. Arbetsförmedlingen har en central roll i genomförandet av regeringens vällovliga reformer på arbetsmarknadsområdet.
Bland regeringens påbörjade och aviserade åtgärder i fråga om Arbetsförmedlingen vill vi framhålla följande åtgärder. Arbetsförmedlingens uppdrag kommer att ses över inom ramen för den översyn av mottagande av asylsökande och nyanlända som regeringen har aviserat. Beredning pågår i Regeringskansliet av förslag om olika förenklingar inom det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Regeringen har tillsatt en delegation för större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå som ska främja utveckling av nya samverkansformer mellan bl.a. Arbetsförmedlingen och kommunerna. Regeringen har i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2015 satt upp som mål att förmedlingsverksamheten bättre ska anpassas till arbetsgivares och arbetssökandes enskilda behov. Regeringen har slutligen gett Statskontoret i uppdrag att analysera och lämna förslag som avser utvecklingen av myndighetens interna ledning, styrning och uppföljning.
Vi kan också konstatera att Arbetsförmedlingen bedriver ett förnyelsearbete av myndighetens interna ledning, styrning och uppföljning. I förnyelsearbetet satsar förmedlingen på att förbättra kontakterna med arbetsgivarna.
Vi konstaterar således att regeringen – såsom redovisas i skrivelsen – har vidtagit en rad åtgärder och planerar att vidta ytterligare åtgärder som ligger i linje med direktiven till den nedlagda utredningen. Vi delar därmed regeringens uppfattning att riksdagens tillkännagivande får anses vara slutbehandlat, varför motionen avstyrks.
|
2. |
|
|
|
av Johanna Jönsson (C). |
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2014/15:3084 av Fredrik Christensson och Annika Qarlsson (C) och
lägger skrivelse 2014/15:42 i denna del till handlingarna.
I stället för att förvisa arbetssökande till Arbetsförmedlingen, som förmedlar få jobb och dit få jobbskapare vänder sig, bör en jobbfixarpeng införas. Jobbfixarpengen ska fungera ungefär som skolpengen. Den ska följa den arbetssökande till den förmedling som sökanden och Arbetsförmedlingen finner bäst lämpad att hjälpa sökanden att komma i varaktig sysselsättning. Pengen ska dock, till skillnad från skolpengen, i huvudsak vara prestationsbaserad. Genom en jobbfixarpeng får arbetssökande möjlighet att välja arbetsförmedlare. Arbetsförmedlingen ansvarar för att certifiera de fristående arbetsförmedlarna. Det handlar om en omprioritering bort från åtgärder och mot riktiga jobb.
Centerpartiet vill förbereda denna reform genom att inrätta ett regionalt pilotprojekt med jobbfixarpeng i en region där Arbetsförmedlingen i dag har svårt att klara sitt uppdrag. På sikt bör jobbfixarpengen helt ersätta Arbetsförmedlingens egna förmedlingsinsatser.
Jag anser, med bifall till motion 2014/15:3084 (C), att regeringen snarast bör vidta åtgärder för att inrätta ett regionalt pilotprojekt med jobbfixarpeng i en region där Arbetsförmedlingen i dag har svårigheter att klara sitt uppdrag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2014/15:42 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m..
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återuppta arbetet med att genomföra en bred översyn av Arbetsförmedlingen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast bör införa en jobbfixarpeng.